Academic literature on the topic 'Svenskt skogsbruk och trakthyggesbruk'

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services
I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild av det svenska skogsbruket och dess påverkan på den biologiska mångfalden. Idag är det trakthyggesbruket som mest påverkar den biologiska mångfalden i Sverige och har lett till att många skogslevande arter idag är hotade och rödlistade. I denna studie har vi tittat på hur en produktionsskog skiljer sig från en naturskog när det gäller trädsammansättning, förekomst av död ved, fragmentering, skogskontinuitet och störning i form av brand. Vi har tittat på hur organismgrupperna svampar, lavar, mossor, kärlväxter, insekter, fåglar och däggdjur påverkas av skogsbruket. I denna studie ger vi även ett förslag på hur lärare, genom en exkursion, kan lära ut om biologisk mångfald i skolan.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.

A drone is an aircraft that can fly itself or be remotely controlled by a driver elsewhere while collecting data of various kinds. In Swedish forestry drones are used today both by professionals and by private forest owners. The aim of this study was to find out how drones are used in Swedish forestry today, describe their strengths, weaknesses, opportunities and threats, and find out what developmental areas there are for drones. Data was collected through telephone interviews with nine respondents with different geographical locations in Sweden and with different practical experiences. Drones are primarily used in forestry planning. In the SWOT analysis, most responses were in the category of strengths. Examples of strengths many saw were more effective work and planning. The main opportunity was the rapid development of technology. Weaknesses mentioned were that they lacked equipment and the largest threat was the authorities. Many respondents wanted to see development of apps and program.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem. Denna rapport avser jämföra och redogöra för eventuella skillnader i artmångfalden av mossor och lavar mellan de tre skogstyperna naturskog, kontinuitetsbrukad och trakthyggesbrukad skog. Undersökningen har baserats på fyra olika kontinuitetsbrukade skogar i Skåne, Västra Götaland och Östergötlands län. Utifrån dessa skogars förutsättningar har sedan trakthyggesbrukade skogar och naturskogar valts ut i acceptabel närhet. Resultatet av undersökningen visar att de trakthyggesbrukade skogarna avviker signifikant i artmångfald från de andra skogstyperna. Naturskogarna och de kontinuitetsbrukade skogarna är rikare i artmångfald och har mer kongruenta värden, dock är förekomsten av epifyter högre i naturskogen. Resultatet visar också att förekomsten av signalarter är högre i en skog vid kontinuitetsskogsbruk än vid trakthyggesbruk.
The most common forestry model in Sweden, the clear cutting forestry, has caused problems for the biodiversity in the forests. In 2010, Sweden had 319 different bryophytes and lichens in the Red List that were connected to the forest. Some of which are dependant of forest continuity, old decaying wood, forest fire or other natural phenomenon found only in more or less undisturbed forests. The alternative to this forestry model is the continuous cover forestry as was common in the past, before forestry became an industry. At the time when the farmers themselves plucked out the wood they needed for they own survival, the forests could still function as an ecosystem. This report aims to compare and account for possible differences in species diversity between the tree forest type natural forest, continuous cover managed and clear-cutting managed forest. This study was based on four different continuous cover managed forests in Skåne, Västra Götaland and Östergötland County. Based on these forests prerequisites, natural forests and clear-cutting managed forests have been selected in acceptable closeness. The results of the survey show that the clear-cutting managed forests differ significant in biodiversity from the other forest types. Natural forests and continuous cover managed forests are richer in biodiversity and have more congruent values, however the presence of epiphytes is higher in natural forests. The result also shows that the presence of indicator species is higher in a continuous cover managed forest than in a clear-cutting managed forest.

Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta.
About two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald.  Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.