Academic literature on the topic 'Svenska poliser'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svenska poliser.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Svenska poliser"

1

Palm, Einar. "Visa behärskning? : En Grounded Theory studie om svenska polisers emotionella arbete." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36472.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Haaland, Pers Jonas. "I gränslandet mellan statsrepresentant och privatperson : En etnografisk studie av svenska privat-twittrande poliser." Thesis, Stockholms universitet, Socialantropologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133798.

Full text
Abstract:
Denna masteruppsats behandlar gruppen privat-twittrande poliser – individer som i egenskap av privatpersoner skildrar sitt förhållningssätt och sina åsikter kring sitt yrke som polis genom sociala medie-forumet Twitter. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete utfört under hösten 2014. Sedan den svenska Polisens officiella intåg på sociala medier under början av 2010-talet har fler och fler yrkesverksamma poliser börjat använda digitala plattformar såsom Twitter, Facebook och Instagram för att skildra en egen syn på den polisiära yrkesrollen samt diskutera Polisens samhällsfunktion och verksamhetsförfarande. Till skillnad från officiella myndighetsrepresentanter på Twitter står de privat-twittrande poliserna fria från det direkta representativa ansvar som det innebär att professionellt företräda staten och behöver således inte enbart handla i enlighet med den officiella verksamhetsagendan. Trots friheten från direkt ansvar upplevs dock många av individerna, av allmänheten, som polisrepresentanter i och med deras primärt yrkesrelaterade kommunikation. I gränslandet mellan statsrepresentant och privatperson upprättas en säregen maktposition vilken, med hjälp av Twitter som socialt verktyg, förstärker de privat-twittrande polisernas möjligheter att prägla och nyansera den samhälleliga föreställningen om det polisiära varandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dahlgren, Johanna. "Kvinnor i polistjänst : Föreningen Kamraterna, Svenska polisförbundet och kvinnors inträde i polisyrket 1957-1971 /." Umeå : Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, Print& Media), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1142.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Olofsson, Frida, and Emma Rubensson. "Motivation och coping : Grundläggande faktorer och strategier för svenska poliser i yttre tjänst." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55193.

Full text
Abstract:
Internationella studier har visat att poliser drivs av såväl inre som yttre motivation och att de vidtar varierande copingstrategier för att hantera yrkets baksidor. Syftet med undersökningen var att utforska vad som påverkar arbetsmotivationen för svenska poliser i yttre tjänst samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera yrkets psykologiska påfrestningar. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med 10 poliser i yttre tjänst. En tematisk analysmetod resulterade i sex teman under samtliga frågeställningar. Resultatet visade att polisers motivation är beroende av faktorer från individ till samhälle. Faktumet att polisyrket i hög grad tillfredsställer psykologiska behov tycktes delvis kompensera för yrkets psykologiska påfrestningar. Copingstrategier förekom i form av individuell mental självhjälp såväl som att söka hjälp utifrån. Organisatoriska faktorer och pågående attityd- och normförskjutningar i samhället visade sig ha en kraftig påverkan på polisernas motivation. Studien synliggjorde hur dessa pågående processer färgar polisers vardagliga arbete, vilket utgjorde studiens främsta bidrag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sundh, Lydia, and Åsa Edvall. "”Rädsla i polisrollen är ju en vardag” : En explorativ studie om upplevelse av rädsla hos svenska poliser i yttre tjänst." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100123.

Full text
Abstract:
Poliser i yttre tjänst är en yrkesgrupp som dagligen hanterar situationer som kan anses farliga och där allmänheten behöver hjälp. Det är dock oklart hur poliserna upplever sin egen rädsla och hanterar den i yrkeslivet. Följande explorativa och kvalitativa studie syftade till att undersöka svenska polisers uppfattningar om upplevd rädsla i polisyrket för att få en ökad förståelse för polisers egna tankar och upplevelser om rädsla i sin yrkesroll. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd rädsla beroende på polisers arbetsort och hur poliserna hanterade rädsla. Åtta poliser baserade i Stockholms samt Kalmars län genomförde semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjorde 6 teman: Rädsla som en naturlig del av yrket, Rädsla i tjänsten, Rädsla utanför tjänsten, Förändring av rädsla, Poliskulturens effekter och Effekter av rädsla. Rädsla beskrevs som något som var närvarande och sågs som en naturlig och nödvändig varningssignal. Fokus föregick rädsla i yrkesrollen där främst en avsaknad av rädsla i tjänsten fanns. Däremot var rädsla närvarande i form av utsatthet i privatlivet. Studien visade även på att det fanns en skillnad mellan städer och uppfattningen av rädsla beroende på vad poliserna kunde förvänta sig under en arbetsdag.
Patrolling police officers confront situations daily in which the public needs help, and situations that can be dangerous. However, it is unclear how patrolling police officers’ experience their own fear and manage it in their profession. The present qualitative and explorative study investigated Swedish patrolling police officers’ views on experienced fear in their profession to increase our understanding of police officers’ own thoughts and experiences of fear in their profession. The present study aimed further to investigate whether there were any differences between experienced fear depending on where the police officers were stationed as well as how the police officers handled fear. Eight police officers stationed in Stockholm and Kalmar’s county (Sweden) participated in semi structured interviews which thereafter were analyzed according to thematic content analysis. The results consisted of 5 themes: Fear as a natural part in the working life, Fear during duty, Fear after duty, Development of fear, and Police culture’s effects, and Effects of fear. Fear was described as something tangible and present as well as seen as a necessary alert mechanism. Focus preceded fear during duty, where often a lack of fear could be seen. However, fear was foremost present as vulnerability concerning the private life. The study also showed that the perception of fear differed depending on where the police officers were stationed and what they could expect during their working day.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Örtlund, Emelie. ""Vi åker obältade..." : En kvalitativ studie om stressorer och möjliga förändringar i polisyrket." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32347.

Full text
Abstract:
Bakgrund och syfte: Polisarbete är till sin natur stressigt och oförutsägbart men uppsatsen syftar till att undersöka stress som kan minimeras med hjälp av förändringar i arbetsmiljön. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.    Metod: En intervjustudie med tio poliser som arbetar i yttre tjänst genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen genomfördes med en fenomenografisk analysmetod. Två analyser genomfördes, en gällande stress och en relaterad till förändringsarbete. Resultat: Analyserna resulterade i sex respektive fyra kategorier. Kategorier relaterade till stress: Bristande säkerhet, Dåligt anpassad utrustning, Polisiärt arbete och bristande utbildning, Strukturella förutsättningar, Avrapportering och Polis 24/7. Kategorier relaterade till förändring: Utökad utbildning, mer stöd och högre krav, Mer resurser, Enklare system och säkrare utrustning. Stress i polisyrket är något naturligt förekommande, men det finns faktorer som bidrar till ökad stress och respondenterna ger förslag på enklare förändringar som skulle minimera negativt laddad stress i yrket. Slutsats: Polisyrket är stressigt till sin natur, men det finns faktorer i arbetet som bidrar till högre självupplevd stress som kan förändras utan att det faktiska arbetet påverkas negativt, snarare tvärtom. För att minska självupplevd stress bland individer som arbetar i yttre tjänst krävs det noggranna genomgångar av rutiner, utrustning och polisiär utbildning. Detta för att på sikt få en mer hälsosam och hållbar yrkeskår. Det är viktigt att låta poliser verksamma i yttre tjänst komma till tals innan förändringar genomförs. Det är trots allt de som arbetar på en sådan position som vet vad som behöver förändras för att arbetet ska flyta på och inte förhindras av stressorer i yrket som skulle kunnat undvikas med hjälp av små medel.
Background and aim: Police work is stressful and unpredictable. The thesis aims to investigate stress that can be minimized by changes in the working environment. The aim of the study is to investigate different perceptions of stressors that occur in the occupational labor force among external service policemen and what changes they need for a healthier work environment. Method: An interview study with ten police officers was conducted. The interviews were semi-structured, and the analysis was conducted using a phenomenographic method. Two analyzes were conducted, one regarding stress and one related to change in the work environment. Results: The analyzes resulted in six respectively four categories. Stress: Lack of safety, Poorly adapted equipment, Police work and education, Structural conditions, Reporting and Police 24/7. Change: Extended education, more support and higher requirements, More resources, Simpler systems and Safer equipment. Stress in the police profession is somewhat naturally occurring, but there are factors that contribute to increased stress. Conclusion: The police profession is stressful, but there are factors in the work environment that contribute to higher self-perceived stress that can be changed without affecting the actual work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hultner, Andreas. "Stress och dess upplevda orsaker inom den svenska polisen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7545.

Full text
Abstract:
Denna uppsats handlar om stress och dess upplevda orsaker hos den svenska polisen. Uppsatsen utgår från en enkätundersökning som behandlar olika bakgrundsfaktorer till upplevd stress bland anställda vid de svenska polismyndigheterna. Både poliser och civilanställda deltog i undersökningen. Bland annat undersöks organisatoriska och individuella orsaksfaktorer. I undersökningen deltog 107 personer som genomfördes med en internetbaserad enkät. Undersökningen visade på skillnader i upplevd stress mellan de som hade inre respektive yttre tjänst både vad gäller de organisationsinriktade och de individinriktade orsaksfaktorerna. Det var här de som arbetade i yttre tjänst som visade på högst stressnivå. Undersökningen visade också på en moderat total upplevd stressnivå bland respondenterna. Den var inte alarmerande hög men ej heller så låg att den helt kan förkastas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Danielsson, Emma, and Madelene Rickardsson. "Svenska polisers upplevelse av konflikt mellan arbete och familj." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3606.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jonsson, Henric, and Stefan Lönnberg. "Elpistolens vara eller inte vara inom den svenska polisen." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27569.

