Academic literature on the topic 'Täby Kommun'

The public transport network in Täby commune consists currently of two types of bus line of which both belong to the category of feeder lines. The first type terminates at Danderyds sjukhus and feeds to the subway whereas the second type terminates at Täby centrum and feeds to Roslagsbanan, a suburban narrow-gauge railway system in northern Stockholm. The trunk bus line that connects greater parts of the commune with Danderyd is the ring line 604 and goes both clockwise (604H) and counterclockwise (604V). The main negative aspect of this structure is the complicity in incorporating it timetable-wise with other bus lines that share the same route, such as through Enebyberg. The goal of this project is to investigate the possibilities of splitting ring line 604 and connecting the ends to two different bus routes that terminate at Täby centrum today. Apart from easing the coordination with other bus lines through Enebyberg, the extension also creates new direct connections from various areas in Täby to Danderyds sjukhus. The time perspective of this project is winter 2013, which means it is taken for granted that the overall demand and volumes of passengers will remain the same as today. The method applied will be creating a zero option and a series of different scenarios. The different scenarios will be compared regarding the total trip time, travel distance and transfer times. From the comparisons one of the scenarios will be chosen and schedules for the proposed network will be constructed. After constructing the timetables for the proposed network, line block calculation will be made to determine the amount of vehicles needed for the scenario. The aim of the latter part is to determine whether the chosen scenario will lead to a decrease in cost for the entrepreneur in terms of vehicle usage. Evaluation of the scenarios will be done with the help of VISUM, a modeling program at macro scale. The base network is from SLL Trafikförvaltningen from year 2010 with the associated OD-matrices. Construction of the timetables and line blocks will be done in Excel. Results from the scenario evaluations show that an extension of bus lines 612 and 615 to Danderyds sjukhus will improve all of the indicators used in this project. From the timetable and line block constructions it is shown that the proposal does not lead to an increase in vehicle usage. The biggest drawback of the proposal is the coordination between 611 and 612 through Enebyberg and Roslagsbanan ’s timetable. Given the current conditions, it is hard to coordinate 611 and 612 through Enebyberg and at the same time guarantee connections with Roslagsbanan at Hägernäs with the timetable offered today. Another downside is bus line 615, which has more line types than the optimum. The suggestion is to shift parts of 605’s resource to 615 in order to create rigid 30-minute traffic between Danderyds sjukhus and Arninge during bigger parts of the day. The overall result of the project is positive, but not all goals were met. The main reason for not meeting all the goals is because that the information required to draw the necessary conclusions are of the sensitive type that a company should and would keep secret. The general result of the project is nonetheless regarded as acceptable and definitely aids further investigations within the topic.

De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden.  Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in. Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället. Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in. Art/area- kurvorna visar också oftast på ett finkornigt, ojämlikt växtsamhälle vilket innebär en mindre arttäthet där högväxta konkurrensstarka arter börjat ta över. Dock finns undantag som i Hagby och Torslunda gård vilka håller en artrik flora där de hävdgynnade arterna börjat expandera sina populationer. Sverige har antagit flera miljömål där bevarandemålen, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv ingår. Även på kommunal nivå ska miljömålen eftersträvas att nås, Täby kommun har även det egna målet att halva Täby ska vara grönt. Täby har flera fina ängs- och betesmarker vilka i kombination med andra värdefulla naturtyper bidrar till att skapa ett varierat landskap och bidrar till en rik biologisk mångfald. Ju fler av dessa marker som bevaras desto större kommer kommunens artrikedom att bli.

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet. Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter. Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning. Den generella uppfattningen är att den hållbara transporten är en transport som inte påverkar miljön genom utsläpp, primärt koldioxid, varför respondenterna uppfattar en klimatsmart bil som hållbar. Det var framförallt här bilden skilde sig från de mer teoretiska utgångspunkterna till begreppet som inkluderar betydligt fler variabler till vad som kan ses som hållbart. Tjänstemän och politiker ser gång- cykel- och kollektivtrafik som de främsta hållbara alternativen och därför lyfter de upp kommunens arbete med dessa transporter. De ser även säkerhet och framkomlighet för bil och oskyddade trafikanter som en del av det hållbara systemet.

I dagsläget råder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt från små kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter på något sätt arbetar med Lean, finns det begränsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende på personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsområde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i Täby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara på frågan om hur Lean som styrningsverktyg påverkar personalens arbetssätt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras på en litteraturgenomgång angående Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin består av en fallstudie av Bygglovsenheten där kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts. Utifrån den genomförda studien har vi kommit fram till att påverkan på personalens arbetssätt varierar mellan olika yrkesgrupper beroende på till vilken grad personalens arbetsuppgifter har varit direkt involverade i arbetet kopplat till Lean. Den grupp vars arbete varit direkt kopplat till Lean-processen, som enheten har fokuserat på, har upplevt att effekterna för det dagliga arbetet varit övergripande positiva och att det i huvudsak har underlättat och förbättrat deras arbetssätt. Övriga grupper som inte haft en direkt anknytning till arbetet med Lean och vilkas arbetsuppgifter ännu inte fokuserats på upplever snarare att deras förtjänster inte står i relation till den tid och energi de bidragit med. Således drar vi slutsatsen att det på Bygglovsenheten finns ett tydligt samband mellan de upplevda förtjänsterna av Lean och det dagliga arbetet knutet till Lean. Studien stödjer tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet vad gäller ökad stress på grund av större arbetsbelastning, och motstridigt även minskad upplevd arbetsbelastning tack vare en tydlig struktur och förbättrat arbetssätt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra förekomsten av belastnings- och arbetsskador hos idrottslärare med teoretiska ämneslärare. Följande frågeställningar användes för att svara på syftet: Drabbas idrottslärare mer av förslitningsskador/arbetsskador än teoretiska ämneslärare Vilka kroppsdelar är mest utsatta för slitage/påfrestning Kan faktorer som motionsnivå och idrottsbakgrund påverka belastningsskador hos lärarna Metod Den metod som användes i studien var en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten innehöll 18 formulerade frågor som delades ut till 119 lärare i Täby kommun. Vi fick tillbaks 82 svar från 40 idrottslärare och 42 teoretiska ämneslärare, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Vi behandlade resultaten i statistikprogrammet SPSS. Resultat Det finns inte några signifikanta skillnader i förekomsten av belastningsskador mellan idrottslärarna och de teoretiska lärarna däremot finns skillnader i förekomsten av olycksfall där endast idrottslärarna är drabbade. För idrottslärarna är den nedre delen av ryggen den mest utsatta kroppsdelen där 37,5 % är drabbade av förslitningsskador. Bland de teoretiska ämneslärarna är det axlar/skuldror som är mest utsatt där 40,5 % är drabbade. Resultatet visar att idrottslärarna motionerar mer idag och har en högre elit nivå på idrottsbakgrunden. Resultatet visar också att endast 56 % av idrottslärarna tror sig kunna arbeta inom yrket till pensionen. Bland de teoretiska ämneslärarna var siffran 95 %. Slutsats Den slutsats som vi kunde dra av vår studie var att idrottslärare och teoretiska ämneslärare var i lika hög grad drabbade av förslitningsskador men i olika delar av rörelseorganet. Det var endast idrottslärarna som var drabbade av olycksfall i arbetet.

Den moderna storstaden ställs idag inför många utmaningar, en av dessa är en ökande mängd invånare. För att möta efterfrågan byggs nya bostadsområdena i och runtom större städer. Idag ställs allt högre krav på hållbarhet och kvalité för dessa nya områden. Under planeringen är det kommuner som har det formella ansvaret att börja planarbetet och upprätta en detaljplan genom det så kallade planmonopolet. Dock är kommuners möjligheter kraftigt beroende på om kommunen äger marken eller inte. Denna studie syftar till att undersöka handlingsutrymmet i en svensk kommun för att integrera hållbarhet i nya stadsbyggnadsprojekt vid olika markägarförhållanden. Vidare är studiens syfte att undersöka utmaningar kring kommunikationen mellan aktörerna i planeringsprocessen. Dessutom analyseras utmaningar angående social hållbarhet och kring säkerställningen av prisrimliga bostäder i de nya stadsbyggnadsprojekten. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod i form av en fallstudie i Täby kommun. Inom fallstudien intervjuades huvudsakligen tjänstepersoner från kommunen som arbetar med projekten Täby park och Västra Roslags-Näsby. Huvudfokus i de semistrukturerade intervjuer låg på hållbarhetsaspekterna i båda projekten och hur arbetet med dessa hållbarhetsaspekter ser ut i planeringsprocessen. Rapporten behandlar även teori gällande detaljplanering, kommunens handlingsutrymme genom avtal samt hållbarhetsmål i planeringsprocessen. Social hållbar stadsutveckling definieras med utgångspunkt för prisrimliga bostäder och upplåtelseformer i stadsbyggnadsprojekt. Resultatet visar att Täby kommun har haft större handlingsutrymme i Västra Roslags-Näsby än i Täby park. Detta kan härledas till att markägarförhållanden skiljer sig åt mellan projekten. Inom Västra Roslags-Näsby är kommunen markägare medan marken för Täby park ägs mestadels av Täby park exploatering AB. I båda projekten har hållbarhet varit med från ett tidigt skede i planeringsprocessen, dels genom framtagning av hållbarhetsprogram och dels genom politiska beslut. Kommunen ställer höga krav på byggaktörer i Västra Roslags-Näsby och i Täby park arbetar kommunen och byggaktörerna med mål istället för krav. Resultatet från fallstudien tyder på att kommunikationen mellan kommunen och byggaktörerna har varit bra i båda projekten, dock har involveringen av projektledare för kvarteren i detaljplanen i Täby park varit en utmaning. De kom senare i planeringsprocessen och det ledde till förvirring både hos tjänstemännen och projektledarna angående hållbarhetsmålen och deras uppföljning. I Västra Roslags-Näsby har detaljplanen blivit överklagad av grannar som kunde har blivit förhindrade om kommunen hade fört en effektivare dialog med dem. Utmaningar kring social hållbarhet är att det inte stod i fokus av projekten från början utan mer den ekologiska hållbarheten. Dessutom är en utmaning att båda projekten kommer vara byggarbetsplatser i många år som dels kan påverka nya invånare och dels tillgängligheten till och från områdena. Slutligen visar studien på att det ska finnas både hyresrätter och bostadsrätter i båda projekten, dock är andelen hyresrätter låga. Risken är att hyresrätterna blir dyra eftersom nybyggda bostäder oftast är dyra, även med tanke på att det ska bli hållbara stadsdelar.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla.
School is a meeting place for all, children as well as adults. School should be inclusive and a place where all of our senses are stimulated and developed. It should be a place where functionality, logic and safety meets with creativity, solidarity and opportunity. A place where the product is the result of what both students and teachers actually want. The challenge was to approach this world through architecture in order to provide the potential for all the senses to be stimulated thereby strengthening each other. The School of Senses is therefore a school for everyone.