Academic literature on the topic 'Sverige och EMU'

Denna kvalitativa idéanalytiska studie undersöker hur de svenska riksdagspartierna debatterade den ekonomiska krisen i Grekland under år 2011. Centralt för denna studie är om denna debatt förs kring den klassiska höger-vänster politiska skalan eller om partiernas argument snarare kan härledas till en positiv eller negativ syn på en ökad EU-integrering.Till grund för studien ligger ett teoretiskt ramverk från ett flertal forskare med specialisering på EU och nationella politiska partier. Det teoretiska ramverket användes för att skapa analysdimensioner, vilka har legat till grund för hur den här studiens empiriska material har analyserats. Materialet som har använts är de stenografiska uppteckningarna från Riksdagens EU-nämnd. Resultatet visar på att partierna i stor utsträckning för sina diskussioner med hänvisning till en positiv eller negativ syn på EU.

Uppsatsens syfte är att analysera den nominella växelkursens påverkan på utrikeshandel och göra en jämförande studie mellan ett EU-land (Sverige) och ett EMU-land (Tyskland). Fokus för denna undersökning kommer att ligga på vad som skedde med utrikeshandeln under de två ekonomiska kriserna på 2000-talet, men även ge en generell bild för utrikeshandeln under hela perioden 2000-2010. Uppsatsen avser att besvara om det finns några skillnader i hur ländernas handel påverkades under kriserna med avseende på växelkursen, samt om handelssammansättningen av handelspartners förändrats. Detta kommer undersökas för att se hur Sveriges utrikeshandel påverkats av att stå utanför EMU. Resultaten visar på att den nominella växelkursen inte haft stor betydelse för utrikeshandeln under den undersökta tidsperioden. Både export och import har ökat under perioden, men det går inte att finna någon direkt koppling till växelkursförändringar. Under de båda kriserna har både import och export tenderat att förändras mer än växelkursen. Vidare har Sveriges handelspartners inte ändrats nämnvärt. Därför kan vi anta att Sveriges utrikeshandel inte påverkats av att stå utanför EMU med avseende på den nominella växelkursen.

Denna c-uppsats syftar till att undersöka huruvida Sverige har haft en stabilare utveckling på grund av att vi stått utanför EMU. För detta syfte genomför vi en komparativ jämförelse med Finland, där olika ekonomiska variabler presenteras för Sverige och Finland för att kunna urskilja hur utvecklingen har varit perioden 1990-2019. Vidare konstrueras även en indexserie för att kunna urskilja hur en svensk utveckling hade kunnat se ut ifall Sverige varit medlem i EMU från dess etablering. Med indexserien och en modell som isolerar växelkursens inverkan på BNP undersöks hur stor påverkan växelkursen har på BNP. Detta genererar en möjlighet till att skapa ett kontrafaktiskt scenario där det kan jämföras hur Sverige hade kunnat ha en annorlunda BNP-utveckling om Sverige infört euron som valuta i januari år 1999. Resultatet visar att Sverige har haft en stabilare utveckling utanför EMU, huvudsakligen till följd av att den svenska kronan bidrog till att stabilisera BNP under den globala finanskrisen år 2009.

This Bachelor thesis analyses whether the Swedish trade has been affected by the in-troduction of the European Monetary Union and the common currency Euro. Com-paring Sweden with Finland and Netherland, two countries with similar economic situation but who chose to adopt the euro as their currency, makes the result clearer.

Using a modified gravity model based on Flam and Nordström’s (2006) and Rose and Glick’s (2002) gravity models has made it possible to see how the Euro has affected trade in the three chosen countries. By using a panel regression the possibility for standard errors have been minimized.

After running a regression for all three countries together the conclusion is that the Euro has had a positive effect on the export. Also when running regressions for each country separately the positive effect of the Euro is clear. How much the Euro itself has affected trade in the chosen countries are hard to tell. There are many reasons for the past years increasing trade and the introduction of the Euro is only one of them. Due to a simplication of the gravity models used in this thesis the full extent of the Euro influence can not be seen here.

The effect of the Euro on Swedens trade is a subject that has been discussed for many years. An introduction of the Euro in Sweden would most likely increase Swedens trade even more, but even without the Euro Swedens trade has increased over the past years.

Denna kandidatuppsats analyserar huruvida den svenska handeln har blivit påverkad av införandet av den Europeiska Monetära Unionen och den gemensamma valutan Euro. Jämföra Sverige med Finland och Nederländerna, två länder med en liknande ekonomisk situation men som valde att införa Euron som sin valuta, gör resultatet klarare.

Användandet av en modifierad gravitations modell baserad på Flam och Nordströms (2006) och Rose och Glicks (2002) gravitations modeller har gjort det möjligt att se hur Euron har påverkat handeln i de tre valda länderna. Genom att använda panel regressioner har risken för standard fel minimiserats.

Efter att ha gjort regressionen för alla tre länder tillsammans är slutsatsen att Euron har haft en positiv effekt på export. Även i regressionerna för de enskilda länderna syns Eurons positiva effekt tydligt. Hur mycket Euron själv har ökat handeln i de valda länderna är svårt att säga. Det finns många anledningar varför handeln ökat de senaste åren och Eurons införande är bara en av dem. På grund av att gravitations modellerna som använts i uppsatsen är förenklade kan inte Eurons fulla effekt ses här.

Effekten av Euron på Svensk handel är ett ämne som har diskuterats i många år. En introduktion av Euro i Sverige skulle troligtvis öka Sveriges handel ytterligare, men även utan Euron har Sveriges handel ökat de senaste åren.

Det europeiska försvarssamarbetet har de senaste fem åren haft en snabb utveckling till följd av det oroliga läget i Ukraina och den ökade maktkampen mellan USA och Kina. Efter årtionden av minskade försvarsbudgetar står Europas medlemsstater med föråldrad utrustning och en ineffektiv utveckling på försvarsområdet. För att möta framtidens utmaningar har EU beslutat att inrätta en gemensam försvarsfond som skall stimulera medlemsstaternas försvarsindustriella kapaciteter och dela på bördan kring forskning och utveckling. Sverige som har en historiskt unik roll genom sin präglade alliansfrihet och neutralitet, har sedan diskussionerna om EU-inträdet 1994 haft ett restriktivt förhållningsätt till EU:s militära utveckling. Sverige har nu dock genom ett riksdagsbeslut ingått i den bindande europeiska försvarsfonden, vilken ålägger Sverige en uppskattad årsavgift på 400–700 miljoner kronor under åren 2021–2027. Varken strukturen kring försvarsfonden eller de ekonomiska åtagandena är fastställda, något som indikerar att Sverige ingått detta samarbete utan att ha fullständig kännedom om vad det innebär. Hur förenligt är den europeiska försvarsfonden med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska identitet, som traditionellt sett verkat för fred och handlat om konfliktförebyggande åtgärder genom diplomati? Hur ska de strukturella hindren för en lyckad implementering övervinnas? Finns det en trovärdig vilja från politiskt håll att driva igenom denna viktiga fråga? Och vilka motiv kan tänkas ligga bakom omröstningen till att gå med i försvarsfonden?

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmänna debatten har det på senare tid dock handlat om att Sveriges och i-ländernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovärdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbete, så undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förändrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks även hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut på området är Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka. Undersökningen har kommit fram till att en förskjutning har skett från FN-ledda missioner till förmån för EU-missioner och den Gemensamma Säkerhets- och Försvarspolitiken. Flera förklaringar ges till detta, bl.a. har en uttalad policy och ambition växt fram till stöd för en intern och extern krishanteringsförmåga inom EU. Vidare har FN sökt stöd hos regionala organisationer för att avlastas det allt högre trycket på FN som global krishanterare. En annan framväxande svensk policy är att missionsland väljs utifrån prioriteringen av Sveriges och EU:s bistånd. Där är valet av FN, EU eller OSSE mindre viktigt för svenskt vidkommande. Flera av dessa faktorer påverkar sannolikt Sveriges val av arena i det internationella freds- och säkerhetsfrämjande arbetet. Rent operativt har det dock lett till en förskjutning till förmån för EU-missioner på bekostnad av FN-ledda insatser.