Academic literature on the topic 'Talutrymme'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Talutrymme.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Talutrymme"

1

Eliasson, Nina, and Helene Sørensen. "Pojkars och flickors tillgång till talutrymme i det naturvetenskapliga klassrummet." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 28, no. 3 (January 1, 2019): 41–56. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v28i3.1129.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Talutrymme"

1

Andersson, Annika, and Pia Johansson. "Flickors och pojkars talutrymme i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8287.

Full text
Abstract:
I den svenska förskolan är samlingarna en daglig aktivitet som ibland går på rutin och därför inte alltid engagerar barnen, vilket kan leda till många tillsägelser till barn som inte orkar sitta och lyssna. Studiens syfte var att undersöka förskollärares medvetenhet om flickors och pojkars talutrymme i samlingssituationer. Intervjuer med halvstrukturerade frågor till åtta förskollärare, fyra manliga och fyra kvinnliga har genomförts. Resultaten visar att förskollärare oavsett könstillhörighet är medvetna om pojkar och flickors talutrymme. En gemensam uppfattning var att det är fler flickor än pojkar som tar plats under samlingarna. De menar att pojkarna trots allt hörs och syns mest, då även kroppsspråk läggs till. Detta blir mer tydligt ju äldre barnen blir. Förskollärarna uttrycker att de är medvetna om hur de fördelar ordet under samlingen och menar att de inte ser till könstillhörighet utan till individ, med målet att alla barn ska få tala och även lyssna. En slutsats som kan dras av studien är att då de pratsamma och utåtagerande barnen fortfarande är såväl tids- som uppmärksamhetskrävande krävs riktade åtgärder för hur även de tysta, blyga barnen bör uppmärksammas och lyftas fram vid samlingarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svärd, Sofia. "Elevers talutrymme i klassrummet : En kvalitativ fallstudie om några lärare och elevers upplevelser av hur talutrymmet fördelas i klassrummet." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30547.

Full text
Abstract:
Jag har arbetat på lågstadiet i fem år och har upplevt att talutrymmet skiljer sig ganska mycket mellan pojkar och flickor under lektionerna. Min åsikt är att detta behöver göras mer synligt, för både lärare och elever, så att vi kan arbeta för att skapa en bättre balans i talutrymmet mellan pojkar och flickor. Enligt flera artiklar är pojkar mer muntligt aktiva än flickor under lektionstid (Kommer, 2006; Morrissette, Jesme & Hunter, 2017). Hur stort talutrymme eleverna får är givetvis en viktig del av undervisningen och kan självklart vara avgörande för deras självkänsla och framgång i skolan. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur några lärare i årskurs tre beskriver hur de uppfattar att talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar i klassrummet samt vad det finns för tänkbara pedagogiska strategier att alla elever ska kunna få sin stämma hörd. Jag har intervjuat tio lärare och arton elever i årskurs 3. I intervjuerna uttrycker flickorna att pojkarna tar större talutrymme, medan pojkarna inte upplever någon skillnad mellan könen. De flesta lärarna uttryckte att pojkarna tog större talutrymme än flickorna. De var några lärare som inte upplevde någon skillnad mellan könen och menade att detta berodde på att flickorna i deras klass var ”starka”. I den litteratur jag har tagit del av har jag inte funnit något entydigt stöd för att ”starka” flickor skulle påverka talutrymmet. I mina intervjuer framkom att lärarna använde sig av metoder och läromedel som hade en positiv påverkan på talutrymmet. De menade att läromedel och metoder som strukturerade hur talutrymmet skulle fördelas, både tidsmässigt och i form (enskilt, i par, i helklass), gynnade samtliga elever och gjorde att fler elever fick komma till tals.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nilsson, Joakim, and Sebastian Svensson. "Elevers talutrymme i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65692.

Full text
Abstract:
This is a study of how speaking time is distributed in two different classroom settings. The study includes observations of lessons and interviews with teachers. The main aim of the study was to ascertain whether boys and girls receive and claim speaking time to an equal extent. The justification for the study is that school is supposed to give equal education to all pupils, and an essential condition for this should be that both boys and girls are given and can use the speaking time equally. The study was conducted from a gender perspective and with the approach of social constructionism. It examines the speaking time that the pupils take without the teacher’s permission, and also how the teacher allocates speaking time to boys and to girls. The result shows that boys dominate the speaking time, even though teachers say that they make an effort to distribute speaking time equally between girls and boys. One of the observations showed that the girls were more active than the boys, but this was contradicted by the results of the study as a whole. The study also includes interviews with two teachers, one from each school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Caroline. "Talhandlingar och talutrymme. : En studie av andraspråksinteraktion." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35203.

Full text
Abstract:
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur en klassrumsinteraktion i Utbildning i svenska för invandrare kan te sig. Ett mer specifikt syfte med uppsatsen är att undersöka hur interaktionen mellan lärare och elever ser ut för fördelning av talutrymme, tal-handlingar, respons samt lärarens frågetyper. Detta är en fallstudie som utgår från observation och inspelning av en SFI-klass med elever som går på kurs C- och D- inom spår 3. I studien har fyra klassrumsinspelningar transkriberats och analyserats enligt COLT–modellen. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren använde talhandlingarna frågor, upprepning av fråga, respons, direkt uppmaning samt förklaring och instruktion. Eleverna använde talhandlingarna: frågor, upprepning av fråga, respons, förklaring och instruktion. Resultatet visar även att läraren står för den största delen av talutrymmet. Den vanligaste talhandlingen hos läraren var frågor och elevernas var att svara på lärarens frågor. Den frågetyp som dominerar lärarens frågor är öppna frågor. Övriga frågetyper som läraren använder är fokuserad fråga, neutral ja- och nej-fråga, styrande ja- och nej-fråga, ingen explicit uppmaning till svar, uppskjutande fråga, samt retorisk fråga. Den frågeform som används mest hos läraren är av syntaktisk form, där frågorna inleddes med ett frågeord eller har omvänd ordföljd med det finita verbet först. Vanligast förekom-mande respons hos eleverna är ultraminimala yttranden. Lärarens respons består mestadels av neutral respons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Spånberg, Lilian. "Talutrymme i andraspråksundervisningen : En studie av hur talutrymmet kan fördelas i klassrumssituationer när det är tänkt att eleverna ska tala." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65024.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Malm, Helena, and Jennie Olsson. "Pojkars och flickors talutrymme under samlingssituationer i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11561.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov. Vi uppmärksammade att alla barn uttryckte sig olika mycket och på olika sätt, i undersökningen kom vi fram till att de barn som ofta uttryckte sig verbalt, var de barn som fick störst talutrymme.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Moa. "Pojkar tar ordet! : Talutrymme i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17478.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Vibäck, Marcus, and Linda Ring. "Schhhh! : En studie om lärares medvetenhet om elevers talutrymme." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201313.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus på lärarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med åtta lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet från observationen syftade till att en jämförelse mellan lärarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill säga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och läraren, har i denna studie fått vara en arena där vi har studerat lärarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna. Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån fyra frågeställningar, med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt som nämnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien påvisade att pojkar tar/får den största platsen i det gemensamma talutrymmet. Men hur stor pojkarnas dominans var varierade mellan klasserna. Vi kunde dock inte påvisa att det är pojkar som grupp som får det största utrymmet, utan att det var individer, då främst pojkar, som tog/fick störst plats i det gemensamma talutrymmet. Efter att ha studerat lärarens uppfattningar kring sin fördelning av det gemensamma talutrymmet kan det konstateras att ett individperspektiv styr läraren i dennes fördelning. Genus är relativt oreflekterat som fenomen och något som många lärare aktivt väljer bort i sin undervisning. Därför efterlyser vi en ökad reflektion kring genus i skolans arbete för att på så sätt bryta mot de rådande könsstereotyperna som finns i klassrummet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rastell, Angelica, and Monica Ojala. "Talutrymme och uppmärksamhet i förskolans samling ur ett genusperspektiv." Thesis, Jönköping University, School of Education and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-849.

Full text
Abstract:

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:

· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?

· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?

· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?

· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?

I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning. Vår studie visar att i kommunikationssammanhang skiljer sig flickor och pojkar åt. Det har visat sig att pojkar både tar och får mer utrymme.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Anna. "Makt och talutrymme i skolan sett ur ett genusperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-928.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen är att belysa flickors och pojkars olika villkor i skolan samt att undersöka vilka konsekvenser dessa får för den muntliga kommunikationen. Genom uppsatsen vill jag också belysa hur arbetet med jämställdhet kan bedrivas på olika skolor och i olika klasser. Jag vill dock påpeka att det är jämställdheten mellan elever i skolan som jag har tittat på, inte mellan lärare eller annan personal på skolan.

I litteraturgenomgången redovisar jag några olika makt- och dominans processer som finns mellan könen och hur lärare, skolan och elever på olika sätt påverkar könsrollerna. Jag redogör kort för hur språk och makt hör samman och tar upp olika aspekter kring talutrymme och hur det fördelas i klassrummen. Avslutningsvis tar jag upp några undersökningar om talutrymme.

I min empiriska studie har jag observerat talutrymmet, genom att räkna antal repliker, i två olika klasser samt intervjuat deras lärare om olika saker rörande jämställdhet. Bl.a. hur de arbetar med jämställdhet på skolorna och i klassrummen och hur de gör för att utjämna talutrymmet under lektionerna.

Jag tycker mig se en liten positiv utveckling när det gäller jämställdheten på skolorna och då framförallt när det gäller talutrymmet, t.ex. har skillnaderna mellan pojkars och flickors talutrymme minskat. Det går framåt men sakta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography