Dissertations / Theses: 'Svenskämnet läromedel'

1

Rådström, Simon, and Brage Malin Wallberg. "Det delade svenskämnet : En komparativ kvalitativ analys av hur svenskämnet framställs i läromedel." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176555.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lantz, Erik, and Katarina Magnusson. "En normkritisk gransning av ett läromedel inom svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40150.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka i hur stor utsträckning heteronormen är rådande i ett läromedel i svenskämnet. Detta har undersökts genom att kritiskt granska hur sexuell läggning framställs i, av oss, utvalt läromedel. Vi har valt att använda oss av kvantitativ analys samt kvalitativ analys. Utifrån dessa två analysmetoder har vi kunnat se dels hur frekvent samt dels på vilket sätt icke-heterosexuella läggningar framställs kontra heterosexuella. Resultatet av vår studie visar på hur heterosexuell kärlek normaliseras och hur övriga sexuella läggningar osynliggörs. I de få fall då icke-heterosexualitet exemplifieras i läromedlet görs detta på ett problematiserande och avvikande sätt. Heterosexualitet, å andra sidan, skildras konstant icke-problematiskt. Detta leder till att heteronormen befästs och elevers förståelser för icke-heterosexuella läggningar tenderar att missgynnas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Kittel, Lina. "Svensklärares läromedelsval." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-583.

Full text

Abstract:

Det huvudsakliga syftet var att undersöka valen av läromedelstexter inom svenskämnet i gymnasieskolan, mer bestämt vilka texter som används och vilka faktorer som lärarna tycker spelar in när de väljer läromedelstexter. Gymnasielärare som undervisar i svenskämnet har därför fått besvara en enkät och därigenom fått ge sin bild av hur läromedelsvalen görs i deras klasser. Resultaten visar att den enskilda läraren upplever sig ha mycket stor makt över vilka texter som används inom svenskämnet. Lärarna uppgav att de faktorer som spelade störst roll i valet av texter var personliga ställningstaganden om kunskapssyn och ämnessyn, därefter kom styrdokument och hänsyn till elevens förutsättningar, behov och valda studieinriktning. Ju längre bort från läraren faktorerna verkade desto mindre roll har de för valet av läromedel. Närhet och tillgänglighet verkar vara nyckelord för de faktorer som lärarna anser styra dem mest. De menar att tillgänglighet av de texter som de vill använda gör att chanserna ökar att de kommer att användas. De böcker som finns i klassuppsättningar och skolbibliotek spelar roll för vilka texter som läses i klassrummet. De vanligaste texttyperna inom svenskämnet verkar vara förlagsproducerade läromedelstexter, det vill säga traditionella läroböcker, men även romaner och noveller är mycket vanligt och ofta förekommande inom ämnet. Ovanligare genrer är övrig bruksprosa och texter producerade inom skolan av lärare och elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Pettersson, Mikaela. "Speglar läromedel i svenskämnet jämställdhet mellan män och kvinnor?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231340.

Full text

Abstract:

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts. Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga. Det är inte bara det att det manliga könet dominerar i förekomst på bild utan vid bilder där mannen och kvinnan förekommer tillsammans syns en tydlig rollfördelning. Anja Hirdmans och Yvonne Hirdmans teorier kring olika variabler inom genusbundenhet stärker teorierna runt den tydliga rollfördelningen. Utifrån resultatet går det att konstatera, som även tidigare forskning visat på att det inte är jämställt mellan mannen och kvinnan. Kraven som finns i läroplanens värdegrund angående jämställdhet mellan könen uppfylls inte i dessa läromedel, utan istället visar läromedlen på en tydlig snedfördelning mellan könen. Nyckelord: Jämställdhet, könande bilder, läroplanen och genusordning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Andersson, Amanda, and Matilda Stenqvist. "Kan läromedel vara diskriminerande? : En studie om intersektionalitet och dess framställning i digitala läromedel inom svenskämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171006.

Full text

Abstract:

This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Frank, Jenny. "Digitala läromedel i undervisningen : En studie om användningen av digitala läromedel i svenskämnet på gymnasiet ur ett tidsperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30442.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv.

Svenska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sjöberg, Okfors Amanda. "Qnoddarnas värld : - Ett läromedel där alla elever får utveckla förmågorna inom svenskämnet?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45411.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Karström, Ida, and Marie-Louise Dahlin. "Läsning och läromedel : En innehållsanalys av fem läromedel för ämnet svenska riktade mot årskurs 6." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32429.

Full text

Abstract:

I denna studie har vi gjort en innehållsanalys av fem väletablerade förlagsproducerade läromedel inom ämnet svenska, riktade mot årskurs 6. Denna innehållsanalys gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi undersökt vilka lässtrategier som tränas i dessa fem läromedel. Vi har också undersökt huruvida läromedlen uppmuntrar till metakognitivt tänkande och elevgemensamma aktiviteter. Vi har också studerat huruvida läromedlen ifråga är tillräckliga för att eleverna ska kunna uppnå kursplanens kunskapskrav rörande läsning endast genom arbete med läromedlens elevaktiviteter eller om kompletterande material krävs. Utgångspunkten för studien var att öka kunskapen kring möjligheter och risker för lärare och elever vad gäller läromedelsstyrt arbete i klassrummet med de undersökta läromedlen, samt att undersöka huruvida läromedlen kunde anses vara självbärande. Resultatet visade att de läromedel som analyserats var mycket olika sett till sin uppbyggnad, struktur och innehåll. Ingen tydlig röd tråd gick att skönja kring vilka delar av svenskämnets centrala innehåll elever som arbetar med dessa läromedel möter i sin undervisning i årskurs 6. Gemensamt för alla de undersökta läromedlen var att samtliga erbjöd en hög grad av elevaktiviteter kopplade till läsning på olika nivåer. Dessutom förekom moment där eleverna arbetade gemensamt i samtliga läromedel och i alla läromedel engagerades eleverna i någon form av självbedömning. Diskussionen rör det uppkomna resultatet ställt i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultaten visar att de läromedel vi undersökt kan användas som en grund för undervisningen inom läsning och lässtrategier, men att lärare inte kan förlita sig på att något av dessa läromedel i sig självt räcker för att säkerställa att eleverna får möjlighet att utveckla alla förmågor de har rätt till enligt svenskämnets kursplan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lindow, Martin, and Mikael Isberg. "Grammatikundervisning i svenskämnet år 7–9 : En studie av läromedlens betydelse." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-5611.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Näslund, Camilla. "Litterär kanon i svenskämnet : hur begreppet kanon förvaltas i den samtida skolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9657.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.

Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.

Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Roslund, Hanna. "Multimodala inslag möter traditioner i svenskämnets läromedel för gymnasieskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69766.

Full text

Abstract:

I denna undersökning har samtliga läromedel utgivna under perioden 2011 – 2017 för kursen Svenska 1 granskats. Studiens syfte har dels varit att kartlägga och granska hur multimodala inslag förekommer, behandlas och speglas mot traditioner i åtta utvalda tryckta läromedel för kursen Svenska 1, dels att jämföra om resultatet skiljer sig mellan läromedel som riktas till studieförberedande program respektive yrkesprogram. Studien har både kvalitativa och kvantitativa inslag. Medieekologi och läroplansteori har använts tillsammans med diskursbegrepp för att förklara resultatet. Antalet multimodala inslag har både presenterats i antal och procent. De multimodala inslagens innehåll och placering har analyserats med hjälp av dokumentanalys.Resultatet visar att det finns en spridning mellan läromedlen rörande hur stor del av det totala sidantalet som de multimodala inslagen upptar, oavsett om det handlar om en övnings- eller examinationsuppgift. Övervägande är antalet multimodala inslag fler i övningsuppgifter medan de mer sällan förekommer som en renodlad examinationsuppgift. I de undersökta läromedlen är filmanalys det vanligaste multimodala inslaget medan datorspel är det ovanligaste. I 5 av 8 läromedel förekommer det att begreppet text kan förstås som annat än det skrivna. Resultatet visar också att den största skillnaden mellan hur multimodala inslag presenteras och integreras finns mellan läroböckerna, oberoende om de är skrivna för ett yrkesprogram eller ett studieförberedande program. Till sist visar resultatet att svenskämnets skriftspråkliga tradition fortfarande kan ses som stark i de undersökta läromedlen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Borrestad, Evelina, and Annika Åström. "Interaktionen mellan skrift och bild i läromedel för svenskämnet –en undersökning av två läroböcker som är avsedda för svenskämnet i årskurs 1." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76345.

Full text

Abstract:

I två multimodala läromedel för svenska i grundskolans tidigare år har resultatet av studien visat på en tydlig interaktion mellan textelementen bild och skrift. Studien är baserad på en sociosemiotisk teori och frågeställningarna; hur skrift och bild integrerar med varandra och hur skiljer sig/liknar de två läromedlen varandra. Studien har nått sitt syfte med hjälp av olika verktyg som i sig har gett en förståelse för hur bild och skrift, även kallad textelement, kan skapa en samhörighet. Verktygen som används i undersökningen av de två utvalda läromedel är; inramning, överlappning, visuellt rim, dekorativ och avstånd/närhet. I studien används även begreppen förankringsrelation och avbytesrelation, dessa används för att tydliggöra hur bild och skrift kan förhålla sig till varandra och på vilka sätt de skapar en samhörighet. Bild och skrift kan visa på samma information, de kan komplettera varandra och de kan även visa olika information. Genom att få en förståelse för hur bild- och skriftelement samspelar eller inte samspelar med varandra kan detta bidra med ytterligare perspektiv när läromedel ska väljas ut. Många av dagens läromedel är multimodala, vilket innebär att det är viktigt för människor att kunna läsa olika texter. Det är av betydelse att kunna läsa en skrift men det är minst lika viktigt att idag även kunna läsa en bild och en skrift tillsammans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bernström, Josefin, and Jessica Stigsson. "Att utveckla självständiga skribenter : En kritisk innehållsanalys av läromedel för årskurs 6 i svenskämnet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67419.

Full text

Abstract:

Den här studien är en kritisk innehållsanalys gjord på tre läromedel för årskurs 6 i svenskämnet där genrepedagogik är en utgångspunkt. Syftet med studien är att analysera aktiviteter i varje läromedel. Det här för att synliggöra vilka möjligheter de erbjuder elever till att bli självständiga skribenter och därmed utveckla deras skrivförmåga. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet samt teorier om explicit skrivundervisning. Två texttyper i läromedlen, narrativ och argumenterande, har analyserats utifrån cirkelmodellen samt ytterligare bidragande aspekter som kan öka elevers skrivförmåga. Resultatet av analysen visar att samtliga läromedel erbjuder vissa möjligheter vid utvecklandet av elevers skrivförmåga. Samtliga läromedel kan kompletteras med ytterligare aktiviteter och material för att de ska bidra med goda förutsättningar för att utveckla elever till självständiga skribenter. Studiens slutsatser visar att lärarens kompetens om genrepedagogik och cirkelmodellen är en viktig aspekt. Det är därmed läraren som har den viktigaste rollen vid skapandet av meningsfulla undervisningstillfällen där innehållet i läromedlet kan vara en komponent att utgå ifrån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Holmgren, Jonathan. "Dialekter i svenskämnet : En studie av dialekters utrymme i undervisning och läromedel i gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225924.

Full text

Abstract:

Dialekter av olika slag är något som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och även i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet får. Detta görs med hjälp av en enkätundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, Södertälje och Umeå fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva läroböcker för kursen Svenska 1, för att jämföras med undervisningen. Resultatet visar att lärarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, där lärarna i Södertälje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer påverkar hur stort utrymme momentet får, bland annat hur pass intresserade eleverna är av dialekter. Läromedlen uppvisar stora skillnader sinsemellan, men har generellt ett väldigt kort avsnitt om dialekter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lindehall, Broman Jessica. "Referat i läroböcker : En jämförande innehållsanalys av fem läroböcker för Svenska 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180225.

Full text

Abstract:

This study aims to determine how scientific writing is targeted in five Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main goal of the study is to determine where scientific writing is placed in the books, what knowledge the textbooks convey about scientific writing and how scientific writing is being trained in the exercises presented in the textbooks. Furthermore, the thesis aims to clarify possible differences and similarities in how different textbooks target scientific writing. The result show that the management of scientific writing is similar between the textbooks. The results of the study display that scientific writing is often placed in the beginning or the middle of the textbooks. Additionally, the study show that every textbook encourages students to read to source text with caution and to refer to the source. In conclusion, the study suggests that the exercises presented in the textbooks are foremost about writing a shorter conclusion of a longer text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Karlsson, Anna. "Läromedel på villovägar : Styrdokumentens korrelation med läromedel med utgångspunkt i begreppen funktionell och formell grammatikundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43407.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks om styrdokument och läromedel korrelerar i sättet att se på grammatik i kursen Svenska 2 på gymnasiet, med utgångspunkt i begreppen funktionell respektive formell grammatikundervisning. Svenskämnets syfte, kunskapskrav och kommentarsmaterial tillsammans med grammatikavsnitten i läromedlen Svenska rum 2 och Svenska impulser 2 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten är en begreppsdefinition av funktionell och formell grammatik som innefattar sex olika kriterier för varje begrepp. I resultatet framkommer att styrdokumenten ger uttryck för ett mer funktionellt perspektiv på grammatik, medan läromedlet Svenska rum 2 ger uttryck för ett formellt perspektiv på grammatik. Läromedlet Svenska impulser 2 har både ett funktionellt och formellt perspektiv på grammatik. Det finns en formell grund men läromedlet innehåller flera funktionella ansatser, därför har läromedlets grammatikavsnitt tolkats som mer funktionell än formell. Slutsatsen som kan dras är således att Svenska impulser 2 kan anses korrelera med styrdokumenten, trots att de funktionella aspekterna skulle kunna utvecklas ytterligare. Styrdokumenten kan dock inte anses korrelera med grammatikavsnittet i Svenska rum 2 efter begreppet funktionell grammatik.
This essay aims to examine whether or not the syllabi and teaching materials correlate in their views on grammar in the upper secondary school course Swedish 2, in regards to functional and formal grammar teaching. The aim of the subject, knowledge requirements and commentary materials, as well as the grammar sections of the teaching materials Svenska rum 2 and Svenska impulser 2, are examined through a qualitative text analysis. The theoretical assumption for the study is based on a definition of the concepts of functional and formal grammar, where each concept is defined by six different criteria. The results show that the syllabus favor a more functional perspective on grammar, whereas the teaching material Svenska rum 2 favors a more formal perspective on grammar. The teaching material Svenska impulser 2 expresses both a functional and a formal perspective on grammar. Its basis is a formal perspective on grammar, but the material includes several functional approaches to grammar and has therefore been interpreted as more functional than formal. This study concludes that Svenska impulser 2 can be considered to correlate with the syllabus, even though the functional aspects could be developed further. However, the syllabus cannot be considered to correlate with the grammar sections in Svenska rum 2 in regards to the concept of functional grammar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Zetterberg, Lisa. "Genreskolan i läroboken : Analys av tre läroböcker i svenska för gymnasieskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64986.

