Academic literature on the topic 'Tandvårdsrädsla'

Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls.

Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla

Frågeställningar:

1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla?

2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor?

3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra?

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen.

Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar. Efter att ha läst titel och sammanfattning på de funna artiklarna hämtades fulltext på de artiklar som stämde med inklusions- och exklusionskriterierna. Dessa artiklar relevansgraderades sedan och artiklar med hög relevans inkluderades i resultattabellerna och kvalitetsbedömdes. Artiklar med låg relevans exkluderades. Resultat: Tjugofem artiklar hade hög relevans och användes i resultattabellerna. Av dessa artiklar användes 10 stycken i syfte 1 och 15 artiklar i syfte 2. Av dessa artiklar fick två bedömningen medelhög kvalitet och 23 artiklar fick hög kvalitet. Konklusion: Resultatet visar att tandvårdsrädsla är en av de stora anledningarna till att vuxna inte går till tandvården. Andra faktorer påverkar också som tidsbrist, kostnad och att patienterna inte känner behov av att gå så länge de inte har några problem med tänderna. Resultatet visar även att oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda.
Objective: The literature study had two aims. The first was to investigate how common it is that dental anxiety is a reason why adults do not go to the dentistry and the second if irregular dental attenders have a higher level of dental anxiety. Material and methods: A systematic literature search of the database PubMed was carried out. The inclusion criteria were that studies should have been conducted in individuals > 15 years old and articles should be written in English. The exclusion criterion was reviews. After reading the title and abstract of the found articles, articles that matched the inclusion and exclusion criteria were retrieved in full text. These were graded on relevance and articles of high relevance were included in the result tables and quality were then assessed. Articles with low relevance were excluded. Results: Twenty-five articles had high relevance and were used in the result tables. Of these, 10 articles were used for the first aim, 15 articles for the second aim. Of these, two articles were assessed as showing medium-high quality, 23 articles were of high quality. Conclusion: The results show that dental anxiety is one of the major reasons that adults do not go to the dentist. Other factors also influence like the lack of time, cost and that the patients do not feel the need to go as long as they do not have any problems with their teeth. The result also show that irregular dental attenders have a higher level of dental anxiety.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla.

Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är.

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. Konsekvenser: Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys.  Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod.
Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan.   Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla.   Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla?   Metod: Litteraturstudie   Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården.   Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades. Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla. Smärta och oregelbundet tandvårdsbesök är förknippat med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Slutsats: Det finns olika orsakssamband till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Flera studier konstaterade att flickor hade en högre nivå av tandvårdsrädsla än pojkar. De vanligaste faktorerna som förknippas med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar är plågsamma smärterfarenheter, tidigare erfarenhet av tandvärk, injektion, borrning och ljudet av borrningen.
Aim: To examine the factors which have causal relationship with dental fear among children and adolescents. Material and methods: This study is a literature review of published scientific articles that concerns the dental fear and its causes among children and adolescents. The searching and assessment of the relevant scientific articles have been made with the intention to find answers to the study's purpose. Quantitative studies were included in the study. Articles that were published before the 2000s were excluded. Results: Showed that child dental fear is associated with parental dental fear. Unpleasant experience at dental visits contribute to dental fear. Pain and irregular dental visits are associated with dental fear among children and adolescents. Conclusions: There are different causal relationship to dental fear among children and adolescents. Several studies noted that girls had a higher level of dental anxiety than boys. Most common factors which associates with dental fear among children and adolescents are distressing painful experience, previous experience of toothache, injection, drilling and the sound of drilling.

Bakgrund: Tandvårdsrädsla kan uppkomma från händelser både inom tandvården och utanför. Det finns olika grader av tandvårdsrädsla och majoriteten av befolkningen upplever någon form av tandvårdsrädsla. Det har visat sig att tandvårdsrädsla har en negativ påverkan på den orala hälsan. Vid sexuella övergrepp kan personerna drabbas av flertalet skadliga följder, både psykiska och fysiska, som tandvårdspersonal kan notera vid kliniska undersökningar. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka eventuellt samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Metod: Metoden är en litteraturstudie, där artikelsökning med sökordskombinationer utfördes i olika databaser. De utvalda artiklarna fick genomgå flera urvalssteg och en kvalitetsgranskning. Resultat: Studierna visar ett splittrat resultat gällande sambandet mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp, men de flesta studier kunde påvisa ett statistiskt signifikant samband. Flera faktorer inom tandvården kan framkalla flashbacks och bidra till en negativ upplevelse av tandvården. Personer som har blivit oralt sexuellt utnyttjade uppvisar högre nivåer av tandvårdsrädsla och har svårare att ta kontakt med tandvården. Slutsats: Det finns bekräftade samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Det har visat sig att vissa moment inom tandvården kan ha en negativ påverkan på tandvårdsupplevelsen.
Background: Dental fear may originate from both incidents within or outside of the dentistry.  The majority of the population experience some form of dental fear in varying degrees. It has been shown that dental fear has a negative impact of the oral health. Due to sexual abuse, people may suffer from several harmful consequences, which can be observed during a clinical examination. Aim: The aim of this review was to explore eventual relationship between dental fear and sexual abuse. Method: The method used was a literature review. An article search with keyword combinations was carried out in different databases. The selected articles went through several steps of selections and one quality assessment. Result:  The studies showed a divided result, but most studies could demonstrate a statistically significant relationship between dental fear and sexual abuse. Several factors in dentistry may evoke flashbacks and contribute to a negative perception of dentistry. Victims of oral sexual abuse presented higher levels of dental fear. Conclusion: There is a confirmed relationship between dental fear and sexual abuse. Certain elements within the dentistry can have a negative impact on the dental care experience.