Academic literature on the topic 'Taktilt försvar'

Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare.

I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet. För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ”Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti?”, samt ”Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer?”. Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå. Resultatet har identifierat tyska brister i detta, brister som starkt bidragit till utfallet. Det finns många olika synsätt avseende hur kombinerade vapen kan förstås och förklaras. Denna avhandling har med stöd av Leonhards teori och den tyska defensiva striden på Sicilien bidragit med att klargöra ytterligare en liten del av tankarna kring kombinerade vapen. Goda exempel på när system av system fungerat och mindre goda har identifierats, detta är något att ta med sig in i framtiden när militära problem skall analyseras och beslut skall fattas.

Syftet med denna uppsats är att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur då eget radioaccessnät saknas eller ej finns tillgängligt. Tidshorisonten sträcker sig intill 2015.Med anledning av den pågående utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att använda civil teknik då eget radioaccessnät ej finns tillgängligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. Därefter studeras kontrollmöjligheter och målsättning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vägs de studerade områdenas slutsatser mot en utvärderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begränsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten. Slutligen görs en ansats att föreslå områden för fortsatta studier. Uppsatsens resultat visar på att det finns såväl fördelar som nackdelar med ett dylikt utnyttjande. Utvecklingen av infrastrukturen kommer i mycket att avgöra till vilken grad ett utnyttjande är möjligt. Tillgänglighet, säkerhet och robusthet är nyckelfunktioner i militära kommunikationssystem. Ett användande av COTS och kommersiell infrastruktur kommer inte att erbjuda önskad nivå på dessa nyckelfunktioner, varken idag eller i en nära framtid såsom enskilt sambandssystem. Dock är tekniken tillräckligt intressant för att bli föremål för fortsatta studier, och ett utnyttjande som komplement till andra system. Identifierade områden för fortsatta studier är, lagar och regler för  kontraktsslutande mellan försvaret och civila operatörer och nya metoder för punkt till punkt kryptering. Fältförsök vid någon av försvarets stridsskolor skulle dessutom ge möjligheten att studera användarvänlighet och robusthet i den militära miljön.
The purpose of this thesis is to study and discuss the possibilities for the Swedish National Defense Forces to use civilian mobile telecommunication systems (COTS) and commercial infrastructure when an own Radio Access Network isn’t available. The time horizon stretches to approximately year 2015.According to the ongoing development in mobile telecommunications the essay study and discuss the possibilities to use civilian technique in spite of an eventual procurement of an own tactical radio access network. First an inventory and description of the development of the technique is done. Then control and aiming for training and equipment procurement is studied. In the analysis, the above is used together with an evaluation model, containing specific demands and scenarios, for the armed forces to find out the pros and cons of such a use. Finally an attempt is made to propose areas for further studies. The conclusions of the essay are that there are both pros and cons of such a use, the development of the infrastructure, that is very much going to determine to what extent it is possible. Availability, security and robustness are key functionality's for military communication systems. The use of COTS and commercial infrastructure will not reach the desired level of these functionality's, today or in near future as a stand-alone system. But it’s interesting enough for further studies. Identified areas for further studies are, laws and official rules for contracts between the defense administration and civilian telecommunication companies, new end-to-end encryption methods and field tests with COTS at one of the Armed Forces tactical combat schools.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att utreda hur miniminivån, genom tidig markering av vissa företeelser som icke-vetenskapliga, kan bereda mark för en fullständig (eller åtminstone mer fullständig) lösning på demarkationsproblemet. I uppsatsen redogörs huvudsakligen för begreppet miniminivån samt ett förslag till ett kriterium som krävs för att uppnå miniminivån, nämligen kriteriet för taktisk skepticism. Miniminivån utgör ett nödvändigt villkor för att en företeelse ska klassas som vetenskap. Innan en företeelse kan mätas mot kriterier bortom miniminivån, som tillsammans med kriterierna på miniminivån utgör ett tillräckligt villkor, måste miniminivåns kriterier uppfyllas. Detta kombinerar en monokriteriell ansats tydlighet med den flexibilitet som multikriteriella ansatser/ klusteransatser innehar genom dessas större mängd kriterier. ”Vetenskap” definieras i uppsatsen som bredare än det engelska ”science” som i vanliga fall motsvarar naturvetenskaperna. Ett allvarligt argument mot miniminivån är att det finns en risk att alla rimliga vetenskaps- kriterier är lika lämpliga att ha där. Skulle detta vara fallet har miniminivån bara lyckats göra frågan onödigt komplex. Därför formuleras ett krav och två desiderata som ställs på förslag som utgår från Karl Popper, Imre Lakatos, Thomas S. Kuhn och Mario Bunge. Utifrån Mario Bunges resonemang formuleras kriteriet för taktisk skepticism som exkluderar förekomster av radikal dogmatism och radikal skepticism. Detta kriterium bedöms vara lämpligast av kandidaterna. En form av  kreationism utvärderas utifrån kriteriet för taktisk skepticism, och bedöms ej uppfylla kriteriet. Vid en korrekt förståelse av miniminivån försvagas förtroendet för den sortens kreationism kraftigt med avseende på dess roll som kunskapsförmedlare. Det tidigare nämnda motargumentet bedöms därmed vara bemött. Det konstateras att miniminivån har potential att tjäna ett praktiskt syfte både före och efter jakten på en lösning på demarkationsproblemet.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk. För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen. Det genomförs även en jämförelse mellan de målsättningar som finns för den taktiska luftburna transporten med situationen i dagsläget i syfte att analysera hur framtiden kommer att se ut. Slutsatsen är att det taktiska transportflyget är av vikt men att det ej utgör en kritisk resurs i det användbara försvaret vid nationella insatser. Författaren gör även bedömningen att tillgängligheten på de flygplan som används för luftburen taktisk transport kommer att vara betydligt lägre än vad som planerats.
The Swedish Armed Forces is, since approximately ten years back, experiencing a transformation towards an improved defence capability. The importance of tactical air transport has within this transformation become of greater importance, especially concerning international operations. The author is, however, curios about how tactical air transport is to be implemented within domestic operations. Hence the purpose of the essay is to analyze, with the help of the two doctrines: Militärstrategisk doktrin and Doktrin för luftoperationer, if the resource that the tactical air transport constitutes to the new Swedish Armed Forces is to be seen as a crucial one within domestic operations? To answer the purpose the author analyzes how the new Swedish Armed Forces is intended to operate when it comes to domestic operations, what goals are set up for the tactical air transport and what the situation is like at the moment. The author then uses the theories described in the military doctrines to analyze how tactical air transport can be linked to the new Swedish Armed Forces .There is also a comparison made between the current state of the tactical air transport and the goals set up within the new organisation with the purpose of analyzing what the future might look like. The conclusion is reached that tactical air transport is of great importance to the new Swedish Armed Forces but that it is not to be seen as a crucial resource. The author also predicts that the availability of the aircraft fleet used for tactical air transport will be lower then planned.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att ge en bild av hur kvotflyktingar uppfattar och praktiskt hanterar sin tillvaro, samt att identifiera olika taktiker/strategier som därvid använts. Empirin består av ostrukturerade intervjuer med 4 informanter, vilka tidigare mottagits som kvotflyktingar. Intervjuerna har transkriberats och kodats för analys. Kvalitativ metod har använts. Teoretiskt ramverk för analys har bestått av tre kopplade ingångar: 1. Scenen för handling. 2. Habitus. 3. Taktiska dispositioner. Empirin visar att informanterna uppskattar Sverige som Scen för handling. Sverige uppfattas som ett tryggt och välordnat land. Demokrati, yttrandefrihet, religionsfrihet och vänlighet beskriver kontexten. Avigsidorna är byråkrati och disciplinering. Informanternas tidigare erfarenheter inverkar tydligt på hanteringen av tillvaron. Informanterna betonar vikten att se och hitta möjligheter i Sverige. Resultatet visar att informanterna tillämpar ett förhållningssätt med beredskap för taktiska manövrer längs vägen.

2008-06-04

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.

De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.

Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.

Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna. Slutligen besvaras frågeställningen i en slutdiskussion.

I analysen framgår att teorierna går att applicera mot de båda slagen, men att de användes mer frekvent i det ena. I en mer rörlig strid ledde de taktiska grundprinciperna till ett avgörande. I ett utnötningskrig gjordes försök att använda dem, dock lyckades det inte på samma sätt.

This essay is about the tactical principles and the battles of Tannenberg and the Somme during World War 1. This essays purpose is to examine which tactical principles that were used within these battles and with the help of these principles try to explain the execution of the battles.

The tactical principles are collected from the Swedish doctrine for ground operations. The reason for this is to explain how doctrines of today can be applied on the battles of yesterday.

The method that has been used in this essay is a case study based on literature studies. Case studies give an opportunity for a deeper analysis and description by the historical events than if a whole description of the World War 1 had been made.

This essay is divided into an introduction where the battles mentioned above are described. Thereafter follows a chapter where the theory about the tactical principles is described and the cases are presented. Thereafter follows an analysis where the theories are applied to the cases. Finally the question at issue is answered in a final discussion.

The result of the analysis is that the theories can be applied to the battles but they were more frequently used in one of them. The tactical principles were more decisive in a mobile warfare compared to an immobile warfare. Attempts to use the tactical principles during the immobile battle were made, but didn’t succeed as well as in the mobile battle.