Academic literature on the topic 'Symtombild'

The aim of this essay is to examine how parents to children with large undiagnosed behaviour problems experience the parent role and the support they can obtain in their role as parents.

To get a deeper description of the parent’s situation a qualitative method is used for the study. The interview carried out through a personal meeting and a question schedule with opened questions where used.

The answers of the interview show that parents experience lot of problems. The children don’t get the support in school that the parent think they need because the child don’t have diagnose. Some of the parents think that diagnose can affect the future for the child and therefore they don’t want the child to get one. The parents is left alone with the problem, schools phone home and ask for help with the child, neighbour complains, everyday conflict that has to be sorted out, friendship get broken because of no one can carry out the child, dread and worry about the future for the child. All this get the result that the burden on the parents is enormous and they need support with the children.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med odiagnostiserade stora koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar och stor impulsivitet upplever sin situation som förälder samt möjlighet och tillgång till stöd i föräldrarollen.

För att få en djupare beskrivning av föräldrarnas situation har en kvalitativ metod används till studien. Studien grundas på fyra intervjuer med föräldrar till barn med dessa problem.

Resultatet av intervjuerna har visat att föräldrarna till dessa barn möter många problem i sin roll. Barnen får inte det stöd som föräldrarna tycker att de har behov av vilket föräldrarna tror beror på att barnen är odiagnostiserade.

Några av föräldrarna är rädda för att låta barnen få diagnos då de känner oro för att en diagnos skulle få konsekvenser för barnets framtid.

Föräldrarna är ofta lämnade ensamma med problemet, skolan ringer och ber föräldrarna om hjälp med barnet, grannarna klagar och varje dag består av konflikter att reda upp. Relationer bryts då ingen orkar med barnets beteende och vardagen består av ständig oro och ångest för barnets framtid. Detta visar att belastningen på föräldrarna är enorm och att det finns behov av extra stöd för dessa föräldrar.

Sammanfattning

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård.

Abstract

The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.

 

 

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen. Kvinnorna tenderade även att uppleva mer strålande smärtor, exempelvis ut i ryggen från centrala bröstet, till skillnad från männen som upplevde smärta på högra sidan utav bröstet. Symtom som illamående, svettningar, andningsproblematik/yrsel och trötthet var andra vanliga symtom som kunde uppkomma ensamma eller i kombination med bröstsmärtan hos båda könen. Det framkom dock att kvinnor har fler symtom vid symtomdebuten än männen. Hos männen var den typiska symtombilden bröstsmärta, svettningar och andningsproblematik. I kvinnors symtombild var illamående, yrsel och trötthet även vanligt förekommande. Svårigheter med att koppla samman symtombilden med hjärtat var även vanligare hos kvinnorna än hos männen. Slutsatsen är att symtombilden vid hjärtinfarkt varierar från individ till individ, men även könsbundna skillnader finns. För att minska den prehospitala fördröjningen vid hjärtinfarkt krävs det att sjukvårdspersonal och allmänheten får ökad kunskap om symtomen som kan uppkomma.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i världen och i Sverige. Hjärtinfarkt orsakas av ateroskleros som i sin tur leder till syrebrist i hjärtmuskulaturen. Symtombilden är individuell och symtom som bröstsmärta, illamående och andningspåverkan kan förekomma. Förekomsten av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig mellan män och kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra kvinnor och mäns symtombild vid hjärtinfarkt samt att granska undersökningsgrupper i de valda studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. 13 kvantitativa artiklar valdes ut till den föreliggande litteraturstudien. Huvudresultat: Bröstsmärta var det vanligaste och mest förekommande symtomet hos både män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev mer ryggsmärta, smärta lokaliserat till skulderbladen och nacksmärta. Män rapporterade mer smärta i höger sida av bröstkorgen och arm. Illamående, andningsbesvär och svaghetskänsla visade sig mer förekommande hos kvinnor medan män presenterade mer svettningar. Tydliga skillnader fanns i antal rapporterade symtom i samband med hjärtinfarkt, kvinnor rapporterade fler än män. Slutsats: Det framkom både likheter och skillnader i män och kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt, symtomen var varierande och individuella. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov krävs kunskap om hjärtinfarktens varierande symtombild. Detta är viktigt för att i god tid kunna handla korrekt för att förhindra komplikationer och bestående men hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Mer forskning inom området skulle öka kunskapen hos sjuksköterskan och bidra till en bättre omvårdnad för patienter som drabbas av hjärtinfarkt.
Background: Cardiovascular disease is a common cause of death in the world and in Sweden. Myocardial infarction is caused by atherosclerosis, which in turn leads to hypoxia in the heart muscles. The symptoms are individual and symptoms such as chest pain, nausea and respiratory effects may occur. The existence of suffering from cardiovascular disease differ between men and women. Purpose: The purpose of this study was to describe and compare women's and men's symptoms of myocardial infarction and to review the study groups in the selected studies. Method: A descriptive literature. 13 quantitative articles were selected to the present literaturestudy. Main Results: Chest pain was the most common symptom in both men and women with myocardial infarction. Women described more frequent back pain, pain localized to the shoulder blades and neck pain. Men reported more pain in the right side of the chest and arm. Nausea, dyspnea and weakness proved to be more common in women, while men presented more sweating. Distinct differences were found in the number of reported symptoms associated with a myocardial infarction, women reported more symptoms than men. Conclusion: The litteraturstudy revealed both similarities and differences in men's and women's symptoms of myocardial infarction, symptoms were variable and individual. For the nurse to meet individual patient care needs requires knowledge of myocardial infarctions varying symptoms. This is important in order to act properly and in an early stage to prevent complications and permanent damage in patients who suffer from myocardial infarction. More research in this area would empower the nurse and contribute to better care for patients who suffer from myocardial infarction.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*

Camilla Reuterwall & Marina Walldén

 

 

Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler. Korrelationerna var emellertid både fler och starkare i studentgruppen. I båda grupperna var Svårigheter att identifiera känslor den delfaktor i TAS-20 som korrelerade starkast med delfaktorerna i KABOSS-S.