Academic literature on the topic 'Svenskämnet läromedel'

Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.      Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga. Det är inte bara det att det manliga könet dominerar i förekomst på bild utan vid bilder där mannen och kvinnan förekommer tillsammans syns en tydlig rollfördelning. Anja Hirdmans och Yvonne Hirdmans teorier kring olika variabler inom genusbundenhet stärker teorierna runt den tydliga rollfördelningen.       Utifrån resultatet går det att konstatera, som även tidigare forskning visat på att det inte är jämställt mellan mannen och kvinnan. Kraven som finns i läroplanens värdegrund angående jämställdhet mellan könen uppfylls inte i dessa läromedel, utan istället visar läromedlen på en tydlig snedfördelning mellan könen.   Nyckelord: Jämställdhet, könande bilder, läroplanen och genusordning

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv.

Svenska

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.

 

Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.

 

Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.