Academic literature on the topic 'Symboler och meningsskapande'

Inledning: Kontinuerlig organisationsförändring förekommer allt oftare i dagens organisationer, och kännetecknas av att förändringsprocessen inte har någon början ellerslut. I samband med att kontinuerlig organisationsförändring genomförs i organisationer kan det bidra till att anställda upplever en förvirrande och mångtydig känsla, eftersom förändring sker hela tiden. I dessa situationer är meningsskapande en avgörande faktor, vilken är en central aspekt inom symboliskt ledarskap. Studien undersöker därför symboliskt ledarskap i detta sammanhang, och fokuserar främst på hur chefer använder symboler och meningsskapande för att dämpa den tvetydighet som uppkommer. Syfte: Syftet med studien är att utveckla en förståelse för på vilket sätt chefer använder symboler och meningsskapande vid kontinuerlig organisationsförändring. Metod: Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod har vi genomfört enfallstudie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och från inspiration av en etnografisk studie. För att skapa en utvecklad förståelse för hur cheferna arbetar i den dagliga verksamheten är studien hermeneutisk. Slutsats: Studien har kommit fram till att symboler används av cheferna för att skapa mening men även för att förmedla samhörighet, trygghet och en gemensam syn. Symbolerna används genom kommunikation, synlighet och genom att arrangera diverse tillställningar. Meningsskapande blir viktigt eftersom det får anställda att känna mening inför de arbetsuppgifter som ska utföras.
Introduction: Continuous organizational change is increasing in today's organizations, and is characterized by change having no beginning nor end. In liaison with the ongoing organizational change being implemented in organizations it can cause employees feeling confused and ambiguous, since change occurs all the time. In these situations, sensemaking constitute an essential factor, which is a key aspect of symbolic leadership. The study therefore examines symbolic leadership in this context, and focuses on how managers use symbols and sensemaking to reduce the ambiguity that arises. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of in what way leaders practice symbols and sensemaking during continuous organizational change Method: By using a qualitative research method, we conducted a case study with an abductive approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from the inspiration of an ethnographic study. In order to create a developed understanding of how managers are working in the daily activities, the study use a hermeneutic approach. Conclusion: The findings of the study has concluded that symbols are utilized by managers in order to create meaning, but also to transmit togetherness, security and a mutual vision. The symbols are utilized through communication, visibility and by organizing various events. Sensemaking is thus important since it mediates how employees can feel meaningfulness for the tasks to be executed.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

The intention of this study was to create an understanding of how multi-professional interaction could convert into inter-professional collaboration, which takes advantage of and acknowledges the individual professional identity. The intention was to understand the meaning of collaboration through the study of meetings between professionals who use different symbol systems. In particular, we wanted to study inter-professional interaction from a symbolic interactional perspective with a focus on Self, Identity, Symbols, Meaning and Professional community. The employed method was semi-structured interviews with ten questions. A convenience sample was used to identify working groups composed of different professions, such as teachers, social workers and therapy assistants. The results suggest that the working group believed that personality precedes the profession one is impending, and that participants preferred stability before communication and reflection. Our study also revealed that inter-professional collaboration cannot be pursued without cultivating awareness, active reflection and communication between the professionals involved. Keywords: Self ∙ Multi-professional ∙ Inter-professional ∙ Identity ∙ Collaboration ∙ Symbols ∙ Qualitative rapport.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap. I aktiviteten på Instagram skapas vidare en förväntan om att uttrycken ska vara roliga, kreativa och inspirerande, vilket innebär att uttryck som inte uppfyller detta sållas bort. Intervjupersonerna anpassar således ständigt sin aktivitet i strävan efter bekräftelse. Slutsats: Instagram är ett meningsfullt inslag i vardagen då aktiviteten uppfyller flera, grundläggande mänskliga behov. Detta sker dock inte villkorslöst, då man som användare behöver leva upp till de normer och förväntningar som skapas i aktiviteten för att uppleva denna som meningsfull.
The aim of this study is that by the sociological perspective of symbolic interactionism, investigate how users of the social network Instagram is experiencing activity therein as a meaningful element in their everyday lives. The questions asked were: In what way is activity on Instagram perceived as meaningful ? Which standards and expectations develop through the activity? How does the activity adapt to these standards and expectations ? Methods: Qualitative methods in which users of Instagram has been interviewed about their subjective perceptions of the meaning of the activity. Interview responses were then analyzed through the symbolic interactionism perspective, with emphasis on Erving Goffman's contribution to this. Results: The interviewees perceive the activity on Instagram as meaningful as it gives them confirmation and creates a sense of community. Activity on Instagram is expected to be fun, creative and inspiring, which means that expressions that do not meet these requirements are screened out. The interviewees are constantly adapting their activity to that expectation in their quest for confirmation. Conclusion: Instagram is a meaningful part of daily life as the activity meets several basic human needs. However, this is not unconditional, as the users need to live up to the standards and expectations that are created in the activity in order to experience this as meaningful.

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant.
My Särnbrink hette tidigare My Ravin.