Dissertations / Theses: 'TAKK (tecken som AKK)'

1

Berglund, Madeleine, and Helen Hansson. "Tack för TAKK : En kombination mellan tecken och högläsning." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26404.

Full text

Abstract:

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp. Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Cunha, Gatica Isabela, and Halemba Jennifer Fagerstig. "TAKK : EN KVALITATIV STUDIE OM HUR PEDAGOGER ARBETAR MED TECKEN." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12020.

Full text

Abstract:

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Krafft, Helgesson Maria. "Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1343.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet.
This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Olander, Christina, and Lena Zelmerlöw. "Vid vilka tillfällen under skoldagen används TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation)? : En enkät- och intervjustudie med pedagoger och rektorer inom grundsärskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14002.

Full text

Abstract:

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är: Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK? Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan? Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande. Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna. Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kjellberg, Madeleine, and Therés Emilsson. "AKK och TAKK i förskolan : ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94223.

Full text

Abstract:

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lundberg, Johanna. "TAKK : En studie om förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71299.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Eriksson, Rebecka, and Maria Burlin. "Tala är silver, bilder är guld : En socialsemiotisk studie om bildstöd och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) som multimodala och meningsskapande verktyg i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190377.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindholm, Evelina, and Kroné Josefin. ""Är det inte redan försent att implementera takk och akk då?‘’ : En kvalitativ studie om förskollärares och specialpedagogers uppfattning av arbetet med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53049.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka hur specialpedagoger och förskollärare upplever användning av tecken och bildstöd i förskolan för att utveckla barns språkkunskaper. Studien utgick från en kvalitativ ansats i två steg. De två stegen var en vinjettstudie med semistrukturerad mejl-intervju, följt av en kompletterande telefonintervju av förskollärare och specialpedagoger. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori och relationell pedagogik. Resultatet visar att TAKK och AKK ses som betydande för barns möjligheter till språkutveckling. Både förskollärarna och specialpedagogerna strävar efter att alltid arbeta aktivt med alternativ och kompletterande kommunikation trots att det förekommer både möjligheter och hinder. Slutsatsen av den genomförda studien är att TAKK och AKK är möjligt att integrera i daglig undervisning och inte bara när specifika behov identifieras. På så sätt kan TAKK och AKK ses som inkluderande pedagogiska metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Solano, Luz. ""Man måste beställa tolk..." : Om vad som är motiverande för föräldrar med utländsk bakgrund för att delta i teckenspråksutbildning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16242.

Full text

Abstract:

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga.
TAKK för Språket

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Uzunic, Nermana. "”Dina händer har du med dig hela tiden” En studie om pedagogernas användning utav TAKK i grundsärskolan ” Your hands do you have with you all the time ” A study of teachers use of TAKK in special school." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34394.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Berntsson, Sandra, and Karin Svemer. "Intervention med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation på en daglig verksamhet : Teckenanvändande av brukare med Downs syndrom och personal." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68882.

Full text

Abstract:

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective. The purpose of the present study was to investigate whether sign intervention affected the number of signs and the number of different signs, used by two persons with Down’s syndrome and eleven staff on a day center. The study was carried out as a single-subject design. A sign intervention was conducted at the day center with the two participants with Down’s syndrome. They were educated individually with a procedure inspired by milieu teaching. When the intervention with the two participants was terminated, the staff was educated in a group format. The number of signs and the number of different signs used by the two participants with Down’s syndrome and the staff were registered. The sign intervention with the two participants led to an increased use of signs for one of them and the sign intervention with the staff led to an increased use of signs for the staff together with one of the participants. The main reason for why the sign intervention was effective for one of the two participants with Down’s syndrome and for one group of staff, but not for the other participant or the other group of staff, seems to be that the participants use of signs had an impact on each other. One of the participants with Down’s syndrome and one group of staff seems to have had a positive impact on each others use of signs. The intervention also seems to have been too short and therefore has not given effect for all of the participants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Tilly, Emilia, and Emelie Feldt. "Tack för TAKK." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29689.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur aktiva aktörer i förskolan samtalar kring användandet av TAKK samt om de ser samband mellan brukandet av tecken och barns inflytande i förskolans verksamhet.Vi har följande frågeställningar: Hur talar de aktiva aktörerna i förskolverksamheten om TAKK? Vilket samband mellan användandet av TAKK och barns inflytande ser de aktiva aktörerna i förskolan? Vilka önskemål har de aktiva aktörerna i förskoleverksamheten gällande utbildning inom TAKK?I vår studie utgår vi från variationsteorin och BRO-modellen.Aktörerna talar mycket positivt om TAKK dock säger de samtidigt att det krävs mer än bara TAKK. Aktörerna ser tydliga samband mellan användandet av TAKK och inflytande för alla barn. Samtliga önskar att utbildning inom TAKK integreras i förskollärarutbildningen.Användandet av TAKK i kombination med andra AKK-former gynnar alla barn och inte enbart de som är i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kullborg, Erica, and Therese Jönsson. "Bli stark med TAKK - En studie om förskolans arbete med TAKK." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34193.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att beskriva några pedagogers syn på TAKK i förskolan samt att se hur och varför de väljer att arbeta med det, i de två förskolor som vi gjort studien på. Vi har också valt att undersöka vilka för- och nackdelar det eventuellt kan finnas med TAKK.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning som handlar om TAKK, AAC, kommunikation och språkutveckling. Med hjälp av metoden kvalitativa intervjuer så har vi fått fram svar på följande frågeställning:•Hur och när arbetar pedagogerna i förskolan med TAKK?•Varför använder de TAKK i verksamheten?•Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att använda TAKK?Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet i vår studie.De som vi har intervjuat är alla positiva till TAKK, och de menar att det främjar barns språkutveckling. De anser också att man inte måste ha barn med särskilda behov på förskolan för att arbeta med TAKK, utan det är en positiv metod för alla barn. Slutsatsen som vi kommit fram till är att TAKK är något som alla barn har behov av för att göra sig hörda och förstådda. Trotts det så används det inte i så stor omfång fast pedagogerna har kunskap om det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Tahir, Humaira. "TECKEN OCH KOMMUNIKATION En studie kring TAKK i förskolan ur pedagogernas perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32198.

Full text

Abstract:

Abstract The purpose of this study is to illustrate pedagogues’ view, experience and use of signing method TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). 1. How do pedagogues use TAKK in preschool? 2. When and why is TAKK used in daily activities in preschool?As the theoretical starting point for my study and my research questions I have chosen the didactical theory which focus on language and communication. The study was carried out as a qualitative investigation with interviews as the method. Interviews were done with pedagogues and special pedagogues who work in a preschool environment. In general, the pedagogues have good knowledge about TAKK and are aware of the effects that TAKK has on the development of linguistic and communicative skills of the preschool children. The study also showed that the pedagogues use different strategies to further encourage the linguistic development of the children.Key words: Pedagogue, Signs, TAKK, AKK, Communication. Preschool

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Rosenquist, Sandra. ""Tecken som stöd" som kickstart att lära sig svenska : Hur förskollärare talar som "tecken som stöd" för barn med annat modersmål." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59309.

Full text

Abstract:

Studien behandlar förskollärares tal om och erfarenheter av ”tecken som stöd” för barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Syftet är att få kunskap om hur ”tecken som stöd” kan hjälpa barn med annat modersmål än svenska att ”kickstarta” svenskainlärningen i förskolan. Syftet är även att få reda på vilka sätt tecken underlättar barnets kommunikation och tillägnandet av det talade svenska språket. Metoden var induktiv, kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Två förskollärare valdes att delta i intervjuundersökningen. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att ”tecken som stöd” fungerar väl som initial hjälp för barn med annat modersmål än svenska att tillägna sig det svenska språket. De menar att barnen snabbt tar till sig tecken och börjar själva kommunicera med dessa när de inte kan orden på svenska eller vågar uttrycka sig. Vidare visar resultatet att matsituationer och samlingar är exempel på situationer där både tecken och bilder kan användas för att förstärka ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hellberg, Ida. "TAKK knäcker koden : En intervjustudie av pedagogers erfarenheter om TAKK i förskolan för ökad kommunikation." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31537.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jakobsson, Daniela, and Elin Ahlgren. ""Alla barn gynnas av TAKK" : En kvalitativ studie om hur och varför förskollärare använder TAKK i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80263.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på TAKK med särskilt fokus på användning och bakomliggande intentioner. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: “Hur använder förskollärare TAKK?” och “Vilka intentioner ligger bakom förskollärares användning av TAKK?”. Insamlad data analyseras utifrån ett kritiskt specialpedagogiskt perspektiv med de tillhörande teoretiska begreppen identitetspolitik och en skola för alla samt utifrån ett multimodalt perspektiv på kommunikation och lärande. För att få en djupare förståelse för förskollärares perspektiv på TAKK samlas data in med hjälp av både semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fem förskollärare på tre olika förskolor i södra Sverige. Samtliga förskollärare i studien har utbildning inom TAKK och lång erfarenhet av att arbeta med metoden i verksamheten. Det framkommer i analysen att förskollärarna som deltar i studien använder TAKK i de flesta situationerna under dagen på förskolan. Främst i samlingar, sagostunder och mat-situationer men även i den fria leken och i hall-situationer. TAKK används tillsammans med hela barngruppen oavsett om det finns barn i behov av särskilt stöd i gruppen eller inte. Analysen visar också att det finns en inkluderande och multimodal intention bakom förskollärarnas användning av TAKK. Genom att använda TAKK som ett komplement till det verbala språket anser förskollärarna att metoden gynnar den språkliga och sociala utvecklingen samt att användningen av TAKK skapar en känsla av trygghet hos barnen på förskolan. Samtliga förskollärare i studien problematiserar det faktum att TAKK är en specialpedagogisk metod eftersom de själva anser att de använder det som en självklar del i det pedagogiska arbetet med alla barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Larsson, Joline. "TAKK som enande språk." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47244.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Estruch-Sánchez, Yolanda. "TAKK, för spanskan! Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation i spanskundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28651.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka potentialen av TAKK (Tecken Som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i undervisningen av främmande språk i den svenska skolan. Genom en kvasiexperimentell utvärdering tillämpades TAKK under en lektion i spanska där 18 elever skulle lära sig 24 nya ord om mat. Eleverna gick i åk 6 och studerade nybörjarspanska. Orden lärdes ut på ett traditionellt sätt genom att säga och skriva dem men orden 1-12 ackompanjerades dessutom av ett TAKK tecken som eleverna uppmanades att härma. Eleverna förhördes skriftligt vid tre tillfällen på en period av två veckor; glosförhör 1 bestod av 24 ord utan bilder på tecknen, glosförhör 2 bestod av 24 ord och bilder på tecknen för orden 1-12. Glosförhör 3 bestod av endast 12 bilder på tecknen för ord 1-12. Orden skulle översättas till svenska förutom vid tredje tillfället där det skulle skrivas på spanska. I ljuset av Paivios (1971) Dual Coding Theory och The Additivity Hypothesis visade resultatet på glosförhören en positiv inverkan av gesterna/tecknen på inlärningen av orden. Alla elever fick ett högre antal rätt översatta ord vid glosförhör 2. Man kan försiktigt dra slutsatsen att tecknen från TAKK bidrog till en förbättrad memorering av orden då de lagrades i vårt multimodala minne där de lämnade två interrelaterade minnesspår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sander, Susanne. "Tecken – endast för döva? : Användning av tecken som komplement i förskolan ur ett inkluderingsperspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32895.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Alla barn i förskolan har rätt till en stimulerande språkutveckling, att kunna uttrycka känslor, behov och känna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie är att ge en övergripande bild över hur teckenanvändning i förskolan kan stimulera barns språkutveckling oavsett svårigheter och vad pedagogerna har för inställningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att använda sig av tecken som ett komplement för att förstärka talspråket, speciellt för språksvaga barn. Det har framför allt fått konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförståelsen som innefattas i förskolans styrdokument. Tillvägagångssättet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkätundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna hade en positiv inställning till användandet av tecken och att deras uppfattningar stämde överens med det som tidigare forskning påvisat. Avslutningsvis behöver mer forskning inom området utföras för att kunna säkerställa fördelarna i ett längre perspektiv.
Abstract All children in preschool are entitled to a stimulating language development process; to be able to express their feelings, needs and be actively involved in social interaction. The purpose of this study is twofold: Firstly, to deepen the understanding of how signing can stimulate children's language development complementary to speech in preschool regardless of difficulties in speech. Secondly, to investigate teachers’ attitudes to and opinions on the method from a socio-cultural theory and in inclusion perspective. Previous research shows that there are many benefits of using signing as a method to enhance the spoken language, especially for children with special needs. Signing has proved especially significant for improving literacy and language skills, which are important components of the pre-school curriculum. The approach in this study was a quantitative method produced as a digital questionnaire sent to different preschools around Sweden. The results showed that the majority of the educators saw positive effects of using signing as a complement to speech, which is consistent with previous research. In conclusion, further research needs to be conducted on the topic to be able to identify the long-term benefits.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kjerstensson, Anna. "Användandet av teckenkommunikation som stöd i förskolan : TAKK Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16450.

Full text

Abstract:

Tecken och gester är något vi daglien använder vid kommunikation. Vid teckenkommunikation som stöd i förskolan kan TAKK användas som ett verktyg. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) hjälper barn med språkliga och verbala kommunikativa svårigheter att kommunicera och uttrycka sig. Det är ett aktuellt verktyg som under senare delen av 2000- talet vuxit och synliggjorts mer och mer inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers förtrogenhet med TAKK samt deras syn på nyttjande av TAKK som kommunikativt verktyg i förskolan. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgår från pedagoger på förskolor i tre medelstora Svenska kommuner. Enkätundersökningen avser att undersöka pedagogers uppfattning av TAKK’s värde samt syftet med att använda TAKK i förskolan. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv. De slutsatser som studien synliggjort är att pedagoger i förskolan använder för lite TAKK i förhållande till antalet pedagoger som kan använda TAKK. Övervägande pedagoger i förskolan tycker att TAKK gynnar barns språkutveckling och kommunikation med barn. TAKK används framför allt till barn med språksvårigheter och i mångkulturella barngrupper. Behovet av att använda TAKK är stort i förskolan och barnen har ett stort intresse för TAKK samtidigt som de har för lite kunskap kring ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Olsson, Ann-Louise. "TAKK i förskolan : pedagogers och barns användning av tecken som stöd för kommunikationen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22381.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen. Som avslutning på arbetet ger jag förslag på fortsatta forskningsfrågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Forslund, Julia, and Moa Lundqvist. "“Alltså, att kommunicera är ju bland det viktigaste man gör” : En kvalitativ studie om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation för alla barn i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180276.

Full text

Abstract:

Syfte med denna studie var att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess innefattande metoder, riktat till alla barn i förskolan. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor som undersöker hur förskollärare använder AKK, vilka förtjänster respektive hinder och svårigheter de anger kring användandet av AKK. För att ta reda på detta genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat visade bland annat att samtliga förskollärare i olika stor utsträckning använder någon form av AKK med syfte att stötta kommunikationen med barnen och att det främsta hindret var deras egen kunskapsbrist. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och slutsatserna sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. En slutsats som dragits var att förskollärarna var positivt inställda till AKK-metoderna och att de inte såg svårigheter i själva användandet av metoderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bengtsson, Emelie, and Cornelia Ryttersson. "Tecken som alternativ och kompletterande stöd : En studie om hur förskollärare använder TAKK." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35420.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to find out the view preschool teachers have on sign language asalternative and complementary communication (in swedish TAKK stands for tecken somalternativ och kompletterande kommunikation) and how they use it in preschool activities. Tofind this out, we have conducted an inquiry survey and interviewed seven preschool teachers.Based on the material we gathered we will present in four sub-headings that indicate not onlyhow preschool teachers use sign language as alternative and complementary communication in preschool activities but also their thoughts and experience of it. We have used the socio-cultural perspective and Vygotskij, Dewey and Piaget as our theoretical starting points. The results of the study show that sign language as alternative and complementarycommunication is a complement to the verbal language and that children learn in socialinteractions. Furthermore, it facilitates when there are more users and also that they remind each other.
Studiens syfte är att ta reda på förskollärares syn på TAKK, som är en förkortning på teckensom alternativ och kompletterande kommunikation, och hur de använder det i förskolansverksamhet. För att ta reda på det har vi gjort en enkätundersökning samt intervjuat sjuförskollärare. Utifrån empirin fick vi fram fyra underrubriker som på olika sätt indikerar hurförskollärare använder TAKK i förskolans verksamhet men också deras tankar och erfarenhetkring det. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet och Vygotskij, Dewey ochPiaget som våra teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat har visat att TAKK är ett komplement till det verbala språket och att barn lärsig i det sociala samspelet, det underlättar när det är fler som kan och hjälps åt att påminnavarandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Petersson, Jenny, and Jessica Karlsson. "TAKK som språkstöd : Pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37716.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att bidra till större kunskap om pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen är kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken är ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar på. TAKK visar sig enligt våra informanter vara ett bra språkstöd för alla barn, inte bara för de som har en språkstörning. Våra tankar stärks av förskolans läroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rätt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala språket. För de barn som inte har ett talat språk kan språkstöd vara ett alternativt sätt att kommunicera med. Det som fastställts i undersökningen är att utformningen av miljön där barnet vistas är betydelsefull i sammanhanget. Vårt primärmaterial visar att miljön bör vara tecknande annars begränsas kommunikationen för barnet. Det har visat sig att det finns synonymer i TAKK, likt dialekter, något som vi och informanterna har olika uppfattningar om. Det kan ses som positivt att få fler ord att uttrycka sig med eller negativt då inte samma språk talas. Litteratur och informanter är samstämmiga där mycket positivt har konstaterats gällande barn och språkstöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Lena, and Kristina Ziegler-Möser. "TAKK i förskolan? : Föräldrars och pedagogers syn på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26661.

Full text

Abstract:

Abstrakt Syftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning. Frågeställningarna var: - Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger? - Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen? - Vad bidrog till goda resultat? - Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer. Föräldrar och pedagoger var överens om att kommunikationsmetoden lämpade sig för båda könen. Vi kom fram till att föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden var att den gynnade barn med språkstörningar och att det inte framkom några nackdelar vid tillämpningen. Dock upplevde vi att utveckling inom området behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Stattin, Sophie, and Terese Wallin. "TAKK - ett stöd för alla? : En jämförande studie om TAKK som hjälpmedel för barns språkutveckling." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74674.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att ur förskollärares perspektiv synliggöra konkreta skillnader i språkutvecklingen hos ettåringar med hjälp av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Det är en jämförande, kvalitativ enkätstudie som utfördes på två skilda förskoleavdelningar i samma kommun. Det var tre förskollärare på varje avdelning och de använde TAKK av varierad grad i utbildningen. De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv och fenomenografi. Det sociokulturella perspektivet fokuseras eftersom kommunikation, samspel och interaktion är studiens centrala aspekter. Den fenomenografiska ansatsen beror på att studien baseras på förskollärares uttalanden om barns språkutveckling och kommunikationsvägar. Trots den kvalitativa studien valdes en kvantitativ metod för datainsamling: enkäter, med varierade öppna och slutna frågor, för att tydligt kunna ställa svaren mot varandra. Resultatet av studien visade inte på några större skillnader i ettåringars språkutveckling. Förskollärarna uttryckte sig liknande om barnens sätt att kommunicera samt om deras metoder för kommunikation med och mellan barnen. TAKK belystes endast som ett fördelaktigt hjälpmedel och ett kommunikationssätt för alla. Detta följs av en diskussion där vi bland annat diskuterar möjligheterna med TAKK för barn som inte är i behov av särskilt stöd. En slutsats utifrån vårt resultat är att vi ser TAKK som en möjlighet för barn att få uttrycka sig och på så sätt få inflytande över utbildningen. TAKK blir en inkluderande kommunikationsform som bidrar till allas möjlighet till kommunikation, oavsett verbal förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Vikman, Sukanya, and Åhlander Johanna Bolin. "Användning av TAKK i förskolan som alternativ kommunikation : Förskollärarens uppfattningar om Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48747.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om användandet av TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, samt hur verktyget kan främja barns språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet kan relateras till TAKK då tecken används som ett medierande redskap i kommunikation, språk och tänkande. Empirin hämtas genom kvalitativa intervjuer som tematiskt analyseras. Resultatet visar att TAKK brukas mestadels i planerade aktiviteter och vardagssituationer, förskollärare inkluderar alla barn i teckenanvändning men använder det främst när behov hos barn uppstår. Slutsatsen är att TAKK främst används för barn med språkliga utmaningar och att det ska individanpassas efter barnens behov. Verktyget används som medierande verktyg för att stödja barn i sin språk- och kommunikationsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Edström, Miriam. "Varför TAKK? : En kvalitativ studie om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182609.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring användandet av TAKK som kompletterande metod inom förskolan för att stimulera barns språkutveckling, samt att få kännedom om hur kunskapsnivån avseende TAKK uttrycks av förskollärare. Insamlandet av empiri har skett via halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare som därefter analyserats med stöd av begrepp inom den sociokulturella teorin, samt relevant forskning och litteratur. Resultatet visade på att förskollärarna anser att TAKK är gynnsamt för alla barns språkutveckling och de ger uttryck för en önskan om kompetensutveckling inom TAKK. En slutsats är att förskollärarna behöver ha de kompetenser som erfordras, exempelvis i form av tillräckligt förråd av tecken, för att hjälpa barnen uppnå en god språkinlärning. För att erhållandet av kompetensutveckling ska vara möjligt behöver fler få chans till grundutbildning. Samarbetet mellan kommun, landsting och universitet behöver öka så att fler får de kompetenser i TAKK som behövs för att metoden ska kunna nyttjas på ett sätt som är stimulerande för barns språkinlärning och språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Abramsson, Mette, and Disa Håkansson. "Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan : Några förskollärares erfarenheter och åsikter om TAKK." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39392.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet. En nackdel som framkom utifrån förskollärarnas erfarenheter är tidsbristen till att lära sig. Utifrån förskollärarnas erfarenheter upplevs TAKK som en bra metod som fungerar för alla barn oavsett om de kan tala eller inte. Det har framkommit i resultatet att metoden TAKK stimulerar barnets språk och samspel genom att barnet kan göra sig förstådd genom tecken, tal och kroppspråk. Utifrån styrdokumenten för förskolan ska förskolläraren arbeta efter att främja barnets språk- och kommunikationsutveckling, vilket de intervjuade anser är betydelsefullt eftersom en vuxen behövs för att barnet ska lära sig TAKK. Det kan ta tid för barnet att uppfatta, använda och förstå tecknets innebörd. Därför bör barnet finna mening med teckenanvändning när tecken återkommer i vardagliga situationer. Enligt förskollärarnas erfarenheter och åsikter och litteraturens argument argumenteras TAKK som en bra metod för barnets språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Eriksson, Catrin, and Marie Qvistberg. "Kommunikation i särskolan : En fallstudie om AKK i särskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35786.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar för att utveckla elevernas kommunikation med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien genomfördes på en grundsärskola med inriktning träningsskola samt på en gymnasiesärskola med inriktning individuellt program. En jämförelse mellan dessa skolformer gjordes gällande likheter och skillnader i hur lärare arbetade med alternativa kompensatoriska kommunikationshjälpmedel för elever i olika åldrar. För att genomföra studien användes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare, som intervjuades vid två tillfällen vardera. Som metod användes även observationer, med hjälp av observationsschema, i klassrumsmiljö. Studiens insamlade material har analyserats genom att kategorisera materialet i olika teman utifrån dess syfte. Följande tre teman framkom under analysen: AKK och hjälpmedel i undervisningen, hinder i kommunikation samt pedagogens kunskaper inom AKK. Denna fallstudie visade att samtliga lärare arbetar med någon form av AKK i klassrummet för att öka elevernas möjligheter till att kommunicera. Några av de metoder som används är bilder, pekprat samt tecken som stöd. Samtliga lärare uppger dock att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd för att öka kommunikationen och att det krävs tålamod och tid. Lärarna poängterade vikten av kollegialt samarbete genom att arbeta tillsammans och utbyta erfarenheter. De menade också att det är viktigt att ta tillvara på elevernas intresse och sedan skapa individuellt stöd för dem. Ingen pågående utbildning inom AKK genomförs på de skolor som lärarna arbetar på, något som lärarna på grundsärskolans träningsskola efterfrågade. Ett annat behov som framkom från samtliga lärare var att ha tätare kontakt med habilitering och då främst logopeder. Det visade sig även att det var svårt att hitta lämpligt undervisningsmaterial. Mycket får lärarna skapa själva, vilket är tidskrävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Stångberg, Sarah, and Lina Åström. ""Man ger dem ju ett språk till" : TAKK som kommunikationsform i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130550.

Full text

Abstract:

I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson & Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Salemark, Matilda. "Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan : - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67584.

Full text

Abstract:

Alla barn har rätt till att kunna kommunicera med sin omgivning. För de barn som inte har det verbala språket kan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation vara en möjlig metod att använda. På så vis underlättas kommunikationen och minskar frustationen. Syftet med undersökningen är att undersöka förskolornas förutsättningar samt pedagogers syn på TAKK och hur det används som metod i förskolans verksamhet. Jag har också ett intresse av att få pedagogernas syn på fördelar samt nackdelar med TAKK. Jag använder mig av en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomförs. Intervjuerna omfattar fyra pedagoger och en resurs från tre olika förskolor i tre olika kommuner. Genom denna intervjustudien har jag sökt svar på följande tre frågor: Vilka olika förutsättningar finns det för TAKK i förskolan? Hur arbetar pedagoger med TAKK i förskolans verksamhet? Vilka för- och nackdelar ser pedagogerna i användandet av TAKK? Intervjupersoner har valts utifrån deras erfarenheter samt kompetens inom TAKK. Min studie har visat att pedagogerna arbetar på olika sätt samt att de har olika erfarenheter av TAKK. En del pedagoger arbetar med TAKK under hela dagen och en del arbetar med det vid vissa situationer och övergångar. Det beror på hur stort behov barnen har av tecken. TAKK används framförallt för att förtydliga det verbala språket samt att barnen kan göra sig förstådda. Utifrån resultatet har jag förstått att TAKK lett till fler möjligheter än hinder. Sammanfattningsvis är TAKK gynnsamt för alla barn, både de som har kommunikationssvårigheter och en normal utvecklad språkutveckling. Vilket både forskning och litteratur visar på. Däremot finns det inte lika mycket forskning om TAKK för barn med normal språkutveckling som det finns för barn med kommunikationssvårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Unosson, Dalin Malin. "Förskollärares arbete med tecken som stöd i förskolan : En studie om arbetsverktyget TAKK i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-46893.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Svensson, Anna. "Tecken som bygger broar och utveckliar : Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vägen mot bättre kommunikation mellan barn och vuxna?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56525.

Full text

Abstract:

In this study I will examine the general view among preschool teachers on the use of sign as support as a complement in order to enhance communication. I have focused this work on children between the one and three years of age. The main aim of this study is to investigate how sign as supportis used in the daily work in different preschool and how this method affects the development of verbal communication between the children and teachers. I want to find out more about the general view and the advantages and possible disadvantages this method introduces on the daily work among the teachers who actually uses this tool. This is particularly important as the foundation of the children’s ability to continue to grow and developed are made during this time.To help the younger children improve their communication skills it is the view of this author that sufficient support and tools are required at an early stage, preferably as early as possible, task to provide the teachers with sufficient means to accomplish this. A web enquiry is used as the main tool to get an up to date information about how the teachers use sign as support these days as well as the opinions about its advantages and disadvantages where a number of relevant questions are putto the participatingteachers.The result show for example that a majority, 96 of 100, findssign as support very helpful approach. Only fourfound other means more appropriate on an individual basis. Additionally, it was found that digital media and tools were not a tool commonly applied when using the sign as supportmethod. This suggests that the potential for improving the sign as supportmethod further seem very promising in the future.
I min studie undersöker jag några pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag har valt att inrikta mig på de pedagoger som arbetar med de yngrebarnen (1-3 år). Syftet med min studie är att undersöka hur TAKK används i verksamheten och hur den utifrån pedagogernas perspektiv påverkar de yngre barnens språkutveckling. Jag vill därför få en inblick i hur pedagoger som använder TAKK upplever verksamheten med hjälp av detta hjälpmedel. Förskolans verksamhet är viktig eftersom denna tid i livet högst avsevärt påverkar hur barnet kommer att utvecklas i framtiden. För att de minsta ska få en bra start på sin språkutveckling anser jag att det är väsentligt att de får rätt stöd och verktyg av oss pedagoger på förskolan för att utveckla sitt språk i så tidigt stadium som möjligt. Genom att använda mig av metoden webbenkät kan jag få ett bra underlag på hur metoden TAKK används och upplevs i dagens samhälle med hjälp av ett antal relevanta frågor som presenteras för respondenterna i enkäten. I mitt resultat kommer det fram att en stor majoritet, 96 respondenter av 100, tycker att TAKK hjälper alla små barn med deras språkutveckling på ett bra sätt. Endast fyra respondenter tycker att de hjälper barn med behov av språkstöd bäst i sin språkutveckling genom att ge dessa extra stödåtgärder individuellt. Dessutom framkommer det att digitala media ännu inte har något större stöd i användandet av TAKK vilket antyder att metoden har stor potential för att utvecklas ytterligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Elofsson, Maria. "TAKK för förståelse(n) : En studie av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation som arbetsmetod i en flerspråkig förskola." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35715.

Full text

Abstract:

Denna kvalitativa empiriska studie undersöker TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som arbetssätt i en flerspråkig verksamhet. Forskningsfrågorna handlade om vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har samt vilka möjligheter och svårigheter som framträder i användningen av TAKK. Studien använde sig av triangulering där intervjuer med förskollärare och observation i verksamheten kombinerades i datainsamlingen. Studien bygger på tre intervjuer samt observationer i verksamheten från fyra olika tillfällen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och det empiriska materialet har hanterats utifrån ledorden; sortera, reducera och argumentera. Resultatet visar att TAKK är ett redskap för barn, pedagoger och vårdnadshavare att göra sig förstådd med. I resultatet framträder positiva förskollärare som ser TAKK som ett redskap till ett gemensamt språk och för kommunikation men som samtidigt önskar bättre förutsättningar för det arbete de vill kunna genomföra. Med medvetna pedagoger som får rätt förutsättningar med stöd och utbildningar från ledningsnivå så har TAKK stora möjligheter för barns kommunikation och språkutveckling.
This qualitative empiric study examines TAKK (Signs as an Alternative and Augmentative Communication) as a work method in a multilingual preschool. The purpose of the study is to examine what experience and perceptions preschool teachers have with TAKK and what possibilities and obstacles there might be when using TAKK. This study uses triangulation where interviews with preschool teacher has been combined with observations in the preschools. This study is based on three interviews and from preschool observations from four different occasions. The study is based on a sociocultural perspective and the empiric material handled from the watchwords; to sort, to reduce and to argue. The conclusion is that TAKK is a method to make yourself understood by children, teachers and parents. The results of this study show positive preschool teachers that sees TAKK as a method for making a mutual language and a tool for communication, but at the same time wishing for better pre-conditions for the work they want to do. With fully aware teachers that is offered the right conditions and education from the management of the preschools then TAKK has major possibilities for children’s communication- and language development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Nilsson, Ida, and Nina Gustafsson. "TAKK utifrån ett relationsdidaktiskt fokus : En kvalitativ studie om förskollärares perspektiv på användning av TAKK." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80310.

Full text

Abstract:

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på användning av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation med förkortning TAKK. De två frågeställningar som guidar studien är följande: Varför väljer förskollärarna att använda TAKK i förskolans verksamhet? och Hur kan användningen av TAKK gå till i förskolans verksamhet enligt förskollärarna? Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktiskt perspektiv där den relationsdidaktiska modellen är i fokus för att skapa en fördjupad förståelse för förskollärares perspektiv på användning av TAKK. Kvalitativ metod används där intervjuer genomförs med fem förskollärare som har utbildning i TAKK och är verksamma på olika förskolor i södra Sverige. Ett resultat som framkommer är att samspelet mellan de relationsdidaktiska kategorierna; syfte, undervisningsmetod, mål-innehåll och barns förutsättningar saknas och forskning uppmuntras för att stärka didaktiken i arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Studien visar att förskollärarna ser positivt på TAKK för att skapa inkludering, självständighet och möjlighet till språkutveckling för alla barn men användandet saknar stöd i forskning. Det framkommer även att förskollärarna fick utbildning i TAKK i första hand för att stötta barn med språksvårigheter men utvecklat sin användning till att använda TAKK till alla barn. I studien visas även att förskollärarna arbetar med undervisningsmetoden TAKK på olika sätt och att förskollärarna menar att all personal i förskolans verksamhet är en bidragande faktor till om TAKK används som undervisningsmetod, att personalens intresse och engagemang styr vilka metoder som integreras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Steinwall, Lina, and Elinn Åkerlund. "Språk- och kommunikationsutvecklingi förskolan : Med fokus på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155343.

Full text

Abstract:

För att idag kunna känna en delaktighet i samhället behöver varje människa kunna samspela. Detta samspel bygger på kommunikation med varandra. Det finns personer som har svårt för att kommunicera då det kan finnas ett språk och/eller en kommunikationsbarriär. För att komma över den här barriären kan man använda sig av stödtecken. I Sveriges förskolor arbetas det ibland med tecken som hjälpmedel. Denna teckenanvändning kallas för TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Vårt syfte med rapporten var att ta reda på hur förskolor arbetar med tecken. Hur ofta de används, vad pedagogerna ser för utmaningar och möjligheter med det och om de anser att det kan vara till stöd för barnen i deras språk- och kommunikationsutveckling och i så fall på vilket sätt. För att få fram ett resultat utifrån detta syfte intervjuades sex stycken pedagoger i norra delen av Sverige. När vi analyserade intervjuerna gjorde vi en transkribering av vårt insamlade material. Därefter använde vi oss av fenomenografisk analysmetod. Detta kommer vi beskriva mer ingående i metodavsnittet. I resultatet framgick det att tecken endast användes i enstaka situationer men att pedagogerna skulle vilja arbeta mer med det. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda TAKK och de menade bland annat att det kunde gynna barnens språkutveckling på olika sätt. Det fanns även utmaningar med TAKK som till exempel kunde vara att pedagogerna inte hade någon eller otillräckligt med utbildning inom TAKK vilket vi tolkar kan vara en nackdel. I rapporten kommer TAKK, tecken och tecken som stöd användas som synonymer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Eklund, Therese, and Matilda Gustavsson. "AKK, för vems skull? : En kvalitativ studie som undersöker barn och förskollärares uppfattningar kring AKK i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94725.

Full text

Abstract:

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andersson, Elin, and Elina Vestermark. "TAKK och dess betydelse för barns språkutveckling : en enkätstudie om hur TAKK används i förskolans utbildning för att stötta barns språkutveckling." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85821.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med TAKK i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. Utifrån detta genomfördes studien genom att samla information kring tidigare forskning samt litteratur för att skapa en förståelse för hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) bör användas för att stimulera barns språkutveckling. Studien utformades med en onlineenkät där yrkesverksamma förskollärare gavs möjlighet att besvara både slutna och öppna frågor kring deras användande av TAKK i förskolan. Analysen gjordes på ett sådant sätt att det insamlade materialet sammanställdes för att synliggöra mönster som framkom i respondenternas svar. Det som synliggjordes i studien var främst förskollärares vilja att nyttja TAKK i förskolans utbildning, men att det finns en variation hur kompetensen ser ut beroende på om förskollärarna genomgått någon form av kurs. I studien angav alla förskollärare att TAKK används i viss mån, men det synliggörs en viss variation i vilken utsträckning TAKK används beroende på teckenförråd samt kunskaper kring hur detta bör användas. Detta ledde oss fram till de slutsatser som tagits, den första slutsatsen berör vikten av att erbjuda alla barn en funktionell kommunikationsmetod. Den andra slutsatsen som studien resulterat i är att användningen av TAKK bidrar till alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning och den tredje slutsatsen handlar om att TAKK är av nytta för alla barn språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hoffman, Lovisa. "TAKK i förskolan : En studie om pedagogers syfte och användning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25937.

Full text

Abstract:

Inom svenska förskolor idag finns det ett växande intresse för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. Den här studien syftar till att undersöka och belysa pedagogers uppfattningar kring användandet av TAKK i förskolan vilka inkluderar hur och vid vilka situationer som TAKK används av pedagoger i förskolan samt varför och vilket syfte pedagogerna har bakom sitt teckenanvändande. TAKK innebär att med hjälp av sina händer göra teckenrörelser som ett komplement till sitt talspråk för att förtydliga de viktigaste delarna av det som sägs. TAKK är en metod som används i många förskolor i Sverige. Metoden som har använts i undersökningen är en internetbaserad enkät. Enkätundersökningen omfattar 253 respondenter som har besvarat enkäten. Vid analys och tolkning av resultat har det sociokulturella teoretiska perspektivet tillämpats. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna som deltagit i studien använder sig av TAKK varje dag och vid många olika situationer av dagen. Det framgår att pedagogerna har syften bakom sitt teckenanvändande och att majoriteten har en övergripande positiv inställning till TAKK. Pedagogerna som deltagit anser att alla barn gynnas av att använda TAKK.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hyléen, Julia, and Amanda Persson. "Förstår du mig? : En kvalitativ studie kring användandet av TAKK som verktyg i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95457.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv synliggöra hur pedagoger i förskolan arbetar med barnspråksutveckling genom stöttning i TAKK. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har empiri hämtats genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskolepedagoger samt genom observationer gjorda hos tre av förskolepedagogerna. Resultatet visar när, hur och varför TAKK används som språkverktyg för att främja barns språkutveckling i förskolan. En analys av den insamlade datan har gjorts med utgångspunkt i studiens tidigare forskning och teorianknytning; det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding ingår. Utifrån studiens resultat kan vi se att TAKK är ett viktigt verktyg för att främja barns språkutveckling, men det krävs att arbetslaget aktivt arbetar med TAKK för att det ska fungera i förskolans verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Brandt, Sara, and Annika Eriksson. "TAKK – en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31364.

Full text

Abstract:

SammanfattningEriksson, Annika & Brandt, Sara (2019) TAKK- en del i en tillgänglig lärmiljö i förskolan (Sign Supported Speech – a Way to Achieve an Accessible Learning Preschool Enviroment) en kvalitativ studie om förskolechefers och specialpedagogers syn på TAKK som en utbildningsinsats i förskolan. BakgrundVi arbetar som förskollärare i en kommun som har bedrivit utbildningsinsatser under ett antal år för att utbilda pedagogerna i TAKK. Utbildningsinsatsen ses som en del i att uppnå en tillgänglig lärmiljö. Vi blev nyfikna på vilka förväntningar och krav som utbildarna (specialpedagogerna) och ledningen har på hur kompetensen ska användas. Syfte Syftet med studien är att belysa hur utbildningsinsatser avseende TAKK kan påverka verksamheten i en kommuns förskolor. Vidare syftar studien till att fånga olika aktörers bild av TAKK-utbildningens funktion och betydelse.Preciserade frågeställningar●Vilken funktion och betydelse har TAKK i verksamheterna enligt de olika aktörerna?●Hur ser de olika aktörerna på valet av TAKK som en kommunövergripande utbildningsinsats?●Vilket genomslag har utbildningsinsatsen fått enligt de olika aktörerna?Teoretisk och metodologisk ansatsVår undersökning har sin utgångspunkt i en utbildningsinsats för pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi har valt att belysa dels själva utbildningsinsatsens innehåll och dess teoretiska bakgrund, dels utbildningsinsatsen ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Vi har valt att använda oss av organisationsteori för att analysera resultatet i denna undersökning. Inom organisationsteori finns ett flertal perspektiv, i denna uppsats ligger fokus på det kulturella perspektivet och Human Relations eftersom dessa lyfter betydelsen av anställdas förståelse och engagemang för ett lyckat förändringsarbete. Vi har valt att använda oss av John Kotters förändringsmodell (Bolman & Deal, 2015) samt Fowelins (2012) fyra faser i ett förändringsarbete. Undersökningen gällande utbildningens innehåll baseras på Vygotskijs sociokulturella perspektiv på kommunikation och språkutveckling och att lärande och utveckling är beroende av interaktion och kommunikation. När människor samspelar och deltar i ett sammanhang ges möjligheter för kunskaper att utvecklas. Scaffolding (stöttning) kan ses som en central utgångspunkt i denna undersökning. Precis som ett hus behöver byggställningar under byggtiden, behöver människan stöd och stöttning i sin utveckling och lärande av ämnen som ligger precis utanför hennes förmåga, den proximala utvecklingszonen, eller utmaningszonen (Säljö, 2000). Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av insamlat material utifrån både enskild intervju och intervju i fokusgrupp.Resultat och specialpedagogiska implikationerUndersökningen visar att TAKK som kommunikationsförstärkning uppfattas av både förskolechefer och specialpedagoger som ett verksamt verktyg för barns kommunikation och språkutveckling. Förskolecheferna menar att de tydligt ser att det är gynnsamt för barn att pedagogerna medvetet förstärker språket. Genom att studera TAKK-utbildningen som ett förändrings/förbättringsarbete utifrån John Kotters (Bolman & Deal, 2015) förändringsmodell kombinerat med Fowelins (2012) förändringsmodell har vi funnit att ett sådant arbete måste få ta tid och att det är viktigt att både leda och lära långsamt. Under processens gång gäller det att ledare kan hålla i och förmedla sin vision om vad som kommer att förändras när målet är nått och varför förändringen är viktig ur ett verksamhetsperspektiv. Specialpedagogerna i denna undersökning har märkt av att det används mer och mer TAKK i många av kommunens förskoleverksamheter, särskilt på avdelningar som har många små barn och även i de verksamheter som har barn med annat modersmål än svenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Eklund, Elina, Alexandra Hegg, and Christin Johansson. "TAKK för en hjälpande hand : En kvalitativ studie om pedagoger i förskolan och deras arbete med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10105.

Full text

Abstract:

InledningTecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett sätt för pedagoger att förstärka det verbala språket. Det bidrar till barns språkutveckling då barn får ytterligare en möjlighet att förstå och kunna uttrycka sig. Studien utgår från den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger som arbetar med barn i ett till tre års ålder resonerar kring användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, samt på vilket sätt de använder TAKK.MetodStudien utgår från den kvalitativa metoden där redskapen observationer och gruppintervjuer använts. I studien ingår åtta pedagoger, förskollärare och barnskötare, från småbarnsavdelningar på två olika förskolor.ResultatResultatet av studien visar att pedagogerna använder TAKK i olika situationer, exempelvis sångsamling, måltider och leken. Tecken används då i form av förstärkning av det verbala språket då de tecknar och betonar specifika ord. Den förstärkningen menar pedagogerna kan leda till att de lättare når fram till barnen och även att barnen kan göra sig förstådda trots att de inte har ett fullt utvecklat verbalt språk. De flesta pedagogerna upplever att TAKK-användningen gynnar alla barns tidiga språkutveckling, att det utvecklar ordförrådet och språkljuden. Tecken kompletterar och förtydligar även det verbala språket eftersom det blir mer konkret för barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Joelsson, Jenny, and Malin Nordkvist. "Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation : En studie om pedagogers tal om TAKK i förskolans verksamhet i förhållande till barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59308.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) används i förskoleverksamheter, samt dess påverkan på barns språkutveckling. Frågeställningarna som besvaras under studiens gång fokuserar på pedagogernas erfarenheter om TAKK i förskolan, hur TAKK används i förskolan och med vilka barn, samt hur pedagoger talar och argumenterar om användandet av TAKK i relation till barns språkutveckling. Empirin är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tre pedagoger som arbetar på olika förskolor i södra Sverige. Studien utgår från ett fenomenologiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv, då metoden riktar sig till att undersöka hur människor på olika sätt förstår och uppfattar ett visst fenomen, som i detta fall bland annat är TAKK i relation till barns språkutveckling. Resultatet visar att utbildning inom TAKK är av stor vikt för att kunna arbeta med detta kommunikationssätt på ett korrekt sätt. Pedagogerna lyfter även att utbildningen måste kompletteras med ett eget intresse. Resultatet visar också tydligt att TAKK används med alla barn i förskolan oavsett språksvårighet eller ej, och pedagogerna är eniga om att detta sätt att komplettera verbalt språk har påverkan på barns språkutveckling. Resultatet visar dessutom att TAKK inte bara påverkar barns språkutveckling, utan är också ett verktyg som gynnar deras kommunikationsförmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Persson, Jeanette. "Föräldraerfarenheter av TAKK - tecken som alternativ och kompletterande kommunikation : Experiences of Using Signs as Alternative and Augmentative Communication." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8124.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Österberg, Emma. "Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares användning av TAKK i verksamheten." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35559.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine how preschool teachers work with signs as alternative and additional communication in preschool to promote the development of children's language development. My questions of issue are how do preschool teachers use signs as alternative and additional communication in preschool, how do the teachers motivate and describe their work and what experiences does the preschool teachers have with signs as alternative and additional communication in preschool? My method of this study has been qualitative where interviews were made with six preschool teachers. To analyze the result of the interviews I have used the socio-cultural perspective by Vygotskij, that describes how important the language and interaction between people are. I also used Vygotskijs model the nearest development zone to analyze the importance of interplay between the preschool teachers and children. I have also used previous research and studies to strengthen my study. The study results are that all preschool teachers work with signs as alternative and additional communication with the purpose to develop all children’s communication. All the teachers had good experiences and a positive attitude to signs as language development for children. The preschool teachers consider it necessary to have more education in signs and to get follow-up of their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Nilsson, Therese, and Annica Sjölin. "Pedagogers perspektiv på tecken som alternativ och kompletterande kommunikation : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25126.

Full text

Abstract:

Inledning Denna studie handlar om användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) kopplat till kommunikation. I förskolans verksamhet finns det barn med olika behov när det kommer till att kommunicera. Barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsnedsättning eller de yngsta barnen som ännu inte har utvecklat ett verbalt språk utgör en del av dessa barn. Att finna fungerande vägar för kommunikation är betydande för samspelet emellan barn och vuxna på förskolan. Syfte Syftet är att undersöka och synliggöra pedagogers perspektiv på användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i samspelet med barn i förskolan. Metod För att undersöka pedagogers perspektiv på användandet av TAKK kopplat till kommunikation har vi utifrån en fenomenografisk forskningsansats genomfört kvalitativa intervjuer i form av en digital enkät. Fjorton förskollärare och barnskötare från två olika förskolor besvarade vår digitala enkät. Enkäten har sedan bearbetats i dataprogrammet Survey and report. Därefter kunde vi utläsa följande tre teman, vilka ligger till grund för vårt resultat: TAKK som förstärkning av kommunikation, samspel och inkludering genom TAKK samt förutsättningar för implementering av TAKK. Resultat Resultatet visar pedagogernas perspektiv på TAKK. De beskriver TAKK som ett fungerande verktyg för kommunikation. Resultatet visar också att pedagogerna har ett inkluderande perspektiv kring användandet av TAKK. Pedagogerna beskriver att TAKK är ett verktyg som ökar samspel och gynnar inkludering men resultatet speglar även att pedagogerna anser att TAKK gynnar alla barns kommunikation oavsett behov. I resultatet framträder pedagogernas olika perspektiv kring implementeringen av TAKK. Ett tydligt mönster i resultatet är dock vikten av samsyn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Nilsson, Elin. "TAKK: En metod för de yngre barnens språkutveckling och dess betydelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16378.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examenarbete är att undersöka vad TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som metod har för betydelse i förskolan för de yngre barnen och hur förskolorna använder sig av TAKK. Min undersökningsmetod var intervjuer med tre pedagoger på tre förskolor i tre stadsdelar och observation på en av förskolorna. Resultatet utifrån intervjuerna visar att efter vad barnen har sagt till pedagogerna så tycker de om att använda sig av TAKK. Pedagogerna beskriver TAKK som mycket positivit för barnen men även för dem själva. På två av tre förskolor användes TAKK i mycket stor utsträckning och på den tredje förskolan användes TAKK i mindre utsträckning. Diskussion är ställt mot tidigare forskning och resultatet som mina intervjuer gav. Mina slutsatser är att TAKK är en bra metod som hjälper barnen i sitt språk. Men även för pedagoger att de får lära sig denna metod så att barnen får hjälp och stöd i sin utveckling. Först och främst den språkliga utvecklingen. TAKK är ett sätt och en metod för omgivningen att kommunicera med en individ med funktionsnedsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Karlén, Jenniefer, and Emelie Persson. "Det yngsta barnets röst : En kvalitativ studie om förskollärares argument för användandet av TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44766.

Full text

Abstract:

I denna kvalitativa studie är syftet att undersöka förskollärares argument och erfarenheter till varför de använder TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation till det yngsta barnet i förskolan, 1–3 åringar. Syftet besvarades genoms frågorna: vilka skäl har förskollärare för att använda TAKK? Vad har förskollärare för erfarenheter av användandet med TAKK? TAKK är ett verktyg som utförs med händerna och förstärker det viktigaste ordet i en mening samtidigt som personen talar och tecknar det förstärkande ordet. TAKK används av barnet och den vuxna för att hitta ett gemensamt språk som alla på förskolan kan förstå. För att få fram resultatet till studien användes semistrukturerade intervjuer. De genomfördes med åtta förskollärare i fyra kommuner, deras tankar ställs mot det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna är positiva till användandet och menar att det är barnets rättighet att kunna få en ”röst” för att kunna påverka sin livssituation. Genom att ge barnet kommunikationsmöjligheter via TAKK ökar delaktigheten, inflytandet, självständigheten och det bidrar positivt till språkutvecklingen för barnet. Det framkom att det vardagliga användandet av TAKK i förskolan kan ses som en utmaning. TAKK ska ses som en naturlig del under hela dagen på förskolan. Engagerade förskollärare kan genom TAKK skapa stora möjligheter för barnets kommunikation, självkänsla och frihet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'TAKK (tecken som AKK)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles