To see the other types of publications on this topic, follow the link: Svenskämnets didaktik.
Dissertations / Theses on the topic 'Svenskämnets didaktik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Svenskämnets didaktik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pettersson, Sofie. "Svenskämnets styvbarn? : En kvalitativ intervjustudie om nordiska språk i svenskämnet på gymnasiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414273.
Full textAbstract:
I följande studie undersöks svensklärares arbete med och inställning till grannspråksundervisning i gymnasieskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Flera tidigare undersökningar pekar på problem såsom att lärare uppskattar sin grannspråkskompetens som låg och nedprioriterar momentet. Det övergripande syftet med undersökningen är att belysa hur svensklärare arbetar med det centrala innehållet om språken i Norden, hur de betraktar momentet samt hur förutsättningarna för deras undervisning ser ut. Vidare undersöks vilka resurser som skulle kunna krävas för att förstärka undervisningen. Sex svensklärare på gymnasiet har intervjuats individuellt om sina grannspråkserfarenheter i såväl sin lärarutbildning som egen undervisning inom ramen för kursen Svenska 2. Undersökningen visar att lärarnas självskattade grannspråkskompetens är förhållandevis låg, att stoffträngseln i svenskämnet leder till att andra moment prioriteras och att tillgången till lämpligt material är bristfällig. De förbättringsmöjligheter som lärarna föreslår gäller att integrera delar av grannspråksundervisningen i litteraturhistoriemomentet och att resurser läggs på fortbildning och bättre läromedel. Därtill handlar det om att omstrukturera innehållet i kurserna dels för att underlätta elevernas lärandeprogression, dels för att höja kunskapsområdets status. Undersökningen visar sammantaget att det råder diskrepans mellan språkpolitiska intentioner och verkligheten i skolan – ambitionerna har inte realiserats i praktiken.
2
Öberg, Moa. "Identitet, sexualitet och skönlitteratur : En studie av svenskämnets litteraturundervisning som didaktisk potential för gymnasieelevers identitetsskapande." Thesis, Jönköping University, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53698.
Full textAbstract:
Det framgår i Svenskämnets syfte för gymnasieskolan att svenskämnet kärna ska vara språk och litteratur. Vidare framskrivs det Svenskämnets centrala innehåll för gymnasieskolan att elever ska utveckla förmågan att använda skönlitteratur som en källa till självinsikt och förståelse för andra människor. I skolans värdegrund står det att skolan ska värna om elevernas lika värde, oavsett, kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det finns skönlitteratur som utmanar traditionella könsmönster och normer, ändå vittnar studiens bakgrund om att andra sexualiteter än den heterosexuella inte synliggörs eller anses avvikande i litteraturundervisningen. Studiens syfte är tvådelat. Undersökningen syftar till att lämna kunskapsbidrag dels till vad som kan påverka svensklärares på gymnasiet val av skönlitteratur för undervisning, dels till hur deras litteraturundervisning kan behandla sexualitet som en del i elevers identitetsskapande. Studien är lokal och eftersträvar att ge en bild av hur några svensklärare och en skolbibliotekarie på en skola resonerar om följande frågeställningar: · Vilka faktorer styr de undersökta lärarnas val av skönlitteratur i för elevers identitetsskapande? · På vilka sätt behandlas den identitetsskapande komponenten sexualitet i litteraturundervisningen på gymnasiet? Studien är kvalitativ i sin lokala kontext och datainsamlingen utgörs av en fokusgrupp med tre deltagande svensklärare och en deltagande skolbibliotekarie. Analysen av materialet är baserad de teoretiska begreppen didaktisk potential och Critical literacy samt studiens bakgrund. Slutsatserna av studien är att deltagarnas val av skönlitteratur är centrerat kring elevernas personliga utveckling, både som en språk- och läsutvecklande handling men även som en identitetsskapande komponent. Lärarna väljer medvetet böcker med hänsyn till elevernas erfarenheter, igenkänning, intresse och bakgrund i syfte att tillämpa didaktisk potential och ett kritiskt förhållningssätt för att diskutera normer och vidga elevernas perspektiv. Deltagarna arbetar aktivt med att bryta ner och ifrågasätta normer i litteraturundervisningen. Skönlitteraturen har stor potential i arbetet med elevers identitetsskapande i allmänhet och sexualitet i synnerhet. Elevernas svaga läsförmåga står som ett initialt hinder som måste överbryggas genom aktivt lärararbete för att de ska kunna nå längre i sitt kritiska tänkande kring texten. Critical literacy-förhållningssättet kan vara ett verktyg för att skapa meningsfullhet som i sin tur kan leda till ökat driv hos elever för att klara läs- och litteraturundervisningen.
3
Grönlund, Emmy. "Litterära avvikare i undervisningen : Om normbrytande karaktärer i svenskämnets värdegrundsarbete." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147999.
Full textAbstract:
This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.
4
Malm, Axel, and Martin Extor. "Samsyn på fiktionsurval inom svenskämnet? : En litteraturdidaktisk studie om sex svensklärares urval av och arbete med fiktion i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasienivå." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34073.
Full textAbstract:
The purpose of our study is to find the reasons behind teachers' different choices of literature in the Swedish subject at Sixth Form level in Sweden. These choices have didactical consequences regarding what is actually taught through literature. There is a risk that the diverse subject of Swedish, according to the Swedish curriculum, is not taught to its full extent due to a lack of understanding of what literature should be used for. We believe that one way to counteract this misunderstanding is finding a consensus in the choice of literature between teachers of Swedish. The literature review covers central Swedish sources with student and teacher perspectives on literature use in school. We also included more recent international studies to include further perspectives on different kinds of literature and literature use. To accomplish our study, we interviewed six teachers of Swedish at three different schools in the Southwest of Sweden about their choices of literature as well as their view of literature in Swedish education. The teachers' choices of literature were compared and analysed using theories on categorization of the Swedish subject in school and other factors that might play a role in the choice of literature. We also interpreted what kind of reading was prioritized by teachers to analyse the didactic implications of different literature choices. Additionally, we searched for any sign of consensus between the teachers that might show us whether or not teachers of Swedish do have consensus in their choice of literature. We concluded that our informants all have different views on literary education, which guide their choices, and we have made suggestions for finding consensus in the choice of literature.
5
Larsson, Jenny. "Vi finns bara där och lever men på riktigt är vi onödiga : En studie om elevers möjligheter att reflektera över livsfrågor i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49401.
Full textAbstract:
Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände.
6
Edin, Sandra, and Sanna Stenberg. "Genus i förändring : En kvalitativ analys av genus i svenskämnets läroböcker 1964–2018." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441047.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.
7
Persson, Elin, and Emma Johansson. "Svenska språkets struktur : Ett vidgat grammatikbegrepp." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17117.
Full text
8
Eriksson, Christian. "Den är guld värd : Loggboken ur ett tredimensionellt perspektiv." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-994.