Full text
Abstract:

Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop. Den polisman som har drivit på det planerade fältförsöket intervjuades per telefon. Dessutom har mailkontakt förekommit. Kontakt med FOI gällande den medicinska biten har tagits. Det som går att fastställa är att det etiska rådet på egen hand blåste av fältförsöket som planerades. De presenterade en rapport som visar att svensk polis inte är i behov av någon elpistol. Etiska rådet menade på flera punkter att försöket var ett förhastat beslut. Etiska rådet var de enda som beslutade att de planerade fältförsöken av elpistolen skulle avbrytas. Elpistolen är ett bra vapen med god effekt som kan rädda liv och undvika skador men har vissa nackdelar som t.ex. det höga priset. Om elpistolen skulle införas i Sverige så tror vi inte det skulle bli någon stor skillnad på hur allmänheten uppfattar polisen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Willdal, Johan. "Polisen i blickfånget : En fallstudie om nyhetsrapporteringen kring den svenska polisen och händelserna i Husby 2013." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39143.

Full text
Abstract:
Syftet med denna undersökning har varit att genom att analysera och följa rapporteringen om händelserna i stockholmsförorten Husby 2013 undersöka hur medierna gestaltar polisen och vilket utrymme polisen får i nyhetsrapporteringen. Undersökningen är en fallstudie där materialet består av artiklar från Svenska Dagböadet, Dagens Nyheter och Expressen. Studien är uppdelad i två delar där artiklarna har analyserats både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten från den kvantitativa delen har använts för att pröva teorierna kring elitkällor och primary definers och jämförs med tidigare forskningsresultat.  Det finns två väldigt olika bilder av polisen. Dels är det den våldsamma närmast militärliknande polisen, dels är det den synliga, folkliga och trygghetsskapande polisen. För att undersöka vilken bild av polisen som är den mest framträdande och om beskrivningarna skiljer sig åt mellan kvällstidningar och dagspress har jag också gjort en kvalitativ innehållsanalys i vilken jag har utgått från gestaltningsteorin.  Resultaten visar att trots att det är en extraordinär händelse som analyseras i studien så får polisen ett stort utymme att uttala sig och ge sin version av verkligheten. Bilden av den militärliknande polisen återspeglas i artiklar från alla tre tidningar även om den är mest framträdande i Expressen. Den motsatta bilden av polisen återfinns i större utsträckning i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och det är den bild polisen själva vill förmedla. Även om tidningarna tenderar att måla upp den första bilden av polisen så får polisen i egenskap av elitkälla och primary definer ett stort utrymme att uttala sig och berätta om den egna verksamheten. Därmed är det också två väldigt olika gestaltningar av polisen som förmedlas i nyhetsrapporteringen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Svenska poliser"

1

Jazowy-Jarmuł, Monika. Översättningsmöjligheter av svenska nominalfraser till polska. Kraków: Księgarnia Akademicka, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Personalkontroll: En ideologikritisk studie kring den svenska personalkontrollkungörelsen. Stockholm: Symposion, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Snuten i skymningslandet: Svenska polisberättelser i roman och på film 1965-2010. Lund: Nordic Academic Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Agrell, Wilhelm. Övrig illegal verksamhet: Övervakningen av de svenska kärnvapenmotståndare 1958-1968. [Stockholm]: Wahlström & Widstrand, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Teodorowicz-Hellman, Ewa. Svensk-polska litterära möten: Tema, barnlitteratur. Stockholm: Svenska institutet, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bibliografi över polsk skönlitteratur översatt till svenska: Bibliografia szwedzkich przekładów z polskiej lieratury pięknej. 3rd ed. Göteborg: Göteborgs Universitetsbibliotek, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Larsson, Lennart. Nomina Polonica & Svetica: En Polsk-Svensk paronymordlista i orginal och avskrift. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Under två kulturers ok: Allmogeskildringar i den polska och svenska 1800- och 1900- talslitteraturen. Uppsala: Dept. of Slavic Languages, Uppsala University, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rönnegård, Eric. Kris i ledningen för svensk polis: Mordet på Anna Lindh inget undantag. Stockholm: Jure Förlag AB, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Den svenska polenbilden och polsk prosa i Sverige 1939-1960: Två studier i reception. Uppsala: Distributör, Slaviska institutionen vid Uppsala universitet, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography