Dissertations / Theses: 'Tandvårdsrädsla'

1

Embrand, Anna, and Charlotte Johansson. "Könskillnader vid tandvårdsrädsla." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2189.

Full text

Abstract:

Introduktion: Rädslan för tandvård är den vanligaste rädslan i den industrialiserade världen. Ett flertal faktorer påverkar till tandvårdsrädslan, såsom kön, tandvårdsvanor, oral hälsa, ålder, tidigare negativa upplevelser under tandbehandling och psykosociala faktorer. Män och kvinnors relation till smärta skiljer sig åt och förklaras av biologiska och sociala skillnader. Inom forskningen förekommer olika mätinstrument, anpassade för olika syften. Kön används som undersökningsvariabel. Genusforskning innebär att vissa kriterier uppfylls.

Syfte: Syftet är att beskriva könsskillnader vid tandvårdsrädsla

Frågeställningar:

1. Finns det könsskillnader vid tandvårdsrädsla?

2. Vilka faktorer bidrar till tandvårdsrädsla hos män respektive kvinnor?

3. Vilka konsekvenser kan tandvårdsrädsla medföra?

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Kvinnor uppvisade högre grad av tandvårdsrädsla än män. Kvinnor hade lättare att berätta om sin rädsla. Ensamstående män upplevde att de inte togs på allvar när de uppgav tandvårdsrädsla. Kvinnor minns en smärtsam behandling i större utsträckning än män. De upplevde också smärta i högre grad. Traumatiska händelser och socioekonomiska faktorer påverkar båda könen negativt i tandvårdssituationen.

Konklusion: Det biologiska könet har en betydelse för tandvårdsrädslan. Könsskillnader uppvisas i de granskade studierna. Det behövs kunskaper och insikt hos tandvårdspersonal om att könsskillnader medverkar till hur individerna förhåller sig i sin tandvårdsrädsla vilket också påverkar den orala hälsan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hosseini, Nik, and Marie Vesterling. "Tandvårdsrädsla och tandvårdsbesök. Litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19784.

Full text

Abstract:

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar. Efter att ha läst titel och sammanfattning på de funna artiklarna hämtades fulltext på de artiklar som stämde med inklusions- och exklusionskriterierna. Dessa artiklar relevansgraderades sedan och artiklar med hög relevans inkluderades i resultattabellerna och kvalitetsbedömdes. Artiklar med låg relevans exkluderades. Resultat: Tjugofem artiklar hade hög relevans och användes i resultattabellerna. Av dessa artiklar användes 10 stycken i syfte 1 och 15 artiklar i syfte 2. Av dessa artiklar fick två bedömningen medelhög kvalitet och 23 artiklar fick hög kvalitet. Konklusion: Resultatet visar att tandvårdsrädsla är en av de stora anledningarna till att vuxna inte går till tandvården. Andra faktorer påverkar också som tidsbrist, kostnad och att patienterna inte känner behov av att gå så länge de inte har några problem med tänderna. Resultatet visar även att oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda.
Objective: The literature study had two aims. The first was to investigate how common it is that dental anxiety is a reason why adults do not go to the dentistry and the second if irregular dental attenders have a higher level of dental anxiety. Material and methods: A systematic literature search of the database PubMed was carried out. The inclusion criteria were that studies should have been conducted in individuals > 15 years old and articles should be written in English. The exclusion criterion was reviews. After reading the title and abstract of the found articles, articles that matched the inclusion and exclusion criteria were retrieved in full text. These were graded on relevance and articles of high relevance were included in the result tables and quality were then assessed. Articles with low relevance were excluded. Results: Twenty-five articles had high relevance and were used in the result tables. Of these, 10 articles were used for the first aim, 15 articles for the second aim. Of these, two articles were assessed as showing medium-high quality, 23 articles were of high quality. Conclusion: The results show that dental anxiety is one of the major reasons that adults do not go to the dentist. Other factors also influence like the lack of time, cost and that the patients do not feel the need to go as long as they do not have any problems with their teeth. The result also show that irregular dental attenders have a higher level of dental anxiety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Stenebrand, Agneta. "Tandvårdsrädsla och temperament hos 15-åringar." Thesis, Jönköping University, Jönköping University, HHJ, Dep. of Natural Science and Biomedicine, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-10870.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Malesevic, Dajana, and Olga Tagner. "Tandvårdsrädsla hos vuxna : Orsaker och konsekvenser." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4437.

Full text

Abstract:

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av världens vuxna befolkning av tandvårdsrädsla. Rädsla är individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. Rädslan uppväcker en fysiologisk spänning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvårdsrädsla.

Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvårdsrädsla uppstår hos vuxna samt att undersöka om tandvårdsrädsla kan få konsekvenser för den orala hälsan och i så fall vilka konsekvenserna är.

Metod: Systematisk litteraturstudie.

Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvårdssituation uppvisar högre grad av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädsla är multifaktoriell men rädsla för smärta har visat sig vara en central orsak till att tandvårdsrädsla uppstår hos individer. Konsekvenser: Patienter som lider av tandvårdsrädsla besöker tandvården mindre regelbundet och har mindre goda ,vilket påverkar den orala hälsan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Håkansson, Jennie, and Lisa Södergren. "Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi mot tandvårdsrädsla." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14039.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod.
Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Feki, Larsson Selma, and Anna-Ida Forssten. "Behandlingsmetoder för att lindra tandvårdsrädsla : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31905.

Full text

Abstract:

Introduktion: Tandvårdsrädsla innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. Rädslan för tandvården grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser från tandvården och påverkan från förälder. Tandvården har en betydande roll till att kunna lindra rädslan. Syfte: Att kartlägga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvårdsrädsla. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder används för att lindra tandvårdsrädsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en lyckad metod för att behandla tandvårdsrädsla då KBT går till botten med vad som ligger bakom rädslan. Många av deltagarnas rädsla för tandvården minskade med KBT. Lokalanestesi var många gånger inte tillräckligt för att lindra smärtan. För många deltagare hjälpte inplanerad behandling med sedering att minska ångesten dagarna före besöket. Att medicineras med Midazolam och Alprazolam visade att deltagarna var mer samarbetsvilliga och kände mindre ångest i tandvårdssituationen. Lavendel och handdockor som komplement i tandvårdsbesöket lindrade inte rädslan till tandvården. Konklusion: Författarna har tittat på vilka behandlingsmetoder som kan lindra tandvårdsrädsla. Det finns studier som visar att medicinering bidrar till minskad ångest men få studier som visar att medicinering bidar till minskad tandvårdsrädsla. Därför skulle ett förslag till vidare forskning vara om medicinering bidrar till minskad tandvårdsrädsla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lyudmila, Nikolova, and Petersson Emelie. "Tandvårdsrädsla hos tredje års elever på gymnasiet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21973.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Karami, Shams. "Tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar : En litteraturstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24384.

Full text

Abstract:

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades. Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla. Smärta och oregelbundet tandvårdsbesök är förknippat med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Slutsats: Det finns olika orsakssamband till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Flera studier konstaterade att flickor hade en högre nivå av tandvårdsrädsla än pojkar. De vanligaste faktorerna som förknippas med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar är plågsamma smärterfarenheter, tidigare erfarenhet av tandvärk, injektion, borrning och ljudet av borrningen.
Aim: To examine the factors which have causal relationship with dental fear among children and adolescents. Material and methods: This study is a literature review of published scientific articles that concerns the dental fear and its causes among children and adolescents. The searching and assessment of the relevant scientific articles have been made with the intention to find answers to the study's purpose. Quantitative studies were included in the study. Articles that were published before the 2000s were excluded. Results: Showed that child dental fear is associated with parental dental fear. Unpleasant experience at dental visits contribute to dental fear. Pain and irregular dental visits are associated with dental fear among children and adolescents. Conclusions: There are different causal relationship to dental fear among children and adolescents. Several studies noted that girls had a higher level of dental anxiety than boys. Most common factors which associates with dental fear among children and adolescents are distressing painful experience, previous experience of toothache, injection, drilling and the sound of drilling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Odqvist, Stephanie, and Helen Vu. "Tandvårdsrädsla hos sexuellt utnyttjade personer : - En litteraturstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30481.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tandvårdsrädsla kan uppkomma från händelser både inom tandvården och utanför. Det finns olika grader av tandvårdsrädsla och majoriteten av befolkningen upplever någon form av tandvårdsrädsla. Det har visat sig att tandvårdsrädsla har en negativ påverkan på den orala hälsan. Vid sexuella övergrepp kan personerna drabbas av flertalet skadliga följder, både psykiska och fysiska, som tandvårdspersonal kan notera vid kliniska undersökningar. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka eventuellt samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Metod: Metoden är en litteraturstudie, där artikelsökning med sökordskombinationer utfördes i olika databaser. De utvalda artiklarna fick genomgå flera urvalssteg och en kvalitetsgranskning. Resultat: Studierna visar ett splittrat resultat gällande sambandet mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp, men de flesta studier kunde påvisa ett statistiskt signifikant samband. Flera faktorer inom tandvården kan framkalla flashbacks och bidra till en negativ upplevelse av tandvården. Personer som har blivit oralt sexuellt utnyttjade uppvisar högre nivåer av tandvårdsrädsla och har svårare att ta kontakt med tandvården. Slutsats: Det finns bekräftade samband mellan tandvårdsrädsla och sexuella övergrepp. Det har visat sig att vissa moment inom tandvården kan ha en negativ påverkan på tandvårdsupplevelsen.
Background: Dental fear may originate from both incidents within or outside of the dentistry. The majority of the population experience some form of dental fear in varying degrees. It has been shown that dental fear has a negative impact of the oral health. Due to sexual abuse, people may suffer from several harmful consequences, which can be observed during a clinical examination. Aim: The aim of this review was to explore eventual relationship between dental fear and sexual abuse. Method: The method used was a literature review. An article search with keyword combinations was carried out in different databases. The selected articles went through several steps of selections and one quality assessment. Result: The studies showed a divided result, but most studies could demonstrate a statistically significant relationship between dental fear and sexual abuse. Several factors in dentistry may evoke flashbacks and contribute to a negative perception of dentistry. Victims of oral sexual abuse presented higher levels of dental fear. Conclusion: There is a confirmed relationship between dental fear and sexual abuse. Certain elements within the dentistry can have a negative impact on the dental care experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Boström, Charlotte. "Metoder att behandla vuxnas tandvårdsrädsla : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4752.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Rashid, Zina. "Tandvårdsrädsla bland barn och ungdomar : bakomliggande faktorer och behandlingsmetoder." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4323.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Henrysson, Maria, and Karita Olsén. "Behandlingsmetoder för barn och vuxna med tandvårdsrädsla : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48362.

Full text

Abstract:

Introduktion: Tandvårdsrädsla återfinns bland både vuxna och barn i befolkningen. Denna rädsla utvecklas under påverkan av flera olika faktorer och är ofta stark och svår att kontrollera. Denna rädsla kan påverka munhälsan och livskvalitén negativt. Därför är den viktig att behandla. Syfte: Syftet med studien var att granska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder för behandling av tandvårdsrädda patienter. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder tillämpas vid tandvårdsrädsla och vilka metoder fungerar? Vilka av behandlingsmetoderna används till barn och vilka används till vuxna? Metod: Litteraturstudie Resultat: Flertal olika behandlingsmetoder presenteras för att användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter. De flesta metoderna är inriktade på att behandla rädslan vid en specifik behandling. Metoder inom beteendepsykologi är avsedda att även behandla tandvårdsrädsla på längre sikt. Konklusion: Det är av stor vikt att tandvårdsrädsla behandlas. Enligt lag har en individ som är tandvårdsrädd rätt till trygg och säker vård. Olika behandlingsmetoder finns att tillgå. Fortsatta studie behövs för att utöka kunskapen om olika metoders resultat och användbarhet bland barn och vuxna

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Gharb, Shima, and Parisa Nori. "Orsaker och konsekvenser av tandvårdsrädsla hos vuxna : En allmän litteraturstudie." Thesis, Jönköping University, HHJ. Centrum för oral hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53610.

Full text

Abstract:

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar.
Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bergström, Anna, and Susanna Johansson. "Upplevelse av smärta och tandvårdsrädsla : hos patienter på Högskolan Kristianstads tandvårdsklinik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10587.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevelse av tandvårdsrädsla och smärta hos patienter vid tandhygienistbehandling. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns samband mellan kön och ålder i relation till tandvårdsrädsla och smärta. Studien genomfördes med användning av enkäter på patienter som behandlades av tandhygieniststudenter på Högskolan i Kristianstad. I studien ingick 78 respondenter, varav 39 män och lika många kvinnor i åldrarna 21-81 år. Enkäten bestod av två delar. Den första delen bestod av Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) som användes för att mäta tandvårdsrädsla. Det fanns också två frågor om kön och ålder. Andra delen bestod av Visual Analogue Scale (VAS) som användes för att mäta smärtupplevelsen under fem behandlingsmoment, tandstensborttagning, röntgen, injektion, fickdjupsmätning samt behandling i helhet. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan upplevelsen av smärta och tandvårdsrädsla (p=0,000) samt smärta och tandvårdsrädsla relaterat till ålder (p=0,011) (p=0,002). Ingen statistisk signifikant skillnad sågs gällande smärta och tandvårdsrädsla i samband med kön (p=0,682) (p=0,064). Slutsatsen var att ett samband kunde ses mellan smärta och tandvårdsrädsla. Den yngre åldersgruppen upplevde högre grad av smärta och tandvårdsrädsla än den äldre gruppen. Ingen skillnad kunde ses mellan kvinnors och mäns upplevelser av smärta och tandvårdsrädsla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Mårtensson, Jelena, and Jenny Osterman. "Behandlingssvårigheter bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla : Behavior management problems among children and adolescents with dental anxiety." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41727.

Full text

Abstract:

Introduktion: Tandvårdsrädsla hos barn och unga ger upphov till behandlingssvårigheter. Flera bakomliggande faktorer förekommer vid uppkomsten av tandvårdsrädsla med behandlingssvårigheter i behandlingen som följd. Syfte: Att beskriva behandlingssvårigheter bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla samt bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter. Frågeställningar: Vilka behandlingssvårigheter är vanliga bland barn och ungdomar med tandvårdsrädsla? Vilka bakomliggande faktorer förekommer vid behandlingssvårigheter? Metod: En litteraturstudie. 16 artiklar utvaldes efter syfte och frågeställning från två olika databaser. Resultat: Studien visar på att behandlingssvårigheter som uppkommer vid tandvårdsrädsla utgörs av uteblivande besök hos tandvården med ökad oral ohälsa som följd. Studien visar vidare att fysiska yttringar uppstår i tandvårdssituationen såsom kooperation, där barnet vägrar samarbeta och svårigheter uppstår att genomföra en full behandling. Bakomliggande faktorer till behandlingssvårigheter utgörs av ålder och mognad, könstillhörighet, påverkan av föräldrar, klinisk miljö, tidigare negativa erfarenheter av behandling och erfarenhet av smärtsam behandling. Konklusion: Slutsatsen ger att behandlingssvårigheter hos barn och unga yttrar sig fysiologiskt och kognitivt och att denna har en multifaktoriell bakgrund som leder till ett sämre nyttjande av tandvården med större oral ohälsa som följd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Friberg, Lundin Jessica. "Tandvårdsrädsla, generell oro och självkänsla : Dental fear, general anxiety and self-esteem." Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6317.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

törebrand, marie, and andrea tuma. "Behandlingsmetoder för tandvårdsrädda barn i latensåldern." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2847.

Full text

Abstract:

Introduktion:

Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern. Psykologiska behandlingsmetoder kunde effektivt minska rädsla. Den mest använda psykologiska metoden var tell-show-do. Farmakologiska behandlingsmetoder med bensodiazepiner användes ofta för att få barn att samarbeta. Sedering med lustgas samt sedering med allmänanestetika reducerade barns tandvårdsrädsla. Slutsats: Det fanns väl fungerande behandlingsmetoder som kunde användas för att hjälpa barn att hantera sin ångest och rädsla och för att minska negativt beteende som kunde störa tandvårdsbehandlingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Frykberg, Jonna, and Anna Forsling. "Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4756.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hallbäck, Viktoria, and Celina Forsman. "Bakgrundsfaktorer till tandvårdsrädsla och kognitiv beteendeterapi som behandlingsmetod : En litteraturöversikt av svenska forskningsresultat." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49311.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån svenska forskningsresultat kartlägga bakomliggande faktorer till tandvårdsrädsla och undersöka vilken effekt kognitiv beteendeterapi (KBT) har på tillståndet. Metod: Sökningen efter svenska vetenskapliga artiklar har gjorts genom Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE och CINAHL. Artiklar skrivna under de senaste tio åren har valts. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts, samt har kvalitetsgranskats utefter två mallar. Resultat: Underliggande faktorer för utveckling av tandvårdsrädsla inkluderar tidigare negativa tandvårdssituationer, tandvårdsrädsla i familjen, kön, ålder, temperament, allmän ångest och depression, låg socioekonomisk ställning, låg inkomst, rökning, oral smärta, utbildningsnivå och Hyperaktivitetssyndrom (ADHD). KBT-behandling har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att behandla tandvårdsrädsla. Slutsats: Det har visats att tandvårdsrädsla utvecklas tidigt i livet och kan vidmakthållas. Det finns flertalet faktorer som bör ses över och om behandling sätts in i sig kan man potentiellt förbättra hälsan hos individen med tandvårdsrädsla. KBT har visat sig vara en mycket framgångsrik behandling för tandvårdsrädsla, då det har en bevisad långvarig effekt.
Aim: The aim of the literature review was to map underlying factors of the development of dental anxiety and investigate the effect cognitive behavioral therapy (CBT)has on the condition, based on Swedish research results. Method: This was a literature review over Swedish studies. The search for scientific articles has been done through the databases Dentistry of Oral Sciences, MEDLINE and CINAHL. Articles written for the past ten years were chosen. Both qualitative and quantitative articles have been used and reviewed with quality templates. Results: Factors for developing dental fear include previous negative dental experiences, dental fear within the family, gender, age, temperament, general anxiety, depression, low socioeconomic standard, low income, smoking, oral pain, education level and for people with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). CBT treatment has shown to be very effective in treating dental anxiety. Conclusion: It has been shown that dental fear develops early in life and can be perpetuated. There are a number of factors that should be considered, and if treatment is initiated the health of the individual with dental fear can potentially be improved. CBT has been proven to be a very successful treatment for dental care, as it has a long-lasting effect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Therese. "Användning av Distraktion eller Midazolam för att behandla barn med tandvårdsrädsla/ångest : En allmän litteraturstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44637.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Arvidsson, Persson Berit, and Emma Larsson. "Kliniskt prövade behandlingsmetoder för att hjälpa tandvårdsrädda individer att klara tandvårdsbehandling." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1077.

Full text

Abstract:

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling. Frågeställningar: 1) Vilka olika behandlingsmetoder förekommer för att underlätta behandling av tandvårdsrädda patienter inom tandvården? 2) Hur skiljer sig behandlingsmetoderna för tandvårdsrädda barn respektive vuxna? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: De granskade artiklarna visar att de flesta barn som fick beteendevetenskaplig terapi klarade att genomgå tandvårdsbehandling. Den vanligaste behandlingsstrategin var "tell-show-do". Även hos vuxna fungerade beteendevetenskapliga metoder bäst. Kognitiv terapi gav bra resultat på sikt. Sedering eller behandling under narkos är vanligt vid tandvårdsrädsla hos barn. Även för vuxna kan sedering användas i exempelvis akuttandvård. Enbart sedering med farmaka ger dock ingen bestående förbättring av tandvårdsrädsla, varken hos barn eller vuxna. Slutsats: De psykologiska metoderna ensamma eller i kombination med sedering ger på sikt den bästa effekten när det gäller att minska tandvårdsrädslan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Odland, Karina, and Engman Erica Odencrants. "GAPA! : Om upplevelsen av tandvårdsfobibehandling." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1533.

Full text

Abstract:

I en tandvårdsfobibehandling måste klienten utsätta sig för något hon känner rädsla inför. KBT-metoder är framgångsrika vid behandling av tandvårdsfobi, men det har inte studerats närmare hur det upplevs att gå i behandling. Nio personer som genomfört behandling svarade på enkät och sex av dessa deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna berättar om starka känslor som ångest och rädsla, men motivationen har varit hög. Terapeutens kunskaper och stöd har varit viktigt för att kunna genomföra behandlingen. Färdighetsteknikerna har haft varierande betydelse. Även en uppföljning av behandlingen ingick i studien. Deltagarna har idag ett annat förhållningssätt till tandvård, och resultaten tyder på att metoden har varit verksam. Studien ger en ökad förståelse för fobiproblematiken och kan bidra till att utveckla behandlingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Zakrisson, Mortensson Elin, and Malin Öhlen. "Samband mellan tandvårdsrädsla och temperament- vilken betydelse har kön och utländsk bakgrund? : En tvärsnittsstudie på ungdomar i nionde klass i Jönköpings kommun." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27609.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Tandvårdsrädsla är ett vanligt förekommande problem i tandvården vilket kan bidra till en sämre oral hälsa. Tidigare forskning visar vissa samband mellan tandvårdsrädsla och olika temperament men de mest signifikanta resultaten varierar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan tandvårdsrädsla och temperament hos ungdomar i nionde klass. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie baserad på ett stratifierat urval av ungdomar i nionde klass. Två validerade enkäter innehållande självrapporterade frågor om tandvårdsrädsla och temperament delades ut till ungdomarna i klassrummen och samlades in vid samma tillfälle. Resultat: Totalt 111 deltog, 3 % av ungdomarna konstaterades vara tandvårdsrädda. Signifikanta samband sågs mellan blyghet och DFS-poäng. Kvinnorna hade signifikant högre medelvärde av DFS-poäng och emotionalitet jämfört med männen. Männen hade signifikant högre medelvärde i aktivitet. Inga signifikanta samband fanns mellan tandvårdsrädsla och utländsk- eller svensk bakgrund. Ungdomarna med svensk bakgrund hade högre medelvärde i temperamentet sällskaplighet jämfört med ungdomarna med utländsk bakgrund. Slutsats: Prevalensen av konstaterad tandvårdsrädsla var 3 % hos ungdomarna. Kvinnorna hade högre grad av DFS-poäng och emotionalitet. Männen rapporterade högre grad av aktivitet. Ungdomar med utländsk bakgrund hade en lägre grad av sällskaplighet. Ett signifikant samband fanns mellan DFS-poäng och temperamentet blyghet.
Summary Associations between dental fear and temperament - does sex or foreign origin have an impact? A cross-sectional study of youths in the ninth grade in Jönköping. Background: Dental fear is a common problem in dental care which can contribute to a poor oral health. Previous research shows certain correlations between dental fear and temperaments but varies. Objective: The aim of this study was to investigate the association between dental fear and temperament of youths in ninth grade. Method: The study is a cross-sectional study based on a stratified sample of youths in ninth grade. Two validated questionnaires containing self-reported questions about dental fear and temperament was distributed. Results: A total of 3 % was found to have dental fear. Significant correlation between DFS scores and shyness were observed. Women had significantly higher mean in DFS scores and emotionality, compared to men. Males had significantly higher mean in the temperament activity. No significant associations were found between dental fear and foreign or Swedish background. Youths with a Swedish background had higher mean in sociability. Conclusion: The prevalence of dental fear was 3 % of the young people. The women had a higher score of DFS and emotionality. The men reported higher degree of activity. Young people with foreign background had a lower degree of sociability. A significant association was found between DFS scores and shyness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Krizbai, Klarika, and Keyhan Sayadi. "Stickrädsla hos vuxna - En litteraturstudie gällande reducering av stickrädsla hos vuxna patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26218.

Full text

Abstract:

Det tillhör inte ovanligheterna att möta stickrädda patienter i dagens sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa stickrädsla hos vuxna patienter. En litteraturstudie har genomförts med fokus på tandvården, vilken har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att det finns olika metoder för att minska stickrädsla. Många av de stickrädda patienterna relaterar sin rädsla till aktuella eller tidigare traumatiska upplevelser från barndomen. De använder sig utav både verbala och inte verbala signaler för att uttrycka sin rädsla. Det svåraste är att känna igen de patienter som inte ger alls några signaler på sin rädsla. Patienter som lider av stickrädsla upplever otillräcklig empati, respekt och stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Kontakten med patienten är absolut grundläggande för att kunna skapa ett förtroende som är plattformen till ett vidare arbete i rädslareduceringen. Forskning inom området behövs.
Today, it is not unusual to meet patients in healthcare who are afraid for needles. The purpose of this examination paper is to illustrate needle fear in adult patients. A literature review has been performed for the purpose of this study with focus on dental care, which has involved a review and synthesis of results from scientific publications. The results show that there are different methods to reduce needle fear. Many of these patients relate their fear to current or earlier traumatic experiences from childhood involving needles. They use both verbal and non verbal signals to express their fear. The most problematic is to recognize needle fear with patients that show no signals. It is found that patients who suffer from needle fear do not experience enough empathy, respect or support from healthcare staff. When dealing with such patients it is absolutely fundamental to create trust as a platform in order to reduce needle fear. The field is under researched.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grinneby, David, and Petra Nilsson. "Omhändertagande i tandvården av patienter som utsatts för sexuella övergrepp." Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19777.

Full text

Abstract:

Syfte: Att undersöka hur patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever omhändertagandet i tandvården. Material och metod. Tretton informanter (11 kvinnor) 19-56 år, som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller vuxna och var medvetna om att upplevelsen tagit sig uttryck hos tandläkare och/eller tandhygienist intervjuades. Informanterna uppmuntrades att med egna ord och så detaljrikt som möjligt beskriva mötet med tandvården. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett mönster som beskriver informanternas upplevelser identifierades och klassificerades i följande tema och kategorier. Det tema som identifierades var Omhändertagandet i tandvården av sexuellt utnyttjade patienter vilar på en instabil grund och kräver förutsägbarhet och fördelning av makt. Vidare identifierades två kategorier, där det första var Tandläkarens ”ansvar” med subkategorierna Det motsägelsefulla avslöjandet samt Fördelning av makt. Den andra kategorin var Patienten i ”fokus” med subkategorierna Aktiv assistans och Tolkning av signaler- de subtila uttryckens behov. Konklusion. Omhändertagandet i tandvården av patienter med en erfarenhet av att ha blivit sexuellt utnyttjade, vilar på en instabil grund som snabbt kan raseras om bemötandet brister. Baserat på förståelsen att patienten blivit utsatt för sexuella övergrepp, krävs en individanpassad patient-centrerad vård där att ställa frågan om våldsutsatthet är av speciellt intresse.
AbstractObjective: To explicate and describe the experience of dental care taking, from the perspective of sexually abused victims.Methods: Thirteen informants 19-56 years, who experienced sexual abuse and in whom the abuse experiences were remembered and expressed during a dental appointment, were interviewed. They were encouraged to tell in their own words and in as much detail as possible about encounters in dental care. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: A pattern that describes the informant’s experiences was identified and classified in the following theme and categories. The theme that was identified was, Care taking in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on an unstable foundation and demands predictability as well as a distribution of power. Furthermore, two categories were identified, the first was The dentists “responsibility with the subcategories, The reluctant exposure and Distribution of power. The second category identified was The patient in ”focus” with the subcategories Active assistants and Interpretation of signals- the subtle expression of needs. Conclusion: Treatment in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on a unstable foundation that can quickly fall apart if the care taking has deficiencies. Based on an understanding that the patient has been sexually abused, an individually tailored patient centered treatment is suggested, where emphasis on asking the question about the experience of violence is of special interest.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Larsson, Louise, and Sarah Månsson. "Utsatt för sexuella övergrepp i barndomen - Hur upplevs munhälsan?" Thesis, Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19892.

Full text

Abstract:

Syfte: Att studera hur personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn, upplever sin munhälsa.Material och metod: Elva informanter (10 kvinnor), 19 - 56 år gamla som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn valdes ut strategiskt och djupintervjuades. Informanterna uppmanades att med egna ord berätta om hur de upplevde att de sexuella övergreppen påverkat deras munhälsa. Intervjuerna spelades in digitalt för att sedan transkriberas ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet åskådliggjorde temat ”Utmanade förutsättningar för oral hälsa”, som grundar sig på tre kategorier; Emotionell påverkan med tillhörande subkategorier negativa -och positiva känslor; Munvård med subkategorierna tandläkarbesök med svårighet, genväg och egenvård med komplikationer; Heligt tempel med tillhörande subkategorier munhälsan har betydelse och munhälsans påverkan. Slutsats: Oral hälsa associerades med starka känslor som skam, skuld, ångest och till viss del stolthet. Alla deltagare rapporterade tandvårdsrädsla i varierande grad, som hade hindrat dem från att besöka tandvården regelbundet. Det fanns en önskan om nyttjande av olika genvägar, som behandling under olika typer av sedering och att bli kallad av tandvården. Det uttrycktes svårigheter med att utföra daglig oral egenvård. Generellt fanns en önskan om en förbättrad oral hälsa.Nyckelord: kvalitativ studie, munvård, skam, smärta, tandvårdsrädsla.
Aim: To study how victims of child sexual abuse experience their oral health. Methods: Eleven participants (10 women), 19-56 years of age, who experienced sexual abuse as a child were purposively selected and in-depth interviewed. The participants were encouraged to talk about how they experienced that the sexual abuse had affected their oral health. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: The result in this study illustrated the theme “Challenged prerequisites for oral health”, which ground on three categories and associated subcategories; Emotional impact with associated subcategories negative- and positive feelings; Oral Care with subcategories dentistry visits with difficulties, shortcut and self-care with complications; Holy Temple with subcategories oral health is of importance and the oral health impact.Conclusion: Oral health is associated with strong feelings such as shame, blame, anxiety and partially pride. All participants reported dental fear in varied degree which had prevented them to visit dentistry on regular basis. There was a desire for using different shortcuts, such as treatment under sedation and to be recalled by the dentistry. There was expression for difficulties in providing daily oral care. There was generally a desire for an improved oral health. Keywords: dental fear, oral care, pain, qualitative study, shame.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Stenebrand, Agneta. "Dental anxiety among 15-year-olds : Psychosocial factors and oral health." Doctoral thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26500.

Full text

Abstract:

AIM: The overall aim of this thesis was to examine the associations between dental anxiety, experiences of dental care, psychosocial factors and oral health among 15-year-olds, and to analyse changes in the prevalence of dental anxiety over time. MATERIALS AND METHODS: The thesis was based on two cross-sectional epidemiological studies in Jönköping, Sweden. Papers I, II, and III were based on a random sample of 15-year-old individuals. The total sample consisted of 221 individuals. Six questionnaires were used, one included items of background data, while the others were psychometric instruments measuring dental anxiety, temperament, general anxiety and depression, general fearfulness and attitudes to dental care. Paper IV was based on the Jönköping studies, a series of epidemiological studies from 1973, 1983, 1993, and 2003 in which random samples of 15-year-old individuals were included. The total sample consisted of 405 individuals. Questionnaires including background data and dental anxiety were used and clinical data were collected. RESULTS: Of the 15-year-old individuals 6.5% were classified as dentally anxious with girls proportionally more fearful than boys (Papers I-III). Dental anxiety correlated significantly with three of the temperament dimensions; emotionality, activity and impulsivity. Reported pain or unpleasant experiences during dental care treatment were clear predictors concerning dental anxiety (Paper I). Both symptoms of general anxiety and depression were significantly correlated with dental anxiety after controlling for other potential risk factors (Paper II). Dental anxiety was associated with both general fearfulness and with attitudes to dental care, where the strongest predictor of dental anxiety was general fearfulness (Paper III). A trend analysis over the 30-year period showed a gradient of statistically significantly decreasing dental anxiety prevalence, from 38.1% in 1973 to 12.8% in 2003. Over the period the 15-year-old individuals with dental anxiety had significantly higher number of filled tooth-surfaces than those with no dental anxiety, and also more caries in 1973. There were no such differences concerning plaque and gingivitis (Paper IV). CONCLUSIONS: Dental anxiety in 15-year-olds correlated with experiences of dental care, psychosocial factors as well as to oral health. Specifically, pain experiences related to dental care, attitudes to dental care and general fearfulness seem to have the strongest impact on dental anxiety. Dental anxiety showed a clear declining change over time. More girls than boys reported dental anxiety. The thesis shows that dental care providers need paying attention on providing a supportive dental care situation, in which the patients should not experience pain. One part may be adequate local anaesthesia during operative dentistry or similar dental treatments. Another part may be a good oral health to prevent negative experiences of dental care. There is a need for the understanding of psychological factors associated with dental care procedures.
SYFTE: Det övergripande syftet med denna avhandling var att bland 15-åringar undersöka sambanden mellan tandvårdsrädsla, erfarenheter av tandvård, psykosociala faktorer och oral hälsa, samt att analysera förändringar i förekomsten av tandvårdsrädsla över tid. MATERIAL OCH METOD: Avhandlingen baseraspå två epidemiologiska tvärsnittsstudier i Jönköping. I arbete I, II och III redovisas studier av 221 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer. Deltagarna besvarade frågor avseende bakgrundsdata, tandvårdsrädsla, temperament, ångest och depression, generell rädsla samt attityder till tandvård. Arbete IV bygger på Jönköpingsstudierna, från 1973, 1983, 1993, och 2003, där sammanlagt 405 slumpmässigt utvalda 15-åriga individer ingick. Datainsamling gjordes med hjälp av frågeformulär, bestående av bakgrundsdata och tandvårdsrädsla, samt kliniska data. RESULTAT: Resultatet i arbete I, II och III visade att 6,5% av ungdomarna rapporterade hög tandvårdsrädsla, där en övervägande andel var flickor. I arbete I visade tandvårdsrädsla samband med tre av temperamenten; emotionalitet, aktivitet och impulsivitet. Rapporterad smärta eller obehagliga upplevelser under tandbehandling var tydliga prediktorer avseende tandvårdsrädsla. I arbete II visade både symtom på ångest och depression samband med tandvårdsrädsla, sedan effekterna av andra potentiella riskfaktorer hade kontrollerats för statistiskt. I arbete III visade tandvårdsrädsla starkt samband med både generell rädsla och med attityder till tandvård, där den starkaste prediktorn för tandvårdsrädsla var generell rädsla. I arbete IV visade en trendanalys en statistiskt säkerställd minskning gällande förekomsten av tandvårdsrädsla, från 38,1% år 1973 till 12,8% år 2003. Ungdomarna med tandvårdsrädsla hade signifikant fler fyllda tandytor än ungdomarna utan tandvårdsrädsla under 30-årsperioden, och år 1973 även mer karies. Det fanns inga sådana skillnader avseende plack och gingivit. SLUTSATSER: Resultatet visar att tandvårdsrädsla är relaterat till smärtsamma erfarenheter av tandvård, generell rädsla, och oral hälsa. Resultatet visar också att tandvårdsrädsla hos 15-åringar har minskat över tid och är vanligare hos flickor. Resultaten pekar på att tandvårdspersonalen har en viktig uppgift i att unga tandvårdspatienter inte utsätts för smärtsam behandling. Framtida forskning av intresse kan vara hur olika sätt att administrera lokalbedövning kan förändra uppfattningen av smärta och nivåer av tandvårdsrädsla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rosell, Anna-Karin. "Metoder vid behandling av vuxna tandvårdsrädda patienter : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för hälsa och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13048.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Abou, Taka Fatme. "Omhändertagande av tandvårdsrädda barn med speciellt avseende på lustgassedering." Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19977.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Torefalk, Sandra, and Lina Holmén. "Tandhygienisters uppfattning av att identifiera och behandla tandvårdsrädda patienter - En kvalitativ studie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4933.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa.

Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.

Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt. De försöker också att planera behandlingen tillsammans med patienten. Tandhygienisterna upplever ingen märkbar stress eller olust i anslutning till behandlingen av tandvårdsrädda patienter. Mer kunskap om tandvårdsrädsla efterfrågades av flertalet tandhygienister.

Konklusion: Tandhygienisterna är medvetna i sitt arbete med tandvårdsrädda patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Cederlund, Paues Monica. "Effekter av kognitiv beteendeterapi hos extremt tandvårdsrädda : En studie i klinisk verksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42478.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Tandvårdsrädsla'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles