Dissertations / Theses on the topic 'Systemutvecklare'

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats. Undersökningen har gjorts på två medelstora företag som använder XP vid utveckling av programvara. I stora drag har resultatet från denna undersökning utifrån intervjuer visat att social kompetens är viktig hos medarbetarna för att uppnå ett lyckat resultat. I ett projekt där samarbete med kunden sker kontinuerligt är det nödvändigt att systemutvecklarna har en god kommunikation vilken grundar sig på den sociala kompetensen. Slutsatser som kan dras från denna undersökning utifrån det empiriska materialet visar att social kompetens utgör en central roll inom XP. Systemutvecklare som använder XP behöver kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt, samt kunna samarbeta med övriga gruppmedlemmar för att projekten skall drivas framåt. I resultaten berörs även ytterligare kompetenser som kan vara till nytta vid användning av XP. Vidare redogörs för faktorer som kan vidtas för att uppnå kraven.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet.

Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram.

För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare. Resultatet visar att användare rangordnar faktorn tala samma språk högst och faktorn feedback placeras på andra plats. På delad tredje till femte placering hamnar faktorerna att få tala och följa med i diskussioner, motivation och fokusering på arbetsrelaterade frågor. Systemutvecklare sätter faktorn att få tala och följa med i diskussioner främst. På delad andra och tredje plats hamnar faktorerna feedback och motivation.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem. Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan hur systemutvecklare och användare tänker kring begreppet mål samt vilka egenskaper som anses vara viktiga. Undersökningen har visat att det finns både likheter och skillnader i litteraturens syn på begreppen mål och egenskaper jämfört med hur det praktiskt fungerar ute i arbetslivet.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet förespråkar att slutanvändare bör deltaga i systemutvecklingsprocessen och att det är betydelsefullt för att uppnå ett effektivt och användbart system. Detta arbete undersöker därför systemutvecklares syn av delaktighetens betydelse i systemutvecklingsprocessen, för att systemutvecklare ska kunna skapa ett system som tillgodoser slutanvändarnas krav och önskemål.

Denna rapport behandlar slutanvändarnas verkliga deltagande i systemutvecklingsprojekt i dagens informationssamhälle. Undersökningen som genomförs i denna rapport syftar till att klargöra i vilka moment av systemutvecklingsprocessen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Arbetet syftar även till att hitta var i systemutvecklingsprocessen som användarna får möjlighet att deltaga effektivt, samt att få reda på vad systemutvecklarna anser om att låta användarna vara delaktiga i utvecklingsarbetet.

För att komma fram till ett resultat har ett antal intervjuer genomförts med verksamma systemutvecklare. Resultatet visar enhälligt att det är i analysfasen som systemutvecklarna anser att användarnas medverkan är mest betydelsefull. Anledningen till att systemutvecklarna tycker det är av störst betydelse att låta användare deltaga i detta moment är för att kunna styra projektets resultat i rätt riktning från början. Systemutvecklarna menar att det är utifrån de uppgifter som framkommer i analysfasen som hela projektet skall grunda sig på i det fortsatta arbetet. Det är användarna som kan verksamhetens vardagliga informationshantering och som därmed vet vad som behövs i det kommande systemet.

Detta arbete handlar om systemutvecklarnas inställning till RUPs rollindelning. Förutom att ta reda på om systemutvecklarna är positiva eller negativa till RUPs rollindelning, så handlar detta arbete också om de underliggande faktorer som gör att systemutvecklaren är positiv eller negativ.

Efter det att en förändring har skett i en organisation finns det ett intresse av att veta hur de inblandade ser på förändringen. Förändringen kan ligga i att en organisation har bytt arbetsmetodik för systemutveckling, i det här fallet från vattenfallsmodell till en iterativ modell.

Arbetet har genomförts på Volvo IT, där en fallstudie gjorts på en projektgrupp. Insamlingen av material genomfördes med intervjuer av sju projektmedlemmar. Resultatet som kan utläsas av det insamlade materialet visar att systemutvecklarna är positivt inställda till RUPs rollindelning. De bakomliggande faktorerna var att rollindelningen ger tydliga ansvarsområden och arbetsuppgifter. Tydliga arbetsuppgifter har medfört att systemutvecklarna upplever sig själva vara effektivare än tidigare. Systemutvecklarna i fallstudien upplever också att helhetsbilden har ökat.

När ett standardsystem köps in i en verksamhet är det viktigt att göra anpassningar i både standardsystemet och verksamheten för att kunna uppnå bästa möjliga resultat. Det är av stor vikt att inkludera användare vid införande av standardsystem, för om systemet inte fyller den funktion användarna önskar kan det leda till att användarna inte känner tillfredställelse med systemet.

Detta arbete syftar till att utreda vilka faktorer som kan påverka användarmedverkan vid införande av standardsystem. För att kunna besvara problempreciseringen har intervjuer med både användare och systemutvecklare utförts för att fastställa vilka olika åsikter som finns kring faktorer. Resultatet visar att systemutvecklare och användare värderar en del faktorer lika högt, men att det också förekommer en hel del avvikelser. Respondenterna bedömer bland annat faktorer som motivation, inflytande och feedback som betydelsefulla för att erhålla ett bra samarbete. Däremot värderar respondenterna exempelvis faktorn verksamhetskunskap olika, användarrepresentanterna anser att den är mer väsentlig än vad systemutvecklarna gör.

Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.

Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.

Det talas ofta om hur viktigt det är att involvera användarna vid systemutveckling. Genom att använda användarcentrerad systemdesign kan det bidra till bättre system både ur teknisk- och användarsynpunkt. Det är av stor betydelse att de användare som tas ut vid användarcentrerad systemdesign representerar användargruppen. Användarcentrerad systemdesign är en process som fokuserar på användare och användbarhet genom hela utvecklingsprocessen och vidare genom hela livscykeln. Detta arbete syftar till att undersöka vilka kriterier som utvecklare använder sig av för att ta ut användare vid angreppssättet användarcentrerad systemdesign. Arbetet har genomförts genom en litteraturstudie och ett antal intervjuer.

Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori.

Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna. Få uttalade förväntningar fanns på ASP.NET vid införandet och som utvecklingsverktyg används uteslutande Microsoft Visual Studio.NET som anses vara ett kraftfullt verktyg. Microsofts licensavtal och dominans på marknaden har också påverkat.

Några av slutsatserna blir att konkurrensfördelar kan erhållas genom en övergång till ASP.NET. Systemintegration blir enklare, vilket kan attrahera nya kundgrupper. Bättre möjligheter till struktur i programmeringen gör projekt lättare att planera och system lättare att underhålla.

In our research we have studied dynamical Web programming with the latest technology from Microsoft, ASP.NET. The purpose of the study is to find out why system developing organizations have introduced ASP.NET, what expectations of the technology they have and which development tools they use. We have worked according to a hermeneutical approach in order to get a qualitative understanding and a comprehensive view. We have chosen semi structured interviews for data acquisition and for analyze we have chosen an adapted variant of Grounded Theory.

Our result shows that some reasons to why the organizations in the study have introduced ASP.NET are that they will be in the frontline regarding the use of new technologies. They also feel that there is an expectation of them to use and know the latest of development technologies. There weren’t much explicit expectations of ASP.NET during the introduction. All of the organizations in the research used Microsoft Visual Studio.NET as development tool, because it is a powerful tool. The license agreement with Microsoft and its dominance on the market has also influenced them.

Some of our conclusions are that the organizations could have some competitive advantages if they introduce ASP.NET. System integration will be easier, which can attract new groups of customers. The possibilities to structure in the programming will make projects easier to plan and the maintaining of systems will be simpler.