To see the other types of publications on this topic, follow the link: Svenskhet.

Dissertations / Theses on the topic 'Svenskhet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Svenskhet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Brandhill, Torbjörn S. "Svenskhet på Flashback forum? : Idealtypsanalys om Svenskhet utifrån fyra implicita kulturdefinitioner om svenskhet/svensk kultur på Flashback forum." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44184.

Full text
Abstract:
Swedes and Swedish Culture are controversial political subjects in Sweden. The definitions for Swedish culture are very vague and what is the answer to the question: Who can be called Swedes? It has been debated in Sweden more since Swedish Democrats crossed the four percent threshold necessary for representation in the Swedish parliament. Swedes or Swedish culture on a large internet forum with 2 million visitors per week called Flashback forum is material for this thesis. Flashback forum has currently more than 50 million posts published and has more than 970 000 users. Flashback forum is more and more often mentioned in Swedish media. This is a new study of Swedes or Swedish culture in an internet context based on specific definitions of culture. The specific definitions of culture are based on Professor emeritus Karl-Olov Arnstberg’s book “Svenskheten – den kulturförnekande kulturen”. The specific definitions of culture are used in a classification of the posts on Flashback forum in an ideal type analysis. Which out of four specific definitions of culture are most notable on Flashback forum and what is significant for that particular definition? The most notable definition of culture on Flashback forum is “mentalt kapital”. “Mentalt kapital” is a definition about social values, political values and communicational skills such as the Swedish language.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nikula, Johan. "Mellanförskap - svenskhet, ursprung och invandrarskap." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62236.

Full text
Abstract:
The aim for this study was to examine betweenship as a phenomenon by focusing on identity. There is not very much research done on betweenship. I have used a qualitative phenomenological approach, based on four qualitative interviews. The four interviewees were all experiencing betweenship. To analyze their stories I used two theoretical frameworks; identity and affinity groups. According to these theories identity is shaped by an interaction between ascribed identity and experienced identity. The second procedure, to assign belongingness to an affinity group is often based on interpretations of symbolic objects. The results of this study suggest that betweenship is an interpersonal phenomenon created when others ascribe an identity that one doesn’t experience. There are primarily three groups whom others ascribe my respondents to; swedishness, an affinity group based on origin and one on immigrantness. The ascribing has resulted in these three groups that the respondents take into consideration in their conception of themselves. They are possessing symbolic objects which can derive them to all of the three affinity groups. Through the use of different types of expressions the respondents can announce belongingness to the group which they regard as relevant in the situation they face.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sjösten, Niklas, and Torgny Grundin. "Svenskhet i läromedel - en diskursanalys." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-309590.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustaf, Fritz. "Sverigedemokraternas kamp om svenskheten : Hur sverigedemokraterna konstruerar svenskhet inom det diskursiva fältet via kamp." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-67301.

Full text
Abstract:
This essay use Ernesto Laclau and Chantal Mouffes view on dicourse theory analyses speeches from the Swedish democrats to see how the partie define the swedishness and how the contribute to antagonism during the process. The essay uses chain of equivalences to see how they construct the identity and also uses antagonism to create an understanding for the overtaking in discourse, which is often used by the Swedish democrats to define the identity their way. The theoretical and methodological framework helps the study to clarify what is included and excluded in swedishness. The result in the study is that the Swedish democrats find it crucial to sustain independence, be brave, have Swedish norm, culture and values, and also to create a trustworthy nation where everyone can feel safe. The study also show that the Swedish democrats subjects safety, immigrant and independence for antagonism.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ruin, Otto. "Den svenske samtidskritikern : Historicitet, nationalism och svenskhet i Richard Berghs måleri och konstteoretiska skrifter." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182783.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur svensk konst och den svenska konstnären formuleras i Richard Berghs konstteoretiska skrifter och måleri. Utgångspunkten är den mediala debatt som pågått under 2010-talet om svenska värden och deras innebörd. Blickarna har i denna debatt ofta riktat sig mot nationalromantiken som stilbildande för att kategorisera en reaktionär och nationalistisk föreställning om vad som är svenskt. Däremot har försvaret av nationalromantiken alltid problematiserat begreppet, mycket utifrån den väldokumenterade politiska radikalism som många av sekelskiftes konstnärer hade. Uppsatsen vill visa genom Ludmilla Jordanova begrepp periodic feel, att betraktelsen av nationalromantisk konst ofta görs utifrån vissa föreställda politiska värden. Genom att betrakta Berghs verk bortom denna diskursiva debatt vill uppsatsen visa hur Bergh formulerar det svenska som en djup form av samtidskritik. På så sätt intar det svenska en estetisk politisk form bortom reaktion och revolution och ser istället åt samtiden. Det svenska formuleras hos Bergh som något som måste ständigt omgestaltas mot tidens utveckling och måste anpassa sig därefter. När konsten är samtida och rotad i den nationella självkänslan, uppstår således sann och livskraftig konst enligt Bergh.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Johansson, Gustaf. "Svensken i fält : Svenskhet och soldatideal i dokumentära skildringar av den svenska insatsen i Afghanistan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-82084.

Full text
Abstract:
The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters. These two images combined create a notion of a particularly Swedish type of soldier, who brings the separate roles of soldier, humanitarian worker and diplomat together and realises them in one individual, and who appears to be more capable in all these roles than both their American and Afghan allies. By shifting the narrative focus and change which part of the Swedish metanarrative that they choose to connect to, the series can also maintain the emphasis on the soldiers as Swedes, while at the same time showing them participating in situations or discussing aspects of their work that is not usually associated with swedishness, or that previously has not been a part of the broader metanarrative.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berg, Jenny, and Julia Nilstål. "Inte bara öl, svenskt öl : En semiotisk analys av hur svenskhet reproduceras i alkoholvarumärkens marknadsföring." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49849.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Delerud, Dennis, and Johan Öhlander. "Svenskhet i läroböcker : En studie om svenskhet i läroböcker för ämnet historia skrivna efter läroplanen för gymnasieskolorna 2011." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26294.

Full text
Abstract:
Läroböcker har sedan folkskolans läsebok utvecklats i takt med skolan till att finnas i fler ämnen och fler upplagor än tidigare. Även i historieämnet har läroböckerna utvecklats och historien har genom åren tolkats och författats på olika sätt av olika författare. Författarna har dock alltid haft en läroplan att förhålla sig till vilken har styrt historieskrivningen. Men även läroplanen har förändrats i takt med skolans och samhällets utveckling. 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan att anpassa sig till, en anpassning som även påverkar hur läroböckerna författas. I läroplanen 2011 står det att eleverna ska ges möjlighet att lära sig om det svenska kulturarvet, vilket inkluderar svenskhet. Vi har därför studerat vad som presenteras som svenskhet i läroböcker i historia skrivna efter den nya läroplanen. Uppsatsen utgår från följande frågeställning:   Hur konstrueras samt hur presenteras svenskhet i läroböcker i historia 1b skrivna för Lgy11?   Vi har gjort en jämförande studie där vi ställer vårt resultat mot en tidigare studie av hur svenskhet presenterats i läroböcker skrivna efter äldre läroplaner. Vidare försöker vi förklara vad det är som gör att det läroböckerna lyfter fram som svenskhet kan betraktas som svenskhet. Slutligen har vi kopplat samman resultatet med det som skrivs i läroplanen gällande det svenska kulturarvet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lilliebjörn, Norlin Jill, and Anna Wåhlstrand. ""Svenskt" ledarskap : En studie om hur svenska chefer i Indien upplever sin svenskhet i sitt ledarskap." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78746.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår.
Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Åkesson, Pontus, and Nordlund Alexander Mukka. "Hur beskrivs svenskhet och andra kulturer i samhällskunskapsböcker?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42472.

Full text
Abstract:
Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Karlsson, Elin, and Christina Åslund. "Några lärares attityder till svenskhet - ur ett interkulturellt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-148767.

Full text
Abstract:
Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare. Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna. Vi såg att den interkulturella pedagogiken generellt behöver utvecklas i dagens skola. Vad gäller den immanenta pedagogiken tolkade vi det, utifrån lärarnas svar, som att den finns i dagens skola.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

D, Markovic Emma, and Martin Nilsson. "“Vad är svenskhet för er?” *Lång tystnad* : En receptionsstudie om vilken roll filmen ”Sveriges bästa svensk” spelar i diskussioner som berör svenskhet och integration." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314042.

Full text
Abstract:
Title: “What is Swedishness for you?” *Long silence* – A reception study about what role film as a medium with the film “Sveriges bästa svensk” can play in discussions that consist of Swedishness and integration. Authors: Emma D Markovic and Martin Nilsson. Research problem: In terms of reception of film in order to generate discussions on a determined theme, we identified a gap in the research field of integration and Swedishness. Therefore this study fills a great space in this field. Aim & Research question: This study aims to add new research of the reception of film in relation to the concept of Swedishness. It’s written in the media and communication science field. The key question is: What role film as a medium with the film "Sveriges bästa svensk" as an example, can play to generate discussion and question the perception of Swedishness. Method/material: Qualitative focus group interviews were conducted with two groups consisting of people aged 50–80 years, where elders borned in Sweden and Iran were represented. Theoretical framework: Stuart Hall's theory of encoding/decoding which is enhanced by the following concepts: Swedishness, identity, ethnicity and cultural adjustment. Main results: It is shown that film plays an important role when it comes to generating discussion about Swedishness, but also that film as a medium is complex when it comes to reception and interpretation. In light of the theory it is clear that a majority of the participants have difficulties to relate to the film or even accept the story because of their preconceptions. It also proves to be difficult for all participants to point out what is typically Swedish, but during the discussions codes that distinguishes the Iranian culture from the Swedish are found, which helps them to more easily discern the things that are perceived as Swedish. Social importance: We want to contribute to the social debate about integration in contemporary Sweden. We found that film can be used to raise questions related to this subject. Number of pages: 40. Course: Media and communication studies C. University & Department: Uppsala University, Department of Informatics. Period: HT 2016. Tutor: Paola Sartoretto.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Björklund, Frida, and Malin Nilsson. "Svenskhet och annorlundaskap : En analys av kurslitteratur inom en förskollärarutbildning." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4860.

Full text
Abstract:

Denna undersökning handlar om hur kulturförmedling kan förstås via kurslitteratur på en förskollärarutbildning. Syftet har varit att granska kurslitteratur som behandlar området mångkultur. Detta för att undersöka en i förskolans läroplan uttryckt spänning mellan kulturförmedling och öppenhet för pluralism. Kurslitteraturen är från ett lärarprograms olika kurser under olika terminer. Avsikten är att synliggöra normer som framträder i kurslitteraturen och då även vad som kan anses som avvikande från denna norm. Texten görinte anspråk på att förstå de olika empiriska källorna i deras ursprungliga sammanhang. De undersöks istället med utgångspunkt tagen i ett antal frågeställningar som relaterar till syftet.

I litteraturbakgrunden framkommer att intolerans och fördomar i förskola och skola bör förebyggas. Detta ställer höga krav på denna verksamhet. Lärare inom den svenska skolan kan anses vara förmedlare av svensk kultur, värden och normer. Samtidigt kan den svenska skolan betraktas som monokulturell eftersom den förmedlar svenska normer och värderingar. Skolan är med och upprätthåller kategorierna "invandrare" och "svensk". Svenska barn utgör en norm som de invandrade barnen jämförs med.

Resultatet visar att litteraturen gör skillnad mellan svenskar och invandrare. Tydligt visas de tillskrivna negativa egenskaperna hos invandraren. Svenskar blir också beskrivna i en del negativa termer, men får även egenskaper som "jämställd" och "fri". Att vara flerspråkig i Sverige är att vara invandrare eftersom svenskar är enspråkiga. I och med sitt annorlundaskap blir invandrare utpekade och särbehandlade. Svenskhet är norm i Sverige och denna norm ifrågasätts inte. Samtidigt som det framkommer att det är förskolans uppdrag att stödja barn med annan kulturell bakgrund, ska de som avviker från den svenska normen anpassas till den.

Slutsatserna blir att invandrarna jämförs med det svenska och får stå för det som betraktas som annorlunda. Annorlundaskapet existerar på grund av att svenskhet är norm i Sverige. Normen upprätthålls av dem som omfattas av den, det vill säga dem som anses vara svenska. För den som inte räknas som svensk är normen strävansmålet. I processen riskerar invandrare att bli marginaliserade eftersom de försöker anpassa sig men ändå aldrig kan uppnå hundraprocentig svenskhet. Genom att kategorin annorlunda växer riskerar normen att förändras och invandrare kan därför upplevas som ett hot mot svenskheten. Försök till integration riskerar därigenom att bli misslyckade.

Som metod har en textanalys genomförts och som empiri tjänar alltså kurslitteratur. Textanalysen som använts är av kvalitativ karaktär, inspirerad av innehållsanalys och syftesrelaterad analys.

Föreliggande studie kan medverka till att medvetandegöra pedagoger om vikten av att förhålla sig kritisk till talet om det mångkulturella i den pedagogiska praktiken. Detta för att om möjligt minska risken att "svenskar" och "de andra" upprätthålls som kategorier och det negativa annorlundaskapet förstärks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Olsson, Anders. "För Sverige i rymden : Fuglesang, föreställningar om rum och svenskhet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-991.

Full text
Abstract:

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?

The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies.

Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event.

Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space.

Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden.

Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Edoff, Torstensson Frida. "Nationell identitet i konsten : Peter Johansson dekonstruerar mytbilden om svenskhet." Thesis, Södertörn University College, The School of Culture and Communication, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-503.

Full text
Abstract:

The purpose of this examination is to identify how notions of Swedishness is created artistically, and from where these notions come. My method is to make a study on exhibition catalogues on the theme Swedishness/Nordism, with focus on the contemporary Swedish artist Peter Johansson. With a retrospect of his childhood in Dalecarlia, he investigates a Swedish iconography with it’s roots in national romanticism, which for more than one hundred years has been preserved and exploited of the tourist industry to market Sweden. It’s this monotonous iconography that Johansson deconstructs to make it appear like something else – namely an iconography based on ethnic purity, which pushes away the foreign and protects the own. Some of the exhibition catalogues confirm the national romantic iconography which has been brought to life through commercial forces right up to now, but from the nineties there is a tendency to question the validity of this homogeneous image of Sweden. Peter Johansson’s way of using deconstruction as a method to exposure the myth of Swedishness involves a continuous reformulation of the Swedish identity, but the postmodern art also creates, through exposure in exhibitions all around the world, new constructions of Swedishness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Sjöberg, Kristine. "Svenskhet i kulturdebatten : En kvalitativ innehållsanalys av identitetskonstruktion inom kulturjournalistik." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138595.

Full text
Abstract:
Denna studie utgör en retorisk analys av svenskhet i kulturdebatten. Kulturjournalistiken i svenska medier har kommit att bli en röst för politisk, demokratisk och etisk debatt samt ge uttryck för ett samhällskritiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att studera hur svenskhet konstruerats i svenska kulturdebatten under perioden november 2013 till oktober 2016, i avseende att bidra till diskussionen hur svensk identitet förstås och vem som får ingå i begreppet. Diskussionen förs kring frågeställningarna: Hur har svenskhet konstruerats inom svenska kulturdebatter i dagspressen november 2013 till oktober 2106? Vem kan vara svensk enligt debatten? Vem förs debatten för och av vem? Studien kommer endast att beröra en begränsad del av debatten, tidningarna som studeras är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Studien utförs på ett relativt outforskat område och kommer kunna ligga till underlag för vidare studier. Uppsatsen behandlar teorier kring hur medier kan verka identitetsskapande samt vilken betydelse de har för identitet och nationalitet. Vidare går de in på hur det finns en spänning mellan det globala och nationella. Utifrån teorier om ”vi och dom” redogörs för hur olikheter kan vara väsentliga för identitetsskapande, men samtidigt riskerar att bidra till en exkludering och konstruerande av föreställda gemenskaper. En redogörelse görs även av hur vi kan förstå etnicitet. Sökningen på material genererade nio artiklar. Analysen av artiklarna utförs med metoden retorisk analys där den retoriska situationen beskrivs, appellformerna logos, ethos och pathos studeras, samt studiet av doxa där vilka implicita kunskaper, antaganden samt värdegrunder som förs fram i artiklarna analyseras. Slutresultatet visar att flertalet artiklar argumenterar för en inkluderande svenskhet som bygger på en social gemenskap. De flesta för även en explicit antirasistisk och antinationalistisk talan. En tendens finns däremot att tilltala de som redan är insatta i debatter, samt svensk historia, politik och kultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Adolfsson, Maja. "”I princip svensk” : En kvalitativ studie om hur fem unga med utländsk bakgrund upplever och hanterar rasifiering." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123253.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Stjernström, Malin. "Vem älskar en utländsk? : Maskulinitet och svenskhet i unga mäns identitetsskapande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69071.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga män som studerar första året på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga männens konstruerande av sig själva och andra. I analysen framträder ett antal markörer som används som resurser i de unga männens identitetsskapande och förståelse av "de Andra". Markörerna är i uppsatsen centrala teman och rör områden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Sjövall, Johanna. "Identitet och svenskhet : En diskursiv granskning av svenska läroböcker i historia." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15227.

Full text
Abstract:
This thesis is concerned with how identity is connected to historical writings and what normsshapes the perspectives of history. The purpose of this study is to investigate the possibilitiesfor identification offered in history books used for history teaching. This study is concernedwith what role the nation plays and how it shapes the conception of history, with the hope ofcounteracting negative attitudes towards those not being identified as “Swedish” in the historytelling.The study was conducted through discourse analysis. The material for this analysis consistedof three history books directed towards 4-6th graders.The study shows how identity is created through putting “us” against “them”. The Swedishnation is the principal starting point of identity formation in the study material. It is in broadercontexts replaced by an western “us”. The rest of the world is only mentioned sparsely inrelation to this western “us”. The past is used to create a source of collective identity. Thenation constitutes an unquestioned base of unity. The nationalism and the history telling isconnected to ideas of social evolution. The western thinking and development is being presented as superior.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Hertzberg, Fredrik. "Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet : hur arbetsförmedlare förstår en etniskt segregerad arbetsmarknad /." Stockholm : Arbetslivsinstitutet, 2003. http://ebib.arbetslivsinstitutet.se/aio/2003/aio2003_07.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Waleij, Max. "Svenskhet producerad genom utvisningar : en tvärvetenskaplig studie om identitetskonstruktioner i media." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177652.

Full text
Abstract:
Utvisningar av personer som enligt lag inte har rätt att vistas i Sverige sker allt oftare. Sedan millennieskiftet har antalet utvisningar per år femdubblats. I media har skrivandet om utvisningar också ökat markant. I ett land som både av andra och av sig självt ansetts vara ett föregångsland när det gäller att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och internationell rätt är detta anmärkningsvärt. Denna studie är ett tvärvetenskapligt initiativ som syftar till att förstå föreställningar om nationell gemenskap baserad på utvisningar av andra. Inte nödvändigtvis för att ogiltigförklara en nationell gemenskap som sådan, utan för att belysa hur det går till när den produceras. En sådan kunskap ger möjligheten att ta ställning till politiska val som annars inte framstår som politiska. Då en allomfattande översikt över en nationell gemenskap och utvisningar inte ryms i formatet för uppsatsen analyseras tidningsartiklar i media, som ändå kan hävdas ge en bred vy av ämnet. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av tidningsartiklarna ges både bred överblick och djupare förståelse av utvisningarnas produktiva och identitetsskapande egenskaper. Den kvantitativa delen utförs genom en innehållsanalys och den kvalitativa genom en diskurspsykologisk analys. Studien visar att svenskhet produceras på ett flertal sätt genom artiklarna, som alla på något sätt möjliggörs genom att kontrasteras mot en föreställd annan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Östblom, Linda. "Skoldebatten om religionskunskapen i Lgr11 : Tolerans för mångfald eller normerande svenskhet?" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40611.

Full text
Abstract:
Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt.

Godkänt datum 2020-06-09

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Thuresson, Strömberg Markus. "Att känna sig svensk : En studie i svenskhet ur vuxna invandrares perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-71490.

Full text
Abstract:
Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara född i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, läsa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien är ta reda på vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga för att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den undersökta gruppen och om den undersökta gruppen anser att det är viktigt att känna sig svensk. Studien är genomförd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) där en enkätundersökning utfördes bland elever i ämnet svenska som andraspråk. Totalt har 62 informanter deltagit. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ studie i form av ett enkätformulär med 22 frågor. Resultatet visar att informanterna känner sig svenska genom att vara en del av det samhälle man lever i och ingår kollektivt i. Detta gör man genom att behärska språket, genom att erkännas av samhället genom erhållandet av ett medborgarskap och genom att bidragande delta i samhället genom att arbeta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Sundbom, Emilie. "Utlandssvenskar : En diskursanalys av nationell tillhörighet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14836.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Brantlid, Carolina, and Cecilia Haglund. ""Det är ett måste" : en kvalitativ undersökning på hur lärare ger uttryck för mångfalden kontra svenskhet i skolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8974.

Full text
Abstract:
Uppsatsen är genomförd utifrån hermeneutikens kvalitativa metod, där vår förhoppning har varit att uppnå en ökad förståelse kring pedagogernas förhållningssätt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare på de besökta skolorna har för förhållningssätt till integration i skolan utifrån två perspektiv svenskhet kontra mångfald. Studien genomfördes men hjälp av intervjufrågor eftersom respondenterna då ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring ämnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie är att språket är en viktig beståndsdel i integrering avelever oavsett om det är en mångkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med få kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha någon betydelse när det gäller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvärdig oavsett om det är en elev med annan bakgrund än svensk eller en elev med svensk bakgrund. Ett annat resultat i studien är att skolorna med dess pedagoger integrerar eleverna utifrån det generella ”svenska” eller utifrån det generella med olikheterna, där språket igen är av vikt för integrationen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Kjelsson, Carina. "Invandrare äga ej tillträde : Mötet med det svenska i Marjaneh Bakhtiaris roman Kan du säga schibbolet?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35645.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Wallgren, Jessica. "Jämställdhet – vad är det? : En genusanalys av beviljade ansökningar i Länsstyrelsen Västerbottens integrationsprojekt." Thesis, Umeå universitet, Umeå centrum för genusstudier (UCGS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118335.

Full text
Abstract:
Uppsatsens teman är integration och jämställdhet där materialet består av ansökningar till integrationsprojekt § 37 a med särskilt jämställdhetsfokus, utlysta och beviljade av Länsstyrelsen Västerbotten under 2015. Syftet är att genom What´s the problem approach (WPR) analysera projektens ansökningar (Bacchi 2009). Teoretiska verktyg som använts är poststrukturalism, diskursanalys, etnicitet, kön och makt. Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.De tre teman som var mest återkommande (som även är uppsatsens kapitel) är: 1) Den svenska jämställdheten 2) Den kvantitativa jämställdheten och 3) Jämställdhet – bara för kvinnor?Resultatet visar att de kvinnor och män som förväntas delta i projekten skapas i motsats till varandra och förstås som motpoler med olika behov som projekten ämnar att tillgodose. Det förutsätts även kulturella skillnader där kvinnorna förstås som offer för patriarkal kultur, medan männen i sin tur förstås som de som upprätthåller den. Deltagarna sätts i relation till det ”svenska” – det de förväntas integrereras in i. Deltagarna homogeniseras och förstås som ojämställda, något som den svenska jämställdhetsdiskursen ses som motpol till. Den svenska jämställdheten kan även förstås som kvantitativ, då jämställt deltagande förstås som centralt i ansökningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Norrgård, Elisabet. "Den hotfulla invandringen och ideal svenskhet : En semiotisk analys av Sverigedemokraternas valfilmer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101732.

Full text
Abstract:
The aim of the research project “The menacing immigration and ideal Swedishness: A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films” was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths.   The results show that a person’s skin colour is of minor importance. What does matter, is if you are Swedish or not and how Swedish you are. All of the campaign films concern questions about “Swedishness” and immigration. When immigration and non-Swedes are in focus, the films present a dark theme with a sinister undertone. In contrast, when the issue of Swedishness is presented the films portray harmonious and idyllic images of Sweden. Sweden, Swedes and Swedishness is habitually portrayed as being the ideal, the desirable, and the good. It is the norm for being socially acceptable. Immigration, immigrants and non-Swedes on the other hand are consistently portrayed in a negative light. These extraneous groups of people are labelled as the others; they are the bad, and are portrayed as a threat that we Swedes have to defend ourselves against. A third, but less prominent theme that could be deduced from the films is that the Sweden Democrats are portrayed as martyrs. By presenting themselves as being misunderstood and as being the voice of the people, it can be interpreted that they attempt to detract the stamp they acquired as a racist party.   Although the Sweden Democrats seem to have refined the ways in which they express their opinions of Swedishness and immigration, it’s still a significant part of the message in their commercials. They glorify Swedes and reproduce coarse stereotypes of non-Swedes. With the portrayal and contrasting comparison there is an inherent consequence that immigrants are to be seen as less worthy, and that the Swedes in turn are indirectly attributed to a higher value and as such, being Swedish is set as the norm.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Krongthong, Arunruedi, and Helene Olsson. "Interkulturalitet, ett ämne som bör belysas : Dolda normer och föreställningar om svenskhet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64418.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra och problematisera hur arbetslag i mångkulturella förskolegrupper i sitt tal konstruerar interkulturalitet. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet som innebär att kunskaper konstrueras i gemenskap. I studien används kvalitativ metod och för att kunna besvara studiens syfte och frågor tillämpas i fokusgrupper för att synliggöra deltagarnas konstruktioner kring interkulturalitet. De insamlade diskussionsmaterialet analyseras med inspiration av innehållsanalys och diskursanalys. Konstruktionerna i sin helhet visade överlappning i de centrala begreppen i studien där interkulturalitet i relation till mångfald och mångkultur är förknippade med etnisk tillhörighet, olika kultur och landets traditioner. I relation till tidigare forskning och bakgrund kunde vi se ett glapp och att det finns en komplexitet kring interkulturalitet och komplexiteten kan vara i hur begreppet konstruerades eftersom det finns generella uppfattningar av de olika begreppens betydelser. Slutsatsen visar på komplexitet med rådande normer och föreställningar som finns i verksamheten och vilket rådande kulturarv som deltagarna anser ska föras vidare när deltagarna samtalade kring de centrala begreppen i studien i relation till interkulturalitet i de mångkulturella förskolegrupperna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Maagaard, Sebastian. "Kulturbegreppet i skapandet av nya medborgare : En uppsats om integrationsprocesser och diskurser i det sena 1900-talets Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225368.

Full text
Abstract:
In this thesis the author has through a discourse analysis examined how the concept of culture has been used in the discourse of integration during the late twentieth century in Sweden. The author argues that the integration of immigrating people has been the fundamental method in creating Swedish citizens within the immigrant communities. In this discourse the concept “culture” has been a constant recurring way of explaining differences among the immigrants towards “ethnic swedes” and Swedish way of life and establishing difficulties in performing integration outside of governmental policies. When looked upon in terms of discourse the integration process is the possibilities, intents and interests and the actual creation i.e. when immigrants become citizens of Sweden. The main source material has been legislative reports and bills which point out viewpoints within political institutions. In the discourse culture as a concept has operated in numerous ways. One key aspect has been to point out deviations from the “Swedish viewpoints and behaviours” by describing these deviations as “cultural expressions”. This in turn paved way for an ulterior nationalism and yet the legislative actors made it appear as a choice for the immigrants as well as an urge to keep an equivalence for all residents. Culture was also the main mode of giving the immigrants an identity. In turn the “Swedish” was both a culture that lacked a distinct content and something that was ”beyond culture”. Difficulties that immigrants would experience was in all circumstances a matter for the Swedish society as a whole but their presence was due to the immigrant’s actions or the cultural diversity in Sweden i.e. not because of Swedish policies.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Bork, Emma. "Där "vi" inte hör hemma : En kombinerad textanalys om rapporteringen kring skolattacken i Trollhättan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29449.

Full text
Abstract:
Den 22 oktober 2015 attackeras en skola i Trollhättan av en maskerad gärningsman, han är beväpnad med kniv och ett svärdliknande föremål och lyckas attackera tre personer innan han själv skjuts till döds av polis. Den här uppsatsen handlar om just denna händelse och hur den återberättas i några av våra största nyhetsmedium. Jag vill undersöka hur artiklarna bidrar till en förståelse av denna händelse genom den berättelse som de tillsammans skapar. För att undersöka detta vill jag se vilka perspektiv som väljs när händelsen beskrivs, vilka röster som får höras och vilka delar av händelsen som ges utrymme. Jag undersöker således artiklarna med hjälp av textanalys och jag kombinerar en narrativ analys med kontextualiseringsanalys, för att sedan koppla resultaten till postkolonial diskursanalys. Jag har valt att kombinera dessa tre analysmetoder för att de tillsammans kan ge ökad förståelse för hur diskriminerande strukturer kan reproduceras via text, och i synnerhet mediernas olika texter. För det är just det jag vill undersöka i denna uppsats, hur de sex valda nyhetsartiklarna kan ge uttryck för diskriminerande strukturer. Analysen visar bland annat att den beskrivna platsen, Kronogården i Trollhättan, inte beskrivs som vilken plats som helst, utan som en plats där ”de” bor, där ”vi” inte hör hemma. Artiklarna bidrar till att skapa en polarisering mellan ”oss” och ”dem”, och platsen beskrivs vara en utsatt plats redan innan skolattacken ägt rum. De olika grupper som framträder i texterna tillskrivs också olika värden, där ”vi” ofta tillskrivs positiva egenskaper till skillnad från ”de”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Johansson, Linn. "Den endimensionella etnicitetens reproduktion i en kommunal strategi." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31755.

Full text
Abstract:
The purpose of this essay is to investigate if Botkyrka municipalitys policy Strategi för ett interkulturellt Botkyrka (Strategy for an intercultural Botkyrka), reproduce a previously discovered discourse about swedishness, etnicity and culture as something static and one-dimensional. How they tackle the challenge to n’either homogenise nor culturaly essentialise their citizens. This is examined with the use of a social constructivist approach on the strategy. By using this approach and with the frameworks from discourse analysis and governmentality, this study shows that despite rethinking in goals and course of action, the examined material follows the previously demonstrated discourse, through their use and articulation of the investigated concepts.
Denna uppsats har till syfte att undersöka om Botkyrka kommuns styrningsdokument Strategi för ett interkulturellt Botkyrka, reproducerar en tidigare funnen diskurs kring svenskhet, etnicitet och kultur som något statiskt och endimensionellt. Hur de hanterar utmaningen att varken homogenisera eller kulturellt essentialisera deras invånare. Detta undersöks genom användningen av en socialkonstruktivistisk ansats av strategin. Med hjälp av denna ansats och teoretiskt ramverk från diskursanalys och governmentalitet visar studien att trots nytänkade kring mål och tillvägagångssätt, följer den tidigare demonstrerade diskursen även i denna strategi genom artikulering och användning av de undersökta begreppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Amsenius, Beatrice. "Framställningar av svenskhet i media : - En diskursanalys av tidningsartiklar om invandring och integration." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28162.

Full text
Abstract:

The media plays a key role in constructing identities and categories, as its messages influence the way we understand the world. In the debate on integration issues, categories such as ”Swede” and ”immigrant” are often treated as obvious and unproblematic. ”Swedish”, being the norm, is seldom defined   and   frequently appears   with   subtlety.   This   paper   set   out   to   study   what   characterizes Swedishness in newspaper articles on integration issues, and how it is represented in relations to immigrants. With a social constructivist outset, critical discourse analysis and post­colonial theory were the methodological and theoretical tools of the investigation. The results show that there are four main ways through which Swedishness is represented in the material: Swedishness defined as  common values and norms, Swedes as integrated and immigrants as disintegrated, Swedishness as characterized by certain traditions, habits and a common history and finally descriptions of the Swedish society as racist and discriminating. These discourses appear relatively constant over the examined periods, with modest changes over time. The results further show that the representations of Swedes and immigrants can be related to unequal power structures in the Swedish society as a whole, where the native Swedish population holds a dominant role.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Tennemar, Karin. "Maskulinitet och svenskhet i reklam : En retorisk analys av Volvos reklamfilmer 2013-2014." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227619.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Welin, Grossman Naima. "Att navigera i vithetens hav : En studie om judiskhet, svenskhet och passerandets gränser." Thesis, Södertörns högskola, Etnologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37418.

Full text
Abstract:
This bachelor’s thesis is an ethnological study with focus on examining conditions for and navigation between different subject positions in Swedish everyday life. The study problematizes the nature of Swedishness and examines the relationship between Swedishness, whiteness, and Jewishness. Who is Swedish and when is examined, and in which situations Jewishness is brought to light and made note of. The essay discusses the boundaries of the act of passing and what strategies Jews in Sweden use to navigate between Swedishness and Jewishness and adaptations to live as smooth a daily life as possible. Based on the theory derived from phenomenology and post-structuralism as well as interviews with six Jews resident in Sweden, the paper highlights the complicated ways in which norms interact and how identifications arise through deviation. Whiteness is examined in relation to Jewishness and Swedishness and appears, similarly to other social positions, depending on context, time and place. The empirical evidence shows how Jews in Sweden try to pass as (white) Swedes while at the same time trying to keep their Jewish identity. That Jewish bodies act differently and feel at home dependent on place is made clear by an account of the importance of the diasporic experience for Jewish life in Sweden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Westergren, Sophia. ""Typical Swedish!" : En analys av hur svenskhet presenteras i Sveriges Televisions Allt För Sverige." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90947.

Full text
Abstract:
In the tv-series Allt för Sverige ten American participants travel around Sweden, learning about the country’s costums and culture, while competing to win the grand prize – a meet-and-greet with their long-lost Swedish relatives. Allt för Sverige is one of many tv-shows that discuss nationality and Swedish culture in a Swedish television context, and figures as an example for this discourse analysis. The analysis mainly focuses on the description of Sweden and what’s described as Swedish and nonSwedish. I’ve also distinguish themes in the portrayal of Sweden and Swedes. The theoretical framework for the analysis is discourse analysis, and focus on how the tv-show Allt för Sverige reproduce and defines nationalism and stereotypes. The study shows that Allt för Sverige promotes Sweden as a beautiful country, with a special national identity and a set of unique and strong national symbols, of which remembers the viewer of their identity and homeland. Although, Allt för Sverige sometimes presents a common bond between Swedes and the contestants, they often separate the two - presenting them as polar opposites ,and point out that the Americans never can live up to the norm and be “typical Swedish”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Berg, Johan. "Land, du välsignade : Om skolans sångböcker och vad de säger om Sverige, svenskhet och omvärlden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-181324.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Gökstorp, Christina. "Hur förmedlas bilden av Svea? : - en studie om hur ESN, IKEA och UD förmedlar svenskhet." Thesis, Linköping University, Department of Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12195.

Full text
Abstract:

The purpose of this essay is to show how ESN, IKEA and the Ministry for Foreign Affairs (UD) mediated swedishness. This will be done by illustrate and analyse the methods the research fields use to create and spread pictures and message about Sweden, Swedes and Swedish cultures. The essay use the method of represented informants and show three field where the meeting between people and cultures is conspicuously. Hopefully, this essay can be seen as a contribution to the research of identity (identity research). I have chosen to focus on three fields of research, which do not belong to the classic field of research to show how swedishness is mediated.


Syftet med den här uppsatsen är att visa hur ESN, IKEA och UD förmedlar svenskhet. Detta sker genom att metoderna som de tre undersökningsfälten använder sig av för att skapa och sprida bilder och budskap om Sverige, svenskar och den svenska kulturen dvs. den svenska särarten åskådliggörs och analyseras i uppsatsen. Uppsatsen bygger på en metod med representativa informanter och behandlar tre undersökningsfält där mötet mellan människor och kulturer är påtagligt. Förhoppningsvis kan uppsatsen ses som ett bidrag till identitetsforskningen, då jag valt att behandla tre fält som inte utgör klassiska undersökningsfält för att visa hur svenskhet förmedlas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Dahlén, Charlotta. "Resan i runornas land under 1800-talet : Bilder av Sverige och svenskhet i utländska reseberättelser." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119368.

Full text
Abstract:
The purpose for this study was to illustrate how images of Sweden and Swedishness is produced and reproduced in travel literature written by four foreign travellers in 19th century Sweden. By doing a close reading and comparing the material, several analytical themes connected to time, place, nationality and social class were located. The theory of representation were then applied, together with the theoretical concepts representing practices, figure of thought and gaze. Locating different figures of thought and representing practices revealed how the travel literature produced and reproduced several and even opposing images of Sweden and Swedishness. The study is to be regarded as an analytical example of 19th century travel in Sweden, but also as the experiences of four individual travellers.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Hessling, Elin, and Plato Kristina. "Svenskhet inom livsmedelsexport : Hur svenska livsmedelsföretag använder sig av sitt svenska ursprung vid marknadsföring internationellt." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220656.

Full text
Abstract:
Aim: Nation Branding has become an important phenomenon during the last couple of years. The concept talks about how to promote a product by using the features of a nation to gain profit. Among the years many countries has established a strong Nation Brand abroad. In the long run many companies have chosen to use these benefits in an efficient way by promoting their own country brand, especially in their internationalization process. The aim of this study is to see what factors that influence companies in the Swedish food industry while using the fact that they are Swedish when they enter foreign markets.   Method: Data was collected through interviews with export managers and sales managers at 6 Swedish companies exporting products within the food industry. The study was also based on secondary data with the purpose to give a complete image how Sweden is represented abroad. The chosen literature is based on a couple of the biggest researchers among the fields of Nation Branding and cultural dimensions.   Result & Conclusions: One result that was obtained after our study was that brands or products with characteristics consistent with the image that the consumers had about the country before, can gain its value by highlighting its origin. Further, it was being proved that a company’s use of Nation Branding in some way could be affected by the countries cultural distance, or in what stage of the internationalization process the company is.   Contribution of the thesis: The contribution of this thesis is to give more knowledge about which qualities a country like Sweden can generate with its products. A country being perceived with its values like reliability, trustworthiness, uniqueness and quality can create an image and a successful strategy to establish on new markets and to gain profit from that.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Bäckström, Sara. "Kaffehimlen : En etnologisk studie av logiker om hållbarhet, rättvisa och svenskhet genom kaffekonsumtion i Sverige." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178799.

Full text
Abstract:
“Coffee Heaven - an ethnological study of the logic of sustainability, justice and Swedishness through coffee consumption in Sweden” is the english title of this essay. The purpose of the study is to identify and analyze different logics that produce, negotiate and stabilize coffee consumption as a culture phenome, based on the logics expressed and used in actors’ statements about coffee, sustainability and social justice. The analysis takes place through a logic perspective that focuses on how the production and consumption of coffee as an idea is motivated in a time where consumption and production of coffee involve a range of power relations that can be understood as incompatible with just a sustainable climate. Furthermore, the social context of coffee, conceptions of Swedishness and how actors construct sustainability as a cultural concept is studied. The study is based mainly on interviews and digital ethnography of Sweden's four largest roasteries. The result of the study is that coffee consumption is naturalized and illuminated with a sustainability perspective, so the actors use various anthropocentric logics to understand the continued production and consumption of coffee. Sustainability is cultivated in the actor’s statements to conform to their own existing contexts, which can validate coffee as a sustainable av just practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Michaelsson, Jenny. "Nationell identitet i svensk film : från Sällskapsresan till Jalla! Jalla!" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16970.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet. Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren. Då de utvalda filmerna är tre mycket populära filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva. I slutdiskussionen argumenteras för att de tre filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Karlsson, Karolina. "Integration i pocketform : - en textanalys av Integrationsverkets bok "Sverige - en pocketguide"." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6697.

Full text
Abstract:

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ”Sverige – en pocketguide”, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige. Råd och handfasta tips om Sverige och det svenska samhället presenteras för läsaren, ”den nya invånaren”. Uppsatsen bygger på textanalys med fokus på diskurser samt hur argumenteringen sker inom dessa. Syftet är att avtäcka hur Integrationsverket gestaltar sin syn på integration genom boken ”Sverige – en pocketguide”. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och pekar på hur framställningen av bland annat svenskhet och integration påverkas av den diskursiva förståelsen av nämnda begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Tran, Daniel. "Dimensionsskillnader i den kulturella sfären : Om varseblivningen av kulturella skillnader och dess påverkan på en anpassande individ." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47007.

Full text
Abstract:
Globalization is a phenomenon that is largely affecting the world we live in today, thus making constant meetings and communications between different cultures possible and necessary in order to exchange valuable information. But different cultures have different values and mindsets, which are manifested through the members of each culture. My study focuses on how various members from different cultures adapt in a foreign cultural environment and how the meetings with members of a foreign culture have for role when it comes to affecting their way of communication. In my study I have conducted an interview based study on international students that have a temporarily stay in Sweden for studies and results show that individuals that experiences cultural differences change and adapt their way of communicating, and the more cultural differences they experience the heavier the impact on their own adaptation and change.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Wallin, Hall Linnea. ""Man göra som svenskar - men jag är inte svensk" : En kvalitativ intervjustudie om svenskhet och svensk identitet genomförd med lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71369.

Full text
Abstract:
Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Bjuvgård, Amanda. ""Huru Sverige danats" : En analys av bilder av djur, naturlandskap och mannen/kvinnan i landskapsbilden i Läsebok för folkskolan från åren 1868, 1899 samt 1922." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35670.

Full text
Abstract:
The aim of this essay was to look at and compare the imagery in three editions of the Läsebok för folkskolans second department from the years 1868, 1899 and 1922 with a special focus on images of animals, nature scenery and the man / woman in the landscape image to see if and in that case how the images communicate a special kind of citizen image / patriot image in collaboration with the texts. It also aims to investigate whether there was any educational reason for using images in the Läsebok för folkskolan. In order to answer the essays aim a theoretical point of departure has been Benedict Anderson's theory about imagined community, but also Eric Kaufmann & Oliver Zimmer's theory of nationalization of nature versus naturalization of the nation. The method used is an image analysis attempting to understand what the image expresses by looking at the different meaning levels of the image along with the text to which the images belongs. The results show that you can see a shift in the images themes, from tradition 1868 to a romanticization of the same themes 1899 until it in 1922 became more important for the authors and the image setters to give the students a picture of a modern Sweden. Furthermore the results show that you can categorize the images in different kinds of Swedishness. This has been illustrated as a circle with a center, outer edge and periphery which contains different kinds of Swedishness. Together these images gives a picture of an imagined community of what Swedishness means. It has also been possible to see a clear nationalization of nature in the images of animals and nature scenery that occur in the second department. Finally it is hard to say how big the role the image had as an educational tool but it is still possible to say that the pictures must have had a certain influence on how the image of Sweden was produced to the students.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Broomé, Adam. "Gemensamma värden : En kritisk diskursanalys av de gemensamma värderingarna i skolans värdegrund." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36252.

Full text
Abstract:
Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hormazábal, Rayen. "Att välja bort Sverige : En studie om unga akademiker med invandrarbakgrund: Konstruktionen av identitet och ingången till arbetsmarknaden." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17384.

Full text
Abstract:
Svenska myndigheter har ett flertal gånger påpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och väljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad är oklara. Syftet med undersökningen är att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har växt upp i heterogena miljöer väljer bort Sverige efter högre studier. Målet är att förstå och förklara ett aktuellt fenomen. För att genomföra studien har en kvalitativ metod använts. Data har insamlats genom intervjuer. Studien visar att ungdomar är medvetna om sitt kulturella utbildningskapital, konstruktionen av sin identitet, samt positionen som de har i det svenska samhället. Denna medvetenhet tillsammans med behovet av att lära sig om andra kulturer underlättar besluten om att arbeta utomlands.
Swedish authorities are alerting the civil society "public" of an increasing need for employees with high skills in the coming years. Meanwhile high educated youth is being discriminated by the labor market. Some of these young people have educated themselves in Sweden and choose to work abroad. The impact of this issue in tomorrow’s labor market in Sweden is still uncertain. The main objective of the inquiry is to find out why some of the young people with academicals studies and with an immigrant background, that have been raised in heterogeneous environment rule out/opt out Sweden after completing higher studies. The study was conducted through qualitative methods and the data was collected through interviews. The study shows that young people are aware of their educational and cultural capital, and the construction of their identity and also their position *Status* in the Swedish society. This consciousness together with the need of learning about other cultures brings forth the decision of working abroad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Andersson, Emma, and Sebastian Brask. "”Kan regeringen lägga 48 miljarder extra på invandringen, kan man tycka att ett par miljoner kan gå till oss som bor här och är sjuka i hepatit C?” : Hur invandring och mångkultur uttrycks i insändare, en innehållsanalys." Thesis, Högskolan Dalarna, Sociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18638.

Full text
Abstract:
Under många år har ”invandringsfrågan” varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar. Med denna undersökning vill vi försöka kartlägga hur diskursen invandring framställs i insändare från Dala-demokraten. Detta har gjorts med en innehålls- och diskursanalys. Analysen har utgått från insändare mellan tidsperioden augusti-april 2002/2003 och 2014/2015, vilket motsvarar tiden kring de båda riksdagsvalen.Analysen har genererat fyra teman (mångkultur och svenskhet, integrationsfrågan och invandring, demokrati och yttrandefrihet och ekonomi och välfärd) som diskursen invandring kretsar kring. Utifrån dessa teman har vår analys visat att Sverigedemokraternas valframgångar tenderar att delvis influera diskursen invandring som insändarskribenterna förmedlar. Diskursen invandring har gått från att kretsa kring integrationsproblematik 2002/2003 till ekonomisk problematik 2014/2015. Analysen har även visat på ett ”vi och dem”-tänk som genomsyrar diskursen invandring under bägge tidsperioder. Detta sker både genom fördomsfulla framställningar av andra människor och i uppdelningen av vilka som ”bör” få ta del av Sveriges gemensamma medel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Salii, Helena. "När blir man svensk? : En studie om svenskhet och integration i partipolitiska program mellan 1998 och 2018." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38974.

Full text
Abstract:
The purpose of the study is to account for and analyse comparisons between the Swedish political parties' programs to show change within and between the parties over time, regarding Swedishness and integration. The goal is to discover in which way the parties have changed or not changed their political programs over a twenty-year period – 1998 and 2018. The text in the political programs is the focus of the study's analysis. A history-didactic perspective is also presented, as an extension of the study's possible use. The comparison reveals both a change within each party and a common change towards a more obligate-based ground to become a Swedish citizen.  What I have found is that there is a significant change over a period of twenty years. The climate has hardened and except from Miljöpartiet, an implementation of Swedish language-tests, social-studies tests and economic consequences, unless these demands are fulfilled, is demanded. Sverigedemokraterna is the only party that has reduced the use of demanding vocabulary, even though they still have the highest use of the demands.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography