Academic literature on the topic 'Systematická teologie'

This paper elaborates upon the status of the Theology of the Body (TOB) among the philosoph- ical and theological disciplines. The TOB is a relevant part of ecclesiastical reflection due to the modern cultural context. The genesis of the TOB is deeply rooted in social, political and econo- mic development of the Western civilization after the Enlightenment and Positivism of the 19th c. The TOB is a part of theology which is a valid and necessary part of the human knowledge. The justification for the TOB comes from its subject matter, which is the human body. The human body transcends physical reality through its actions and points towards the invisible realm of the soul and morality. The TOB needs to be recognized as one of the ontological disciplines rather than a deontological one, only. The TOB can be categorized as a part of fundamental theology within systematic theology.

This paper is a systematic theology design which is underlying the role of theological education. In this paper, the author put the Bible as the primary basis and it will be developed with the support of various books from Christian education authors. The experiences of more than twenty years of service in Bible College are also coloring this paper. Theological basis from various dimensions such as anthropology, Christology, Pneumatology, Ecclesiology and Eschatology is regarded as important as theological education for churches today. By this effort, theological education will step on the true basis and can carry out the duty of its call.

Det finns en uppfattning om bibeln som en bestämt avgränsad oföränderlig samling heliga skrifter. Men det sätt som bibeln tillkommit på och hur textsamlingen har använts i den kristna traditionen visar en mer komplicerad mångfald och förändring. Det finns divergerande kanonlistor från olika urkyrkliga kulturmiljöer och idag gällande olikheter mellan olika kyrkotraditioner.

Den evangelisktlutherska bekännelsens ovilja att definiera bibelkanon som avslutad, ges i denna avhandling förnyad aktualitet i syfte att peka på bibelkanons relativa funktion i förhållande till dess normativa användbarhet.

Det kristna kerygmat ses som det som kan sägas vara den kristna traditionens möjlighet att i Skriften känna igen det som utgör kanons norma-tiva funktion. Det tycks alltså finnas en kanon utan kanon. Detta viktiga fenomen för förståelse av innebörden i ett teologiskt kanonbegrepp belyses teologihistoriskt i denna licentiatavhandling.

The purpose of this essay is to discuss what kind of normativity can be considered acceptable in academic theology today in Sweden. This I do by critically and comparatively analyze two debates. The first debate is from Sweden and has its origin in the book Den okände Jesus written by Cecilia Wassén och Tobias Hägerland. The second debate is an international debate about Joseph Ratzingers or Benedict XVI book Jesus of Nazareth. For the purpose of comparison I am working with three analytical questions. I am asking the different texts whether the author express any ontological assumptions or if he or she argumenting at a epistemological level, what enables intersubjective verifiability according to the author and what kind of methods does the author see as acceptable to reach historical knowledge? This questions works as a methodological cluster and the answers indicate what the authors think about acceptable normativity in academic theology. After that I identify similarities and divergences and I ́m comparing different positions and arguments. Finally I evaluate the reasonability of these positions and argument. The reader will be lead to the conclusion that intersubjective verifiability in academic theology and exegetic doesn ́t demand naturalistic or empirical points of departure but rather transparency and cognitive understandable argument which includes theological normative arguments and research. An attitude I name as methodological reciprocity.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.

4. Sammanfattning

Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.

Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ”Religionsproblemet”, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ”döda materien” och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden. Religionen däremot hade till uppgift att visa människorna på en högre ”Verklighet” som inte var tillgänglig för vetenskapen och att hjälpa människorna nå frälsning och evigt liv. I fråga om religionernas förhållande till varandra, menade han att de alla utgick från någon form av Gudsuppenbarelse, men att denna kunde vara antingen ”naturlig” eller ”profetisk”.

För att få ett exempel på en ”modern” teologi, valde jag att studera Paul Tillichs ontologiskt förankrade teologi, och fann att han tvärtemot Söderbloms uppdelning såg det som nödvändigt att en teologi är grundad just i den ”fysiska” verkligheten, i ”Varat”. Detta motiverar han med att uppgiften för en teologi är att beskriva vad människor ser som sin yttersta angelägenhet, ens Ultimate Concern. Han menar att det som inte grundar sig i verkligheten aldrig kan utgöra vår ”Yttersta Angelägenhet”, och han säger att ”Varats eviga grund” uttrycker sig själv genom ”Varats” struktur, och att vi genom den kan möta och lära känna det. Teologi förutsätter ”Varats” struktur, dess kategorier, lagar och begrepp.

För att få exempel på en lösning av problemet med att det finns flera religioner med olika sanningsanspråk, har jag studerat religionsteologen Raimon Panikkars pluralistiska religionssyn. Hans svar på frågeställningen är att ”Verkligheten” är en helhet som vi bara kan erfara i mindre bitar och dessutom alltid själva är en del av, därför kan vi aldrig vara en neutral utomstående betraktare och två människor kan aldrig ha exakt samma upplevelse. Det är helt enkelt omöjligt att alla ser och beskriver ”Varat” på samma sätt. Olika teologier är bara grupperingar av olika sätt att beskriva samma ”Verklighet”. Att de olika beskrivningarna ibland är motsägande ser han som en brist i teorierna som kan avhjälpas med en fortlöpande, djupgående religionsdialog. Detta skulle leda till en vidareutveckling av teorierna och minska motsättningarna.

Slutligen har jag granskat problemet med konflikten mellan naturvetenskapens och religionens beskrivning av verkligheten, som Söderblom ansåg var oundviklig, utifrån de lösningar som Ian Barbour m.fl. presenterar. Där har jag funnit att det med nyare tiders vetenskapsteori blir helt andra förutsättningar för dialog. Barbour har lämnat den positivistiska fenomenologin och istället infört begreppet kritisk realism, för att ange att man kan se på både de olika naturvetenskapliga beskrivningarna och de teologiska utsagorna som modeller av verkligheten. Detta har gjort att teologin och naturvetenskapen får en epistemologisk paritet med varandra. Grunden för detta synsätt är framför allt de kvantmekaniska teorierna som visat på att ”materien” är ett mycket relativt begrepp och att det inte finns någon väsensskillnad mellan materia och energi och alltså inte längre någon nödvändig uppdelning mellan tankar (tro) och materia utan att det snarare är en sorts glidande skala dem emellan.

De problem som jag har kunnat konstatera ligger främst i alla de utmaningar som fortfarande finns när det gäller att få en överrensstämmelse mellan naturvetenskapens beskrivning av verkligheten och de olika religionernas. Jag tycker dock att de teologer jag har studerat visar på många framkomliga vägar. Dialog mellan olika ämnesområden är enligt min åsikt A och O i detta arbete.

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2014.
ENGLISH ABSTRACT: In this study, the researcher studied the Belhar Confession of the Uniting Reformed Church in Southern Africa (URCSA), which gained shape following the social injustices that resulted from the policy of apartheid. The researcher argues that the Belhar Confession, especially Article 4 of the said confession, forces URCSA to establish a Theology of Development within their structures. While URCSA‟s role (Dutch Reformed Mission Church and the Dutch Reformed Church in Africa pre-1994) during the apartheid era was that of resistance, the church‟s role in a post-apartheid South African context was supposed to change to reconstruction and assistance. But was this the case? The researcher compared the South African socio-economic context before and after apartheid, and judged whether or not the ANC‟s “better life for all” campaign of 1994 made a significant difference in the post-apartheid South Africa. Did the new constitution make a difference in terms of the socio-economic situation of the country? Did the ANC campaign honour their word and did it result in a better life for all? Although the researcher argued that certain areas did change and differences were achieved, the researcher is convinced that poverty in South Africa is still a real problem – in the country and the rest of the world. Based upon this judgment, the researcher is of the opinion that given the current socio-economic situation of the country, the Belhar Confession is now more than ever relevant and exactly therefore should be the basis and motivation for the church to serve and be involved in the fight against poverty in South Africa. This motivation for the church to be involved is also justified according to the Bible. Through this justification and Biblical cry the church is challenged to not only rely on welfare projects in their role as poverty combaters. Here the researcher uses the generation theories of David Korten as support to make it clear that although welfare projects (generation one/two modes of engagement) address the immediate needs of the poor, they do not however address the root of the real poverty problem. The researcher also proposed a third/fourth generation mode of involvement from the church to combat poverty through systemic and asset-based systems and influence policies at various levels of government to address the poverty problem. Yet, even a third/fourth generation approach would not be sufficient on its own. The researcher suggests that the church should simultaneously implement generations 1 to 4 modes of engagement in order to be able to play an active role. Nonetheless, the intriguing questions are, is the church not already doing all of this? What role does Badisa play in all of this? Don‟t local churches, presumably, hide behind Badisa as an answer in their own involvement in the fight against poverty? Even if the church is involved in various modes of engagement, is it Belhar Confession driven? The researcher is convinced that the church is forced to stay involved in the fight against poverty at all levels. The Belhar Confession is an ecclesial theological response to the poverty and injustice context of South Africa because of the theological content of the confession as well as the context in which it originated. The confession originated in a context of racial segregation, religious apartheid and the theological justification of apartheid as well as large scale socio-political and socio-economical wrongdoing. Currently, there is still widespread poverty and socio-economic injustice in South Africa that make the Confession of Belhar relevant. Therefore, URCSA cannot help but to be involved because a church that belongs to God and confesses a confession like Belhar is called to stand where God stands, amongst the poor. This means that the church must witness and act against injustice and against all the powerful who selfishly seek only their own interests.
AFRIKAANSE OPSOMMING: In hierdie studie bestudeer die navorser die Verenigende Gereformeerde Kerk in Suider-Afrika (VGKSA) se Belydenis van Belhar, wat beslag gekry het na aanleiding van die sosiale ongeregtighede wat die gevolg van die beleid van apartheid was. Die navorser argumenteer dat die Belydenis van Belhar, maar veral Artikel 4 van die genoemde belydenis, die VGKSA noop om ‟n Teologie van Ontwikkeling in die betrokke kerk te vestig. Waar die VGKSA in die apartheidsera (toe die Nederduitse Gereformeerde Sendingkerk en Nederduitse Gereformeerde Kerk in Afrika, onderskeidelik) se rol tydens die apartheidsera dié van weerstand was, moes die kerk se rol in ‟n post-apartheid Suid-Afrikaanse konteks na een van rekonstruksie en bystand verander. Is dit egter die geval? Die navorser vergelyk die Suid-Afrikaanse sosio-ekonomiese konteks voor en na die apartheidsbestel en oordeel of daar na aanleiding van die ANC se “better life for all” veldtog van 1994 ʼn wesenlike verskil in post-apartheid Suid-Afrika is. Het die nuwe grondwet ʼn verskil gemaak in terme van die sosio-ekonomiese situasie van die land? Het die ANC-veldtog hulle woord gestand gedoen en ʼn beter lewe vir almal tot gevolg gehad? Alhoewel daar op sekere gebiede veranderinge en verskille bewerkstellig is, is die navorser oortuig dat armoede in Suid-Afrika steeds ʼn wesenlike probleem in die land, maar selfs ook in die wêreld is. Op grond hiervan oordeel die navorser dat, gegewe die huidige sosio-ekonomiese situasie van die land, die Belydenis van Belhar stééds relevant is en dit juis as grondslag en as beweegrede vir die kerk moet dien vir daadwerklike betrokkenheid in die stryd teen armoede in Suid-Afrika. Hierdie motivering word ook Bybels geregverdig en die kerk word uitgedaag om nie net op welsynsprojekte staat te maak in hulle rol as armoedebestryders nie. Hier gebruik die navorser die generasieteorieë van David Korten ter ondersteuning en maak dit duidelik dat alhoewel welsynsprojekte (generasie een/twee modusse van betrokkenheid) die onmiddellike nood van armes aanspreek, dit nie die wortel van die kwaad aanspreek nie. Die navorser hou wel voor dat die kerk na die derde/vierde generasie modusse van betrokkenheid moet beweeg wat sistemiese en bategerigte stelsels vir die verligting van armoede tot gevolg het en beleide op verskeie regeringsvlakke moet aanspreek. Tog kan dit ook nie alleen gebeur nie. Die navorser stel voor dat die kerk tegelykertyd op generasie 1 tot 4 modusse van betrokkenheid moet fokus om sodoende ʼn daadwerklike rol te kan speel. Die vrae is egter: Doen die kerk dit nie reeds nie? Watter rol speel Badisa hierin? Skuil plaaslike gemeentes nie dalk agter Badisa as antwoord in hulle eie betrokkenheid tot die stryd teen armoede nie? Die navorser is oortuig dat die kerk, in alle gestaltes waarin sy haar bevind, genoodsaak word om betrokke te bly in die stryd teen armoede op alle vlakke. Die Belydenis van Belhar is ‟n kerklik-teologiese respons op die armoede en ongeregtigheidsituasie in Suid-Afrika vanweë die teologiese inhoud van die belydenis sowel as die konteks waarin dit ontstaan het. Die belydenis het sy ontstaan gehad in ‟n konteks van rassesegregasie, kerklike apartheid en die teologiese regverdiging van die apartheidsbeleid asook grootskaalse sosio-politieke/ekonomiese ongeregtigheid. Vandag heers daar steeds grootskaalse armoede en sosio-ekonomiese ongeregtigheid in Suid-Afrika wat die belydenis steeds relevant maak. Daarom kan die VGKSA nie anders nie, want ‟n kerk wat hierdie belydenis bely en ‟n kerk wat aan God behoort, is geroep om te staan waar God staan, saam met die armes. Dit hou in dat die kerk sal getuig teen onreg en teen alle magtiges wat uit selfsug slegs hulle eie belange sou soek al word ander daardeur benadeel.

Thesis (PhD)--Stellenbosch University, 2013.
ENGLISH ABSTRACT: This study is undertaken in the wake of an increase in publications on the work of the Holy Spirit, on the one hand, and Analphabetisierung, an inability to think and talk about the Spirit on the other. The study endeavours to find a theologically-responsible way of reflecting on the Spirit by specifically focussing on the German systematic theologian Michael Welker’s theology of the Spirit and by offering an in-depth analysis of this theology. Chapter I shows that the relationship between the Spirit and the Word functions as the foundation of Welker’s theology of the Spirit. At the same time the relationship between Spirit and Word serves as vital background to Welker’s theology as this realistic theology best typifies Welker’s methodology. In Chapter II, Welker’s use of the concept of “Selbstlosigkeit” serves a key to understanding his theology of the Spirit: it is argued that the Spirit is selfless. The chapter offers a detailed description and analysis of Welker’s views on the relationship between the Spirit and Chirst. In Chapter III the theologically-significant concepts “sozial”, “soziale Sphäre”, and “öffentlich” are used to further explain Welker’s theology of the Spirit. It is the Spirit who establishes a social sphere in the world, which Welker also describes as the “public person” of the Spirit. Chapter IV investigates the unique nature of this selfless and social Spirit. While the interconnectedness between the Spirit and the Son and the Spirit and the Creator has been analysed in the previous chapters, this focus shifts to what Welker attributes to the Holy Spirit in particular. The Spirit is reflected upon in light of the confession of the church of all ages to show that the self in the sphere of the Spirit becomes known by social sensitivity and self- and social criticism. In conclusion the study indicates how Welker intentionally develops his theological frame of thought on the Spirit in the light of the relationship between the respective theological frames of thought of Schleiermacher and Barth.
AFRIKAANSE OPSOMMING: Dié studie word onderneem in die gees van ‘n opbloei in die werke oor die Heilige Gees aan die een kant, en ‘n Analphabetisierung, ‘n gebrekkige vermoë om oor die Gees te dink en praat aan die ander kant, op soek na maniere om wél teologies verantwoordelik oor die Gees na te dink. Die studie fokus spesifiek op die Duitse sistematiese teoloog Michael Welker se Teologie van die Gees en wil die struktuur van dié Teologie ondersoek en in diepte ontleed. In hoofstuk I word getoon dat die verhouding tussen die Gees en die Woord as die saadbed van Welker se Teologie van die Gees gesien kan word. Hierdie agtergrond is onontbeerlik om Welker se teologie te verstaan, omdat hierdie realistiese teologie as beste tipering van sy metodologie dien. In hoofstuk II word die begrip van “Selbstlosigkeit” gebruik om hierdie Teologie van die Heilige Gees te ondersoek. Die Gees, volgens Welker, só word geargumenteer, is selfloos. In die hoofstuk word die verhouding tussen die Gees en Christus in diepte bestudeer. In hoofstuk III word die gelaaide begrippe, “sozial”, “soziale Sphäre”, en “öffentlich” gebruik om die struktuur van sy Teologie van die Heilige Gees verder te beskryf. Die Gees vestig ‘n sosiale sfeer in die wêreld, wat Welker ook beskryf as die “publieke persoon” van die Gees. In hoofstuk IV word die besondere aard van hierdie selflose en sosiale Gees dan ondersoek. Waar die interkonneksie tussen die Gees en die Seun en die Gees en die Skepper ontleed is, word in hierdie hoofstuk gefokus op dit wat Welker in besonder aan die Heilige Gees toeskryf. In die hoofstuk word die Gees in die lig van die belydenis van die kerk van alle tye en streke ondersoek, en word dit duidelik dat die self in die sfeer van die Gees geken word aan self-kritiek, sosiale sensitiwiteit, en sosiale kritiek. Ten slotte word aangedui dat en hoe Welker sy denkraamwerk oor die Gees doelbewus ontwikkel in die lig van die verhouding tussen die denkraamwerke van Schleiermacher en Barth.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar. Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan. Murray drar slutsatsen att kyrkan måste dekonstruera och rekonstruera sin lära och sin praxis för att vara trogen sitt ursprung och kunna möta det postmoderna samhällets utmaningar. Arbetet finner att Murrays tankar är användbara verktyg för kristna när de söker vägar ur dagens förtroendekris.

Thesis (MDiv (Systematic Theology and Ecclesiology))--University of Stellenbosch, 2007.
The statement of the thesis focus on the relationship decrease of the authority of the leader, the expectation of the leadership and the theological training offered in student preparation. The researcher will attempt to answer the problems posed by the thesis statement through discourse with the 20th century theologian Dietrich Bonhoeffer. I used Bonhoeffer as an example for the problems he encountered in Germany strokes with the problem in my problem statement. This is a problem regarding the authority of the leader, the expectations of the leader and the relationship that exist between the spirituality of the leader and his/her own leadership. The manner in which Bonhoeffer incorporated the spirituality in the theological training at the seminary at Finkenwalde, posits new ideas regarding the incorporation of spirituality into today’s theological training. The figure of Bonhoeffer is chosen because of his authoritarian position and also because he exemplified the ideology of the leader’s authority. The thesis will discuss four aspects regarding Bonhoeffer’s life and work. These aspects are discussed from a historical theological perspective. This will highlight the contribution made by Bonhoeffer with regards to the relationship that exists between leadership, spirituality and theological training. The thesis includes an article by Bonhoeffer regarding the leadership principle and the authority of the leader. The purpose is to acknowledge the need for leadership and influence that the social-political circumstances have on the leadership expectation. Secondly I will discuss the responsibilities that the leader has to his community as well as the limitations of the office. Lastly I will discuss the authority of the leader with regards to the authority of God Secondly I will discuss the political and congregational circumstances in Germany between 1933 and 1935 that led to the establishment of the seminary at Finkenwalde. I will also focus on the numerous challenges posed by the establishment of the seminary as a result of the limitations imposed by the German state and church. The purpose here will be to give an historical overview of the circumstances in 1930’s Germany. I will also focus on the manner in which Bonhoeffer lived out his leadership in the public debate and at the seminary at times when tremendous pressure was exerted by the state and German Evangelical Church. Thirdly I will focus on the theological manner in witch Bonhoeffer ordered his day at the Finkenwalde seminary. The purpose is to highlight the interaction that should occur between Christians within the Christian community. Here Bonhoeffer focus on what Christian community is about, and how the day together should be spent. Thereafter Bonhoeffer discuss how a day alone should be spent. Further on he discusses the service within Christian relationships and the role that repentance and communion played within a Christian community. The purpose is to communicate the manner in which Bonhoeffer understood spirituality and its function within the community. Thereafter it also shows how Bonhoeffer was involved in the presentation of spiritual activities at the seminary. Bonhoeffer suggested that spirituality should be the foundation on which theological training is based. Lastly I will focus on the manner in which Bonhoeffer was received by the Christian community as a theological educator. The purpose thereof is to focus on the impressions and perceptions regarding Bonhoeffer himself and the successes of his training, friendship and be-ing. This should not be regarded as critical in nature but rather as an ode to the man himself.

A presente dissertação busca uma interface entre a teologia pentecostal e a Teologia Sistemática de Paul Tillich tendo como eixo uma leitura sobre o Espírito Santo. Esta leitura é delimitada a partir da compreensão sobre o Espírito Santo no contexto da formação teológica da Assembléia de Deus (AD) no Brasil e na Teologia Sistemática de Paul Tillich. Reconhecese que a AD é a maior expressão numérica do pentecostalismo no Brasil e que o tema Espírito Santo é parte integrante de seu discurso enquanto denominação pentecostal. Assim, busca-se nesta pesquisa identificar o conceito de Espírito na história e teologia da AD brasileira. A partir desta identificação propõem-se uma interface com o sistema teológico de Tillich sobre o Espírito Santo. Paul Tillich, em sua Teologia Sistemática, dedica mais de um terço de sua construção teológica a questões ligadas à temática Espírito. A interface entre a teologia pentecostal e Tillich abre assim caminho para o diálogo e a construção de uma "hermenêutica do Espírito". Esta pesquisa apresenta seu conteúdo teórico em três capítulos: 1)"Todos ficaram cheios do Espírito Santo [...]: o Espírito na vida e teologia de Paul Tillich; uma leitura da biografia e teologia de Paul Tillich tendo o Espírito como eixo semântico. Nesta leitura há destaque para o sentido de dimensão do Espírito e êxtase como impacto da Presença Espiritual. 2) "[...] e começaram a falar em outras línguas [...]": Assembléia de Deus no Brasil e a doutrina do Espírito Santo; a construção da teologia do Espírito Santo na história da AD no Brasil com ênfase para o sentido de Batismo no Espírito Santo. 3) "[...] conforme o Espírito Santo lhes concedia": construindo uma interface entre a teologia pentecostal e a Teologia Sistemática de Paul Tillich a partir do tema Espírito Santo; a partir de uma leitura sinótica de Atos 2 propõe-se a interface entre as duas teologias com destaque para o sentido de batismo/êxtase no Espírito Santo.
The present essay tries to find an interface between the Pentecostal theology and the Systematic Theology of Paul Tillich having as its axis a reading of the Holy Spirit. This reading is delimited from the Holy Spirit comprehension in the theological formation of the Assembly of God (AG) in Brazil and in the Systematic Theology of Paul Tillich. It is recognized that the AG is the most numerical Pentecostal expression in Brazil and that the Holy Spirit theme is an integrated part of its speech as a Pentecostal denomination. Therefore, this research tries to identify the concept of Spirit in the history and theology of the Brazilian AG. From this identification an interface with the theological system of Tillich about the Holy Spirit is proposed, in its Systematic theology, dedicates more than one third of its construction to questions linked to the Spirit thematic. The interface between the Pentecostal theology and Tillich then opens the way to a dialogue and the construction of a "Spirit hermeutics". This research shows its theoretical content in three chapters: 1) "All are full of the Holy Spirit []: the Spirit in the life and theology of Paul Tillich; a reading of the biography and theology of Paul Tillich having the Holy Spirit as its semantic axis. In this reading there is a prominence of the sense of dimension of the Spirit and ecstasies as an impact of the Spiritual Presence. 2) "[] and they start to speak in other languages []": The God's Assembly in Brazil and the Holy Spirit doctrine; the construction of the Holy Spirit theology in the GA in Brazil with emphasis towards the sense in the Holy Spirit Baptism. 3) "[] as the Holy Spirit would concede thee": building an interface between the Pentecostal theology and the Systematic Theology of Paul Tillich from the Holy Spirit theme; from a synoptic reading of Acts 2, an interface between the two theologies is proposed with an outstanding for the baptism/ecstasies sense in the Holy Spirit.