Relevant bibliographies by topics / Symbolisk interaktionism

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Symbolisk interaktionism'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 14 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Symbolisk interaktionism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Symbolisk interaktionism"

1

Friis Thing, Ida, and Viola Marie Skovgaard. "Tilpasningsstrategier på Sexologisk Klinik – En undersøgelse af transkønnede klienters forhandling af identitet." Dansk Sociologi 28, no. 3 (October 15, 2017): 41–59. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v28i3.5642.

Full text
Abstract:
Denne artikel præsenterer resultaterne fra 9 kvalitative interviews med transpersoner, der enten er eller har været i behandling på den offentlige institution Sexologisk Klinik på Rigshospitalet i København. I Danmark har de to offentlige institutioner Sexologisk Klinik og Sexologisk Center Aalborg monopol på behandling af transpersoner. Klienter der ønsker hormonel eller kropsmodificerende behandling må således gennemgå et udredningsforløb på en af disse institutioner. Artiklen viser, hvordan identiteten transseksuel kan siges at udgøre en institutionel identitet på Sexologisk Klinik, som klienterne aktivt udfordrer, følger eller indretter sig strategisk efter. I artiklen analyserer vi, ved hjælp af Goffmans teoriapparat fra hans analyse om den totale institution, hvordan klienterne gør brug af tilpasningsstrategier i et forsøg på at håndtere de institutionelle identiteter, de tilbydes. Vi viser, at klienterne i udpræget grad anvender, hvad Goffman betegner som en koloniserende tilpasningsstrategi på klinikken og således bestræber sig på at få mest ud af institutionens muligheder ved at omstrukturere deres livshistorier, så de passer til institutionens kriterier for godkendelse til behandling. I analysen benyttes en kombination af symbolsk interaktionisme og socialkonstruktivisme til at undersøge den relationelle karakter af reproduktionen af den institutionelle identitet transseksuel. ENGELSK ABSTRACT: Ida Friis Thing and Viola Marie Skovgaard: Strategies ofadaptation at a sexology clinic: a study of transgenderclients’ negotiation of identity This article presents the results from nine qualitative interviews with transgender clients concerning their experiences with a public healthcare sexology clinic. At this institution transgender clients apply for approval to receive hormonal treatment and body modifying surgery. The article analyses the social process of clientisation in encounters between clients and mental health professionals, which involve the construction of the institutional identity transsexual, that is, some conditions for how the clients might perceive and present themselves. We employ Goffman’s theoretical concepts from his analysis of the total institution to describe how clients adapt to this process of clientisation by making use of a variety of strategies. Some clients are continuingly resisting the institution and the mental health professionals, while other clients adapt fully to the institutional ideology of therapy. However most clients take advantage of possibilities within the institution by creating narratives that correspond with the institutional criteria for the diagnosis transsexual. We employ a combination of the symbolic interactionist and the social constructivist approaches to emphasize the relational character of the reproduction of the institutional identity transsexual. Keywords: Clientisation, Adaptation Strategies, Goffman, Institutional Identities, transgender
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svensson, Bengt, and Anette Skårner. "Sex och narkotika. Mäns erfarenheter under uppbrottsprocessen från ett drogmissbruk." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2420.

Full text
Abstract:
Artikeln undersöker hur användning av illegala droger som amfetamin och heroin inverkar på mäns sexualitet under tiden i missbruk och på vilket sätt dessa erfarenheter sedan påverkar männens upplevelser av sex och deras sexuella handlingsmönster efter missbruket. Teoretiskt är artikeln förankrad i symbolisk interaktionism, med tonvikt på teorin om sexuella script.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Symbolisk interaktionism"

1

Wänerstam, Magdalena. "Avhopparnas problematik : En studie om avhopp, sekter, hjälp och symbolisk interaktionism." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-186.

Full text
Abstract:

SAMMANFATTNING

Avhoppare är oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vänner eftersom vännerna i den före detta sekten inte längre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mängd frågor såsom ”Vart ska jag ta vägen?” och ”Vad ska jag göra med mitt liv?” De avhoppare som oftast mår sämst är de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har några referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ”praoelev i livet” eftersom hon lär sig nya saker varje dag om hur samhället fungerar, saker som vi andra tar för givet. En person som går med i en sekt frivilligt har känt på livet utanför och på så sätt vet vad samhället har att erbjuda och vad sekten tar avstånd ifrån.

En avhoppare kopplar jag samman med den symboliska interaktionismens syn på avvikare. En avvikare är enligt teorin en person som avviker från samhällets normer och värderingar och har man en gång blivit en avvikare är det svårt att ta sig över tröskeln till det normala. Detta stämmer väl in på vad avhopparna själva känner men avhopparna kan få hjälp med att ta steget över tröskeln men det beror helt och hållet på resurserna hos avhopparföreningarna. En av föreningarna, Hjälpkällan, har nyligen startat ett projekt som de kallar för ”Professionell rådgivning” där avhoppare hjälper avhoppare. Men en av de viktigaste slutsatserna jag dragit av denna uppsats är att det inte är avhopparföreningarna som ska erbjuda hjälp utan det är samhället men samhället blundar och säger att avhopparna inte behöver någon specialhjälp men allt tyder på att det är just specialhjälp som behövs för att hjälpa dessa människor.

Den här uppsatsen i sociologi c handlar om avhoppare från destruktiva sekter, med ett religiöst budskap, och syftet är att beskriva den personliga problematiken som avhopparna från dessa sekter går igenom och hur problemen kan lösas. Problematiken kommer jag sedan att koppla samman med teorin, symbolisk interaktionism. Som avgränsning har jag valt att enbart studera Sverige och de avhoppare som mår dåligt av sitt avhopp.

Som metod har jag använt mig av en litteraturstudie med två intervjuer och en mejlenkät. Med litteraturstudie avser jag här att jämföra, tolka och analysera litteratur, hemsidor och intervjusvar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Åström, Johan. "Kläderna gör arbetaren : -En kvalitativ studie över arbetskläders symboliska värde." Thesis, Högskolan Dalarna, Samhällskunskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4647.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Alverbratt, Per, and Johan Wiezell. "Reflektionen i skyltfönstret : En kvalitativ studie om hur unga vuxna påverkas av ett konsumistiskt samhälle." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4601.

Full text
Abstract:
Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 – 25 år. För att skapa förståelse i respondenternas utsagor användes främst George Herbert Meads (1976) symboliskt interaktionistiska teori om jaget och Zygmunt Baumans (2007) teorier om konsumtionssamhället. Respondenterna i studien upplever att konsumtionssamhället påverkar deras attityder, emotioner, livsstil och identitet. Studiens huvudsakliga slutsats är den att ett konsumistiskt samhälle utför en repressiv påverkan gentemot de unga vuxnas identitetsutveckling. De unga vuxna erbjuds att ge uttryck för sina jag i ett konsumistiskt samhälle som inte uppmuntrar dess medlemmar att reflektera över utförda konsumtionshandlingar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Linefjell, August, and Sara Hagström. "Det sociala i sociala media : hur unga vuxna tolkar handlande på sociala medier." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313231.

Full text
Abstract:
Undersökningar som gjorts av Internetstiftelsen i Sverige visar att svenska sociala medie-användare ökar varje år. Fler och fler besöker Facebook och skapar konton på Instagram och Snapchat. Samma undersökningar visar dock att majoriteten inte nyttjar sociala medier mer än att bara besöka sidan eller appen. En förhållandevis liten andel av Facebooks användare skriver statusuppdateringar eller publicerar bilder. Syftet med vår studie är att lyfta fram detta och undersöka hur våra informanter tolkar sina och andras handlingar över tre sociala medier och därmed undersöka det sociala i dessa handlingar. Detta har vi gjort med hjälp av ett antal kvalitativa intervjuer med unga vuxna sociala medie-användare och bett dem reflektera över sina egna och andras handlingar på de sociala medier de deltar i för att urskilja hur socialt det egentligen är. Vi har använt ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för att analysera vårt empiriska material och därför undersökt enskilda handlingar hos personerna och tolkat det sociala i dessa handlingar. Vad vi i korta drag kommit fram till är att även om man inte ser sig själv som aktivt interagerande på sociala medier så finns det sociala och relationella förklaringar till minsta gest som utförs. Dessa sociala handlingar existerar inom grupper och bildar normer inom grupperna. För olika sociala medier råder olika normer och därmed olika handlingar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wide, Linda. "Vård av utagerande dementa : En kvalitativ studie med symbolisk interaktionism och empatibegreppet som teoretisk grund." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168291.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Huvuddelen av denna uppsats beskriver hur några anställda vårdgivare i en svensk kommun upplever sitt arbete med dementa brukare och deras aggressioner. Undersökningen bygger på nio djupintervjuer med vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Studiens fokus ligger på att utforska hur vårdgivare reagerar på och påverkas av hot och våld från vårdtagare samt vilka strategier vårdgivaren väljer för att förhindra hot- och våldssituationer. Uppsatsens teoretiska grund är symbolisk interaktionism och empati. Anledningen till detta val är mitt stora intresse att studera hur samspelet mellan vårdgivaren och vårdtagaren ser ut. Från symbolisk interaktionism har jag bl.a. använt Meads begrepp jaget och Goffmans drama­turgiska inriktning, vilken handlar om roller som spelas på och bakom scenen. Även Cooleys begrepp the looking-glass self och sympathetic introspection samt Holms teori gällande em­pati har använts i tolkningen av materialet. Studiens analys bygger även på Trost och Levins sammanfattning av symbolisk interaktionism d.v.s. de fem hörnstenarna; definition av situa­tionen, social interaktion, signifikanta symboler, aktivitet och nuet. Grundad teori har använts som analysmetod för att kategorisera och koda intervjumaterialet. Mitt resultat delades därmed in i tre delar. Första delen beskriver hur hot och våld på arbets­platsen uppstår och ser ut. I andra delen redogör jag för vilka konsekvenser hot och våld får och i tredje delen presenteras vad vårdpersonalen gör för att förhindra uppkomsten av hot- och våldssituationer. Studien visar att det finns flera olika former av våld inom demensvården och att våldet påver­kar vårdgivaren olika. Tre sätt att se på våld framträdde; fysiskt och psykiskt våld, förväntat och oförutsägbart våld samt medvetet och omedvetet våld. Fysiskt, medvetet och oförutsäg­bart våld upplevdes av vårdgivaren som svårast i arbetet. I undersökningen framkom att hotets och våldets konsekvenser bl.a. var att vårdgivarna upp­levde stress, trötthet, rädsla, obehag och misslyckande, vilket delvis berodde på uppfattningen att de inte hade kontroll, t.ex. när våldet var oförutsägbart och det inte gick att kommunicera med vårdtagaren. Följden blev att brukaren undveks. En annan konsekvens var att vårdgivar­na ibland negligerade våldet, genom att de undantryckte sina känslor och accepterade våldet som en naturlig del av arbetet. Resultatet visar att vårdgivarna hade olika strategier och metoder för att minimera uppkoms­ten av våld. Utbildning, kompetens och erfarenhet visade sig ha stor betydelse för hur lätt eller svårt arbetet blev. Dessa faktorer bidrog till att brukare bättre kunde förstås och bemötas. Det framkom att vårdgivarens förhållningssätt och bemötande var avgörande för hur vården av de dementa blev. Möjlighet till handledning och samtal med kolleger samt dokumentation var också av stor vikt. Att vara flera som hjälps åt, ha god bakgrundsinformation om bruka­ren, kunna tolka symboler, känna kontroll, vara förberedd och planera hade även stor bety­delse för vårdarbetets utformning och resultat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bodhamre, Marianne, and Jessica Ström. "Matematikundervisning med nyanlända : Framgångar och hinder i undervisningen på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98639.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att analysera lärarnas beskrivningar av sitt arbete med nyanlända elever i matematik på gymnasiet för att identifiera möjligheter och hinder för lärande i matematik. Oftast är det ämnet matematik som gör att eleverna inte får en behörighet till att kunna fullfölja sin utbildning och uppnå gymnasieexamen. En utbildning utgör en av de viktigaste resurserna för ungdomar och unga vuxnas framtid på arbetsmarknaden och för deras delaktighet i samhället. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat de senaste åren och den största ökningen har skett på introduktionsprogrammet Språkintroduktion. Språkintroduktionen riktar sig till nyanlända elever och har tyngdpunkten på utbildning i det svenska språket så att eleverna kan fortsätta sin utbildning på ett nationellt program. Information av lärarna på skolorna kan fungera som ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och effektivitet för att ge en gynnsam miljö för lärande i matematik med nyanlända elever. Intervjuer gjordes med tio lärare som undervisar nyanlända elever i matematik på gymnasiet och svaren analyserades utifrån den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism där personen blir till i den kontext som den är i för stunden. Lärarna betonade vikten av organisatoriska resurser som att eleverna behövde arbeta i små grupper eftersom elevernas kunskaper och erfarenheter hade stor spridning vilket är en resursfråga. Det framkom även värdet av att eleverna fick modersmål- eller studiehandledningsstöd i undervisningen för att eleverna skulle få tillgång till matematiken genom sitt modersmål.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Jonsson, Anna Liv. "De gamla gudar leva än : om Uppsala studentnationers sittningskultur." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216159.

Full text
Abstract:
Uppsalas studentnationer grundades på 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i främjandet avstudenternas välbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. Särskilt fokus istudien ligger på de så kallade sittningarna – middagar med mat, dryck, sång och tal. Sittningarna ären del av nationslivet som är särskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som äger rum på sittningarna. En historisk bakgrund ochbeskrivning av studentnationerna idag tjänar som bakgrundsavsnitt för att visa hur nationernakommit att bli som de är idag och förklara framväxten av den sittningskultur som idag råder pånationerna. När studentnationerna studeras görs det vanligtvis med ett organisationsteoretisktperspektiv. Här görs en ansats att förklara nationerna ur andra teoretiska perspektiv då detorganisationsteoretiska begränsar möjligheterna till att förstå nationerna som socialt fenomen.Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv används teorier kring interaktion, institution ochritual för att förklara var som händer på sittningarna. Material från en observationsstudie på ennationssittning, åtta intervjuer med nationsaktiva studenter samt nationernas sångböcker haranalyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Analysen av materialet visar att ritualer påsittningarna är viktiga för att skapa välbefinnande och gemenskap, och där står sången ut somsärskilt central. När sittningsdeltagarna sjunger tillsammans går de in i en gemensam roll och bliraktörer snarare än observatörer. Analysen visar också att det inte är tillräckligt att betraktastudentnationerna som moderna organisationer. Istället är institutionsbegreppet centralt för attbeskriva de ständigt pågående processerna där nya medlemmar integreras i institutionen, hurmedlemmarna tillsammans utgör nationen och hur sittningarna – när ritualerna är förståeliga och harmening – bidrar till studenternas välbefinnande och utgör nationslivets själva kärna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Srebrenikovic, Amir, and Sanel Hasic. "Vem är läraren i klassrummet? : En kvalitativ studie om hur lärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21510.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att ur ett aktörsperspektiv få en djupare förståelse för hur gymnasielärare skapar, agerar och upprätthåller sin lärarroll i klassrummet. Studien använder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lärare väljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielärare som arbetar på samma skola med olika ämnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielärarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna. Gymnasielärarnas agerande i lärarrollen grundar sig i deras erfarenheter och reaktioner när situationer uppstår i interaktionen med elever i klassrummet.
The aim with this study is to get a better understanding through an actor’s perspective on how high school teachers create, act and maintain their role as teachers in the classroom. This study is conducted with the use of interaction theories to be able to explain how teachers choose to act in their interactions with students. The study was performed by using a qualitative method with semi structured interviews and with the help of an interview guide. Five high school teachers that work in the same school but teaching in different subjects were interviewed. The empiricism that we collected has been analyzes by using Herbert Blumers symbolic interactionism and Erving Goffmans dramaturgical perspective on individual roles.The result in the study shows that high school teachers are aware of how they want to be perceived by students. They often react in classroom situation without having actively prepared themselves for the interaction with students. The high school teacher’s conduct in their role as teachers is based on their experience and reactions when they occur in the interaction with students in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nilsson, Petra, and Pär Skog. "Bemötande och inflytande inom äldreomsorgen är ju bra, egentligen. : En kvalitativ studie om bemötande och inflytande ur ett brukarperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35765.

Full text
Abstract:
In this study we have investigated how care users in a nursing home experience their possibilities for influence and treatment from the staff. The study was conducted through focus group interviews with six participants who we met on four occasions. Questions the study departs from are: How do users experience their opportunity to influence? How do the users experience the treatment from the staff? The study has a qualitative approach and has been analyzed by means of symbolic interactionism, with an emphasis on the Self. Our results demonstrate that in situations of good treatment there is also a good influence. The two concepts are interdependent. Care users generally experience a good treatment from staff. What contribute to a poorer treatment are situations of stress or when the users' self-image is at stake. They would rather not talk about occasions of inferior treatment and chose to focus on what was good to be able to deal with the bad. When it came to influence the users sometimes lacked important information needed to make a decision and left decision-making over to the staff.
I denna studie har vi undersökt hur brukare på ett servicehus upplever sin möjlighet till inflytande och bemötandet från personalen. Studien har genomförts genom fokusgruppsintervjuer med sex deltagare som vi träffade vid fyra tillfällen. Frågor som undersöks i studien är: Hur upplever brukarna sin möjlighet till inflytande i omsorgen? Hur upplever brukarna bemötandet från personalen? Studien har en kvalitativ ansats och har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism med betoning på Självet. Studiens resultat visar att i situationer av gott bemötande finns också ett gott inflytande. Begreppen är beroende av varandra. Brukarna upplever i stort sett ett bra bemötande från personal. Det som bidrar till ett sämre bemötande är situationer av stress eller när brukarnas självbild står på spel. De pratade helst inte om tillfällen av sämre bemötande och brukarna valde att fokusera på det som var bra för att kunna hantera det dåliga. Brukarna upplevde att de ibland saknade viktig information för att kunna ta ett beslut och oftast lämnades beslutanderätten över till personalen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Plyhm, Jonna, and Hassan Angela Sayed. "Sinnen som aldrig vilar : En kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att få ADHD-diagnos i vuxen ålder och av livet före diagnosen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110449.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild. Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning & ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma. Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem. Samtliga beskrev att de som barn varit utfrysta eller mobbade. Alla pratade även om att de under barndomen varit jobbiga, stökiga eller bråkiga. Informanterna beskrev att de hade behövt hjälp tidigare i livet. De beskrev också en förbättrad självkänsla i vuxen ålder i koppling till någonting de åstadkommit i sitt liv. Informanterna pratade även om negativa upplevelser av bemötande från myndigheter. Upplevelserna och bemötandet var på olika vis kopplade till deras ADHD.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Symbolisk interaktionism"

1

Reynolds, Larry T. Interactionism: Exposition and critique. 2nd ed. Dix Hills, N.Y: General Hall, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Symbolic interactionism as affect control. Albany: State University of New York Press, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bender, Christiane. Identität und Selbstreflexion: Zur reflexiven Konstruktion der sozialen Wirklichkeit in der Systemtheorie von N. Luhmann und im symbolischen Interaktionismus von G.H. Mead. Frankfurt am Main, Germany: P. Lang, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1946-, Deegan Mary Jo, and Hill Michael R, eds. Women and symbolic interaction. Boston: Allen & Unwin, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Blumer, Herbert. Symbolic Interactionism: Perspective and Method. University of California Press, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Symbolic Interactionism: Perspective and Method. University of California Press, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1948-, Engestrom Yrjo, and Middleton David, eds. Cognition and communication at work. Cambridge: Cambridge University Press, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Symbolisk interaktionism"

1

"History of Research on Symbolic Interaction Forschungsgeschichte des symbolischen Interaktionismus." In Sociolinguistics / Soziolinguistik , Part 1, edited by Ulrich Ammon, Norbert Dittmar, Klaus J. Mattheier, and Peter Trudgill. Berlin • New York: Walter de Gruyter, 2004. http://dx.doi.org/10.1515/9783110141894.1.5.836.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Symbolisk interaktionism' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography