Dissertations / Theses on the topic 'Symbolisk makt'

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.
The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.
Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format.

Hur kommunicerar en institution för att behålla sitt kulturella förtroende under kriser? Vi har genomfört en kvalitativ retorisk analys på det material som det brittiska kungahuset producerat på sina sociala medier under två kriser 2019. Tidigare studier av kungahus och likvärdiga institutioners kulturella maktposition i samhället har visat att allmänhetens uppfattning av institutionen i hög grad påverkas av institutionens förmåga att svara på kriser. Dock saknas studier som analyserar en monarkis material i en modern kontext. Med avstamp i teoretiska begrepp som symbolisk makt, soft power, och kulturellt kapital,  har vi undersökt vilka strategier från Image Repair Theory vi kan identifiera och förstå i kungahusets kommunikation. Det brittiska kungahuset har haft som motto att inte klaga över – eller svara på – kritik. På senare år har institutionen dock blivit mer och mer aktiv på sociala medier. Detta innebär att de kommunikationsstrategier som används inte testats under en längre tid, och vi har funnit att dessa inte heller är konsekventa över de olika konton som kungahuset använder. Denna misskommunikation riskerar att skada folkets förtroende för kungahuset, och den kulturella makt de försöker underhålla på sina konton.

 

Denna kvalitativa studie har haft som syfte att undersöka hur arbetslöshet och arbetslösa konstrueras diskursivt av socialarbetare verksamma inom socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Som delsyfte har studien också fokuserat på socialarbetarnas beskrivningar av sitt arbete med arbetslösa klienter inom dessa institutionella sammanhang. Det empiriska materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med tre socialarbetare på arbetsförmedlingen respektive tre socialarbetare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd. Intervjuerna har analyserats utifrån ett maktperspektiv i socialt arbete samt symbolisk interaktionism tillämpad på sociala problem. Det som har framkommit i studien är att socialarbetarnas arbete med arbetslösa klienter präglas av en maktutövning som både är förankrad i organisationens regler och rutiner, samt dolda maktmekanismer som utgörs av socialarbetarnas uppfattningar för vilka klassificeringar och kategoriseringar sker för hur man sorterar och hanterar arbetslösa. Vidare visar studien att socialarbetarnas diskursiva uppfattningar om arbetslöshet domineras av synen på arbetslöshet som individuellt problem vilket sammanhänger med de åtgärder som de anser nödvändiga för att minska arbetslöshet. Dessa åtgärder handlar mer om att legitimera och bekräfta det egna arbetet än att hjälpa arbetslösa.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ettsymboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig självoch hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vivalt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna ärutformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig självi sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultatvisar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gottsamarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre välfungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonernauppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att dethar någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader ledatill en starkare fritidspedagogsroll. Maktfördelningen är däremot mer ojämnt fördeladmellan de två yrkeskategorierna och inverkar på yrkesrollen på så sätt att fritidspedagogentill viss del blir underordnad. Fritidspedagogens luddiga och oklara roll, vilket till vissdel beror på motstridiga och avsaknaden av förväntningar från omgivningen, tycks intepåverka intervjupersonerna och deras yrkesroll i någon större utsträckning.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

Uppsatsens målsättning har varit att undersöka hur motstånd kan ses och förstås som en del av den vardagliga interaktionen mellan socialsekreterare inomorganisatoriskt. Metodologiskt har uppsatsen utgått från etnografi och inkluderar deltagande observationer och öppet tematiska intervjuer. Intervjuerna har utförts före och efter de deltagande observationerna. Detta möjliggjorde ett fokus på deltagarnas egna meningsskapandeprocesser och skapade även en möjlighet att kontextualisera det som observerats. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism samt en förståelse av motstånd baserad på James C. Scotts teori om hidden- och public transcripts. Både de deltagande observationerna och i intervjuerna utfördes med tonvikt på deltagarnas egna meningsskapande och upplevelse. Motstånd kan förstås som vardagligt vilket är baserat på ett interaktionistiskt perspektiv. Detta möjliggjorde ett fokus på vardaglig interaktion och arbetsuppgifter vilka socialsekreterarna befann sig i inomorganisatoriskt med sina kollegor. Uppsatsens resultat och analys kapitel presenteras som uppdelat mellan scen och agerande detta för att underlätta läsningen samt erbjuda ett tydligt narrativ. Uppsatsen är centrerad kring de olika teman: makt, rum, kropp och språk. Dessa teman utvanns ur innehållsanalysens empiri. Slutsatsen för uppsatsen gör gällande att motstånd i den undersökta kontexten kan förstås som ett agerande på scener genom social interaktion vilket skapar relationell mening till arbetet, kollegerna samt klienterna. Allt beroende av den maktdelning som finns närvarande. Detta gör sammanfattningsvis att uppsatsen ser motstånd som ett interaktionistiskt och relationellt agerande.
The aim of this study was to examine and investigate if and how resistance can be seen as a part of everyday social interactions between social workers within an organization. The method of the essay was ethnographic and included participant observations and interviews. The interviews were held in the beginning of the period for observation and at the end. This way of working made it possible to focus on the participants' own meaning-creating process and also created a way to contextualize the observed. The essay was based on the theoretical perspective of symbolic interactionism and an understanding of resistance as part of James C. Scott's theory hidden- and public transcripts. In the participatory observations and in the interviews, participants' own statements and opinions were focused on. Resistance can be understood as everyday resistance. The everyday resistance was based on a interactionist perspective which focused on everyday interactions and general tasks and situations of social workers within the office and between colleagues. How resistance is acted out, in what place is the resistance acted out and what meaning does the social worker give the resistance are questions which the essay centers around. The results and analysis of the essay were presented divided between the concepts of stage and acting. This for clarity and narrativity. The findings of the essay are centered on the themes of power, space, body, and language. Themes that emerged from the content analysis of field notes and interviews. The essay concludes that resistance can be understood as acted on stages through social interaction which creates relational meaning to work, colleagues and clients. And is dependent on power distribution, which affects language, body and space.

Politisk korrekthet är en komplex term. Den här uppsatsen undersöker hur åsikter om denna term uttrycks och hur detta påverkar oss i sociala sammanhang. Empirin består utav djupintervjuer med totalt åtta informanter. För analys av materialet så har teoretiska verk av exempelvis Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Emile Durkheim, Erving Goffman använts som verktyg. Resultatet av studien visar att det existerar varierade uppfattningar om vad politisk korrekthet innebär och att hur dialogerna ser ut påverkar vår interaktion och förmedling av åsikter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta.
The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.

Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?

Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.

Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.

Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.

Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval. Metod: Denna studie bygger på den kvalitativa forskningsmetoden där halvstrukturerade intervjuer använts som metod. 11 barn i förskoleklass har medverkat i intervjuerna. Resultat: Denna studie visar att de privata leksakerna och kunnandet om dem har betydelse för den maktkamp och positionering som finns mellan barnen, framför allt bland pojkarna. Det finns en mediepåverkan i val av lekar och leksaker, men även kamraternas påverkan är stor. Den visar också att värdet av att ha vänner är stort, ibland större än vikten av privata leksaker. Tydligt blir också att det finns skillnader mellan könen då flickorna i större utsträckning anpassar sig till gällande förväntningar än vad pojkarna gör.

Religioners symbolsystem kan, utifrån ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur människor skapar och upprätthåller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna så som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrån en androcentrisk norm som främst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden själv. Makt är ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte är att förstå hur gudinnetrons symboliska system skapar förståelse av begreppet makt. Min huvudfråga är: Hur ser gudinnetrons förståelse av begreppet makt ut?

Jag har funnit att gudinnetroendes förståelse av makt kan härledas till upplevelsen och förståelsen av den immanenta Gudinnan. Gudinnan är livskraften och livscykeln som människor och natur är sammanlänkade i och därav lever i gemenskap inom. Detta leder till en maktförståelse där makt främst ses som människans förmåga att utifrån den immanenta livskraften handla i världen för helhetens bästa.

Att använda sin makt för att dominera över andra är därmed inte ett uttryck för makt som har sin grund i upplevelsen av den immanenta Gudinnan utan istället ett uttryck för "makt över".

This essay examines how teachers in upper secondary school, who teach religion, understand and approach their mission to socialize students in a xenophobic context and how they meet xenophobic expressions from students in the classroom. This essay also includes a power perspective and investigates how an exercise of power is expressed in the teachers’ approach and strategies. Six teachers from six different schools in southeast Sweden are interviewed. The results of this study show that the teachers experience that their mission includes a position against xenophobia. The teachers have an unproblematic approach to supporting and advocating the values of the curriculum. They however don’t experience that the curriculum gives any concrete guidelines for practical work. Instead they feel it is up to them to figure out how to handle xenophobic expressions. In the teachers’ treatment of students who express xenophobia three main strategies could be observed, an open discussion with necessary ”game rules”, enlightenment and gently and relational leadership. The analysis of power points towards an exercise of power which is strongly colored by the democratic values of the Swedish school system. The power that is expressed in the teachers’ approach and strategies is subtle and can be compared with Bourdieu’s idea of symbolic violence.

This dissertation explores the `sign' of visible face make-up and examines how women consume appearance in everyday life in contemporary Australia. Using a semiotic framework, it presents a novel new method for interpreting and gaining increased meaning into an everyday consumption phenomenon. The purpose of the study is to gain insights into why women wear make-up. It seeks to provide understanding of what this medium signifies to women and what the `sign' of make-up symbolises to the female individual. It explores how visible face make-up affects the way women consume appearance in everyday life, how they feel about themselves, and the role make-up plays in defining their own self-identity. The study utilises an interpretivist approach and uses a qualitative methodology in the form of phenomenology. The theoretical framework used to underpin this research is semiotics and this study examines the sign of make-up using two different semiotic perspectives previously not used together. The significance of this process is that by combining these perspectives a richer and more in-depth understanding is derived.

Det finns mycket forskning kring fenomenet klädkoder och hur detta kan appliceras på organisationer. Det finns även mycket forskning som rör banker och företagskultur. Däremot har vi funnit ett intresse i att slå ihop dessa och utföra vidare forskning kring klädkoder inom bankbranschen. Dessutom har vi, till skillnad från tidigare forskning, valt att utgå ifrån medarbetares upplevelser från tre synvinklar; mående & egna uppfattningar om prestationer, relationer mellan medarbetare, samt föreställningar om kunders uppfattningar. Denna uppsats väljer att lägga fokus på att förstå värdet i hur klädkoder praktiseras samt vilken inverkan det kan ha på företagskulturen, dem anställda och föreställningar om kunderna. Genom lämplig teori som kan kopplas till denna studie har vi etablerat oss en uppfattning kring hur klädkoder kan fungera som ett verktyg inom organisationen på flera olika nivåer. Genom semistrukturerade intervjuer har vi i denna kvalitativa studie skapat förståelse för hur anställda och företagskultur kan präglas av klädkoder. Detta i kombination med teoriområden som rör organisationskultur, makt, legitimitet och semiotik. Efter att ha genomfört detta arbete har vi förstått att klädkoder är ett oerhört kraftfullt verktyg, det kan påverka anställda och företagskulturen, samt agera som fördel eller nackdel för de organisatoriska målen. Vi hoppas därmed att befintliga företag och nystartade företag kan dra nytta av att läsa denna uppsats.

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant.
My Särnbrink hette tidigare My Ravin.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilken funktion mat har i romantrilogin Hungerspelen samt vilket budskap som därmed förmedlas genom maten som symbol. Med hjälp av Hans Biedermanns Symbollexikonet tokas de olika råvaror som förekommer i maten i Hungerspelen för att därefter analyseras med hjälp av teorier från Umberto Eco och Roman Jakobson. UNdersökningen viasr att maten används för att symbolisera flera olika relationer eller identiteter, inte sällan med sexuella undertomer. Flera av råvarorna har också metalingvistiska funktioner och kan därmed sägas skapa bilder i bilden. De budskap som förmedlas genom maten är främst ett ifrågasättande av ung kvinnlighet och vad det innebär samt vad en uppdelnig i vi och dem kan leda till.

By using a symbolic method, known in the literature as the classical umbral calculus, a symbolic representation of Lévy processes is given and a new family of time-space harmonic polynomials with respect to such processes, which includes and generalizes the exponential complete Bell polynomials, is introduced. The usefulness of time-space harmonic polynomials with respect to Lévy processes is that it is a martingale the stochastic process obtained by replacing the indeterminate x of the polynomials with a Lévy process, whereas the Lévy process does not necessarily have this property. Therefore to find such polynomials could be particularly meaningful for applications. This new family includes Hermite polynomials, time-space harmonic with respect to Brownian motion, Poisson-Charlier polynomials with respect to Poisson processes, Laguerre and actuarial polynomials with respect to Gamma processes , Meixner polynomials of the first kind with respect to Pascal processes, Euler, Bernoulli, Krawtchuk, and pseudo-Narumi polynomials with respect to suitable random walks. The role played by cumulants is stressed and brought to the light, either in the symbolic representation of Lévy processes and their infinite divisibility property, either in the generalization, via umbral Kailath-Segall formula, of the well-known formulae giving elementary symmetric polynomials in terms of power sum symmetric polynomials. The expression of the family of time-space harmonic polynomials here introduced has some connections with the so-called moment representation of various families of multivariate polynomials. Such moment representation has been studied here for the first time in connection with the time-space harmonic property with respect to suitable symbolic multivariate Lévy processes. In particular, multivariate Hermite polynomials and their properties have been studied in connection with a symbolic version of the multivariate Brownian motion, while multivariate Bernoulli and Euler polynomials are represented as powers of multivariate polynomials which are time-space harmonic with respect to suitable multivariate Lévy processes.

Symbols in the hands of politicians can be a powerful tool of manipulation. The usage of symbols in speeches or texts can change a person’s will, without him or her ever knowing it.

We have compared the usage of symbols in the articles surrounding the ratification of the constitution in 18th century America with that of today’s European Union, to see if any similarities between these two cases exists, and what implications this could have for the future of the EU. We have divided the symbols in both cases into different categories so as to enable us to compare the cases to each other. With the help of Masters Theory and the writings of Benedict Anderson and Murray Edelman we have concluded that there indeed exist some similarities between 18th century America and the EU. There seem have been some manipulation on the part of the politicians in order to rebuild the respective unions on more solid foundations. Could the European Union, on the basis of these findings, be assumed to take a course comparable with that of 18th century America?

The thesis illustrates the emergence and development of the types of symbolic capital, networks and fields used by the rulers of Easter Island in their exercise of power, and what possible consequences they may have for their habitus. There is no concrete conclusion, but it is possible to see reasonable course of events, where the archaeological finds form the milestones, and it is possible to trace the formation and expansion of a field, created from material assets, inventions, social thoughts and actions. There are signs of variation, or different phases, in the field, over time. The rulers seem to have tried to control the field by, for example, building monuments, such as ahu and statues, or in other words, the authorities of Easter Island managed to create different types of assets. In addition, various organizational forms, sacred places and buildings, taboos and traditions have been used in the form of ceremonies, rituals and sacrifices of various kinds. This symbolic capital has been used by the rulers to steer residents' work and striving in the desired direction, and to create a habitus that everyone feels involved in. This habitus has probably changed when new businesses entered the market.

The purpose of this master’s thesis is to describe by a gender approach what ideas and values are expressed in the novel One Night at Bullar Lake and how they do coincide to a tendency. We also want to discuss authority and class divisions and how these can be connected to the novel and the author. Our final question is to examine in what way the voice of the female author is represented in the novel. To approach our material we use Yvonne Hirdman’s theories about the construction of sexes and Susan Sniader Lanser’s work about voices of female authors, as well as Horace Engdahl’s studies about the silent voice in literature. We also use Pierre Bourdieu’s theories regarding the discussion about class divisions and authority. The method used for analysing the novel is a descriptive idea analysis where we have developed two ideal types on the basis of Åsa Arping’s research concerning the female situation around the 1840`s. The result of the study shows a novel with several meanings. Apart from the religious theme about the revivalist movement which the novel is based on, appear questions concerning the self-fulfilment and independence of women. The novel can be seen as an example of how female authors could find a way to express themselves in a literary world dominated by men.

Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.

In the Swedish elderly-care sector the institutions are of different character and the kind of care and food-supply they offer vary in scope and intensity. The aim of this study was to analyse how food and meals were handled and provided to the elderly living within those situations and in this context, how food was expressed as a substance or/and in symbols. This study focus on the social organisation that embraces the diet of the elderly and shapes the provisions of their meals, on the norms, values and behaviours of the different social identities in the organisation. The empirical work included in-depth interviews and participant observations in four different residential care homes, including various hierarchical levels, i.e. politicians and different personnel, in the organisation of food-supply to the elderly. In each care home different types of care and food-supply were studied, i.e. elderly having their meals in 24hour care, partime day care and those who ate in the restaurants. Generally, provision of meals was routine and meals were planned, prepared and served with little or no attention to what substanse and symbol it brought to the elderly. The elderly had limited possibilities to influence their own meals and those with the largest need of care, being the most fragile and sick had the least influence. The views of politicians and different personnel indicated that they considered themself powerless, which resulted in a "freedom of responsibility". It was obvious that there existed a clear discrepancy between how the informants considered the provision of food and meals should be organised and carried out, in comparison to reality. The current unsatisfactory provision of meals to the elderly is attributed to the marginalisation of specifically three areas: the symbolic value of food, the life and needs of the elderly and the traditional knowledge and experiences of women in their role as housewife and carer of the family.

Depuis le XIXe siècle en France, l'opposition entre agrément et utilitaire détermine nos représentations du jardin. Ainsi, le potager s'inscrirait avant tout dans une logique de production, à l'opposé du plaisir créatif et distingué propre au jardin d'agrément. L'observation de nombreux jardins vivriers et des manières de faire de leurs jardiniers, montre que ces jardins sont chargés d'intentions et de symboles dépassant la seule préoccupation de produire de la nourriture. C'est le cas des jardins éloignés du domicile, tels les jardins collectifs, familiaux ou partagés, mais aussi d'autres jardins, vivriers en Papouasie et en Amazonie, transitoires à New York. L'intimité du jardin, la mémoire du lieu, le " contact " avec la terre, l'autoproduction de nourriture, la dimension collective et l'exposition au regard des autres sont sources d'un fort investissement symbolique, suscitant des formes particulières d'appropriation, de sociabilité et d'expression ; unefaçon de concrétiser sa présence au monde, sa relation au temps, à " l'environnement ", aux autres et à soi-même. Sans doute le mythe paradisiaque se construit-il sur ces aspects, dont se saisissent aussi les philosophes et les poètes. Cette recherche a également pour objet de souligner le hiatus entre la conception des jardins proposés par les collectivités publiques et les pratiques quotidiennes des jardiniers.

Partiendo de los conceptos de figura y fondo, procedentes del campo de la teoría del arte, el trabajo investiga en primera instancia su posible aplicación al ámbito de lo cinematográfico, vinculándolos al discurso más amplio sobre la representación geométrica del espacio (perspectiva) entendida como forma simbólica de aprehensión de la realidad. Para ello, el trabajo interroga un género popular en el que se declinan de manera especialmente fructífera los temas de la figura y fondo como es el cine de monstruos gigantes, cuyo primer momento de esplendor gira entorno a los años 50 y 60 del siglo XX, era de apogeo y crisis de los modelos tradicionales de representación. En la segunda parte del trabajo, se plantean algunos interrogantes hermenéuticos alrededor del resurgimiento de la figura del monstruo gigante en la cultura audiovisual contemporánea, su función estética en el contexto digital y su conexión con las nuevas formas de representar la realidad en el género fantástico, así como la paralela –y aparentemente paradójica– conversión del gigante en signo íntimo para la conciencia del espectador.
Taking as a starting point the Figure/Background division as established in art theory, this work tries first to reframe it within the cinematographic studies, and to link it to wider aspects of geometric rendering of space (the Perspective System) as a symbolic form of apprehending reality. In order to do so, this work addresses a popular film genre where the Figure/Background issues are central: the giant monster movies that had their Golden Age in the 50’s and 60’, a time when traditional models of representation came to a crisis with the arrival of modern cinema. In the second part of this work, hermeneutic analysis is put into work to address the comeback of the giant monster in contemporary audiovisual culture, its aesthetic function in our digital era and its connection with new forms of representing reality in science fiction cinema, as well as the apparently paradoxical conversion of the giant monster in a sort of intimate sign for the viewer.