Academic literature on the topic 'Systemutvecklare'

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats. Undersökningen har gjorts på två medelstora företag som använder XP vid utveckling av programvara. I stora drag har resultatet från denna undersökning utifrån intervjuer visat att social kompetens är viktig hos medarbetarna för att uppnå ett lyckat resultat. I ett projekt där samarbete med kunden sker kontinuerligt är det nödvändigt att systemutvecklarna har en god kommunikation vilken grundar sig på den sociala kompetensen. Slutsatser som kan dras från denna undersökning utifrån det empiriska materialet visar att social kompetens utgör en central roll inom XP. Systemutvecklare som använder XP behöver kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt, samt kunna samarbeta med övriga gruppmedlemmar för att projekten skall drivas framåt. I resultaten berörs även ytterligare kompetenser som kan vara till nytta vid användning av XP. Vidare redogörs för faktorer som kan vidtas för att uppnå kraven.

Abstract This paper discusses how system development methods today support communication between system developers and their customers and end users. Today there are many system development methodologies with different aims and emphases. It is difficult, however, to find among these methods those who promote good and effective communication with customers because so many of these are very technically rooted and not as much directed towards the soft aspects of systems development - i.e. Human aspects. Our own experiences tells that a simple interview can be initialized without us having an idea what to ask the customer about or how to structure it up - nonetheless it’s done, but the outcome is just chance. This is however not an effective way to work. Yes! We do the interview, but the implementation is another issue!   By interviewing established system developers and looking into different system development methods, the aim with this work was to find out how well these methods aid the communication between developers and their customers or end users. The result of this paper shows that there is a need to ingrain communication in system development methods to support the dialog between developers and customers. There were also suggestions considering the development of communication tools which may be a solution to this problem.   With this paper we mean to put the spotlight on this particular area to hopefully push the issue further.       Key words: System development methods, communication, system developers, customers, end users.
Sammanfattning   Denna uppsats diskuterar hur systemutvecklingsmetoder idag stöder kommunikation mellan systemutvecklare och deras kunder och slutanvändare. Idag finns det mångfaldiga systemutvecklingsmetoder med olika syften och inriktningar. Det är dock svårt att hitta bland dessa, dem som söker främja en god och effektiv kommunikation med kund. Detta eftersom många av dessa är väldigt tekniskt rotade och riktar sig inte i lika stor grad mot de mjuka delarna av systemutveckling – dvs. de mänskliga aspekterna. Vår egen erfarenhet säger att en enkel intervju med en kund kan påbörjas utan att vi har en aning om vilka frågor vi ska ställa eller hur den ska struktureras. Ändå genomförs den. Fast resultatet är bara chansning! Detta är dock inte ett effektivt sätt att arbeta på. Att arrangera en intervju är inte svårt, men att genomföra den är en annan fråga!Genom att intervjua etablerade systemutvecklare och undersöka olika systemutvecklingsmetoder, är syftet med detta arbete att ta reda på hur väl dessa metoder stödjer kommunikationen mellan utvecklare och deras kunder eller slutanvändare. Resultatet av denna uppsats visar att det finns ett behov av att inkorporera kommunikation i systemutvecklingsmetoder för att stödja dialogen mellan utvecklare och kunder. Det fanns också förslag kring utvecklingen av något slags kommunikationsverktyg för att förebygga denna sorts problem. Avsikten med denna uppsats är att sätta fokus på detta område för att förhoppningsvis driva frågan vidare.Nyckelord: Systemutveckling metoder, kommunikation, systemutvecklare, kunder, slutanvändare.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet.

Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram.

För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare. Resultatet visar att användare rangordnar faktorn tala samma språk högst och faktorn feedback placeras på andra plats. På delad tredje till femte placering hamnar faktorerna att få tala och följa med i diskussioner, motivation och fokusering på arbetsrelaterade frågor. Systemutvecklare sätter faktorn att få tala och följa med i diskussioner främst. På delad andra och tredje plats hamnar faktorerna feedback och motivation.

Titel: Kommunicera rätt! ? En studie om kommunikation mellan systemutvecklare med kundkontakt och kund. Författare: Peter Johansson Oskar Hanson Handledare: Johanna Törnquist Examinator: Guohua Bai Problemområde: Anledningen till detta examensarbete är att problem som kan uppstå vid systemutvecklingsprojekt vanligtvis har sin grund i kommunikationen mellan systemutvecklare med kundkontakt och dess kunder. Exempelvis hör en systemutvecklingsgrupp och ett bageri till två vitt skilda yrkesområden och därmed pratar de ?olika språk?, vidare kan det skapas semantiskt brus i kommunikationskanalen som i slutändan kan leda till en felaktig kravspecifikation och de verkliga förändringsbehoven förblir oupptäckta. Hypotes: Examensarbetet baseras på hypotesen: ?Semantiskt brus[1] i kommunikationskanalen[2], otillräcklig negativ feedback[3] från sändare[4] och mottagare[5] och svårighet att hitta rätt nivå på samtalet med hjälp av kodning[6] och avkodning[7] ger upphov till en felaktig bild av kundens verkliga förändringsbehov[8] .? Slutsats: Alla delar ur Shannons kommunikationsmodell tillsammans med cybernetikens negativa feedback påverkar resultatet vid framtagande av kravspecifikation. Delar som både teori och respondenter tar upp är att som konsult måste denne ?kunna tala kundens språk?, hitta rätt nivå på samtalet, ge och ta negativ feedback samt undvika semantiskt brus i kommunikationskanalen. Respondenterna ger förslag på hur problem som uppstår i samband med kommunikation som rör framtagande av kravspecifikation kan lösas.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem. Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan hur systemutvecklare och användare tänker kring begreppet mål samt vilka egenskaper som anses vara viktiga. Undersökningen har visat att det finns både likheter och skillnader i litteraturens syn på begreppen mål och egenskaper jämfört med hur det praktiskt fungerar ute i arbetslivet.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål.

Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet.

För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.

Syftet med denna kandidatuppsats var att undersöka vilka verktyg som medierar relationen mellan interaktionsdesigner och systemutvecklare under implementationsfasen av en produkt. Fyra interaktionsdesigners och fyra systemutvecklare har intervjuats, varav intervjuformen har varit semi-strukturerade. Svaren från intervjuerna analyserades sedan genom en tematisk analys, där fyra huvudteman och nio underteman togs fram. Analysen visade på att både muntliga och digitala verktyg används av deltagarna. Analysen visade även att de flesta deltagare var nöjda med verktygen men att det fanns vissa problem med några av de digitala verktygen. En annan del som analysen lyfte var hur verktyg ofta används som stöd för det mänskliga minnet. Dessa teman diskuterades sedan utifrån aktivitetsteorin, tidigare forskning och begrepp. Tidigare forskning stödde många av deltagarnas åsikter kring verktygen.

I denna undersökning studeras vilka metoder systemutvecklare tillämpar för att hjälpa kunden att förstå vad deras behov och önskemål är i ett agilt systemutvecklingsprojekt. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vad kundnöjdhet utgör. Genom att studera hur konsulter sammankopplar kunders behov och förväntningar, menar Kano Noriaki (1984) att kundnöjdhet uppnås. För att kunna undersöka vilka metoder som ligger till grund för förståelsen av behov och efterfrågan har teorier kring agil utveckling kompletterats med teorier inom kommunikation och kundnöjdhet i form av en undersökningsmodell. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med tre ITkonsultföretag inom systemutveckling. Resultatet tyder på att förtroendeskapande, laborativt skapande av kravspecifikation, motkrav, tillgänglighet och flexibilitet är metoder som de konsulterna använder i olika utsträckning inom företagen. Kundnöjdheten utvärderas främst med fokus på kvantiteten av antalet uppfyllda krav, medan vissa tillämpar en kvalitativ undersökning som fokuserar på huruvida kunden skulle rekommendera företaget till någon i deras nätverk.