Full textAbstract:
<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga loggboksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>
9
Jennsjö, Emily. ""Det mesta i skolan är ändå svenska i slutändan" : Svensklärares attityder till och erfarenhet av svenskämnets roll i ämnesövergripande undervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84868.
Full textAbstract:
I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.
10
Andersson, Matilda, and Frida Östberg. "”Nu ska jag sätta mig och göra ett demokratiarbete” : En kvalitativ studie om demokrati- och värdegrundsarbete i svenskämnets litteraturundervisning." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40065.
Full textAbstract:
Vår kvalitativa studie har ämnat utveckla förståelse för hur några svensklärare på högstadiet förhåller sig till demokrati- och värdegrundsarbete i litteraturundervisningen. Demokrati- och värdegrundsarbetet ska, lika väl som elevernas kunskapsutveckling, genomsyra hela skolans verksamhet och är därför alla lärares uppdrag. Vi har genom semistrukturerade intervjuer tagit del av fyra svensklärares erfarenheter och resonemang kring ett sådant arbete. För att analysera och förstå vårt resultat har vi utgått från svenskämneskonceptioner, litteraturreceptionsteorier och normkritisk teori. Resultatet kategoriseras och presenteras utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, vem och varför för att belysa informanternas förhållningssätt. En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att samtliga svensklärare integrerar demokrati- och värdegrundsarbetet i litteraturundervisningen, på olika sätt. Ett utmärkande förhållningsätt är kombinationen av skönlitteraturens innehåll och hur det ska bearbetas i klassrummet för att demokrati- och värdegrundsarbetet ska vara integrerat. Informanterna menar att skönlitteraturen har, förutom ett litterärt värde, en unik potential att belysa olika samhällsfrågor, perspektiv, kulturer och identiteter. Vidare förs en diskussion om vilka kulturfrågor som lyfts i ett demokrati- och värdegrundsarbete samt huruvida svensklärarna upprätthåller eller utmanar normativa antaganden i undervisningen.
11
Björndahl, Martin, and Christian Lindström. "Att skriva eller inte skriva med digitala verktyg - Det är frågan : En litteraturstudie om hur skrivprocessen påverkas av digitala verktyg i svenskämnets skrivundervisning." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, HLK, Skolnära forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48367.
Full textAbstract:
Skrivundervisningen i svenskämnet har under de senaste 20 åren förändrats i takt med att digitala verktyg implementerats i skolans arbete. Skrivande, som traditionellt skett med hjälp av papper och penna, sker nu i större grad med hjälp av lärplattor och datorer. Hur påverkas skrivprocessen av detta förändrade sätt att skriva? I vår litteraturstudie tar vi del av forskning som jämför den traditionella handskrivningen med det digitala skrivandet för att ta reda på hur skrivandet påverkas beroende på skrivsättet. Resultatet visar att digitala verktyg har bidragit till att de olika faserna av skrivprocessen numera vävs samman till en mer flytande skrivprocess. De digitala verktygen möjliggör att elever mer flytande kan bearbeta och planera sina texter. Samtidigt som forskning pekar på positiva effekter av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen, så medföljer även vissa utmaningar med detta skrivsätt. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av både nationell och internationell forskning.
12
Jonsson, Love. "Att läsa digitalt : En kvalitativ studie om några lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskämnets läsundervisningi årskurs 4-6." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53849.
Full textAbstract:
I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat.<br>In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.
13
Lundkvist, Hannes. "Möjligheter för ett radikalt demokratiskt svenskämne : En dekonstruktion av svenskämnets didaktiska utgångspunkt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30874.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att omformulera svenskämnets didaktiska utgångspunkt genom att utgå från filosofen Jacques Rancières radikala förståelse av vad demokrati innebär. Detta görs genom en "dekonstruktiv" läsning av ämnets styrdokument där ett alternativt sätt att förstå ämnets didaktiska beståndsdelar formuleras (vilket i sin tur görs med utgångspunkt i Laclau & Mouffes "hegemoniska strategi"). Studien kommer fram till att en oreflekterad läsning av ämnets styrdokument riskerar att leda oss lärare till en odemokratisk förståelse av ämnet. Den belyser också (1) att skolan behöver ses som en arena som rymmer olika motstridiga förståelser av verkligheten, (2) att lärare behöver problematisera demokratibegreppet så att begreppet inte reduceras till att vara intetsägande och godtyckligt, och (3) att lärare bör sträva mot att skapa en didaktik som har större demokratisk potential snarare än att sträva mot illusionen om en ideal och slutgiltig demokratisk didaktik. Slutligen visar studien på en potential i att jobba ämnes- och yrkesöverskridande med skolans demokratiuppdrag utifrån det valda teoretiska perspektivet.
14
Landquist, Jonna. "Svensklärares arbete med jämställdhet i praktiken." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36510.
Full textAbstract:
I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Jag konstaterar att samtliga lärare enbart har införskaffat sig kunskaper om mäns våld mot kvinnor av eget intresse på sin fritid, vilket kan göra att undervisningen blir godtycklig och baserad på fördomar.
15
Haraldsson, Anna, and Casandra Ikonen. "Pandemins digitala svenskämne : En kvalitativ studie om gymnasielärare erfarenheter av att undervisa i svenskämnet på distans." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42761.
Full textAbstract:
Vi ämnar utveckla förståelse för hur gymnasielärare i svenskämnet har upplevt skiftet från klassrumsundervisning till distansundervisning med särskilt intresse av läsning. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma svensklärare. Det teoretiska ramverket består av paradigmforskning inom modersmålsundervisning utifrån Sawyer och Van de Ven (2006). Paradigmen är: (1) det akademiska paradigmet, (2) det progressiva paradigmet, (3) det kommunikativa paradigmet och (4) nyttoparadigmet. I Sawyers och Van de Vens (2006) paradigmforskning ingår de didaktiska frågor vad, hur och varför och de används som analysverktyg i vår studie. Studiens resultat visar att lärarna upplever avsaknad av det naturliga samspelet med eleverna. Lärarna upplever att det saknas lässtrategier anpassade för distansundervisningen. Det har blivit svårare för vissa lärare att genomföra läsning av hela romaner med eleverna på distans. Lärarna upplever att vissa elevgrupper behöver tydlig stöttning vid läsning av längre texter och det har blivit svårare på distans. Lärarna har i stor utsträckning försökt efterlikna klassrumsundervisning med varierat resultat. Resultatet tyder även på en tendens att undervisningen går i riktning mot ett digitalt paradigm där de didaktiska frågorna vem och var tar större plats. En av våra slutsatser är att svensklärare ställts inför nya utmaningar under coronapandemin. De nya utmaningarna har ställt krav på lärares kreativitet samt deras didaktiska- och digitala kompetens. En annan slutsats är att läsning av skönlitteratur ersatts med kortare utdrag.
16
Hansson, Fredrik. "Att språka om språket : En analys av sex elevers gruppsamtal om språkfrågor." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-558.
Full textAbstract:
<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>
17
Kallas, Sofia. "Flerspråkighet i svenskämnet : En studie om utrymmet för ett flerspråkighetsperspektiv i svenskämnet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-166288.
Full textAbstract:
Studien undersöker utrymmet för ett flerspråkighetsperspektiv i gymnasieskolans svenskämne. En översiktlig jämförelse görs mellan svenskämnets och svenska som andraspråks respektive läroplan och kommentarmaterial, där svenska som andraspråk fungerar som mall för ett svenskämne med ett flerspråkighetsperspektiv. I svenskämnets läroplan och kommentarmaterial nämns inte flerspråkighet och det finns ingen information om hur ett sådant perspektiv skulle kunna realiseras. Det finns få öppningar för alternativa röster i de undersökta avsnitten i båda ämnenas respektive läroplan. Utöver detta har tre gymnasielärare med dubbel behörighet i svenska och svenska som andraspråk intervjuats. Deras resonemang om dels den flerspråkiga eleven inom ramen för svenskämnet, dels om anpassning av undervisning och bedömning i relation till flerspråkiga elever som läser svenska analyseras utifrån appraisal. Lärarnas uttryck avseende anpassning av undervisning och bedömning analyseras även utifrån modalitet. Resultatet visar att lärarna uttrycker högre grad av negativ evaluering och deontisk modalitet i yttranden om bedömning än om undervisning. Lärarna ger uttryck för större friutrymme för agens när de talar om anpassning av undervisning, än bedömning. Sammantaget tycks det finnas ett visst utrymme för flerspråkighet i svenskämnet gällande undervisning, medan det i bedömning finns en snävare enspråkig ram.
18
Källstad, Elin. "Högläsning i gymnasiet : Ett potentiellt didaktiskt verktyg i svenskämnet?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44621.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högläsning påverkar elevers läsförståelse i kursen svenska 1 på gymnasiet samt hur gymnasieelever ser på högläsning som ett arbetssätt i svenskämnet. 38 elever som studerar på ett teoretiskt program deltog i undersökningen. Datainsamlingen bestod av en läsförståelseövning med en efterföljande kvantitativ åsiktsenkät samt en kvalitativ undersökning i form av en fokusgrupp. Resultatet visade att högläsningen till viss del påverkade elevernas läsförståelse negativt med färre producerade svar per elev än efter tyst läsning. Enkätsvaren påvisade att ungefär hälften av eleverna var likgiltiga inför arbetssättet, men flera för- och nackdelar togs även upp. Slutsatsen av studien är att högläsning kan användas i svenskämnet för att variera innehållet, men att elever i stor grad känner sig likgiltiga inför arbetssättet och elevernas läsförståelse påverkas inte till det bättre.
19
Eriksson, Fahria. "På väg mot flerstämmighet : Svenskämnet och medialiseringen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15072.
Full textAbstract:
Abstract The use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially Internet and mobile phones are important in the social and cultural networks of youth. The first step of this thesis is to examine the ICT-based activities of upper secondary school students through an online survey. The second step is to examine what didactic implications can be derived from the ICT-based activities in the subject of Swedish. Results from this survey and national and international research show that young people spend the majority of their leisure time on the Internet. The result also shows that media activities displace other school related activities such as traditional reading and writing. The findings point out the importance for teachers to adapt to student’s media experiences and to use them in the classroom. They also point out the importance of teachers’ conceptions of the subject Swedish for classroom work and how to make students involved in their studies.
20
Pierre, Pascal. "Film i svenskämnet : En undersökning av hur filmmediet hanteras i styrdokumenten för svenskämnet." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-395767.
Full textAbstract:
Med bakgrund att film i svenskan enligt vissa forskare fått en något efterställd, eller åtminstone särställd, ställning gentemot andra litteraturformer ser denna uppsats till att undersöka just detta. Undersökningens syftar till att utröna filmmediets position, och förändringen av denna, mellan nuvarande och äldre styrdokument för svenskämnet. Genom att undersöka både filmens implicita ställning gentemot andra medieformer och litteratur inom respektive ämnesplan samt att jämföra de äldre och nyare ämnesplanerna med varandra besvaras frågeställningar rörande om film alltid haft en underställd, implicit eller explicit, ställning mot annan litteratur. Slutsatsen är att emedan film har och har haft en tydlig särställning så har denna ställning förändrats genom tiden. Ibland har film ingått i kunskapskraven, ibland enbart i det centrala innehållet, och trots att begrepp som det vidgade textbegreppet diskuteras så får film en sekundär ställning mot, exempelvis, skönlitteraturen.
21
Vainikainen, Alexander. "Drömmer svenskämnet om hållbar utveckling? : En ekokritisk läsning och didaktisk diskussion om romanen Blade Runner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32389.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det finns för didaktiska möjligheter i att utföra ekokritiska läsningar av dystopisk skönlitteratur vid undervisning om hållbar utveckling i svenskämnet. För att undersöka detta utfördes en ekokritisk läsning av science fiction- romanen Blade Runner, originaltitel Do Androids Dream of Electric Sheep, av Philip K Dick. Tanken enligt mig var att romanen och dess skildring av en dystopisk värld kunde vara intressant att uppmärksamma i gymnasiet samt använda som underlag för diskussioner om potentiella framtidsscenarion. Utöver det ville jag, genom min analys, visa på vilka frågor gällande hållbar utveckling som en ekokritisk läsning av romanen kan lyfta fram. Utifrån detta ville jag sedan diskutera vilken potential just denna roman och den dystopiska genren i allmänhet kan ha i svenskundervisningen. Resultatet visade att det, i en ekokritisk läsning av romanen, finns tolkningsmöjligheter som belyser alla de tre huvudområden som Skolverket beskriver finns inom hållbar utveckling. Det betyder med andra ord att det finns möjligheter att öppna upp för diskussioner om hållbar utveckling utifrån ekokritiska läsningar av romanen.<br>The purpose of this degree project was to investigate what didactic possibilities can be found by performing ecocritical readings of dystopic literature while teaching students about sustainable development in the subject of Swedish. To investigate this, an ecocritical reading of the science fiction-novel Blade Runner, original title Do Androids Dream of Electric Sheep, by Philip K Dick was performed. My thought was that the novel and its depiction of a dystopic world could be interesting to acknowledge in an upper-secondary school environment, and use as a foundation for discussions about potential scenarios of the future. In addition to this I wanted to, through my analysis, show which questions regarding sustainable development that an ecocritical reading of the novel could generate. Furthermore, I wanted to discuss what potential this certain novel and the dystopic genre in general could have for teaching in the subject of Swedish. The results showed that there are, in an ecocritical reading of the novel, room for interpretations that highlights all of the three main areas that Skolverket describes as integral parts of sustainable development. In other words, the evidence suggests that there are possibilities to open up for discussions regarding sustainable development from ecocritical readings of the novel.
22
Nilsson, Hanna. "Kropp och knopp i gymnasieskolans svenskämne : Prövning av en didaktisk design i litteraturhistoria." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85733.
Full textAbstract:
I en nära samverkan med yrkesverksamma svensklärare utreder och prövar föreliggande studie hur undervisningen i litteraturhistoria kan utvecklas i praktiken. Med utgångspunkt i elevers och svensklärares uttryckta erfarenheter av arbete med litteraturhistoriska texter konstrueras en didaktisk design. Den didaktiska designen omsätter tidigare forskning rörande förkroppsligat lärande i en lektionsserie på sex lektioner där fokus ligger på bearbetning av en litteraturhistorisk text med hjälp av fyra fysiska komponenter: gester, röstläge-intonation, en visuell komponent samt en auditiv komponent. Iscensättningen av den didaktiska designen studeras med en triangulering som består av observationer, fokusgruppsamtal med elever och lärarintervjuer samt skriftliga exit tickets. Genom en tematisk analys visar resultatet att eleverna trots ett utmanande språk erövrar den litteraturhistoriska texten, engagerar sig i olika erbjudna livsvärldar, minns textinnehåll och inkarnerar nyvunnen kunskap med hjälp av kroppsliga representationer. Förklaringen spåras till kroppen och sinnets enhet samt det meningsskapande multimodala perspektivet, där föreliggande studie också visar den sociokulturella kontextens betydelse. Litteraturdidaktiska ställningstaganden diskuteras vidare och konstaterar att fysiska komponenter kan användas för att gynna en omfattande läsupplevelse, där både kropp och sinne förses med den litteraturhistoriska textens narrativ på olika sätt. Slutligen föreslås fysiska komponenter som en väg in i texten, vilket i sin tur potentiellt kan leda till ökad måluppfyllelse.<br>In collaboration with professional teachers who teach the Swedish language, this study explores how to develop teaching in history of literature within the field of design-based research. A didactic design is created and tried in an authentic learning situation. This didactic design refers to earlier studies of embodied learning. In a series of six lessons which focus on working with texts from the Enlightenment, four physical components are incorporated in the design: gestures, voices, a visual component and an auditive component. The staging of the didactic design is investigated through a triangulation consisting of observations, group conversations with pupils, interviews with the teacher and written exit- tickets by pupils. Through a thematic analysis the result shows that students, despite the challenging language, conquer the texts from the Enlightenment, engages themselves in different presented lifeworlds, remember contents and incorporates newfound knowledge while using bodily representations. The explanation is traced to the unity of body and mind and to the multimodal perspective that creates meaning. The presented study also shows the meaning of a sociocultural context while working with literature. Didactic literature positions are discussed further and state that physical components can be used as an entrance into texts from different time periods. All thanks to extensive reading experience, where body and mind are provided with narrative through multiply senses. The discussion continues and suggests that due to the fact that pupils are experiencing the narrative in the texts, they are able to perform more extensive analysis which is the focus of the curriculum.
23
Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : Vilka fördelar oh nackdelar finns det med att använda genrepedagogik i svenskämnet för andraspråkselever?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43857.
Full textAbstract:
Genrepedagogik är en modell som används inom undervisning i svenskämnet. På senare tid har den kommit att tillämpas i högre utsträckning bland andraspråkselever och i flerspråkiga klassrum. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med att använda genrepedagogik som en undervisningsmetod inom svenskämnet. Sju artiklar har analyserats för att kunna besvara vår frågeställning. Artiklarna är hämtade ur tre olika databaser och några av dem är internationella. Alla artiklar har ett fokus på genrepedagogik och andraspråkselever. Artiklarnas resultat visade att forskningen i högre grad lyfter fram fördelar med genrepedagogiken än nackdelar. Några fördelar som framkommer i artiklarna är att genrepedagogiken fyller en central funktion för andraspråkselevers språkutveckling och ämnesinlärning. Nackdelarna var att genrepedagogiken tar mycket tid till skillnad från annan undervisning och att det är en undervisningsmetod som lätt kan bli för strukturerad för eleverna. Slutsatsen är att fördelarna med att använda genrepedagogiken på andraspråkselever inom svenskämnet är många och att nackdelarna inte handlar om den genrepedagogiska metoden som helhet utan snarare om hur man använder sig av den. Därför behöver lärare en bredare kunskap kring genrepedagogiken för att det ska vara en effektiv metod i undervisningen.
24
Lindehall, Broman Jessica. "Referat i läroböcker : En jämförande innehållsanalys av fem läroböcker för Svenska 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180225.
Full textAbstract:
This study aims to determine how scientific writing is targeted in five Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main goal of the study is to determine where scientific writing is placed in the books, what knowledge the textbooks convey about scientific writing and how scientific writing is being trained in the exercises presented in the textbooks. Furthermore, the thesis aims to clarify possible differences and similarities in how different textbooks target scientific writing. The result show that the management of scientific writing is similar between the textbooks. The results of the study display that scientific writing is often placed in the beginning or the middle of the textbooks. Additionally, the study show that every textbook encourages students to read to source text with caution and to refer to the source. In conclusion, the study suggests that the exercises presented in the textbooks are foremost about writing a shorter conclusion of a longer text.
25
Hörnlund, Julia, and Anna Johansson. "Formativ bedömning - En studie om lärares åsikter till och arbete med formativ bedömning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173183.
Full textAbstract:
Formativ bedömning är ett arbetssätt för läraren att kunna utveckla undervisningen och bättre tillgodose elevernas lärandebehov. För att utveckla elevernas lärande finns det fem nyckelstrategier som har utformats för att föra samman praktik och idéen om formativ bedömning. Studiens syfte och frågeställningar handlar om att öka kunskap om verksamma lärares åsikter om och arbete med formativ bedömning. Vidare berör forskningsfrågorna vilken stöttning lärare beskriver att de får i arbetet och om behov av mer stöttning finns. Materialet består av en enkät som genomförts med verksamma lärare som undervisar i årskurs 1–3. Studien visar att användningen av formativ bedömning varierar mellan lärarna. De ser positivt på formativ bedömning men framför också att svårigheter finns i det praktiska utförandet. Lärarna framför vidare att det finns behov av mer stöttning i form av fortbildning och kollegialt lärande för att utföra formativ bedömning av god kvalitet.
26
Ringnér, Anna. "Gymnasieelevers syn på grannspråksundervisning : En kvalitativ intervjustudie inom svenskämnet." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32882.
Full text
27
Rehbinder, Susanne. "Värdegrunden mellan pärmarna : En komparativ analys av Jan Guillous Ondskan och Chimamanda Adichies Lila hibiskus ur ett värdegrundsperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413674.
Full textAbstract:
Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.
28
Malcolm, Ellen. "Dystopin i svenskämnets värdegrundsarbete : Den didaktiskapotentialen i Hungerspelen, Den Utvalde och Leendet." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21437.
Full textAbstract:
Inledning: Skolans styrdokument fastställer att den svenska skolverksamheten har ett dubbelt uppdrag som innefattar både kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget. Att använda sig av dystopisk skönlitteratur i svenskundervisningen kan förena dessa uppdrag eftersom den dystopiska genren ofta belyser omvärldsfrågor och dagens samhällsproblem. Därutöver har den dystopiska genren ökat i popularitet och lockar många unga läsare vilket gör den fördelaktig att använda i svenskundervisningen. Undersökningen ämnar därför att belysa vilken didaktisk potential tre vanligt förekommande skönlitterära dystopier har i svenskämnets värdegrundsarbete. Didaktisk potential används i enlighet med Alkestrands(2016) definition av begreppet. Syfte: Syftet är att belysa tre skönlitterära dystopiers didaktiska potential i svenskämnets värdegrundsarbete. Metod: Undersökningen bygger på metoden tematisk analys samt den kvalitativa, textanalytiska metoden närläsning. Undersökningen utgår från tre skönlitterära dystopiska verk som bearbetats och analyserats med hjälp av Alkestrands (2016) definition av teorin didaktisk potential. Resultat: De dystopiska verken som studeras i undersökning innehåller många möjligheter att problematisera värdegrunden. Utifrån teorin didaktisk potential har verken som undersökts didaktisk potential eftersom de innehåller möjligheter att belysa vardagliga företeelse ur ett främmande perspektiv, så kallad främmande göring. De främmandegörande aspekterna utgörsav att elever introduceras till världar som är olik den som vi lever i nu. Samtidigt förekommer det igenkänning i och med att de dystopiska världarna anknyter till företeelser som elever kan känna igen från vårt samtida samhälle. Dystopierna ger möjlighet till att den narrativa fantasin tränas genom de etiska och moraliska frågor som tas upp. De litterära verken anknyter tilldiskussioner och problem i vår samtid, men innehåller också motsättningar och moraliska dilemman som en läsare måste förhålla sig till.
29
Adriansson, Johanna. "Genus & identitet i romanen Björnstad : En genusstudie med ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80339.
Full textAbstract:
Denna studie syftade till att undersöka hur genus skildras i Fredrik Backmans roman Björnstad (2016) samt vilka didaktiska implikationer romanen har för undervisningen på gymnasial nivå. Utifrån genusperspektivet som ser begreppet genus som sociala konstruktioner studerades karaktärernas egenskaper. För analysen valdes fyra unga vuxna karaktärer i romanen, två flickor och två pojkar. För att skildra karaktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över kvinnliga och manliga egenskaper hos litterära personer. Analysen påvisade både stereotypa och icke stereotypa skildringar av karaktärerna vilka påverkades av romanens intrig som gjorde att karaktärerna omvandlades från stereotypa till icke-stereotypa karaktärer. Romanen skildrar teman som kärlek, sexualitet, vänskap, makt och normer vilka är teman somkan aktualiseras i undervisningen inom ramen för ett normkritiskt arbete. Det är teman som berör ungdomar och den diskurs de befinner sig i vilket gör romanen aktuell förläsning på gymnasial nivå.
30
Warsame, Meymuna. "Hur resonerar lärare om högläsning i undervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41507.
Full textAbstract:
Att lärare ska arbeta med högläsning i undervisningen är inte något som tydligt skrivs in i läroplanen, trots de fördelar som arbetet med högläsning har. Det kan därför vara intressant att undersöka hur lärare förhåller sig till arbetet med högläsning i undervisningen, fast att det inte finns med i läroplanen. Denna studie har därmed i syfte att få nya insikter inom svenskämnets didaktik och bidra till eventuell kunskapsutveckling inom läraryrket genom att undersöka lärares resonemang kring arbetet med högläsning i undervisningen samt dess betydelse för elevers språkutveckling. För att kunna uppnå detta utgår arbetet från dessa två frågeställningar: Hur resonerar lärare när det kommer till arbetet med högläsning i klassrummet? och Hur resonerar lärare om högläsningens roll och betydelse för språkutveckling? Studien är av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer, där sex intervjuer är gjorda via mejl och en är genomförd muntligt. Resultatet visar att lärare väljer högläsningsböcker som kan knytas till ett tema som klassen eller arbetslaget arbetar med samt böcker som är intressanta för elever och lärare. Vidare visar resultatet att arbetet med högläsningsböcker ofta består av ett för-, under- och efterarbete. Lärarna påpekar dessutom att de är medvetna om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling. Resultatet tolkas därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv, med Vygotskys begrepp den proximala utvecklingszonen och Bruners begrepp scaffolding, i centrum. Slutligen diskuteras resultatet utifrån den tidigare forskningen som bland annat säger att högläsningen bör ges utrymme i läroplanen, så att lärare kan arbeta med högläsning med gott samvete. I diskussionen förs resonemang om att lärare inte behöver bortprioritera viktiga moment endast för att de inte skrivs in i läroplanen, utan att de förväntas använda sig av vetenskap och beprövad erfarenhet för att ständigt utveckla sin undervisning.
31
Skog, Linnéa. "Sex- och samlevnadsrelaterade teman i läroböcker för Svenska 1 och Svenska 2 : En jämförande studie mellan läroböcker för Lpf94 och Lgy11." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135797.
Full textAbstract:
Sex education in Sweden is viewed as a subject that can be incorporated into many different school subjects in Swedish upper secondary school. Teachers in Swedish, however, are rarely educated in sex education, it is up to themselves to make sure that they have the knowledge and means to incorporate sex education into their lessons in Swedish. In this study seven textbooks for the courses Swedish 1 and 2 were analyzed to investigate whether they provide teachers and students with content connected to sex education. The study also focuses on what sort of sex educational content is present or absent, in the textbooks. The results are then compared to a previous study that analyzed textbooks in Swedish during the previous curriculum. The results show that in Swedish 1 2.5 % of all the content is related to sex education, compared to 6.5 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish A. Moreover, 10.2 % of the texts in the textbooks for Swedish 2 are related to sex educational content, compared to 8.7 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish B. The most common sex educational contents in the textbooks are "Love" and "Relationships". The least common sex educational contents in the textbooks were "Masturbation", "Reproduction, biology, the body" and "Pornography".
32
Sundelin, Daniel. "Vem? Vad? När? Varför? : En studie av källkritik och kritisk granskning i olika läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136273.
Full textAbstract:
This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.
33
Ringnér, Anna. "Grannspråksundervisning i svenskämnet i grund- och gymnasieskolan : En litteraturstudie med nordiskt språkligt fokus." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30793.
Full textAbstract:
Syftet med den här systematiska litteraturstudien var att undersöka och kartlägga forskningsfältet om grannspråksundervisning inom svenskämnet kopplat till kursplanerna. Forskningsfrågorna handlade om vilket innehåll grannspråksundervisningen ska ha, vilka arbetssätt som är lämpliga samt vad som gynnar respektive hämmar grannspråksundervisningen. I bakgrunden presenterades Deklarationen om nordisk språkpolitik, skrivningarna om grannspråksundervisning i grund- och gymnasieskolans kursplaner i svenska samt en undersökning om grannspråksförståelse bland ungdomar. Mot denna bakgrund diskuterades fynden från litteraturmaterialet. Där framkom att det finns motsättningar mellan innehållet i kursplaner, nordiska språkdeklarationen samt klassrumspraktiken. Nordiska språkdeklarationen och klassrumspraktiken hade ett större fokus på hörförståelse än vad kursplanerna föreskriver. På frågan om vad undervisningen innehåller så framkom läsning och läsförståelse samt hörförståelse. Kunskaper om realia, grammatik och språkpolitik förekom inte i materialet. Gällande passande metoder i undervisningen handlar åtta av sex publikationer i materialet om projekten Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU) och Nordiska språkpiloter (NSP). Därför blir passande metoder inriktade på dessa projekt och där är digitala medier i fokus. Gynnsamma faktorer för grannspråksundervisningen är: djupa ämneskunskaper hos lärarna, sociala kontakter mellan elever från olika grannländer, passande undervisningsmaterial, nordiskt perspektiv i lärarutbildningarna, integrering av grannspråksundervisning i övriga moment i kursplanerna samt ett multimodalt arbetssätt. Hämmande faktorer för grannspråksundervisning är: tidsbrist, kunskapsbrist, lite utrymme för de nordiska språken i styrdokumenten samt för hög svårighetsgrad i materialet. Av studiens åtta publikationer hade två en svensk kontext, två en norsk kontext och fyra en dansk kontext. Detta tillsammans med den höga representationen av empiri grundad på projekt gör att det finns en forskningslucka att fylla. I nästa examensarbete kommer jag således att bidra till att fylla den forskningsluckan genom att anta ett svenskt elevperspektiv på grannspråksundervisningen där jag undersöker vilken undervisning eleverna anser sig behöva för att kunna kommunicera med medborgare i de nordiska grannländerna.<br><p>Svenska</p>
34
Jardeskog, Ricky, and Linus Söderling. "”Allting är ju subjektivt i det sammanhanget” : några lärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20664.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.
35
Mårtensson, Enya, and Rebecca Dahlman. "Mellanstadiets skönlitteraturundervisning : Fem lärares syn på skönlitteratur och didaktiska val." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22015.
Full textAbstract:
Den tidigare litteraturdidaktiska forskningen visar på flera positiva aspekter av skönlitteraturundervisning (Ewald, 2007; Ingemansson, 2020; Molloy 2002; m.fl.) Det finns dock en rädsla att glappet mellan denna forskning och lärares praktik är för stor. (Wintersparv, 2018). Trots den stora mängd forskning inom skönlitteraturdidaktiken fann vi en lucka då den befintliga forskningen som utgår från mellanstadielärares syn på skönlitteratur och deras didaktiska val är närmast obefintlig. Studiens syfte är därmed att undersöka fem svensklärare på mellanstadiets syn på skönlitteratur och deras didaktiska val i en kvalitativ empirisk studie. Som metod för datainsamling valdes semistrukturerade intervjuer samt skriftliga följdfrågor. Resultatet av studien visar att samtliga lärare har en positiv syn på skönlitteratur men även att de fem lärarnas didaktiska val i skönlitteraturundervisning skiljer sig åt. Det är dock svårt att se om detta beror på Högskolan Kristianstad | 291 88 Kristianstad | 044 250 30 00 | www.hkr.seen brist i lärarnas didaktiska medvetenhet eller om det är en brist i lärarnas professionella språk. Studien visar även att det finns förutsättningar som är avgörande för lärares skönlitteraturundervisning oberoende av lärarnas didaktiska medvetenhet.
36
Andersson, Amanda, and Matilda Stenqvist. "Kan läromedel vara diskriminerande? : En studie om intersektionalitet och dess framställning i digitala läromedel inom svenskämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171006.
Full textAbstract:
This study investigates whether two Swedish digital educational materials for the subject Swedish in secondary school can be associated with any form of discrimination or not. The study has examined the parts of the educational material that contains fiction. To achieve this goal the study has followed three research questions. The first question investigates how the educational material represents the intersectional terms gender, ethnicity, sexuality and social class. The second question investigates whether any discrimination related to the terms can be found or not. The third question investigates if and how a connection to the Swedish curriculum and its value-system can be perceived in the educational material. The results show that different forms of discrimination can be found in the analysed material. The presence of discrimination in the educational material weakens the connection to the Swedish curriculum’s value system. The study’s conclusion is that there should be a sterner outlook upon the educational material teachers use in the classroom to avoid the possibility of teaching with discriminatory material.
37
Domander, Johanna. "Säger en bild mer än tusen ord? : Multimodalitet och bedömning." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-134605.
Full textAbstract:
The study examines how multimodal texts in the Swedish subject in the upper secondary school is assessed. The first two issues investigates through a hermeneutical text interpretation how multimodal texts are described in policy documents and how they are reflected in the assessment base. The last issue examine how teachers today assess students work with audiovisual elements trough interviews with three Swedish teachers. The analysis of policy documents shows an inconsistency in how multimodal texts are described and assessed. The inconsistency is causing a limitation in how multimodal texts are used in teaching. The results of the interviews confirm this and highlights how the design of teaching is largely controlled by the assessment base and its interpretation. The study shows how the absence of clear wording in policy documents prevents recognition of multi-modal texts in school, at the same time as the National Agency for education emphasize its relevance. Furthermore it shows how audiovisual texts have the potential to deepen and expand on the content instead of merely act as support to spoken and written text. And finally how a multimodal approach contributes to creating an equal education for all students regardless of background.
38
Sundin, Anders. "”Att ge barn möjlighet till ett eget litterärt liv är det bästa man kan göra för dem” : - en intervjuundersökning om lärares och skolbibliotekariers syn på skönlitteraturens roll i högstadie- och gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143883.
Full textAbstract:
This thesis concerns book reading in school, how to work with it and why. My study includes research from four different writers based on the benefits of reading literature and working with this in schools and with children. I have also studied four reading and writing projects relevant for my thesis. I interviewed two teachers and one school librarian on how they use literature with students and their opinion of book reading in their professions. Discussions in my thesis regarding the advantages of reading books concludes that it is not only good for your reading and understanding, but also for your entire being. You will grow as a social and empathic person and your understanding of other people and cultures will make you a better citizen of the democratic society we live in.
39
Henriksson, Amina. "Texturval i förvandling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28371.
Full textAbstract:
Studien ämnar undersöka vilka förutsättningarna är för de texturval som sker inom grundskolans svenskundervisning. Syftet undersöks genom frågeställningarna: ”Vilka didaktiska frågor och ämneskonceptioner uttrycks i kommentarmaterial till kursplanen i Svenska för grundskolan år 1969, 1988 och 2011 med fokus på texturval av skönlitteratur?” och ”Har dessa uttryck förändrats över tid och hur skulle denna förändring i så fall kunna påverka lärares förutsättningar för texturval av skönlitteratur?”. Undersökningen genomförs utifrån en kvalitativ textanalys. Slutsatsen är att det skett en förskjutning av ämneskonceptioner i Skolverkets kommentarmaterial för svenskämnet samt att förutsättningar för texturval med fokus på skönlitteratur blivit mer svårtolkat över tid.
40
Tidén, Sophie, and Monica Åberg. "Hur kan du så många ord? En kunskapsöversikt om framgångsrik ordundervisning i gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31549.
Full textAbstract:
Denna kunskapsöversikt syftar till att identifiera framgångsrik undervisning gällande utveckling av ordförrådet under gymnasietiden knutet till svenskämnet samt beskriva dess förutsättningar relaterade till de språkliga förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna. Utifrån sökorden ordförråd, svenska och undervisningsmetod samt relaterade synonymer och engelska översättningar gjordes sökningar i referensdatabaser för att finna befintlig forskning inom området. Efter granskning av sökresultatet valdes tolv texter som undersöker en svensk, amerikansk och australiensisk skolkontext. Den befintliga forskningen belyser främst de språkliga förmågorna läsa och skriva och visar att det som karaktäriserar framgångsrik undervisning om ordförråd är explicita undervisningsmetoder där ord tränas med hjälp av strategier och i olika kontexter. Vidare bör undervisningen ske kontinuerligt där läraren själv praktiserar strategierna. Det är också viktigt att lärarna arbetar för att skapa ett genuint intresse och på så sätt öka elevernas motivation och engagemang. Gällande förmågorna tala och lyssna visar denna kunskapsöversikt att det tycks finnas begränsad respektive ingen forskning inom området.
41
Åberg, Emelie, and Ted Hinterleithner. "Ett digitaliserat svenskämne: en ny kursplan för den digitala eran." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31579.
Full textAbstract:
This study has its starting point in the revised syllabus for the subject of Swedish and documents that have been revised with the focus on digitization. The aim is to increase understanding of the role of digitization in the Swedish subject. The questions in the study focus on differences and similarities in the revised and previous syllabus, the teachers' approaches to digitization and whether and how the revised syllabus has been implemented in their profession and education. The study is based on two different theoretical perspectives; the sociocultural perspective and connectivism. The sociocultural perspective permeates the design of the syllabus as well as teacher’s approach and how they conduct their teaching. Connectivism has its focus on the digital parts and how the knowledge process can take place in a learning from a network perspective. This approach helps us to analyze and interpret the changes that occurs in the syllabus for Swedish and the respondents’ answers in the qualitative interviews that have been conducted.The study contains a document study of the revised syllabus and four qualitative interviews. The result of the document study shows that Skolverket has clarified the syllabus by adding and revising the content towards a digitized direction. The result of the interviews shows that a majority of the respondents are positive to the revision even if there are certain issues. All of the respondents feel well prepared in the work on the revised syllabus and have already implemented a selection of digital tools and media in the teaching. The respondents show an interest in digitized education and the revisions have provided clearer guidelines for their work on this.
42
Ekström, André. "Grejen med grammatikkunskaper : En studie av synen på grammatikkunskaper i styrdokument och läromedel för gymnasieskolans svenskämne." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135306.
Full textAbstract:
This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.
43
Schneider, Susanne. "Läsaren och Förintelsen : Gymnasieelevers reception av Imre Kertész Mannen utan öde." Licentiate thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2453.
Full textAbstract:
<p>The principal aim of this thesis is to investigate the reception of a text about the Holocaust by pupils of a class in upper secondary school. The text is Fatelessness by Imre Kertész, a text which can be seen as a complex account of the Holocaust. The study tries to shed light on the pupils’ reactions to the text and how the reading influenced their image of the Holocaust.</p><p>The empirical material derives from a qualitative case study consisting of inquiries, interviews observations and written material from lessons, etc. The theoretical basis for the analysis is focusing on Kathleen McCormick’s concept of repertoires. Both texts and readers have repertoires which can match, mismatch or exist in tension with each other. The analysis focuses on parts of the pupils’ reception in form of the question of genre, style and language, the main character and the image of the Holocaust.</p><p>The study shows that from an overall perspective the repertoires of the pupils and the text do not match. Instead they often exist in tension. The text has different signals about genre which can be interpreted in several ways. Fatelessness was a challenge for the pupils because of its language with long sentences, many descriptions and untranslated words, mainly German. The strongest reactions were to the main character Gyurka, whom the pupils at first interpreted as cold, naive and optimistic. For many of the pupils this image changed at the reading when they started to view his manners as a way to survive the concentration camps. Even though the text was challenging the images the pupils had about the Holocaust in many ways, their images did not change overall. Despite the fact that the pupils saw the reading of the book mainly as homework they were very engaged in lesson discussions.</p><p>The study points to the importance of context and discussions about what the pupils bring with them when they encounter the repertoire of the literature of testimony, in this case Holocaust literature. It can be important for teachers to have an understanding of their pupils’ repertoires when they select what literature to read in class. The study also indicates that, as McCormick suggests, tension can be the most productive meeting of the repertoires.</p>
44
Klein, Lena, and Alice Lindbom. "Konsten att välja högläsningsbok : En kvalitativ intervjustudie om åtta stycken 1–3-lärares högläsningsvanor och val av högläsningslitteratur i svenskämnet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42606.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka om och hur åtta lärare med olika yrkeserfarenhet inom årskurserna ett till tre arbetar med högläsning i sin svenskundervisning med fokus på vilka faktorer som påverkar valet av högläsningslitteratur. Det teoretiska perspektivet vi har utgått ifrån när vi analyserade vår data baseras på Hetmars triangelmodell (eleven, läraren och litteraturen) och de ämnesdidaktiska grundfrågorna vad, hur och varför. Metoden som vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i studien har ett litteraturintresse. Lärarna läser högt dagligen för sina elever och det finns många skäl till högläsning, vilka främst är språkutveckling och ökad läslust. Lärarna har egna teorier om högläsning och litteratur men behöver anpassa sin undervisning utifrån en rad olika praktiska och sociala aspekter, vilka ligger till grund för lärarnas val av högläsningslitteratur. Högläsning är ett vanligt undervisningsinslag på lågstadiet som kräver många komplexa beslut och som vi därför uppfattar som en konst alla lärare bör behärska.
45
Banck, Sara. "Grammatikundervisning i svenskämnet : En ministudie i vad, hur och varför." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5231.
Full textAbstract:
<p>Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna.</p><p> </p><br><p>The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field.</p><p>The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: <em>what</em>, <em>how</em> and <em>why</em>. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.</p>
46
Bjällö, Elin, and Cassandra Jönsson. "Lärares uppfattningar om genrepedagogik för andraspråkselever i svenskämnet : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44920.
Full textAbstract:
Flertalet av Sveriges skolor är idag mångkulturella, därför ligger det en stor vikt i att eleverna får en undervisning som fokuserar på språk- och kunskapsinlärningen. Studiens undersökningsområde innefattar därmed dels hur lärare arbetar med genrepedagogik som en undervisningsmetod i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6, samt vilka för-och nackdelar lärare uppfattar att det finns med användandet av genrepedagogiken i svenskämnet för andraspråkselever i årskurs 4 - 6. För att genomföra denna studie har åtta mellanstadielärare intervjuats där syftet var att få fram deras åsikter kring denna specifika metod. Svaren indikerar att lärarna anser att det finns betydligt fler fördelar än nackdelar. Lärarna anser att genrepedagogiken bidrar till en ökad tydlighet, samt en ökad språk- och kunskapsinlärning för elever, i synnerhet andraspråkselever i undervisningen. Eftersom genrepedagogikens syfte är att eleverna genom en explicit undervisning ska förmedlas kunskaper om en viss genrers specifika språk och uppbyggnad, bidrar detta till att eleverna får en djupare ämnesinlärning. Endast ett fåtal nackdelar genomsyrade de intervjuade lärarnas svar. De menar att genrepedagogiken lätt kan bli för strukturerad för eleverna, vilket bidrar till att deras kreativitet och intresse hämmas. En annan central del som togs upp av lärarna var att metoden kräver mycket tid, eftersom det behövs läggas ner mycket förarbete och planering, detta leder i sin tur till att annat skolarbete kommer i skymundan. Sammanfattningsvis visar resultaten att fördelarna med att använda genrepedagogiken som en undervisningsmetod för andraspråkselever är betydligt fler än nackdelarna. Därmed vill vi med denna studie förmedla kunskaper och ge en inblick i vikten av att andraspråkselever såväl som elever med svenska som modersmål tillägnas den mest givande undervisning.
47
Thörnell, Klara. "Skönlitteraturen som en introduktion till olika (text)världar : Fyra lärares beskrivningar av sina didaktiska överväganden om världslitteratur i svenskämnet." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53741.
Full textAbstract:
Föreliggande studie är inriktad på hur lärare i gymnasieskolan ser på möjligheten att inkludera världslitteratur och texter från olika kulturer i svenskämnet. Syftet är att undersöka lärares beskrivna arbetssätt och motiv till att välja denna litteratur till sin undervisning. Postkolonial teori, interkulturellt lärande och det litteraturteoretiska begreppet främmandegöring utgör tillsammans ett teoretiskt ramverk för studien. Det empiriska materialet består av fyra semi-strukturerade intervjuer med svensklärare på gymnasienivå. Resultatet indikerar att lärarna finner det aktuellt att genom världslitteratur lyfta fram allmänmänskliga teman, demokratiska frågor och kulturell mångfald. Således är likheter och skillnader mellan människor en av flera aspekter som lärarna berör. En potentiell problematik som resultatet påvisar är att lärarna uppfattar att elever tolkar skönlitteratur dokumentärt.<br>The present study focuses on how upper-secondary school teachers consider the possibility of integrating world literature and texts from other cultures in the Swedish subject. The aim is to examine teachers' narrations of their teaching and their motifs for choosing world literature as part of their teaching. Postcolonial theory, intercultural learning and the literary term estrangement constitute the theoretical framework. The empirical material involves four semi-structured interviews with Swedish subject teachers. The result suggests that the teachers find it relevant to use world literature as a context for discussing universal human themes, democratic issues and cultural diversity. Accordingly, similarities and differences between people are one of several aspects that the teachers address. The result raises one potential problem where the teachers report that students tend to interpret fiction documentary.
48
Johansson, Stina, and Rita Oda. "Novellpraliner, tunga klassiker eller ungdomsromaner – didaktiska val av texter i skolans senare år." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30545.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år och gymnasiet ser på litteratur och vilka didaktiska resonemang lärare för när det kommer till skönlitteratur i undervisningen. Vi har även ämnat undersöka hur lärare förhåller sig till en litterär kanon. I vår undersökning har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på såväl högstadie- som gymnasieskolor. Till vår hjälp i arbetet har vi använt oss av forskning såsom bland annat Malmgrens tre ämneskonceptioner. Resultatet visar att lärare förhåller sig olika och har varierande synsätt på litteratur och frågor som rör ämnesdidaktik. Lärarna i vår undersökning har till största del ett negativt förhållningssätt till en eventuell kanon, med reservation för att den skulle kunna vara av godo om fler aspekter togs i beaktande. Resultatet visar även att de flesta lärarna i vår undersökning medvetet eller omedvetet rör sig i svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, men vi har även kunnat se att de lutar sig åt svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Vår slutsats är att alla våra intervjuade lärare anser att litteratur är av största vikt och att det kan gynna elever i deras lärande. Vi har även kommit fram till att lärarna inte explicit nämner de didaktiska frågorna när det kommer till litteraturundervisning, utan att de implicit för en didaktisk diskussion kring detta.
49
Andersson, Elin, and Matilda Andersson. "Flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling : En litteraturstudie om undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52413.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling. När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.
50
Hurtig, Klara. "Är svenskundervisningen digitalt kompetent? : En intervjustudie med svensklärare på gymnasiet om digitalisering i svenskämnet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445707.
Full textAbstract:
I följande studie studeras hur svensklärare i gymnasieskolan genomför och utvärderar svenskundervisning som innehåller digitala resurser, samt vilka digitala kompetenser som berörs i denna undervisning. Detta görs mot bakgrund av att Skolverket år 2017 reviderade Gy 2011 med tillägg om digital kompetens. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka digitala resurser som förekommer i svenskundervisningen, om undervisningens lärandemål harmoniserar med styrdokumentens riktlinjer samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i den digitala pedagogiken. Det insamlade materialet består av individuella intervjuer med tre svensklärare som har undervisningserfarenhet från gymnasiekurserna Svenska 1–3. Resultatet av undersökningen visar att användning av digitala resurser i svenskundervisningen sker frekvent och att undervisningen adresserar de digitala kompetenser som föreskrivs i kursplanerna. Digitala resurser underlättar ofta elevers kunskapsinhämtning, men utmaningar uppstår när elever inte behärskar de digitala resurserna. Informanterna upplever också att styrdokumentens riktlinjer om digital kompetens är otydliga och att de på grund av detta har svårt att avgöra hur mycket undervisningstid som bör läggas på utveckling av digital kompetens och stöd för eleverna.