Academic literature on the topic 'Taktil stimulering'

Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. Resultatet omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. Slutsatsen är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering.

Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.

Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.

Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.

Syftet med vårt arbete är att skaffa oss kunskap om beröring/taktil stimulering och dess användning ute i förskolan. Vi vill ta reda på hur pedagogerna upplever att barnen påverkas av beröring/taktil stimulering. Beröring/taktil stimulering är livsviktigt för människan och bidrar till en trygg miljö, harmoni och ökad inlärning. I litteraturgenomgången betonas det att beröring/taktil stimulering är viktigt för barns utveckling. Beröring/taktil stimulering måste ske helt på barnens villkor och inte påtvingas. Den empiriska delen bygger på intervjuer med förskollärare som aktivt arbetar med beröring/taktil stimulering i verksamheten. Genom vår undersökning kom vi fram till att beröring/taktil stimulering skapar lugna och harmoniska barn.

Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare.

I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna:

- Vad är god kommunikation?

- Vad innebär god kommunikation för elevers lärande?

- Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra kommunikationen med elever?

Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på kommunikation, närhet och beröring.

Vi har kommit fram till att god kommunikation beror på hur budskapet framförs av sändaren, men större betydelse har mottagarens sätt att lyssna, uppfatta icke-verbala signaler samt sändarens och mottagarens engagemang. Vi har också funnit att lärare använder fysisk kontakt för att förstärka kommunikationen mellan dem och eleverna. Eftersom att vi kommunicerar mer med icke-verbala signaler som är både medvetna och omedvetna mynnar diskussionen ut i frågan om kommunikationen i framtiden kommer att försämras om vi inte är fysiskt närvarande med den vi kommunicerar.

Att köra fastän trötthet upplevs är en erkänd trafikfara. Om en förare idag kör när denne är trött klassas det som vårdslöshet i trafiken. Dock är det nästan omöjligt att vid en olycka påvisa att olyckan skedde för att en förare var trött. Det praktiska resultatet är att det lämnas åt föraren att själv avgöra om denne är för trött för att föra fram fordonet säkert. Hela situationen om att vara en trafikfara eller ej lämnas då åt en subjektiv bedömning.   I denna rapport undersöks olika sömnstadier, och metoder för att avgöra när och hur det är lämpligast att vakna för att vakna i ett mer alert tillstånd. För att sedan använda de metoder som visar sig vara lämpade som indata och parametrar till en algoritm som ska avgöra när det är som lämpligast att vakna för att vakna mer alert. Rapporten gör också en kalkyl som kan användas för att fastställa prototypens utvecklingskostnader.   Arbetet resulterar i en prototyp som föreslår en lösning till problemet med trötthet i trafiken. De kostnader som framkommer i samband med prototyputveckling fastställs och presenteras.   Undersökningen och utvecklandet av den tekniska lösningen har delats upp i två moduler och kommer att göras i samverkan med en extern studentgrupp på skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) vid Kungliga Tekniska högskolan.
Driving although experiencing fatigue is a recognized traffic hazard. Today, if a driver is driving despite being tired, it is considered to be reckless driving. However, in the event of an accident, it is almost impossible to prove that the accident occurred because the driver was tired. The practical result is that it is left to the driver to decide if one is too tired or not to drive the vehicle safely. The whole situation of being a traffic hazard or not is then subjected to a subjective assessment. This report examines different sleep stages and methods for determining when it’s most appropriate, and how it’s most appropriate to wake up, with the aim on waking up in a more alert state. Further, to use the methods that prove to be suitable as inputs and parameters of an algorithm. The report also examines different calculations that can be used to determine the development cost of the prototype. The result consists of a prototype that is a beginning on addressing the problem with fatigue in traffic. It also consist of a calculation determining the development cost. The research and development of the technical solution has been divided into two modules and will be done in collaboration with an external student group at School of Electrical Engineering and Computer Science (EECS) at KTH Royal Institute of Technology.