Dissertations / Theses on the topic 'Symbolisk interaktionism'

SAMMANFATTNING

Avhoppare är oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vänner eftersom vännerna i den före detta sekten inte längre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mängd frågor såsom ”Vart ska jag ta vägen?” och ”Vad ska jag göra med mitt liv?” De avhoppare som oftast mår sämst är de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har några referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ”praoelev i livet” eftersom hon lär sig nya saker varje dag om hur samhället fungerar, saker som vi andra tar för givet. En person som går med i en sekt frivilligt har känt på livet utanför och på så sätt vet vad samhället har att erbjuda och vad sekten tar avstånd ifrån.

En avhoppare kopplar jag samman med den symboliska interaktionismens syn på avvikare. En avvikare är enligt teorin en person som avviker från samhällets normer och värderingar och har man en gång blivit en avvikare är det svårt att ta sig över tröskeln till det normala. Detta stämmer väl in på vad avhopparna själva känner men avhopparna kan få hjälp med att ta steget över tröskeln men det beror helt och hållet på resurserna hos avhopparföreningarna. En av föreningarna, Hjälpkällan, har nyligen startat ett projekt som de kallar för ”Professionell rådgivning” där avhoppare hjälper avhoppare. Men en av de viktigaste slutsatserna jag dragit av denna uppsats är att det inte är avhopparföreningarna som ska erbjuda hjälp utan det är samhället men samhället blundar och säger att avhopparna inte behöver någon specialhjälp men allt tyder på att det är just specialhjälp som behövs för att hjälpa dessa människor.

Den här uppsatsen i sociologi c handlar om avhoppare från destruktiva sekter, med ett religiöst budskap, och syftet är att beskriva den personliga problematiken som avhopparna från dessa sekter går igenom och hur problemen kan lösas. Problematiken kommer jag sedan att koppla samman med teorin, symbolisk interaktionism. Som avgränsning har jag valt att enbart studera Sverige och de avhoppare som mår dåligt av sitt avhopp.

Som metod har jag använt mig av en litteraturstudie med två intervjuer och en mejlenkät. Med litteraturstudie avser jag här att jämföra, tolka och analysera litteratur, hemsidor och intervjusvar.

Vi har skapat en kandidatuppsats i syfte att undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personal samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. Uppsatsen syftar även till att undersöka om mellanchefers bemötande av personal påverkas av deras egna erfarenheter från privat- och arbetslivet. Vi ville också ta reda på om människans bemötande skiftar utifrån olika situationer och om detta sker beroende på vilka som ingår i bemötandesituationen samt om för många olika roller att handskas med leder till ett tillstånd av kaos i bemötandet av andra. Vår förhoppning med denna studie är att bidra till att ge mellanchefer en möjlighet att reflektera över sitt bemötande mot sin personal och på så sätt kunna utveckla sitt bemötande. Med kvalitativ metod däribland samtalsintervjuer och observationer insamlades material som sedan tolkades och analyserades utifrån Goffmans rollteori, Meads symboliska interaktionism och Cooleys spegeljaget.

I vår huvudfråga ville vi undersöka hur mellanchefer upplever och hanterar sitt bemötande av personalen samt hur de upplever och hanterar sitt bemötande i förhållande till rollen som mellanchef och andra roller de har i back- respektive frontstage. I våra underfrågor ville vi ta reda på vad bemötande innebär för mellancheferna, hur de bemöter personalen utifrån olika situationer, hur mellanchefernas bemötande av personalen kan förändras/förbättras, vilka roller mellancheferna intar i olika situationer och hur dessa påverkar bemötandet av personalen samt hur mellancheferna hanterar emotioner i bemötandesituationer.

Resultatet visar att bemötande för mellancheferna är viktigt både som offentlig och privatperson, dock upplever de att det kan vara svårt att särskilja rollerna de har och hantera känslor som uppstår back- och frontstage. En bra utgångspunkt är emellertid att hålla en öppen och tydlig kommunikation utifrån den sociala kontext som råder och tänka på att det alltid går att förbättra sitt bemötande på olika sätt.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur sex lärare uppfattar sin lärarroll och hur de påverkas av olika faktorer i omvärlden. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor; Hur uppfattar lärarna sin egen roll? Vad tror lärarna påverkar deras roll? Hur förhåller sig lärarna till omvärldsfaktorer som kan tänkas påverka lärarrollen? Hur förändras lärarrollen om den påverkas av omvärldsfaktorer? Vi analyserar detta mot bakgrund av den symboliska interaktionismens grundprinciper såsom de formulerades av Herbert Blumer, samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Vi presenterar även tidigare svensk forskning kring lärarrollen och relaterar våra resultat till den.

Det mest väsentliga i uppsatsen är de intervjuade lärarnas egen uppfattning och upplevelse av lärarrollen. För att undersöka lärarnas egen uppfattning har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Uppsatsen resultat tyder på att formandet av lärarrollen inleds redan vid den egna skolgången samt att lärarrollen är personlig. Det finns inte en gemensam uppfattning om lärarrollen bland respondenterna, alla definierar sin lärarroll olika. Lärarrollen är mycket komplex och i förlängningen förmodar vi att lärarstatusen kommer att sjunka ytterliggare om inte lärarrollen explicit definieras tydligare. Våra resultat tyder också på att lärarrollen har förändrats och utvecklats. Dock finns en motsättning mellan respondenternas vilja och den utvecklingen som sker. Utvecklingen tyder även i detta fall på hur komplex lärarrollen är. Slutligen så framkommer det i intervjuerna att faktorer i omvärlden såsom, föräldrar, elever, media etcetera inverkar på respondentens lärarroll. Resultaten påvisar att det är främst lärarnas trivsel, välmående, självkänsla och engagemang som prövas när omvärldsfaktorer som exempelvis föräldrar, elever, skolledning och skolkultur får ett större inflytande över lärarrollen.

Recent research in classrooms has often had its focus on the pupil, the individual, and not on the different groups of students that exist. In a classroom there are normally several different groupings, each one having its own personal attitude towards the current lesson. If there had been more research we would find it easier to understand why pupils sometimes behave the way they do.

The purpose of this essay is to analyze how pupils` social relations create groupings. Furthermore I intend to investigate how and why pupils show their belonging to a certain group.

The two questions of the essay are:

1. How pupils’ social relations appear in a classroom?

2. What strategies do the pupils use to indicate their belonging to a grouping?

My final conclusion is that the pupils’ social relations appear in groupings, in which a certain standard dominates how the pupil should behave during a lesson. The members of a group use the same strategies to show their group belonging. For example, it can be different attitudes to the teacher’s lesson that mark a grouping.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssätt fungerar på ett boende för yngre demenssjuka i Gävle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre människor med demenssjukdom i dag år 2009 är en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden.

De frågeställningar som styrt denna studie är hur man arbetar med kontaktmannaskap på ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion påverkas genom att använda detta arbetssätt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig på enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar på ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor är utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor på det särskilda boendet. Fokus i denna undersökning är interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mångfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke på det utvalda boendet.

För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi använt oss av teorin symbolisk interaktionism. Med hjälp av teorin har vi försökt erhålla en möjlig förståelse av den interaktion som utspelar sig mellan den yngre demenssjuke och den utsedde kontaktmannen samt dess svårigheter.

Resultatet av vår studie visar att kontaktmannaskap som arbetssätt kan ge mycket stora möjligheter för den yngre demenssjuke att bli sedd utifrån dennes livssituation.

Genom det kan den demenssjuke erhålla större möjligheter till aktiviteter anpassade efter dennes önskemål. För den utsedde kontaktmannen har resultatet påvisat att arbetsmetoden kan vara mer krävande än vad vi trodde i början av denna studie. Utsedd kontaktman kan ofta känna ett alltför betungande ansvar gentemot vårdnadstagaren. Detta då även andra faktorer som missbruksproblematik och samsjuklighet (dubbel diagnos) i kombination med demenssjukdomen hos den demenssjuke, kan utgöra andra krav för kontaktmannen.

The aim of this paper is to do a qualitative study in the form of interviews and examine how contact persons (kontaktmän) work in a nursing home for young people with dementia in Gävle, Sweden. The study is focused on nursing professions within different municipalities, addressing the fact that the group of younger people with dementia today, in 2009 is a smaller group in Sweden that may increase in the future. The questions that guided this study, is how contact persons in a housing for younger people with dementia work, and how the designated contact person experiences his or her role as a working method, and how in interaction the relationship between caretaker and contact person is affected by using this approach. The qualitative study is based on individual interviews with four female informants that work at a home for young people with dementia. These women are designated contact persons to young individuals with dementia that live in special accommodations, according to their needs. The focus of this study is interaction and the role of the contact person, with a final result in Chapter 5 which shows a diverse picture of the profession's meaning for the designated contact person, as well as for the young person with dementia in the selected housing.

To process the empirical material, we have applied the theory of symbolic interaktionism. With the help of the theory, we have tried to obtain a possible understanding of the interaction as well as difficulties taking place between the young person with dementia and the contact person.

The result of our study shows that the contact person as a method provides a great opportunity for the younger people with dementia to be seen in life. Through it, the dementia sufferers receive more opportunities for activities tailored to his wishes. The result demonstrated that the working method can be more demanding for the contact person than we thought at the beginning of this study. Appointed contact person can often feel too onerous responsibilities towards the care taker. This then also other factors such as drug abuse and samsjuklighet (dual diagnosis) in combination with the dementia disease, may pose other requirements for the contact person.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen. Slutsatsen är att vi inte kan förstå en individs upplevelser av sin levnadssituation och identitetsskapande utan att se till helheten. Vi har funnit att upplevelsen av sig själv och identitetsskapandet har förändrats i en situation av arbetslöshet.

Antologin berör barns och ungdomars identiteter och livsvillkor med utgångspunkt i vad de har att berätta om sin vardag. I alla studier används ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv som kompletteras med olika teorier om människors beteenden. Vi utgår från människans inneboende sociala beteende, det vill säga att alla människor är sociala och skapar mening i livet genom interaktion med andra. Våra fem studier behandlar skolan, fritidsgården, festen och alkoholen som olika socialisationsarenor där interaktion med andra människor sker är alkohol en socialiserings arena?.

Andreas undersöker ungdomars kunskap om och attityder till droger och skolans möjligheter att förankra ett större motstånd till droger. Katerinas bidrag berör fritidsgårdens betydelse för ungdomar i förhållande till hur de skapar sina identiteter och en god självkänsla. Anna har undersökt barns kunskap om känslor och hur detta kan medverka till skapandet av självkänsla och identitet. Minnas del behandlar unga tjejers livsvillkor i ett område starkt präglat av droger, kriminalitet, våld och vapen. Jennie skriver om hur ungdomar använder festandet som ett sätt att skapa olika identiteter och tillhörighet till kamratgruppen.