Contents
Academic literature on the topic 'Svordomar'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Svordomar.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Svordomar"
1
Jonsson, Emelie. "En studie om svordomar. : Svordomars utveckling och användningsfrekvens." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49250.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka användningen av den språkliga varieteten svordomar, vilken svordomskategori som används mest, skillnaden på hur de olika åldersgrupperingarna svär samt notering om en eventuell ökning av dessa på radio, TV samt vissa sociala medier. Syftet inkluderar även en historisk aspekt på individnivå, i huruvida användandet av svordomar förändras från tonårstiden till informanternas nuvarande ålder. Metoden som valts för denna studie är en kvantitativmetod med en enkätundersökning utbyggd med vissa kvalitativa tilläggsfrågor. Denna studies resultat visar att de allra flesta av informanterna använder svordomar och att yngre har mer tendens att använda könsrelaterade svordomar än de äldre och de äldre använder mer ålderdomliga svordomar än de yngre samt att informanterna noterat en ökning av användandet av svordomar på radio, TV och sociala medier. Ett annat resultat är att de mest använda svordomarna är religiöst betingande eller exkrementrelaterade. Angående svordomsbruket förr gentemot nu visar det sig bland annat att svordomar används på ett annorlunda samt mer medvetet sätt idag och i vissa fall är grövre nu än förr. De slutsatser som finns att dra från denna undersökning är att den språkliga varieteten svordomar är tydligt märkbar och omfattande på både individ- och samhällsnivå.
2
Ström, Charlotte, and Petra Thuresson. "Svordomar ett vardagsspråk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34120.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem. Slutsatsen i examensarbetet är att svordomarna är en del av ungdomarnas språk, det formar och skapar deras identitet för att kunna hitta sin plats i olika sociala grupper och sammanhang i skolan. Det är ett sätt för ungdomarna att uttrycka sig i känslor och attityder beroende på vem det är de talar med och i vilken situation de är i. Vi har använt oss av mycket litteratur och en bok som vi har haft stor nytta av är Magnus Ljungs Svordomsboken (2006) där han skriver om olika teorier utifrån svärandet. Två andra böcker som varit till stor nytta för oss har också varit Ove Sernhedes bok Ungdomskulturer- äger eller suger där vi framförallt hittade teorier om ungdomar, kultur och identitet. Samt en bok av Per Källström (1991) Att förstå ungdom - Identitet och mening i en föränderlig värld där vi tagit med ett flertal teorier som varit till nytta för vår enkätundersökning.
3
Paulsson, Lina. "Varför används svordomar? : En undersökning om svordomars funktioner i ett avsnitt av Paradise Hotel." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30467.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka svordomar som används mest, vilka huvudsakliga funktioner som svordomarna har, samt vilka engelska svordomar som används och hur de används. Utgångspunkt är Ljungs (2007:40–61) svordomsfunktioner. Materialet är ett avsnitt av dokusåpan Paradise Hotel. Alla svordomar som förekommer i materialet har placerats in i olika kategorier för att sedan analyseras, främst utifrån Ljungs (2007:40–61) forskning om funktioner. Resultatet visar att de svordomar som används mest är fan och jävla. Svordomarna används främst för att förstärka eller betona något. Den engelska svordom som används mest är fucking och även de engelska svordomarna används främst för att förstärka eller betona.
4
Englin, Annika. "Svordomar är kraftuttryck : En språkvetenskaplig undersökning om hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19500.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till svordomar och bruket av svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige. Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt. Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att svordomar är okej och de använder alla svordomar i tal och många också i text. Den vanligaste svordomen i tal var Fan och Jävlar för både män och kvinnor och det var samma i text. Studenterna använder mest svordomar som kraftuttryck för att visa känslor när de är arga, har ont och är irriterade. De svordomar både männen och kvinnorna ansåg var värst var enligt alfabetisk ordning: Cunt, Fitta, Hora, Kuk och Slyna, de fem orden rangordnades i toppen men det skilde sig i vilken ordning orden hamnade.
5
Lindberg, Per. "Ungdomars attityder till svordomar ur ett andraspråksperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157937.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks ett urval gymnasielevers attityder till i synnerhet svenska svordomar. Tonvikten ligger vid attityderna till svordomar hos dem som har svenska som ett andraspråk och huruvida dessa skiljer sig i förhållande till attityderna hos dem som har svenska som sitt modersmål. Grunden i undersökningen utgörs av en enkät som sedan kompletteras med ett antal intervjuer. Resultaten vilar alltså till störst del på kvantitativa data vilka i sin tur diskuteras utifrån Bourdieus (1991) begreppsapparat om kulturellt kapital, marknader och habitus, samt teorier kring språkets kopplingar till känslor. Undersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar mellan modersmålstalande och andraspråkstalande av svenska inom det föreliggande urvalet. Sammanfattningsvis tenderar de som har svenska som andraspråk att svära mindre och reagera kraftigare vid förekomster av svordomar än vad modersmålstalarna gör. Resultaten visar också att andraspråkstalarna har en tendens att bejaka svordomarnas kränkande funktioner, medan modersmålstalarna i högre utsträckning än andraspråkstalarna bejakar svordomar i syften som att förstärka yttranden eller avreagera sig vid smärta. Dessa skillnader antas kunna härledas ur de värderingar som återfinns inom den kultur respektive deltagare vuxit upp i.
6
Avdic, Selma. ""Fy fan va alla svär" : Användningen av svordomar bland några elever i en grundskola." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24265.
Full textAbstract:
Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande.
7
Hoffsten, Pia, and Sofia Ruben. "Svordomar och kränkande språkbruk bland lågstadieelever : En studie ur ett lärarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255799.
Full textAbstract:
Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de svordomar och i så fall, vilka? Använder de svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla? Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de svordomar bland sina elever. Genom två kvalitativa intervjuer på två olika skolor, har vi sökt svar på våra frågeställningar: vilka svordomar används i vilka sammanhang? Vilken skillnad ser lärare mellan könen gällande svordomar? Vilka ord anser lärarna vara acceptabla och oacceptabla? Hur hanterar lärare detta språkbruk? Med hjälp av vår studie har vi fått en klar och tydlig inblick i hur lärarna resonerar kring svordomar bland elever och hur de hanterar det. Det visade sig att eleverna har ett språk innehållandes svordomar, men att svordomarna inte används i kränkande syfte utan istället som ett utrop för att förstärka en känsla. Ord som tidigare ansetts vara oacceptabla har numer blivit allmänt vedertagna bland elever och dessa ord har därmed mist den laddning de hade förr. Vidare fann vi att lärarna ansåg att det mest var pojkar som nyttjade svordomar, mest för att imponera på varandra. En stor påverkande faktor var äldre elever som de yngre såg upp till men också att media hade ett stort inflytande på eleverna. Båda skolorna arbetade för att förebygga svordomar och verbala kränkningar, detta genom att frekvent medvetandegöra skolans värdegrund samt trivselregler. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan och därför är det viktigt att skolan är en trygg plats att vistas i. Det är således mycket viktigt att all personal jobbar mot svordomar och kränkande behandling så att alla elever får tillgång till den trygga skolgång de har rätt till.
8
Jonsson, Elin. ""För fult att skriva" : Gymnasieelevers och lärares attityder till svordomar och andra kraftuttryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49502.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to investigate attitudes towards swear words among students and teachers in the Swedish upper secondary school. The aim has also been to investigate their attitudes towards swear word usage in media. In total 132 student and 13 teachers from two different upper secondary schools have participated in this survey. The questionnaire has been analyzed both with a quantitative and a qualitative method and the results have been analyzed through gender theory, but also from a sociolinguistic viewpoint. The survey shows that the students have a more relaxed attitude towards the usage of swear words in general. The survey also indicates that boys more often use swear words and they do not perceive the words as “ugly” as the girls do. Girls more often than boys describe themselves having been violated by words of abuse. Teachers have yet to find a more efficient way to prevent the usage of words of abuse in school surroundings.
9
Göthe, Therese. "”Vi är väl inga jävla präster” : - ungdomars attityder till och användande av svordomar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176771.
Full textAbstract:
Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ”fult språk”. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 – 8 flickor och 16 pojkar. Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det. Den vanligaste svordomen som dessa ungdomar använder sig av är personbenämningen ”hora” som används frekvent bland både killarna och tjejerna och det är också den som båda grupperna anser vara en av de grövre svordomarna som man kan använda sig av.
10
Lennartsson, Louise. "Är det rätt eller fel att använda svordomar och könsord i klassrummet? : En undersökning om lärares och elevers attityd gentemot svordomar ochkönsord samt vad de har för effekt i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56530.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares attityd gentemot svordomar och könsord ur ett genusperspektiv, vilka effekter svordomar innehar i klassrummet samt hur de används av eleverna och lärarna. Intervjuer genomfördes med tre lärare, en kvinnlig respektive två manliga. Lärarna fick besvara frågor som behandlar svordomar och könsord i klassrummet. För att få ett trovärdigt resultat spelades informanterna in med hjälp av ljudinspelning. En enkätundersökning genomfördes med eleverna där de fick besvara 11 frågor, som behandlar deras eget språkbruk i klassrummet och deras åsikter angående lärare som använder svordomar i sin undervisning. Resultatet visar att genus har en stor inverkan på hur vi bedömer och accepterar svordomar och könsord i klassrummet. Lärare och elever av det kvinnliga könet har mindre tolerans i jämförelse med män. Undersökningen visar att de manliga eleverna inte bryr sig om ifall en lärare använder svordomar eller könsord i klassrummet. Samma inställning har de manliga eleverna gentemot vilken effekt svordomar och könsord har i undervisningen. De kvinnliga eleverna tappar däremot respekten för lärare som använder svordomar och könsord samt anser att svordomar och könsord innehar en negativ effekt i klassrummet.A study has been conducted by investigating teachers' and students' attitudes towards swear words and sexual slurs from a gender perspective. The purpose of the investigation was to study the acceptance of swear words in classroom situations among teachers and students. Therefore, interviews were conducted with three teachers, of whom one was female and two were male. In order to get a correct analysis, the informants were recorded using a dictation machine. Teachers were allowed to answer questions related to their own use of profanities and the students' use of profanities in the classroom. A survey was conducted with the students where they answered eleven questions. Additionally, the students answered questions about their own language use in the classroom and their opinions regarding teachers' usage of swear words. The analysis of the results shows that gender has a great impact on the acceptance of swear words and vulgar words in the classroom. Female students and teachers have less tolerance compared to men, and the majority of both male and female students in the survey do not consider there to be any effect of swear words regarding the quality of teaching. Finally, the result shows that female students lose respect for teachers who are using swear words.
Books on the topic "Svordomar"
1
Stroh-Wollin, Ulla. Dramernas svordomar: En lexikal och grammatisk studie i 300 års svensk dramatik = Swearing in the dramas : a lexical and grammatical survey of swearing in Swedish dramas from three centuries. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 2008.
Find full text