Contents
Academic literature on the topic 'Systemisk-funktionell grammatik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Systemisk-funktionell grammatik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Systemisk-funktionell grammatik"
1
Rodhe, Anna-Karin. "Vetenskapligt skrivande med svenska som andraspråk : En systemisk-funktionell analys." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302168.
Full textAbstract:
Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.
2
Idevall, Hagren Elinor. "Bilden av ungdomar : - en systemisk-funktionell undersökning av fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176140.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna. Dock finns det undantag där ungdomsbilden konstrueras genom att låta ungdomarna definiera varandras bild av dem eller där aktiviteter eller familjemedlemmar konstruerar dem. Ungdomskonstruktionen fokuserar på att åskådliggöra att de som levande varelser visar att de kan tänka själva, utföra egna handlingar och uttrycka sig. När det gäller de språkliga medel som har konstruerat bilden av ungdomarna finns det inte någon skillnad mellan de fyra läromedelstexterna men skillnader när det gäller processkärnor, andradeltagare och omständigheter, det vill säga de tre byggstenarna inom den ideationella metafunktionen, finns. Det visar att ungdomarna prioriterar annorlunda saker beroende på hur bilden av dem själva ser ut.
3
Holmgren, Tomas. ""Teorin ägnar sig åt..." : Utbildningsvetenskapsteori i ideationellt perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167104.
Full text
4
Granberg, Matilda. "Om bedömandets konst : En textanalys av litteraturkritik ur ett genusperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296270.
Full textAbstract:
Litteraturkritiken har under sin historia länge varit ojämställd, och fast i det genussystem, där, enligt Yvonne Hirdman, män höjs upp över kvinnor i en hierarki. Under 1900-talet har utvecklingen inom kritiken dock gått i en mer jämställd riktning. Syftet med den här undersökningen är att studera om dagens litteraturkritik påverkas av genussystemet, och hur detta i så fall tar sig uttryck, genom att med en transitivitetsanalys som metod undersöka hur central författaren är för recensionerna. Undersökningens material är 20 recensioner från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från september 2015, där författaren av romanen som recenseras är en man i hälften av recensionerna, och en kvinna i andra hälften. Resultatet visar att författaren är central för recensionen i ungefär samma utsträckning oavsett om författaren är man eller kvinna, men att det finns en större variation i vilka typer av processer och typer av första- och andradeltagare som de manliga författarna är med i. Slutsatsen är att genussystemet visar sig även idag i litteraturkritiken, dock är omfattningen av ojämställdheten liten.
5
Braun, Disa. "Som man tilltalas får man resa : En stilistisk och systemisk-funktionell analys av resmålsbeskrivande text." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274497.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida språket skiljer sig åt i resmålsbeskrivningar riktade till två olika målgrupper hos en reklambyrå – erfarna livsnjutare och en bredare allmänhet. Metoden som används i undersökningen är en kombination av stilistisk analys och systemisk-funktionell grammatisk analys. Den stilistiska analysen undersöker huvudsakligen syntax och ordklasser medan den systemisk-funktionella analysen behandlar texternas interpersonella metafunktioner, alltså relationen avsändare och mottagare emellan. Resultaten visar att resmålskategorierna skiljer sig åt mycket lite. Det finns alltså inte många stabila målgruppsegenskaper. De som förekommer inom premiumtexterna är mindre krånglig syntax och färre explicita uppmaningar. Inom chartertexterna förekommer mer krånglig syntax och påtagligt fler explicita uppmaningar. Inom kategorierna skiljer sig texterna åt mer än vad de gör kategorierna emellan. Slutsatsen av det hela är att syntax och explicita uppmaningar är viktiga för målgruppsanpassningen och att resebyråns skribenter utöver detta inte verkar ha haft någon egentlig definierad mall när de författat resmålsbeskrivningarna.
6
Sandberg, Niklas. "Att kommunicera ansvarsfullt spelande : En kritisk diskursanalys av hur fyra spelbolag kommunicerar ansvarsfullt spelande." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29427.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden kommunicerar ansvarsfullt spelande och vad det innebär för deras positionering i samhället, samt om det finns skillnader mellan reglerade och oreglerade spelbolags kommunikation om ansvarsfullt spelande. Med reglerade spelbolag avses aktörer som har statlig licens att bedriva spelverksamhet i Sverige och kontrolleras av svenska myndigheter. Med oreglerade spelbolag avses aktörer som baserat sin verksamhet utanför Sverige och därmed inte regleras av svenska myndigheter. För att undersöka detta bygger uppsatsens metod på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen är i grunden språkvetenskaplig och lägger därför stor vikt vid att analysera materialets systemisk-funktionella grammatik. Materialet består av fyra webbtexter som informerar om ansvarsfullt spelande, vilka är hämtade från fyra olika spelbolag. Av de fyra texterna är tre publicerade av oreglerade spelbolag och en av ett reglerat spelbolag, vilket är Svenska spel. Resultatet har visat att framför allt de oreglerade spelbolagens texter stödjer sig på en markandsföringsdiskurs och att spelbolagen i sina texter lägger mycket fokus på att framhäva vad de gör för att minska negativa aspekter av spelande. Vidare använder spelbolagen genomgående typiskt säljande kommunikationsstrategier när de presenterar kostnadsfria tjänster och funktioner som sägs motverka spelmissbruk. Resultaten visade även på ett par tydliga skillnader mellan de oreglerade spelbolagens texter och det reglerade spelbolaget Svenska spels text. Svenska spels text stödde sig till exempel inte lika mycket på en marknadsföringsdiskurs som de oreglerade spelbolagens texter och visade sig även använda ett mer distanserat tilltal och omtal än de andra spelbolagen. Avslutningsvis har resultaten diskuterats mot bakgrund av faktorer i samhället som kan påverka spelbolagens kommunikation. Ett exempel på en sådan faktor är en pågående statlig utredning som undersöker hur den svenska spelmarkanden skulle kunna förändras genom lagändring.
7
Mazouch, Emma. "Det var en gång... : En processanalys av inledningar till barn- och ungdomslitteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33195.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka hur barn- och ungdomslitteratur inleds, samt om det finns några specifika parametrar som avgör hur en bok inleds. Undersökningen har gjorts på ett material av åtta stycken barn- och ungdomsböcker for åldrarna 6 år upp till tonår/ungdom, där det air de första 40 meningarna i varje bok som undersökts. Detta har gjorts med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens begrepp processer, som delar in skeenden med hjälp av fyra olika processtyper. Den materiella processen handlar om vad som sker, den mentala processen om vad som upplevs, den verbala processen om vad som sägs och den relationella processen om vad som air. Slutsatsen air att det i barn- och ungdomslitteratur air flest materiella processer, följt av de relationella, mentala och verbala. De parametrar som kan påverka barn- och ungdomslitteraturs inledningar är vilken ålder böckerna riktar sig till. De böckerna för yngre barn hade en tendens att innehålla mer fakta. Det kan också ha att göra med vilken genre de tillhör. De böcker som hade spänning som genre hade fler materiella och mentala processer som antyder på händelser och upplevelser medan de böcker med genre vardag hade fler relationella processer och innehåller mer fakta.
8
Lundquist, Hanna. "En mental checklista att följa : En systemisk-funktionell och intertextuell analys av Region Gävleborgs värdegrund." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131325.
Full textAbstract:
Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.
9
Laxvik, Tove. "Hur konstrueras en diabetesidentitet? : En systemisk-funktionell analys av texter om egenvård av diabetes." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157061.
Full text
10
Forsberg, Sanna. "Kommunen och tillväxten : En systemisk-funktionell analys av Luleå kommuns roll i kommunens texter om tillväxt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-139635.
Full textAbstract:
I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”. Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.