Contents
Academic literature on the topic 'TAKK (tecken som AKK)'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'TAKK (tecken som AKK).'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "TAKK (tecken som AKK)"
1
Berglund, Madeleine, and Helen Hansson. "Tack för TAKK : En kombination mellan tecken och högläsning." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26404.
Full textAbstract:
Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp. Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.
2
Cunha, Gatica Isabela, and Halemba Jennifer Fagerstig. "TAKK : EN KVALITATIV STUDIE OM HUR PEDAGOGER ARBETAR MED TECKEN." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12020.
Full textAbstract:
Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.
3
Krafft, Helgesson Maria. "Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1343.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet.This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.
4
Olander, Christina, and Lena Zelmerlöw. "Vid vilka tillfällen under skoldagen används TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation)? : En enkät- och intervjustudie med pedagoger och rektorer inom grundsärskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14002.
Full textAbstract:
Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är: Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK? Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan? Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande. Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna. Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.
5
Kjellberg, Madeleine, and Therés Emilsson. "AKK och TAKK i förskolan : ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94223.
Full textAbstract:
Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.
6
Lundberg, Johanna. "TAKK : En studie om förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71299.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.
7
Eriksson, Rebecka, and Maria Burlin. "Tala är silver, bilder är guld : En socialsemiotisk studie om bildstöd och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) som multimodala och meningsskapande verktyg i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190377.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.
8
Lindholm, Evelina, and Kroné Josefin. ""Är det inte redan försent att implementera takk och akk då?‘’ : En kvalitativ studie om förskollärares och specialpedagogers uppfattning av arbetet med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53049.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie var att undersöka hur specialpedagoger och förskollärare upplever användning av tecken och bildstöd i förskolan för att utveckla barns språkkunskaper. Studien utgick från en kvalitativ ansats i två steg. De två stegen var en vinjettstudie med semistrukturerad mejl-intervju, följt av en kompletterande telefonintervju av förskollärare och specialpedagoger. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori och relationell pedagogik. Resultatet visar att TAKK och AKK ses som betydande för barns möjligheter till språkutveckling. Både förskollärarna och specialpedagogerna strävar efter att alltid arbeta aktivt med alternativ och kompletterande kommunikation trots att det förekommer både möjligheter och hinder. Slutsatsen av den genomförda studien är att TAKK och AKK är möjligt att integrera i daglig undervisning och inte bara när specifika behov identifieras. På så sätt kan TAKK och AKK ses som inkluderande pedagogiska metoder.
9
Solano, Luz. ""Man måste beställa tolk..." : Om vad som är motiverande för föräldrar med utländsk bakgrund för att delta i teckenspråksutbildning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16242.
Full textAbstract:
Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga.TAKK för Språket
10
Uzunic, Nermana. "”Dina händer har du med dig hela tiden” En studie om pedagogernas användning utav TAKK i grundsärskolan ” Your hands do you have with you all the time ” A study of teachers use of TAKK in special school." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34394.
Full textAbstract:
SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.