Academic literature on the topic 'Sydvästra Sverige'

Breeding success of the Horned Grebe Podiceps auritus was controlled during 2005–2011 at 41 breeding sites with a median size of 1.07 ha in Västergötland, southwest Sweden. The number of pairs varied between 39 and 51. The production of young was 0.99 per pair and year. In natural water bodies there were 1.23 chicks per pair and year and 68% of the breeding pairs got one or more chicks per pair and year. In artificial water bodies the corresponding values were 0.92 and 50%. Breeding sites with one pair produced 1.29 young per pair and year, compared to 0.85 young where two or more pairs were breeding at the same site, a difference of 0.44 young. There was a similar difference (0.48 young) for artificial water bodies holding one pair or more than one pair, respectively, in contrast to natural water bodies for which the difference was small. There were no indications that the number of young was higher at breeding sites with Mew Gulls or Black-Headed Gulls.

I den västsvenska kommunen erbjuds de kommunanställda friskvårdsförmåner i form av ett Friskvårdskort eller en Friskvårdspeng. Friskvårdskortet har tidigare varit gratis men är sedan år 2008 belagt med en avgift på 200 kronor per år. Då mätningar har visat att antalet användare minskat sedan avgiften infördes fanns från Folkhälsocentrum i kommunen ett behov att utreda på vilket sätt friskvårdsförmånerna skulle kunna utvecklas. En enkät utarbetades och sändes till en tredjedel av de anställda efter ett systematiskt urval. Resultatet av undersökningen visade att de respondenter som inte utnyttjade friskvårdsförmånerna ändå var fysiskt aktiva på sin fritid, en tredjedel av dessa respondenter ägnade sig åt aktiviteter som även erbjöds inom friskvårdsförmånerna. De mest frekventa självupplevda hindren för att träna inom Friskvårdskortet var en redan aktiv fritid, att det var långt till träningslokalerna, att de hellre gjorde andra saker samt tidsbrist. Vanliga önskemål var att få träna på arbetstid samt att massage skulle ingå i förmånerna. Som komplement till denna kvantitativa studie skulle en kvalitativ studie möjliggöra en fördjupad kunskap om de hinder som upplevs vad gäller utnyttjandet av friskvårdsförmånerna.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ”sällananvändare” och 62 % som ”övriga användare”. Det var övervägande kvinnor som tränade inom friskvårdskortet. Simning var den mest populära aktiviteten för ”sällananvändare” medan ”övriga användare” i störst utsträckning hade angett konditionsträning i grupp. ”Sällananvändare” upplevde fler hinder och färre anledningar att vara fysiskt aktiva än ”övriga användare”. Män och yngre upplevde fler hinder än kvinnor och äldre. Det största hindret för både ”sällan-” och ”övriga användare” var ”tidsbrist”. Den främsta anledningen att vara fysiskt aktiv var ”för att må bra/hålla kroppen i trim”. För att öka användningen av friskvårdskortet bör strategier tas fram för att minska de upplevda hindren. Även projekt som inriktar sig på att öka den fysiska aktiviteten kan riktas mot ”sällananvändare” som genom att skaffa friskvårdskortet har visat en önskan att bli mer fysiskt aktiva.

A balance between large-scale and small-scale disturbance is important for maintaining species diversity on landscape level. Wild boar rooting contributes to small-scale disturbance when leaving patches bare of soil. Knowledge is scarce regarding their impact on soil properties in managed spruce forests in south-west Sweden. Therefore, the objective of this study was to determine the effects of wild boar rooting on soil physical and chemical properties, by taking soil samples from the centre, the edge and outside of disturbed patches. Rooting activities significantly increased soil moisture, organic matter, total N and pH but did not affect total P in this study. Areas with high number of disturbed patches had higher soil moisture and organic matter compared to areas with intermediate and few disturbed patches. These new soil characteristics can favour species diversity and ultimately increase productivity in managed forests. The results of this study indicate that wild boar activity contributes to more positive than negative effects in managed spruce forests and focus should therefore lie on preventing wild boar rooting in other areas more sensitive to this disturbance. It is also important to disseminate information and knowledge about the wild boar's positive and negative impact on managed forests in order to better prevent the negative effects and strengthen the positive ones.

Decomposition of organic matter is a critical process in the ecosystem, which involves many essential biotic and physical parts. Decomposition is therefore an important process both above and below ground. The rate of decomposition is dependent of many environmental factors for example: pH, moisture and supply of oxygen. The decomposition can therefore be affected by large scaled environmental influences, such as acidification and climatic changes. The root litter in the forest is in different ways affected by acidification, liming and manuering. Because of the important role the root system has to the whole forest ecosystem, it can be of importance to gain knowledge about how roots are affected by external environmental influences.

In the forest ecosystem fertilise the soil has become a common practice in forest management to optimise tree production. Experiments with nitrogen fertilisation have shown that the volume growths of the tree and litter supply have increased after fertilisation. There are also reports about the negative effects nitrogen fertilisation has on decomposition, which results in a decreased decomposition of organic matter.

The aim of this study is to investigate how the decomposition of organic matter, in this case roots, is affected by a large addition of ammonium sulphate. The study concentrates on to statistically evaluate important aspects on how addition of ammonium sulphate affects the decomposition of organic matter below ground in different soil layers and root diameters, and investigate the possibilities that addition of ammonium sulphate could lead to a decreasing potential of carbon mineralisation.

The study was conducted is in Skogaby, which is located in southwest Sweden in the community of Halland. Samplings of roots were made in the experimental area from the humus and mineral layer. Roots used for this study varied from less than 2mm up to 2-5mm. Decomposition of root litters were made with litterbags, which were placed in the soil in the humus and mineral layer in the original place of were the roots were collected. The results from this study showed that there appear significant differences in some of the cases between the control and ammonium sulphate treatments. The conclusion that can be drawn by this study is that the addition of ammonium sulphate, under certain conditions depending on root diameter and soil layer, comes to affect the decomposition of root litter. The addition of ammonium sulphate seems to have a positive effect on the decomposition in the initial phase, for then come to decrease in the later phases and be similar to the control areas. It can also be determined that decomposition does not seem to vary within treatments with regards to root diameter and soil layer. Regarding the question about how carbon mineralisation is affected by addition of ammonium sulphate it is probable that the addition would come to increase the mineralisation in the initial phases of the decomposition, compared with the control plots.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frågor har ställts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anställda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frågor har vi genomfört åtta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet är bristfällig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrån tre huvudsakliga faktorer. Den första faktorn är att arbetsgivaren måste anpassa sin verksamhet efter en trafikhuvudman. Den andra faktorn är att busschaufförerna inte har startat en fackklubb på arbetsplatsen. Den tredje faktorn är att det inte finns en tydlig formell kontext som ger anställda möjlighet att komma till tals.
The purpose of this study is to describe and analyze bus drivers’ experiences of participation at work. The following questions arose: How to communicate employers and employees with each other? How do bus drivers perceive their work schedule and their hours of work? Can bus drivers be involved in shaping their work schedule and their hours of work? To answer these questions, we conducted eight individual interviews with bus drivers in an international bus company. The results show that bus drivers’ participation in the work is flawed. The reason that we believe might be explained by three main factors. The first factor is that the employer has to adapt its activities after a transport authority. The second factor is that bus drivers have not started a local compartment club at the workplace. The third factor is that there is not a clear formal context in which employees have the opportunity to express themselves.

Studien syftar till att studera jämställdhetsarbetet och synen på jämställdhet i en kommunal förvaltning. Ambitionen är att ur ett jämställdhetsperspektiv identifiera förbättringsområden och komma med förslag på strategiskt jämställdhetsarbete och hållbar jämställdhetsutveckling inom förvaltningens olika enheter. I vår studie har vi använt en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur respondenterna upplever och ser på jämställdhet och jämställdhetsarbetet i förvaltningen. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort tio semistrukturerade intervjuer varav en dessa tio var en informantintervju. Vi använde oss av Kvales meningskoncentrering där de större meningarna som intervjupersonerna uttalade formulerades mer koncentrerat för att underlätta analysen av vår empiri. Resultatet i denna studie tyder på att respondenterna har olika föreställningar om vad jämställdhet är och innebär. Medarbetarna och arbetsgivarna får inte tillräckligt med information vad gäller jämställdhetsarbetet och de flesta känner inte till förvaltningens jämställdhetsplan. I och med detta kan de inte heller tillämpa eller arbeta utifrån jämställdhetsplanen i förvaltningens dagliga arbete.
The study aims to examine gender equality and the perception of equality in a municipal administration. The ambition is that from a gender perspective to identify areas for improvement and make suggestions on strategic gender equality and sustainable gender development in the administrations different units. In our study we have used a qualitative approach in order to reach a deeper understanding of how respondents perceive and look at gender and gender equality in the administration. In order to achieve such understanding we have made a total of ten semistructured interviews which one of these ten was an informant interview. We used Kvale's sentence concentrator where the larger sentences that respondents stated were formulated more concentrated in order to facilitate the analysis of our empirical data. The result of this study indicates that respondents have different perceptions of what equality is and means. Employees and employers may not get enough information in terms of gender equality, and most are not aware of administration's equality plan. In doing so, they cannot apply or work from gender perspective in the administration's daily work.

The digital era has in many ways transformed the role of the public library. Today it is possible for the public to access e-media without entering a physical library building. In that context, the aim with this study is to examine the access and supply of e-media at public libraries in 76 different counties in southwestern Sweden and if librarians think it is possible for a national library service that distributes e-media to increase access to the format. In this study Buckland's theory of access and quantitative methods were used. The official statistics from the Royal library in Sweden were used as secondary data to show the exact number of e-audiobooks, e-books and databases available at the public library in every county. A survey was used to collect primary data about librarians' opinions about e-media and a national library service regarding e-media. The survey was distributed to the main libraries in the 76 counties. The results demonstrate that the access and supply of e-media differ depending on which county you live in, which can increase the knowledge gap and the social divide. It was especially Buckland's fourth aspect: the cost of the provider that influenced the public libraries supply of e-media. The survey showed that a majority of the librarians were optimistic about a national library service for distributing e-media and 91 percent thought it could increase access to the format. This study also concludes that the Swedish library law does not seem to apply to e-media.

Introduktion: Sömnbrist kan orsaka måttligt ökad risk för sjukdom och förkortad livslängd. Det kan bland annat leda till infektionssjukdomar eftersom immunsystemet försvagas, samt är en riskfaktor för kardiovaskulär sjuklighet och diabetes typ 2. Sämre sömnkvalitet hos högskolestudenter är förknippade med symtom som exempelvis antisociala personlighetsstörningar och ångestproblematik. I Sverige har 20 procent av alla högskolestudenter barn under 18 år. Vid sömnstörningar hos barn kan i sin tur föräldrarnas sömn påverkas och vid långvariga problem kan det bland annat leda till nedstämdhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad i självskattade sömnbesvär hos högskolestudenter med barn och högskolestudenter utan barn som studerar på en högskola i sydvästra Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes som mätte självskattade sömnbesvär med den validerade enkäten Karolinska Sleep Qustionnaire. Studiepopulationen valdes via ett bekvämlighetsurval och datan analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Studiepopulationen inbegrep 41 högskolestudenter. Av dessa hade 22 studenter barn och 19 studenter hade inga barn. Studien visade att endast uppvaknandebesvär hos studenter utan barn var värda att utreda vidare. Varken studenter med eller utan barn hade problem med snarkbesvär. Studien indikerade dock att studenter utan barn haft mer besvär med sömnkvalitet än studenter med barn. Slutligen hade studenter med barn mer besvär med sömnighet/trötthet än studenter utan barn. Slutsats: Fler studier behövs inom området sömnbesvär och hur det skiljer sig mellan studenter med och utan barn. Det kan då ligga till grund för hur universitet och högskolor framgent kan arbeta för att hjälpa olika studentgrupper färdigställa sin utbildning.
Introduction: Sleep deprivation can cause a moderately increased risk of illness and shortened life expectancy. It can, among others, lead to infectious diseases since the immune system weakens. It is also a risk factor for cardiovascular diseases and diabetes type 2. Sleep disorders can lead to infectious diseases as the immune system weakens. Poorer sleep quality in university students is associated with symptoms such as antisocial personality disorders and anxiety problems. In Sweden, 20 percent of all university students have children under the age of 18 years. If children have sleep disorders that can also affect the parental sleep which could, if long term, lead to depression. Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a difference in self-rated sleep disorders in university students with children and university students without children studying at a university in southwestern Sweden. Methods: A quantitative cross-sectional study was conducted that measured self-rated sleep disorders with the validated Karolinska Sleep Qustionnaire survey. The study population was selected via a sample of convenience and the data was analyzed using descriptive statistics. Results: The study population included 41 university students. Of these, 22 students had children and 19 students had no children. The study showed that only awakening problems in students without children were worth investigating further. Neither students with nor without children had problems with snoring problems. However, the study indicated that students without children had more trouble with sleep quality than students with children. Finally, students with children had more trouble with sleepiness/fatigue than students without children. Conclusion: More studies are needed in the field of sleep disorders and how it differs between students with and without children. This can then form the basis for how universities and colleges can work in the future to help different student groups complete their education.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.