Full text

Abstract:

Den australienska genrepedagogiken har formulerat en metod där genrer ska göras explicita i undervisningen för att ge fler elever tillgång till en utvecklad litteracitet. Metoden bygger på användandet av en cirkelmodell med fyra fält. Föreliggande undersökning ämnar undersöka om den genrepedagogiska metoden gjort avtryck i tre läroböcker för svenskämnet i gymnasieskolan, varav ett är uttalat genrepedagogiskt. Undersökningen baseras på innehållsanalys och närläsning av texterna i läroböckerna. Analysen visar det inte finns någon större skillnad mellan den uttalat genrepedagogiska läroboken och en av de andra läroböckerna. Det finns inslag av genreskolans metod i samtliga läroböcker, och två av dem innehåller i viss utsträckning stöd för samtliga delar i cirkelmodellen, oavsett om läroboken är uttalat genrepedagogiskt inriktad eller inte.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Halonen, Maria. "Design för lärande och multimodala texter i svenskämnet : En produktorienterad studie av två läromedel i svenska." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18844.

Full text

Abstract:

This paper presents a study of educational materials used in Swedish language education. The aim of the study is to understand in which way multimodal resources can be used in texts, to benefit in the process of meaning making among pupils in the nine-year compulsory school. The theoretical framework used as a basis for understanding and analysing these educational materials is the social semiotic multimodal perspective and the design theoretical multimodal perspective. The study is a multimodal text analysis but it also involves analyses of the syllabi connected to the subject of Swedish language education. The extended concept of text was introduced in the year of 2000 in the syllabus and today multimodal texts are supposed to be part of the Swedish language education. In course of this study the researcher found that multimodal resources can be used in different ways to benefit in the process of meaning making. The study shows that the use of resources is connected to the different aims among texts and to the affordances of meaning making resources. The aim of texts differs among and in-between the educational materials connected to the different syllabi. The researcher also found that the texts supposed to be included in Swedish language education has increased since the extended concept of text was introduced and according to the process of time. Pupils however, aren´t introduced to strategies for dealing with these new kinds of texts, in the same extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Frank, Jenny. "Digitala läromedel, en resurs för lärande? : En litteraturstudie om för- och nackdelar med digitala läromedel i svenskämnet på gymnasiet ur ett elev-, lärar- och klassrumsperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29852.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är ta reda på vad forskning har kommit fram till om för- och nackdelar med digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet framställt ur ett elevperspektiv, lärarperspektiv och klassrumsperspektiv. För att uppnå syftet användes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning av litteratur utfördes utifrån förbestämda kriterier. Slutsatserna som drogs utifrån studien är att kompetens och erfarenhet av digitala läromedel spelar roll för hur läromedlen ska komma att användas och tas emot av såväl lärare som elever och klassrum samt huruvida läromedlen ska ses som för- eller nackdelar i undervisningen. Tydliga nackdelar är att det tar tid att sätta sig in i digitala läromedel, att de ofta är kostsamma och att användandet ofta möjliggör för eleverna att sysselsätta sig med parallella aktiviteter såsom spel och sociala medier vilket kan komma att hämma elevernas studier. Tydliga fördelar är att undervisningen framställt ur ett elevperspektiv upplevdes som mer intressant vilket gjorde att eleverna tog fram sina läromedel oftare än vid traditionella böcker vilket resulterade i längre lässessioner, att både läs- och skrivmöjligheten fanns på samma ställe och att den digitala enhetens funktioner kan förenkla samarbeten

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Engström, Sara, and Paulina Passos. "Det centrala innehållet i svenska : En jämförande analys av läromedel för årskurs 2." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413345.

Full text

Abstract:

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet. Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner. Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska. Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindström, Angelica. "Läromedel i svenskämnets läs- och skrivundervisning för grundskolans årskurser 1–3. : - En läromedelsgranskning med utgångspunkt i lärares val av läromedel." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85503.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om de vanligaste läromedlen som verksamma lärare inom svenskämnet för grundskolans årskurser 1–3 använder. Studien blev uppdelad i två delar, där den första delen innefattade att insamla information kring de tre mest förekommande läromedlen i undervisningen. I denna del användes webbenkät som metod. Andra delen av studien behandlade en innehållsanalys av läromedlen i förhållande till läroplanen. Studien genomfördes genom användandet utav teorierna positivistiska perspektivet och hermeneutik. Resultatet av den första delen av studien presenterade de tre mest förekommande läromedlen som lärare väljer till sin läs- och skrivundervisning. Det presenterades även resultat kring varför de väljer just dessa läromedel. Den andra delen av studien resulterade i att läromedlen lärare använder som innefattar både läs- och skrivböcker korrelerar med fler innehållspunkter i läroplanen än vad läsförståelseläromedlen gör. Att hitta läromedel som passar läraren och dess krav, kräver att läraren kritiskt granskar läromedlet i förhållande med läroplanen.
The purpose of this study was to increase knowledge of the most common teaching aids used by active teachers in the Swedish subject for compulsory school grades 1-3. The study was divided into two parts, where the first part consists of collecting information about the three main teaching materials in the education. In this part, online surveys were used as a method. The second part of the study dealt with a content analysis of the teaching materials in relation to the curriculum. To carry out the study, the theories positivist perspective and hermeneutics were used. The results of the first part of the study present the three most common teaching aids that teachers choose for their reading and writing lessons. Results are also presented about why they choose these particular teaching materials. The second part of the study resulted in the teaching aids used by teachers, which include both reading and writing books, correlate with more content points in the curriculum than the reading comprehension teaching aids do. Finding teaching materials that suit the teacher and its requirements, requires the teacher to critically examine the teaching material in relation to the curriculum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Jonasson, Frida, and Caroline Bylund. "Är Strindberg ett geni? Om kön och genus i läromedel : En komparativ analys av fem läromedel i svenska 2." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42413.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Söderberg, Henry. "Hur könsneutrala är läroböcker i svenskämnet egentligen? : Inkludering och exkludering av ickebinära i tryckta läromedel för gymnasiet." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29749.

Full text

Abstract:

Syftet med läromedelsanalysen är att undersöka i vilken utsträckning gymnasiets tryckta läromedel i svenskämnet är inkluderande gentemot ickebinära personer utifrån diskursanalysen. Frågeställningarna rör i vilken utsträckning ickebinära omnämns i de analyserade tryckta läromedlen, vilka värderingar kring ickebinära som kommer till språkliga uttryck i läromedlen samt vilka språkliga strategier som används för inkludering och exkludering av ickebinära i läromedlen. För att besvara syfte och frågeställningar genomförs en läromedelsanalys utifrån den kritiska diskursanalysen. Ett urval görs bland aktuella läromedel i svenskämnet för vidare analys. Analysen visar att ickebinära nästan inte omnämns alls i de tryckta läromedlen samt att de värderingar som finns gentemot ickebinära främst är negativa. De språkliga strategierna som används exkluderar oftast ickebinära. I de analyserade tryckta läromedlen och i tidigare forskning dominerar män, följt av kvinnor. Ickebinära osynliggörs i de tryckta läromedlen och i samband med osynliggörandet blir värderingarna om dem få. Ytterligare en slutsats som dras från resultatet är att det inte verkar användas medvetna språkliga strategier i någon större utsträckning för att inkludera ickebinära. Det könsneutrala språket som används i de tryckta läromedlen följs av binära personliga pronomen. Min reflektion är att ickebinära bör inkluderas i tryckta läromedel i svenskämnet för gymnasiet för att kunna skapa grunden till ett samhälle där alla, oberoende på könstillhörighet, känner sig inkluderade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Vega, Karjalainen Fabián Andrés, and Maria Karlberg. "Bättre börda man bär ej på vägen än mycket mannavett : Språkhistoria i svenskämnets läromedel." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32801.

Full text

Abstract:

Den här är en studie av gymnasiets läromedel för Svenska 3, och mer specifikt de delar somberör språkhistoria. Vi analyserar stoffet via ett multimodalt perspektiv eftersom dessakombinerar skrifttext, det vill säga den formen av text som består av skriftligt verbalspråk inomdet utvidgade textbegreppet, bilder, diagram, informationsrutor, och dekorationer. De valdaläromedlen är utgivna efter 2011, och därmed efter 2011-års gymnasiereform, och är bland desom har används flitigast inom svenskan på gymnasiet. På så sätt är förhoppningen attmaterialet är aktuellt och relevant för studien. Vi försöker även att se vilka språkhistoriskateorier som kan tänkas ligga till grund för dessa läromedel, eftersom det är via dessa teorier somforskningen ramas in i, och dess resultat är det stoff som lärs ut i dessa läromedel. Analysen avstoffet sker med hjälp av brukstextanalys: hermeneutisk och kunskapskritisk analys. Vi tar äveni beaktning de formuleringar i de centrala styrdokumenten som berör språkförändring, ochproblematiserar hur dessa efterlevs i de faktiska läromedlen. Eftersom det verkar finnas brist påstudier av språkhistoria i läromedel för Svenska på gymnasiet, hoppas vi att kunna bidra tillkunskapen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Sundelin, Daniel. "Vem? Vad? När? Varför? : En studie av källkritik och kritisk granskning i olika läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136273.

Full text

Abstract:

This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Gransten, Fanny, and Lowisa Löwf. "Ett ämne dominerat av färdigheter? : En analys av övningar ur fem läromedel i svenska för årskurs 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413260.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ge kunskap omkring läromedelsövningars genomförande genom att kategorisera dem som färdighetsinriktade eller funktionaliserade. Färdighetsinriktade övningar utvecklar elevernas språk och övar upp deras färdigheter. Funktionaliserade övningar låter eleverna använda sina förvärvade färdigheter i ett konkret sammanhang, till exempel genom att skriva en text. Som teoretisk utgångspunkt till denna studie användes två av de didaktiska frågorna; vad och hur. Dessa frågor utgjorde grunden för studiens frågeställningar, och användes i analysen för att besvara dem. De övningar som har analyserats är hämtade ur fem läromedel för svenska årskurs 1 och är kopplade till fem olika områden rörande innehållsord. Dessa områden är sammansatta ord, en och ett, motsatsord, rimord och synonymer. Då läromedel ligger till grund för analysen, har en kvalitativ läromedelsanalys gjorts. Resultatet visade att färdighetsinriktade övningar är dominerande och funktionaliserade övningar är mindre vanliga, kopplat till de områden som analyserats i denna studie. Resultatet visade även att de nyare läromedlen har en tendens att innehålla fler funktionaliserade övningar än de äldre, med ett undantag. Då det visade sig att läromedlen skiljer sig åt på flera punkter, pekar det mot att även undervisningen kommer att skilja sig åt. Undervisningen kommer därmed se annorlunda ut i olika klassrum, beroende på vilket läromedel som används.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Lilja, Waltå Katrin. "Litterär kanon på gymnasiet: Kanonförskjutningar, litterär förmedling och litteratursyn i Dialogantologierna 1990 och 2000." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28212.

Full text

Abstract:

Dialogserien 1990 och 2000 gavs ut under två olika rådande läroplaner. Om man tillämpar de tidigare presenterade tre litterära föreställningar som Martinsson och Brink indelat sitt material i kommer man närmast en tillbakagång till det historiskt empiriska förhållningssättet för min undersökta period. Detta blir också i överensstämmelse med Boel Englunds resultat av Dialogserien 1980. Dock känns denna indelning inte riktigt tillfredställande på det nya materialet. Redan Brink ställde sig tveksam till Martinssons perspektivisering. Inom ramen för den här uppsatsen finns dock varken tid eller utrymme för att diskutera eller arbeta fram ett förslag till en mer heltäckande indelning. Detta vore dock önskvärt. I jämförelse mellan de båda antologierna, samt tidigare forskning, finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Mellan 1990 och 2000 finns i kanon ej någon större skillnad. Om man jämför med Brink och Danielsson ser man en viss förskjutning, en långsam process med ökad betoning av 1900-talet och samtiden.Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre. I och med att läroplanernas metodanvisningar i litteraturstudier blir allt färre och mindre utförliga finns ett ökat behov av kompletterande frågematerial. Frågorna till år 2000 är mer inriktade på elevernas analytiska tänkande, vilket är i linje med den nya läroplanen 1994. Perspektivförändringar i den samtida litteraturvetenskapliga debatten verkar inte lämna några djupare spår i antologierna, förutom ideologikritiska resonemang. Martinsson diskuterar också att det tycks ta lång tid innan nya samhälliga diskussioner, reformer och läroplaner påverkar undervisningens innehåll och form. Kanske är det till syvende och sist läromedlen som styr mycket av skolans undervisning – läromedel författade av personer som gått i en skola där en äldre bildningssyn och litteratursyn konserverats och förts vidare. Som jag tidigare nämnt utges t.ex. de två Dialogantologiupplagorna, 1990 och 2000, fortfarande parallellt. I Lpf 94 förespråkas mer än tidigare att undervisningen ska vara elevcentrerad och visst verkar uppgifterna i 2000-talets antologier vara upplagda utifrån tanken att elevernas förutsättningar och erfarenheter ska ligga till grund för litteraturläsningen. Det finns dock en risk med att okritiskt lägga upp undervisningen utifrån antologiers frågematerial och färdigplanerade lektionsförslag. Bra undervisning bygger på en medvetenhet hos läraren om varför och hur ett visst valt innehåll behandlas. Med andra ord så bör alla lärare fundera över hur deras egen litteratursyn korresponderar med gällande läroplan, lokala arbetsplaner och det material som används t.ex. uppgifter i anslutning till antologitexter.Att i framtiden försöka medvetandegöra kollegor och elever samt diskutera de olika perspektiv som finns i olika läromedel skulle berika det didaktiska medvetandet på skolorna.
Sammandrag (Abstract)Syftet med denna uppsats är att undersöka kanonförskjutningar och litteratursyn samt hur litteratur förmedlas i antologier som ingår i Dialogserien år 1990 och 2000. Valet av de två åren sammanfaller med den nya läroplan som kom 1994. Inledningsvis diskuterar jag skillnader och likheter mellan de två gällande läroplanerna. Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning i vilken jag redogör för antologiernas innehåll och struktur och genom att även studera materialet komparativt finner jag att det sker en förskjutning mot 1900-talets litteratur och inom den, snarare minskar, den redan totalt sett låga representationen av kvinnliga författare. Trots läroplanernas betoning av det mångkulturella Sverige minskar också andelen ej västerländska texter. Vid en jämförelse med tidigare studier drar jag slutsatsen att en stomme av en litterär kanon hela tiden tycks finnas kvar. Uppsatsens andra del utgörs av en kvalitativ textkritisk studie. Vid en analys av antologiernas fråge- och uppgiftsmaterial kommer jag fram till att dessa tenderar att fokusera mer på elevens verklighet och nutid i de yngre antologierna än i de äldre, vilket kan ses som överensstämmande med den elevcentrerade undervisning som förespråkas i Lpf 94. En viktig slutsats blir dock att läraren bör fundera på sin egen litteratursyn och inte okritiskt använda frågematerialet i antologierna, utan att tänka på utifrån vilken läroplan materialet har producerats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Larsson, Maria. "Språklig variation – en del av svenskämnet : En kvalitativ undersökning av arbetsområdet språklig variation och attityder utifrån utvalda läromedel och gymnasielärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32425.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. Examensarbetet ämnar belysa betydelsen av undervisningen om språklig variation. Undersökningen utgörs dels av en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läromedel, dels av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade gymnasielärare. Undersökningens material har bearbetats med hjälp av kvalitativa innehållsanalyser. Resultaten från läromedelsanalysen visar att läroböckerna presenterar språklig variation på ett representativt sätt i relation till det centrala innehållet för Svenska 1. Resultatet från intervjuerna visar att lärare undervisar om språklig variation, med fokus på attityder till olika varieteter. Dock vittnar lärarna om att en det fortfarande finns en statusskillnad mellan de olika varieteterna. Uppfattningen om att standardspråket ses vara den varietet som är eftersträvansvärd medans det multietniska ungdomsspråket ses som en varietet som helst ska försvinna. Dock visar denna undersökning att attityder till varieteter belyser det faktum att varieteterna har olika status. Resultatet i denna studie visar att såväl läromedel som lärare framhåller vikten av variation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Richard. "Mellan lärobok och undervisning - En produkt- och användarorienterad undersökning av en lärobok." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27898.

Full text

Abstract:

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur uppgiftskonstruktioner i läromedlet Svenska Impulser 2 kan inverka på hur läromedlet används i en undervisningssituation. Jag frågar mig vilka spår av ämneskonceptioner som kan finnas i lärobokens uppgiftsmaterial och hur delar av detta material används i en undervisningssituation. Metoden för genomförandet av studien är triangulär och innefattar en kvalitativ textanalys av uppgiftsmaterialet, en observation av ett lektionstillfälle och en kvalitativ intervju med läraren som var ansvarig för lektionen. De teoretiska angreppssätt som används för tolkning av materialet är dels ämneskonceptionell teori och dels teorier om frågors och uppgifters autenticitet. Jag använder mig också av begrepp från tidigare läromedelsforskning för att identifiera olika sorters uppgiftskonstruktioner i läroboken. Mitt resultat visar att uppgiftsmaterialet för Svenska Impulser 2 är brett och mångfacetterat med spår av olika ämneskonceptioner. Det tycks dock som att svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne är något dominerande i läroboken som helhet med avseende på skönlitterärt urval och indelning mellan språklära och skönlitteratur. Trots detta verkar en betydande del av det undersökta uppgiftsmaterialet sätta elevernas egna erfarenheter i centrum – genom en flykt från den skönlitterära texten. Den observerade undervisningen är inte slaviskt kopplad till lärobokens uppgift och förordnar ett mer dialogiskt och erfarenhetsbaserat arbete, men tycks ändå, likt uppgiftsmaterialet, åstadkomma detta genom en flykt från texten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Sjödin, Emma. "Erfarenhet, Färdighet eller Bildning? : En komparativ pedagogisk textanalys av hur två läromedel i svenska behandlar undervisningen av skönlitteratur." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48679.

Full text

Abstract:

Syftet med den föreliggande studien var att med utgångspunkt i relevant forskning och de tre ämneskonceptionerna för svenskämnet analysera hur två läromedel, som används i svenskundervisningen i årskurs 2 på gymnasiet legitimerar och organiserar litteraturundervisningen i svenskämnet. Metoden som har använts i studien var en kvalitativ, komparativ pedagogisk textanalys av två läromedels innehåll. Materialet jämfördes med tidigare forskning och de tre svenskämneskonceptionerna för att kunna jämföra de perspektiv som läromedelsförfattarna har tagit och för att undersöka vad detta skulle kunna få för konsekvenser i litteraturundervisningen. Resultatet visar att läromedlen, till viss del, innehåller spår av alla tre ämneskonceptioner. Materialet i fråga är i linje med och stöds av kursplanen för svenskämnet i Lgy 11 (Skolverket). Trots detta drogs slutsatsen att användningen av läromedel i gymnasiets svenskämne bör med fördel kombineras med hela, skönlitterära verk för att uppnå ämnets fulla potential.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Olsson, Sylvia. "Läsförståelse - ett ansvar för svenskämnet? : en analys av hur läsförståelse behandlas i några läromedel för SO- och NO-ämnen avsedda för skolår 7-9." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6310.

Full text

Abstract:

Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.

Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.

En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Högberg, Patrik. "Bland författare och kvinnliga författare : en studie om den manliga normen, den kvinnliga särarten och kanon i två läromedel i svenskämnet." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9383.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kursplanen för Svenska på gymnasienivå är tydlig med att elever ska när de undervisas i litteraturhistoria möta manliga och kvinnliga författare. Ett sätt att granska om elever möter i lika utsträckning kvinnliga och manliga författare är att närstudera läromedel i svenskämnet, vilket denna studie gör. De resultat som studien drar säger även något om hur kanonlitteratur konstrueras. Syfte: Studiens syfte är att undersöka läromedel för gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Studien jämför två läroböcker riktade mot Svenskämnet på gymnasienivå. Detta för att undersöka hur representationen av manliga och kvinnliga författare ser ut samt undersöka vad som fokuseras i texterna om de manliga respektive kvinnliga författarna. Metod: Studien använder kritisk närläsning och diskursanalys som verktyg för att undersöka det den syftar att göra. Studien har avgränsat sig genom sin metod till att jämföra hur många manliga respektive kvinnliga författare som rubriksätts i de undersökta läromedlen. Rubriksättning kan ses som sätt att lyfta fram författare. Den har även vid granskning av rubrikerna undersökt vad för epitet de rubriksatta författarskapen tilldelas. Utöver detta undersöks och jämförs särskilt författare som finns med i båda läromedlen för att kunna dra generella slutsatser om hur man skriver om manliga respektive kvinnliga författarskap. Resultat: Båda läromedlen visar att manliga författare ges plats på en rad olika sätt. Deras namn förekommer oftare i rubrikerna och de tilldelas en rad olika epitet. De kvinnliga författarna beskrivs ofta ihop med orden kvinna eller kvinnlighet. Sett från ett genusteoretiskt perspektiv kan man förstå detta som att den manliga författaren blir normen för litteraturhistoria medan kvinnan är särarten eller särintresset. Den manliga författaren kan skriva om i stort sett allt utan att bli beskriven som ett särintresse medan detta är vad som utmärker det kvinnliga författarskapet. Resultatet tyder på att den litteraturhistoria som anses som given är ett manligt narrativ där det som skrivits av män tillmäts högre värde och kvalité än det som författats av kvinnor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lidström, Kale, and Vilma Bolding. "Läroböckernas grammatiska trösklar: En undersökning av läromedel för svenska på gymnasiet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27536.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur läromedel i svenska på gymnasienivå kan bidra till kontext för grammatikundervisningen. Utifrån denna kontext undersöks tre tröskelbegrepp inom grammatiken, d.v.s. områden som särskilt verkar vålla svårigheter, nämligen svårigheter i 1) att skilja mellan språklig form, funktion och betydelse, 2) att avgränsa fraser och satser och 3) att skilja mellan linjära och hierarkiska dimensioner i språket.Materialet består av sex läroböcker riktade mot kursen svenska 2 på gymnasiet och materialet analyseras som en helhet genom kvalitativ innehållsanalys.Resultaten visar att materialet ger en splittrad bild av grammatikundervisningens Vad och Varför genom att flera grammatiska synsätt och motiv för grammatikundervisningen skrivs fram. Däremot råder det i högre grad samstämmighet i hur materialet behandlar grammatikens Hur genom att materialet i huvudsak föreslår formaliserade övningar och uppgifter.Sammantaget verkar tröskelbegreppen i stora drag behandlas på liknande sätt i de olika läroböckerna, närmare bestämt genom ett strukturalistiskt angreppssätt. Därutöver behandlas de dels utifrån ett bildningsmotiv och dels utifrån motivet att det, för eleverna, är av vikt att kunna analysera, beskriva och undersöka språket. Tillvägagångssättet är, även här, i huvudsak formaliserat.Slutligen går det att konstatera att materialet behandlar samtliga tröskelbegrepp och att de dessutom, av läroboksförfattarna, verkar förstås som just tröskelbegrepp. Vidare behandlar materialet både skillnader mellan form, funktion och betydelse samt avgränsning av fraser och satser. Däremot behandlas språkets linjära och hierarkiska dimensioner endast undantagsvis och fram träder en bild av språket som primärt linjärt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jakobsson, Hanna, and Sandra Nyman. ""Din tes ska inte vara luddig". En granskning av skrivande i ett läromedel för svenska på gymnasiet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31545.

Full text

Abstract:

Vi är av uppfattningen att elevers skrivande kan vara ett verktyg för lärande och personlig utveckling, men att det då krävs en språklig medvetenhet. För att kunna skapa denna språkliga medvetenhet hos eleverna krävs ett funktionellt förhållningssätt till skrivandet samt en metaspråklig förmåga. I detta examensarbete tar vi oss därför an frågan kring hur skrivandet kan göras meningsfullt för elever och hur läromedel kan vara ett redskap för eleverna och läraren i detta. Den teoretiska utgångspunkten för vårt arbete är den funktionella grammatiken där betydelse och funktion är centralt. Syftet med arbetet är att granska hur läromedelsserien Svenska impulser använder metaspråk för att utveckla elevers skrivande och därmed också undersöka en eventuell progression i läromedlets skrivdelar. Utifrån detta vill vi också granska vilken syn på skrivande som speglas i läromedlet. För att realisera syftet har tre frågeställningar formulerats: 1) Hur används metaspråk i förhållande till skrivande i Svenska impulser? 2) På vilket sätt, om något, synliggörs en progression i hur läromedlet använder sig av metaspråk utifrån kurserna Svenska 1, 2 och 3? och 3) Hur kan synen på skrivande i läromedlet förstås i relation till teorier om funktionell grammatik?Materialet i arbetet är således läromedlet Svenska impulsers tre böcker för vardera kurs i ämnet svenska, samt tillhörande styrdokument. För att kunna besvara våra frågor använder vi oss av kvalitativ innehållsanalys där vårt material kodas, kategoriseras och slutligen tematiseras utifrån frågeställningarna. I läromedlet finns olika typer av metaspråk men också ett tydligt fokus på texttyper vilka är starkt kopplade till styrdokumenten. Dessutom förekommer det genomgående en preskriptiv språksyn. Vår slutsats är att skrivande främst ses som en social handling i Svenska impulser, men att det inte förekommer tillräckligt mycket metaspråk för att kunna sägas vara funktionellt. Vi menar därför att läromedlet lämnar över till läraren att skapa en explicit undervisning utifrån teorier kring den funktionella grammatiken i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sara, Sara Inger Eline. "Intersektionella perspektiv på läromedel i läs- och skrivinlärning i svenska för årskurs 1." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74698.

Full text

Abstract:

Den här studien omfattar alla läromedel som är utgivna efter 2018 i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 i svenska. Syftet har varit att analysera läromedlen utifrån förekomst av genus, etniciteter samt religion. Resultatet visar att nationella minoriteter inte finns representerade i de analyserade läromedlen. Resultatet visar också att olika etniciteter inte framkommer i läromedlen, även om det förkommer människor med olika hudfärger. Etnicitet kan dock inte baseras på hudfärg. Resultatet visar också att religion och religiösa symboler inte förekommer i de analyserade läromedlen, annat än som ett fåtal symboler för julfirande samt bilder av kvinnor med hijab. Angående genus visar resultatet på att fördelningen mellan kvinnligt kodade karaktärer och manligt kodade karaktärer skiljer på sig i antal och framställning. Antalet manligt kodade karaktärer syns mest på bild, men omnämns inte i lika stor omfattning i text. Antalet kvinnligt kodade karaktärer omnämns i text och bild oftare än manligt kodade karaktärer. Antalet kvinnligt kodade karaktärer är 158 fler än manligt kodade karaktärer totalt. Utav dessa är dock flera kvinnligt kodade karaktärer djur: kor och hönor etc. De didaktiska implikationerna av resultat från denna studie visar på att man som undervisande lärare inte kan förlita sig på att läromedel i svenska i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 följer likabehandlingskravet i Lgr 11. Samt att det budskap som elever möts av är homogent, vitt och icke-religiöst. Dessa implikationer är inte generaliserbara utanför studiens ramar, men det kan ändå anses intressant för undervisning i svenskämnet i läs- och skrivinlärning för årskurs 1.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Borg, Tove, and Izabella Ewertson. "Hur läromedel i svenskämnet presenterar läs- och skrivinlärning : En kvalitativ textanalys med fokus på interaktionsgrad samt läromedlens förhållningssätt till introduktion av språkinlärning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415076.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna: Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare? Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar. Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up. Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Widman, Camilla Villemo. "Shakespeare eller Schiefauer? : Mekanismer bakom kanonbildandet i svenskämnet för årskurs 7–9 samt gymnasieskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78328.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten. Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel.
The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey. The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Logart, Karolina. "Bilderboken som potentiellt läromedel för inkluderande och demokratisk svenskundervisning i F-3 : exemplet ADHD hos huvudkaraktären." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79339.

Full text

Abstract:

Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos. Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys. I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Söderberg, Henry. "Genus i svenskämnet i tryckta läromedel från Lgr 62 till Gy 11 : En litteraturstudie kring kvalitativa och kvantitativa skillnader i representationen av män och kvinnor." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28782.

Full text

Abstract:

Den tryckta läseboken har länge varit viktig för svenskämnet då den är det första läromedlet som elever möter när de börjar skolan. Den tryckta läroboken har haft en avgörande roll i skolan under en längre tid. Trots att skolan idag präglas av en mängd medier har de tryckta läromedlen behållit sin roll och används ofta som en grundpelare i undervisningen. Skolverket anser att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv samt kvinnors och mäns lika värde. Syftet med litteraturstudien har varit att granska läromedelsanalyser och vetenskapliga artiklar angående läromedel i svenskämnet med inriktning på ett genusperspektiv. De frågeställningar som ställdes i arbetet handlade om andelen män och kvinnor i läromedlen, stereotypiska föreställningar om kvinnor och män i läromedlen samt i vilken utsträckning läromedlen överensstämmer med jämställdhetskraven i respektive läroplan. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie där sökning och sammanställning gjordes utifrån bestämda kriterier. Resultatet visade att stereotyperna angående kvinnor och män diversifierades efter 1960-talet. Utifrån resultatet drogs en slutsats att samhällets normer gav stereotypiska föreställningar om könen och relationen dem emellan. De undersökta studierna kom fram till att män och kvinnor beskrivs olika i de undersökta läromedlen. Ytterligare en slutsats som drogs utifrån resultatet var att efter 1960-talet har samtliga läroplaner innehållit formuleringar om jämställdhet, det vill säga föreskrivit att skolan ska motverka stereotyper. Endast hälften av de undersökta läromedlen möter jämställdhetskraven i läroplanerna. Majoriteten av de undersökta studierna kom fram till att ett manligt perspektiv dominerar i läromedlen. Förändringarna i läromedlen visar att samhället är konstant föränderligt och vad som anses vara viktigt i skolan ändras utefter det. Läromedlen förändras emellertid inte alltid i samma takt som styrdokumentens skrivningar och kan än idag reflektera en tämligen stark ojämlikhet mellan könen. Min slutsats är att det inte går att garantera att skolans jämställdhetsmål uppfylls så länge den enskilda läraren ensam får besluta vilka läromedel som ska användas eller inte användas i undervisningen; här skulle ett större mått av granskning eller styrning behövas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Haanpää, Våhlen Julia, and Linnéa Olsson. "Etniciteters varande eller icke varande i en rörlig tid : En studie om läromedel i svenska på gymnasiet ur ett värdegrundsperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32591.

Full text

Abstract:

Föreliggande studie har som intresse att bidra till den interkulturella diskussionen i skolan utifrån värdegrunden. Genom att undersöka hur läromedelsböcker synliggör den etniska mångfalden vilken representeras i skönlitterära texter och bilder åskådliggörs hur läromedelsböcker kan fungera som ett verktyg i denna diskussion. I studien har läromedelsböckerna Svenska impulser 1, 2 och 3 granskats. Teorin har utgått från diskursteori där maktperspektiv beaktats på olika etniciteter vilka syns olika mycket. Detta i förhållande till skolans värdegrund är det grundläggande fundamentet för studien. Metoden som använt i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys samt en hermeneutisk analysmetod och i de båda fallen finns kvantitativa element. Innehållsanalysen appliceras på de skönlitterära texterna medan hermeneutiken kopplas till bildmaterialet. Resultatet visar att etnisk mångfald inte synliggörs i tillräcklig utsträckning, som önskas, i förhållande till skolans värdegrund där samtliga etniska tillhörigheter ska värderas lika. Dessutom visar även resultatet att läromedelsböckerna skiljer sig minimalt åt vad gäller att synliggöra den etniska mångfalden. Detta berörs både i bild- och textperspektiv men även i författarrepresentationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Folkesson, Maja, Anna Sjökvist, and Lina Johansson. "Förutspå, förklara, föreställ dig! : En analys av läsförståelsestrategier i läromedel för årskurs 4-6 i ämnet svenska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100631.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Wiseby, Marica. "Queeranalys av svenskämnets läromedel : Genus- och queeranalys av läromedel inom svenskämnets årskurser 7-9." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10300.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete kommer att belysa hur genus stereotypiseras och hur heteronormativitet reproduceras i skolan. Pedagogisk forskning med genus- och/eller queerfokus har länge fastnat vid klassrumspraktiker vilket gör att väldigt lite ljus har fallit på vad eleverna faktiskt läser. Arbetet innebär ett försök att bredda genus- och queerforskningen inom pedagogisk verksamhet till att även inkludera undervisningsmaterial såsom läromedel. Syftet med att analysera läromedel inom svenskämnet för årskurs 7-9 utifrån ett queerperspektiv är att belysa hur genus representeras och i vilken utsträckning heteronormativitet framhävs i de läromedel i svenskämnet som används mest frekvent i dagsläget. Datainsamlingen har skett med hjälp av kriteriebaserad kvalitativ sampling, och analysmetoden var diskursanalys med socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet var nedslående, i den bemärkelsen att kvinnligt genus skildras på ett övervägande negativt sätt, ickebinärt genus är totalt marginaliserat, HBTQ-identiteter är ytterst marginaliserade och dessutom totalt andrafierade. Mycket liknar tidigare forskning från bland annat Australien och Norge. Med deras läromedelsanalyser som bas kan vi inom svensk läromedelsanalys med queerperspektiv addressera problemen och på ett mer målinriktat sätt skapa en skola som faktiskt är till för alla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Stolt, Michaela, and Evelina Andersson. "Elevers textrörlighet i år 3 och 4 : En läroboksanalys om uppgiftsbeskrivningar i svenska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96381.

Full text

Abstract:

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bobrovskij, Lina. "Genusmönster och läroplaner : Hur flickor och kvinnor framställs i svenskämnets läromedel." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65520.

Full text

Abstract:

The aim of this essay is to study how women are portrayed in three different teaching materials in the subject of Swedish, and how these descriptions relate to curricula from three decades. To shed light on this, the study uses Nikolajeva’s theoretical construction of gender stereotypes, which contains with the traits that stereotypically are characteristic of women and men. The analysis is based on close-reading of the textbooks, and the result shows that the selected teaching materials are not entirely gender-equal. The study covers textbooks from three decades and shows that the teaching materials have changed over time and are moving in the right direction. But there is still some way to go before the textbooks satisfy the demands of the curriculum when it comes to gender and equality between women and men.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Björnfot, Therese, and Pia Kujala. "Lärarhandledning i svenskämnet – resurs eller ej? : En studie av lärarhandledningen till läromedlet Diamantjakten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39943.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Persson, Lovisa. "Lyrik i läroböcker : En undersökning av läroböckers lyrikframställning i gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444484.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Ekström, André. "Grejen med grammatikkunskaper : En studie av synen på grammatikkunskaper i styrdokument och läromedel för gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135306.

Full text

Abstract:

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Basic, Lejla, and Sandy Raheb. "Genus och jämställdhet i svenskämnets läroböcker för årskurs 4–6 –En läromedelsanalys." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89932.

Full text

Abstract:

Uppsatsen analyserar Pernilla Lundenmark och Anna Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013), samt Kalle Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok (1997). Dessa läroböcker är främst avsedda för elever i årskurs 5–6 i svenskämnet. Studiens syfte är att framhäva en tydligare bild av hur genus och jämställdhet framställs i läroböckerna Språket lever!: svenska. 5 Grundbok och Zick Zack Läsrummet. Uppsatsen utgår från en läromedelsanalys och fokuserar på hur fördelningen ser ut mellan män/pojkar och kvinnor/flickor, samt hur de biologiska könen framställs och representeras i läroböckerna. Läromedelsanalysen grundas i en textanalys med kvantitativa och kvalitativa inslag. Studiens slutsatser visar överlag att Lundenmark och Modighs lärobok Zick Zack Åk 6 Läsrummet (2013) förhåller sig någorlunda till genus och jämställdhet vad gäller fördelningen, framställningen och representationen av män/pojkar respektive kvinnor/flickor. Slutsatserna visar även att läroboken innehåller inslag av stereotypa och normativa föreställningar om män/pojkar och kvinnor/flickor som framhäver en manlig norm. Studiens slutsatser visar överlag att Güettler, Hansén och Thorbjörnssons lärobok Språket lever!: svenska. 5 Grundbok till mestadels genomsyras av en manlig norm som framhäver manlig överordnad, samt stereotypa föreställningar om pojkar och flickor. Slutsatserna visar även att läroboken inte visar någon eftertänksamhet vad gäller genus och jämställdhet, utan förhåller sig mestadels till traditionella normer och synsätt vad gäller män/pojkar och kvinnor/flickor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Alopaeus, Anna, and Bohlin Tilda Watson. "Hur etnicitet och normbrytande funktionalitet framställs i svenskämnets läseböcker : En normkritisk studie av tolv läseböcker i grundskolans årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413954.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks tolv läseböcker i svenskämnets årskurs 1–3 avseende hur normbrytande funktionalitet respektive etnicitet representeras i böckerna. Detta för att se om det finns karaktärer eller beskrivningar i läseböckerna som elever har möjlighet att identifiera sig med. Läseboken i skolan är för många barn den första bok de själva läser, därför är det läseböcker som valts för analys i studien. Böckerna har analyserats med hjälp av dels en kvantitativ innehållsanalys, där antalet karaktärer eller beskrivningar har räknats, dels en kvalitativ innehållsanalys, syftande till att analysera till exempel kontexten för representationerna. I det kvantitativa resultatet visade det sig bland annat att antal procentenheter av det totala antalet karaktärer som har en normbrytande funktionalitet är 9,8%, och antal sidor där det förekom beskrivningar av etnicitet utgjorde 2,2% av de totala antal sidor i alla läseböckerna. Det kvalitativa resultatet visade till exempel att när karaktärer väl hade normbrytande funktionalitet var det oftast framställt med hjälpmedlet glasögon. Vad gäller etnicitet visade det kvalitativa resultatet att när det beskrevs någonting om etnicitet så beskrevs oftast ursprung eller kultur. Som blivande lärare får vi utifrån detta resultat en ökad insikt i den möjlighet elever har att identifiera sig med läseböckernas karaktärer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Carlbark, Paul. "Att tala eller inte tala : .. En studie i hur retoriken har framställts i svenskämnets läromedel under fem decennier." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3686.

Full text

Abstract:

Den här studien analyserar läromedel i svenska ur ett historiskt perspektiv för att utreda hur retoriken och/eller den muntliga framställningen med fokus på tal inför åhörare har presenterats under fem decennier.

I uppsatsens syfte ingår att, med utgångspunkt från hur läromedlen presenterar ämnet, dra slutsatser angående retorikens och/eller den muntliga framställningens funktion i den svenska skolan, speciellt med avseende på retorik, argumentation och demokrati.

Forskningsbakgrunden ger en genomgång av retorikens definition, praktiska funktioner och koppling till skolan.

Metoden som används är den komparativa textanalysen i vilken likheter och skillnader hos texter lyfts fram. Primärmaterialet utgörs av läromedel i svenska från 1960-talet till 2000-talet.

Det visar sig bland annat att synen på retorik som begrepp skiljer sig mellan de äldre och de nyare läromedlen. Retoriken har fått en starkare ställning sedan 1990-talet vilket tyder på att framtidens läromedel ännu tydligare kommer att lyfta fram retoriken som effektivt redskap för muntlig framställning. Från 1990-talet framträder en mer nyanserad bild av argumentationen vilket talar för att eleverna genom läromedlen även i fortsättningen kommer att uppfatta argumentation som ett redskap för både onda och goda syften. Läromedlens koppling till demokrati är svag och behöver förbättras om forskning och styrdokument får bestämma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Svenskämnet läromedel'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles