Academic literature on the topic 'Svenskhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svenskhet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Svenskhet"

1

Głąbińska, Dominika. "Svenskhet som gräns." Studia Scandinavica, no. 1 (21) (December 17, 2017): 175–90. http://dx.doi.org/10.26881/ss.2017.21.12.

Full text
Abstract:
The goal of the article “Svenskhet som gräns, Swedishness as a border” is to present problems with the concept of Swedishness from another perspective than it has been discussed in the Swedish media. The article analyses responses from Swedish political parties with regard to “Swedishness” and democracy, and it provides an insight to the contemporary situation in Sweden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Bäckman, Maria. "Svenskhet i marginalen – om en föreställd gemenskap." Tidsskrift for kjønnsforskning 33, no. 04 (January 21, 2010): 310–29. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1781-2009-04-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Silow Kallenberg, Kim, and Erika Sigvardsdotter. "Om Sverige, svenskhet och de Andra i samhällsorientering för nyanlända." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 11 (2019): 71–96. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.11.3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lunde, Arne. "Welcome Home, Mr Swanson: Swedish Emigrants and Swedishness on Film by Ann-Kristin Wallengren, and: Välkommen hem Mr Swanson: Svenska emigranter och svenskhet på film by Ann-Kristin Wallengren." Scandinavian Studies 87, no. 2 (2015): 309–12. http://dx.doi.org/10.1353/scd.2015.0010.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Samplonius, Kees. "Svenskt runordregister." AMSTERDAMER BEITRÄGE ZUR ÄLTEREN GERMANISTIK 37, no. 1 (November 17, 1993): 243–44. http://dx.doi.org/10.1163/18756719-037-01-90000036.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Skjerdingstad, Kjell Ivar. "Svenske apologier." Edda 91, no. 01 (March 4, 2004): 75–79. http://dx.doi.org/10.18261/issn1500-1989-2004-01-09.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Larsen, Peter. "Svenske kættere." Norsk medietidsskrift 1, no. 02 (October 1, 1994): 149–51. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-1994-02-12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andresen, Britt. "20 år med Øresundsbron – fra et grænsefjerner- til et grænseværner-perspektiv." Økonomi & Politik 93, no. 2 (June 17, 2020): 44–55. http://dx.doi.org/10.7146/okonomi-og-politik.v93i2.120950.

Full text
Abstract:
Fortællingen om den dansk-svenske grænse er i dag meget anderledes, end den var nogle få år efter åbningen af Øresundsbron i 2000. Dengang tilbage i starten af 00’erne fremmede de dansk-svenske samarbejdsorganisationer narrativet om den fælles dansk-svenske region, hvor indbyggerne havde en fælles identitet som øresundsborgere. Det var dog to mere enkle narrativer, der fik en mere almen udbredelse – at det var billigt at bosætte sig i Sverige, og at mange unge svenskere fik/havde arbejde i de danske butikker. De er en del af det grænsefjerner-narrativ, som jeg i denne artikel argumenterer for var dominerende i 00’erne. Flygtningekrisen i 2015 blev startskuddet til et nyt narrativ om den dansk-svenske grænse – et grænseværner-narrativ. Flygtningekrisen påvirkede og synliggjorde den dansk-svenske grænse både fysisk og mentalt. Vi fik grænsekontroller og for en tid også id-kontroller. Siden har den grænseoverskridende kriminalitet yderligere støttet det nye grænseværner-narrativ. Fokus er i dag rettet mod det, man ikke vil have fra Sverige, kriminalitet og bombesprængninger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Barnes, John, and Eva Helenius-Oberg. "Svenskt klavikordbygge 1720-1820." Galpin Society Journal 44 (March 1991): 198. http://dx.doi.org/10.2307/842247.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Johansson, Lotta. "Frykten for svenske tilstander." Norsk medietidsskrift 25, no. 03 (September 21, 2018): 01–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn.0805-9535-2018-03-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Svenskhet"

1

Brandhill, Torbjörn S. "Svenskhet på Flashback forum? : Idealtypsanalys om Svenskhet utifrån fyra implicita kulturdefinitioner om svenskhet/svensk kultur på Flashback forum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44184.

Full text
Abstract:
Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis. Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media. This is a new study of Swedes or Swedish culture in an internet context based on specific definitions of culture. The specific definitions of culture are based on Professor emeritus Karl-Olov Arnstberg’s book “Svenskheten – den kulturförnekande kulturen”. The specific definitions of culture are used in a classification of the posts on Flashback forum in an ideal type analysis. Which out of four specific definitions of culture are most notable on Flashback forum and what is significant for that particular definition? The most notable definition of culture on Flashback forum is “mentalt kapital”. “Mentalt kapital” is a definition about social values, political values and communicational skills such as the Swedish language.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nikula, Johan. "Mellanförskap - svenskhet, ursprung och invandrarskap." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62236.

Full text
Abstract:
The aim for this study was to examine betweenship as a phenomenon by focusing on identity. There is not very much research done on betweenship. I have used a qualitative phenomenological approach, based on four qualitative interviews. The four interviewees were all experiencing betweenship. To analyze their stories I used two theoretical frameworks; identity and affinity groups. According to these theories identity is shaped by an interaction between ascribed identity and experienced identity. The second procedure, to assign belongingness to an affinity group is often based on interpretations of symbolic objects. The results of this study suggest that betweenship is an interpersonal phenomenon created when others ascribe an identity that one doesn’t experience. There are primarily three groups whom others ascribe my respondents to; swedishness, an affinity group based on origin and one on immigrantness. The ascribing has resulted in these three groups that the respondents take into consideration in their conception of themselves. They are possessing symbolic objects which can derive them to all of the three affinity groups. Through the use of different types of expressions the respondents can announce belongingness to the group which they regard as relevant in the situation they face.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sjösten, Niklas, and Torgny Grundin. "Svenskhet i läromedel - en diskursanalys." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-309590.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustaf, Fritz. "Sverigedemokraternas kamp om svenskheten : Hur sverigedemokraterna konstruerar svenskhet inom det diskursiva fältet via kamp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67301.

Full text
Abstract:
This essay use Ernesto Laclau and Chantal Mouffes view on dicourse theory analyses speeches from the Swedish democrats to see how the partie define the swedishness and how the contribute to antagonism during the process. The essay uses chain of equivalences to see how they construct the identity and also uses antagonism to create an understanding for the overtaking in discourse, which is often used by the Swedish democrats to define the identity their way. The theoretical and methodological framework helps the study to clarify what is included and excluded in swedishness. The result in the study is that the Swedish democrats find it crucial to sustain independence, be brave, have Swedish norm, culture and values, and also to create a trustworthy nation where everyone can feel safe. The study also show that the Swedish democrats subjects safety, immigrant and independence for antagonism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ruin, Otto. "Den svenske samtidskritikern : Historicitet, nationalism och svenskhet i Richard Berghs måleri och konstteoretiska skrifter." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182783.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Gustaf. "Svensken i fält : Svenskhet och soldatideal i dokumentära skildringar av den svenska insatsen i Afghanistan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-82084.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters. These two images combined create a notion of a particularly Swedish type of soldier, who brings the separate roles of soldier, humanitarian worker and diplomat together and realises them in one individual, and who appears to be more capable in all these roles than both their American and Afghan allies. By shifting the narrative focus and change which part of the Swedish metanarrative that they choose to connect to, the series can also maintain the emphasis on the soldiers as Swedes, while at the same time showing them participating in situations or discussing aspects of their work that is not usually associated with swedishness, or that previously has not been a part of the broader metanarrative.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berg, Jenny, and Julia Nilstål. "Inte bara öl, svenskt öl : En semiotisk analys av hur svenskhet reproduceras i alkoholvarumärkens marknadsföring." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49849.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Delerud, Dennis, and Johan Öhlander. "Svenskhet i läroböcker : En studie om svenskhet i läroböcker för ämnet historia skrivna efter läroplanen för gymnasieskolorna 2011." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26294.

Full text
Abstract:
Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas. I läroplanen 2011 står det att eleverna ska ges möjlighet att lära sig om det svenska kulturarvet, vilket inkluderar svenskhet. Vi har därför studerat vad som presenteras som svenskhet i läroböcker i historia skrivna efter den nya läroplanen. Uppsatsen utgår från följande frågeställning:   Hur konstrueras samt hur presenteras svenskhet i läroböcker i historia 1b skrivna för Lgy11?   Vi har gjort en jämförande studie där vi ställer vårt resultat mot en tidigare studie av hur svenskhet presenterats i läroböcker skrivna efter äldre läroplaner. Vidare försöker vi förklara vad det är som gör att det läroböckerna lyfter fram som svenskhet kan betraktas som svenskhet. Slutligen har vi kopplat samman resultatet med det som skrivs i läroplanen gällande det svenska kulturarvet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lilliebjörn, Norlin Jill, and Anna Wåhlstrand. ""Svenskt" ledarskap : En studie om hur svenska chefer i Indien upplever sin svenskhet i sitt ledarskap." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78746.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår.
Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Åkesson, Pontus, and Nordlund Alexander Mukka. "Hur beskrivs svenskhet och andra kulturer i samhällskunskapsböcker?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42472.

Full text
Abstract:
Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Svenskhet"

1

Arnstberg, Karl-Olov. Svenskhet: Den kulturförnekande kulturen. [Stockholm]: Carlsson, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Välkommen hem Mr Swanson: Svenska emigranter och svenskhet på film. Lund: Nordic Academic Press, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nationen på spel: Kropp, kön och svenskhet i populärpressens representationer av olympiska spel 1948-1972. Umeå: H:ström-Text & kultur, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1977-, Arvidsson Kristoffer, Björk Tomas, and Göteborgs konstmuseum, eds. Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur = Blond and blue-eyed : whiteness, Swedishness, and visual culture. [Göteborg]: Göteborgs Konstmuseum, 2014.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Espeland, Arne. Svensken: Sørlandsbilleder. Vanse, Norway: Klokkhammer Forlag AS, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kjær, Kjell. Tragedien i Svenskhuset. Stamsund: Orkana, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jakten på svenskheten. Stockholm: Natur & Kultur, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Birgitta, Lindgren, ed. Svenskt avstavningslexikon. [Stockholm]: Tryckeriförlaget, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Amiard, John. Svenskt blod. Lexington, MA: Edson Press, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mera svenskt. Stockholm: Carlssons, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Svenskhet"

1

"Die Firma Svenskt Tenn." In Josef Frank 1885-1967, 117–44. Wien: Böhlau Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.7767/9783205793861-006.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"18. Etnisitet: svensker og nordmenn." In Babels forbrødring, 109–14. De Gruyter, 1990. http://dx.doi.org/10.1515/9783112321263-019.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hedetoft, Ulf. "Divergens eller konvergens? Perspektiver i den dansk-svenske sammenstilling." In Centrum för Öresundsstudier: bokserie, 390–407. Makadam, 2006. http://dx.doi.org/10.37852/10.c40.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Landro, Torgeir. "Historiebevissthet – «allt och inget»." In Fra barnehage til voksenliv, 159–76. Novus forlag, 2020. http://dx.doi.org/10.52145/wmdl9927.

Full text
Abstract:
Historiebevissthet ble lansert som det nye slagordet for historiefaget i den skandinaviske skolen på 1980-tallet. Mens talsmenn for den nye strømningen ønsket å dreie skolefaget i mer filosofisk retning og i større grad rette fokuset mot elevenes hverdagsliv og identitet, innvendte kritikerne at de nye tankene ikke lot seg operasjonalisere i klasserommet. Artikkelen gjennomgår og analyserer resultatene fra et utvalg av ni norske og svenske studier som har undersøkt lærernes forståelse av historiebevissthetsbegrepet og dets nedslag i skolen. Gjennomgangen viser at det er et stort gap mellom ambisjonsnivået som historiedidaktikere ved universiteter og lærerutdanningsinstitusjoner har siktet seg inn mot, og mottagelsen av dette tankegodset i skolen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gullö, Jan-Olof. "I en snårskog av traditioner – musikproduktion och musikteknik i den högre musikutbildningen utifrån ett svenskt perspektiv." In Music Technology in Education, 25–52. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.108.ch1.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to identify traditions that can be valued as important in Swedish higher education in music production and music technology, to explore what characterizes such traditions and how they can be important for students in music production education. The research material consists of a selection of previous research and other literature that concerns music production and traditions in higher education. A knowledge-critical analysis method and a pedagogical model for higher education with a focus on what the students do and how they relate to teaching and education have been used to analyse the research material. The analysis shows that there are many different traditions in higher music education. Some traditions are very old, and some are also difficult to interpret and therefore the understanding of such traditions can be challenging for both students and teachers in higher education in music production and music technology.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"Svenska Folkpartiet—see Swedish People’s Party, Finland Svenskt Näringsliv—see Confederation of Swedish Enterprise Sveriges Akademikers Centralorganisation—see Swedish Confederation of Professional Associations Sweden." In A Political and Economic Dictionary of Western Europe, 326–30. Routledge, 2013. http://dx.doi.org/10.4324/9780203403419-112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography