Academic literature on the topic 'Symboliska värden'

Artikeln studerar europeiska, i huvudsak franska, beskrivningar av karibiska papegojor på 1600- och 1700-talen ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Genom att studera papegojans natural- och kulturhistoria under tidigmodern tid argumenterar artikeln för att skillnaden mellan kategorierna vild och tam var en viktig distinktion i relation till papegojornas värde och användningssätt som konsumtionsobjekt. Studien erbjuder dessutom möjligheten att utreda om papegojans röst kan höras i de undersökta skildringarna. Papegojans position i gränslandet mellan natur och kultur leder till att en uppdelning i dessa kategorier är komplicerad. Dels skulle papegojan representera den vilda tropiska naturen i kolonierna, dels skulle den vara ett roande sällskapsdjur som anpassade sig efter människans önskemål och krav genom att härma hennes språk. Papegojornas ”naturliga vildhet” omnämns vid flera tillfällen som en oönskad egenskap. Då man tämjde papegojor försökte man få dem att glömma sin vildhet genom att föra bort dem från sina habitat och från sina artfränder, både geografiskt och symboliskt, för att ”socialiseras” in i människornas sfär. Klyftan mellan människor och djur är betydligt smalare i skildringar av papegojor som sällskapsdjur än i framställningar av papegojor i det vilda. Papegojans egenskaper som gjorde den begärlig för människan, dess välsmakande kött, dess iögonenfallande skönhet och dess förmåga att tala människornas språk var en vinnande kombination på konsumtionsmarknaden. Papegojorna själva framstår däremot som förlorare i händelserna kring den europeiska koloniseringen av Karibien och det därpå följande utbytet av arter kontinenterna emellan och den ekologiska imperialismen.

Idrottsarenor, och för denna uppsats del, ishockeyarenor, har med åren kommit att få större betydelse än bara den betydelsen den skapar för själva idrottsföreningen och laget som spelar där. Allt fler arenor har fått ett så kallat multi koncept och således blivit multi-arenor. Arenor som kan användas till en rad olika evenemang, som exempelvis ishockeymatcher, curling turneringar, konferenser, musikkonserter och andra typer av evenemang. I denna studie, med hjälp av tre studieobjekt, Läkerol arena i Gävle, Löfbergs arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping, avser författarna att belysa och bättre förstå fenomenet med multi-arenor. Främst utifrån vilken betydelse en sådan arena har för besöksnäringen i staden, hur arenan kan skapa nya evenemangsmöjligheter, om den förbättrar stadens image som helhet och om en sådan arena kan fungera som en symbol. För att bättre förstå detta fenomen kommer uppstasen ha ett producentperspektiv, det vill säga att uppsatsen kommer fokusera kring producenterna av arenan och turismnäringen i de aktuella städerna. Genom detta är de metoder som använts i denna studie främst kvalitativa intervjuer med producenter, det vill säga arenaansvariga och kommunföreträdare för besöksnäringen. Vidare har även en innehållsanalys av de aktuella städernas resebroschyrer gjorts, för att se hur arenan används i marknadsföringen och så har även de respektive länens regionala utvecklingsplaner studeras, för att se hur de avser använda sin multi-arena. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts för detta är en socialkonstruktivistisk teori, med en hermeneutisk tolkningslära. Dem teorier som främst använts i denna uppstats, för att belysa problemområdet och besvara syftet, är teorier kring evenemang, sportevenemang, multi-arenor, evenemangsplanering, konkurrens, regional utveckling, imageskapande och symboler. Den empiriska insamlingen av data presenteras sedan i tre kapitel (5,6 och 7), där det första av dessa kapitel inriktas mot befintlig marknadsföring och planering, således data från resebroschyrer och regionala utvecklingsplaner, medan de två övriga empirikapitlen fokuserar kring dem intervjusvar som inkommit till denna studie, och har således större fokusering kring producenternas åsikter, förhoppningar och arbetsmetoder för att skapa en attraktionskraftig arena. Sedermera analyserars den insamlade datan mot de tidigare presenterade teorierna i kapitel 8, där även en viss diskussion förs kring de berörda områdena, för att sedermera komma fram till de mer avgränsade slutsatserna som denna studie mynnar ut i. Där de främsta slutsatserna är att de olika arenorna har bidragit till att skapa större evenemangsmöjligheter för de olika städerna, arenorna har även förbättrat städernas image, och kan också i vissa fall fungera som symboler för de olika städerna. Genom detta, möjliggörs det att konstatera att arenorna har haft en positiv inverkan på turismströmmarna till de olika städerna, dock är det fortfarande så att samtliga arenor fortfarande är av störst relevans för de respektive ishockeylagen som spelar där. Det finns också sociala skillnader mellan de tre städerna som medför vissa skillnader dem emellan, men de övergripande dragen är detsamma för samtliga tre studieobjekt.
Sports centers, and in the case of this study, ice hockey arenas, have begun to bear more meaning than just an arena for sporting events and for the local athletic association. More and more stadiums have been developed into so called multi-purpose stadiums, and that means that those stadiums can host more than one form or type of event, whether it is a concert, sports meet or a convention. This study focuses on three different multi-purpose stadiums in three different Swedish cities. These stadiums are Läkerol Arena in Gävle, Löfbergs Arena in Karlstad and Cloetta Center in Linköping. By studying these stadiums, the authors of this study want to examine the phenomenon with multi-purpose stadiums. The authors want to see how much a multi-purpose stadium of this sort affects the tourism in a city that has one such stadium, furthermore if said stadium can be able to create new possibilities for events, if the stadium improves the city’s image and if such a stadium can become a symbol for a city or region. To better understand this phenomenon, this study will follow the producers’ perspective, that is, focus on the different producers that help develop the arena, attract new events as well as the producers of the tourism industry in these cities. This paper will use methods for research that focus on qualitative interviews with different producers, that is, those in charge of the stadiums and those in charge for the tourism industry in each city. This study furthermore includes a content analysis of these different cities’ travel brochures, to see how the stadium is being branded in said brochures. In addition to the brochures, the regional development plans of Gävle, Karlstad and Linköping, have also been studied to see whether or not the stadium in each city is included in their plans for further development. The epistemological approach of this study is of a social-constructivist type with hermeneutic interpretation learning. The various theories used for this paper, help to illustrate the problem area and further answer the aim of this study. These theories have their roots in events, sporting events, multi-purpose stadiums, event planning, competition, regional development, image-making and symbolism. The empiric data is presented further through chapters 5 to 7, where the first of these chapters focuses on existing branding and planning, thus presenting the information gathered from brochures and regional development plans whereas the remaining two chapters present the information gathered from the interviews that where conducted during this study, and thus focus on the producers thoughts, hopes and work methods to create a highly attractive stadium. The last chapters consist of the analysis of the gathered empirical as well as the theoretical material, where a discussion is held about the affected fields, to come to conclusions that mark the ending of this study. The main conclusions being the contribution the various stadiums make towards broader event possibilities for the various cities as well as the improved images of said cities with the help of these multi-purpose stadiums and the symbolic value these stadiums have brought to the cities and regions they are built in. To conclude this, these stadiums have had a positive impact on the tourism flows within their cities. Although, one must remember that these stadiums are most relevant to the hockey teams that play in these stadiums. Furthermore, there are some social differences between the cities of Gävle, Karlstad and Linköping that differentiate these cities from one another, but the overall traits are still very similar between these three study objects.

Uppsatsen har för avsikt att skapa förståelse i hur symboliska värden påverkar konsumtionen av naturvin. I den postmoderna konsumtionskulturen sker konsumtionen i syfte att bygga upp bilden av sig själv, snarare än att konsumera produkter av praktisk nytta. Studien omfattar ett teoretiskt ramverk bestående av symbolisk interaktionism, konsumtionskulturen och den postmoderna marknadsföringen. Genom en existentiell fenomenologisk metod har konsumenters upplevelser med naturvinet studerats och tolkas. Tolkning utfördes genom en kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i betydelsefulla symboler. Resultatet pekar på att symbolerna i naturvinet bidrar till ett gott liv, en gemenskap och en kamp om vinets existens. I studien framgår det att konsumtionens främsta anledning inte handlar om smakupplevelsen utan har en djupare mening än så.

Titel: Social marketing: Konsumenters prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Författare: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Handledare: Henrik Sällberg   Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera under vilka omständigheter social marknadsföring påverkar konsumentens prioritering av funktionella och symboliska värden kopplade till konsumtionen av nötkött.   Metod: Enkätundersökning med uppföljningsintervjuer riktade till de tre segmenten; regelbundna nötköttkonsumenter, flexitarianer och vegetarianer. Dessa segment utgör konsumenter och icke konsumenter av nötkött. De konsumenter som medvetet valt att begränsa eller avstå från att konsumera nötkött måste ha grundat sitt beslut på skäl som inte är religiösa.   Slutsatser: Det finns förutsättningar för att påverka konsumtionen av nötkött genom social marknadsföring. Slutsatsen grundas på att samtliga segment primärt baserar sin konsumtion på sociala informationskällor samt att det fanns tendenser till att respondenter inom segmentet för flexitarianer både påverkade och blev påverkade av omgivande konsumenters konsumtionsbeteenden.   Nyckelord: Social marknadsföring, nötköttkonsumtion, konsumtionsbeteende
Title: Social Marketing: Consumers’ priorities of functional and symbolic values with regards to consumption of beef.   Authors: Ahl Niklas, Foong Yingwai, Mörk Victor   Supervisor: Henrik Sällberg   Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits   Purpose: Purpose of this paper is to analyze the circumstances under which social marketing affect the consumer's priority of functional and symbolic values with regards to the consumption of beef.   Method: Written survey followed by interview session with focus on the three different segments of regular consumers of beef, flexitarians and vegetarians. These segments include both consumers and non- consumers of beef. All respondents who activly chose to restrict or refrain beef consumption has to base their decision on reasons which are other than religious.   Results: This paper found possible situations where social marketing influenced the consumer behaviour with regard to beef consumption. This conclusion is based on the fact that all segments included in this paper mainly based their consumer behaviour on social information sources. The result also showed a tendency for the respondents in the segment of flexitarians to both influence and to be influenced by each other's consumer behavior.   Keywords: Social Marketing, Consumption of Beef, Consumer behaviour

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come.
Program: Bibliotekarie

Syftet med denna uppsats är att beskriva fem personers erfarenheter av andrahandsmarknaden för spelkorten till Magic: The Gathering, för att sedan föreslå vad som är kortens symboliska värde. Utifrån ett kvalitativt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer beskrivs olika sätt informanterna interagerar med denna marknad, vilka motiv de har för att jaga kort, och hur de ser på förfalskningar. Resultatet visar att informanterna lägger ner en hel del arbete på att leta efter korten de är ute efter, och att de ser på förfalskningar som någonting som bör undvikas. Analysen utgår ifrån olika teorier om värde, där det föreslås att korten fungerar som symboliska former för betydelsen av arbetet som lagts ner på att hitta dem. Utifrån detta föreslås det att informanterna inte vill använda förfalskningar eftersom de förminskar betydelsen av deras egna arbete som lagts ner på att hitta de äkta korten.
This essay aims to describe five people’s experiences with the second-hand market for the cards used in Magic: The Gathering, and to suggest the symbolic value of the cards. Based on qualitative material gathered through semi-structured interviews it is shown how the informants interact with the second-hand market, what motives they have when looking for cards, and how they perceive counterfeit cards. The result shows that searching for cards can require quite some work by the informants, and that they see counterfeits as something to avoid. The analysis is based on theories of value, where it is proposed that the cards function as the symbolic forms of the importance of the work that has been put into finding them, and that the informants are opposed to counterfeits because they diminish the importance of their own work that has been put into finding the authentic cards.

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

Denna uppsats syftar till att beskriva vilket symboliskt värde ett taggtrådsstängsel mellan två lägenhetshus i området Kviberg som ligger i Göteborg, vad det representerar och vilka processer som föranlett stängslet. Enligt den part som låtit taggtrådsstängslet komma upp är anledningarna framförallt skadegörelse och vandalism, men varför finns taggtrådsstängslet här och vad är det en symbol för? Uppsatsen visar hur symboler blir multivokala med ett flertal olika tolkningar inom sig. Hur dessa tolkningar skapar en upplevd känsla av enighet och gemenskap som av flera faktorer blir till verklighet i form av avgränsning med taggtråd. Det beskrivs hur de två husen med en gemensam innergård får en ’vi och de’-känsla och hur denna känsla kan beläggas med skapandet av ’community’ som innefattar avskärmning och utestängning. Slutsatsen är bland annat att argument så som: skydd från vandalisering och skadegörelse som används för att upprätthålla taggtrådsstängslet inte till fullo kan efterlevas med taggtrådsstängslet. Det blir istället en symbol för hur man vill identifiera sig själv och sin tillhörighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken funktion designföremål har utöver den praktiska användarfunktionen. Jag har utgått från två designföremål, det så kallade Perstorpsbordet och Miss Blanche som studieföremål. Mina frågeställningar har varit att undersöka hur dessa föremål representeras utifrån webbannonser samt designföremålens sociala och känslomässiga funktionsaspekt.   Materialet som har använts i analysen har varit webbannonser, blogginlägg, artiklar och instagramminlägg som beskriver dessa designföremål. Som teoriska perspektiv har jag utgått från Jean Baudrillards objektteori, Pierre Bourdieus fältteori samt den populärvetenskapliga filosofen Alan de Bottons resonemang från ”Happiness of Architecture”. Varje kapitel utgår från varsin filosof och som metod har jag bland annat använt mig av semiotik för att tolka tecken och symboler i designföremålens.