Academic literature on the topic 'Tankeprocesser'

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information.

De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning.

Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärarna strävar mot att skapa trygghet i sina respektive småbarnsavdelningar. Fyra förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar observerades under sitt samspel med barnen för att få en uppfattning på hur de resonerar om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen. Förskollärare intervjuades också för att få en förståelse på hur de tolkar begreppet ”trygghet” i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Genom att använda stimulated recall som observationsmetod och fenomenografi som forskningsansats kunde deras uppfattningar och reflektioner framställas. Studiens resultat påvisar att förskollärares uppfattning om begreppet ”trygghet” i sin interaktion med barnen relateras till närhet, bemötande, samverkan och ett bra samspel i arbetslaget. De tog även upp miljön, rutin och barngruppsstorleks betydelse i skapandet av en trygg verksamhet för de yngsta barnen. Förskollärares uppfattningar om trygghet kan ha en påverkan på hur de organisera, bemöta och resonera om arbetet mot trygghet.

Syftet med min studie var att jämföra en grupp 3-åringar och en grupp 5-åringar när det gäller kunskap om knoppar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap om knoppar. I min studie har jag även undersökt vilka intressen och samtal som barnen själva haft under pågående aktivitet. Bakgrunden till min undersökning var att som nyutbildad förskollärare få kunskap om vad barn själva väljer att titta på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet i skogen och om samma upplägg på aktivitet passar två olika åldersgrupper barn. För att få svar har jag gjort observationer av två olika åldersgrupper med barn under två skogsaktiviteter samt intervjuat samtliga barn. Resultatet av min undersökning visar att trots likvärdiga förkunskaper om knoppar hade 5-åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas fokus hamnade mest på det som naturen hade att erbjuda även om de bitvis intresserade sig för ”knoppletandet”. 5-åringarna visade på ett betydligt större engagemang och intresse och skötte nästan hela ”knoppis” aktiviteten själva.
The purpose of my study was to compare  a group of 3-years old and a group of 5-years old children in matter of their knowledge about buds and their ability to utilize knowledge about buds. In my examination I have also investigated what interested them and their conversations during the activity. The background to my examination was, as a recently educated preschool teatcher, achieve knowledge in matter of what children themselves choose to watch during a natural science activity in the forest, and if the same kind of activity fits two children groups of different age. To get the answers to my questions I have made observations of two groups of children, of different age, during two forest activities as well as interviewing all children. The result of my investigation shows that despite similar prior knowledge of buds the 5-years old has acquired more knowledge than the 3-years old. The 3-years old focused more on the nature itself rather than the task. The 5-years old showed a greater dedication and interest to the task and handled the task almost the whole activity by themselves.

Studien syftade på att undersöka elevers tankeprocesser när de ställs framför fysikaliska problem, med ett särskilt fokus på samspelet mellan vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar. Kvalitativa tekniker valdes som forskningsmetod då elevers tankeprocesser är svåra att klassificera på ett kvantitativt sätt. Totalt 15 elever valdes ur två klasser på det sista året av en italiensk gymnasieskola och intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och utgick ifrån frågor från Force Concept Inventory som diskuterades muntligt med eleverna. Intervjuerna spelades in och analyserades för att försöka hitta mönster och få insikter om elevernas tankeprocesser. Studiens resultat pekade på att vetenskapligt tänkande och vardagsföreställningar kan samexistera och stå i konflikt under en och samma uppgifts lösning, men att elever oftast tacklar fysikaliska problem antingen på ett sätt eller det andra. Samspel mellan de två tankesätten är därför mer sällsynt. Ett ytterligare möjligt mönster hittades i eleverna uttryck och ordval, som verkades vara relaterade till deras tankeprocesser.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare i praktiken använder sig av matematiska samtal i klassrummet. Studien undersöker frågan: vilka slags mate-matiska samtal har lärare i årskurs 1–3med sina elever? Detta undersöktes med hjälp av enkät och intervju som metod. Alla lärare som arbetar inom årskurs 1–3 i en kommun fick möjlighet att delta. Enkäten fick lärarna möjlighet att svara på via internet och intervjun skedde på de skolor där lärarna arbetar. Intervjuerna transkri-berades sedan och kategoriserades fram till ett resultat med hjälp av en innehålls- och meningsanalys. Studiens resultat visar en varierad bild av olika slags matema-tiska samtal i lärares klassrum. Matematiska samtal kan ske i helklass, mindre grup-per eller med enskilda individer, resultatet visar att matematiska samtal i helklass är det vanligaste i klassrummet. Vissa av dessa samtal leder till elevers aktiva delta-gande där fokus är på elevers processer medan vissa matematiska samtal fokuserar på elevers matematiska produkter.

matematik

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mängden negativa tankar innan insomning genom tillämpningen av två olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mängd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns även mellan mängd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte påverkade mängden negativa tankar innan insomning då de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna på måtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvären hos deltagarna eller vilken roll mängden negativa tankar hade för dessa. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning.
The possibility of manipulating the amount of negative thoughts before sleep onset in four subjects with insomnia was investigated in a single case crossover experimental design (SCED). The attempt to change the amount of thoughts consisted of two experimental conditions, savoring and induced rumination. Significant correlations were found between the amount of negative thoughts before sleep onset and quality of sleep, sleep onset latency and number of awakenings. There were also correlations between the amount of negative thoughts and distress related to the thoughts. The experiments did, however, not influence the amount of negative thoughts before sleep onset. Conclusions concerning causal factors of the sleep difficulties and the impact of the amount of negative thoughts were made impossible by the large variability in the scores. The results are discussed in relation to previous research.

Det finns mycket forskning kring entreprenörskap samt rekrytering, dock är soloföretagarens upplevelse av sin första rekrytering ett outforskat område. Genom en kvalitativ forskningsmetod vill vi få en ökad förståelse för hur en soloföretagare upplever hinder och möjligheter när de tar sitt beslut om att bli arbetsgivare. Vi har fått en ökad förståelse genom att vi har genomfört en fokusgrupp samt fyra semistrukturerade intervjuer. De fick själva lyfta fram sina egna erfarenheter samt perspektiv på hur anställningen upplevdes. Vi har i denna studie valt att utgå från två dimensioner kön och ålder då vi har generella uppfattningar om att det kan skilja sig åt mellan dem. Studiens entreprenörer har yttrat sig om att de upplevt både hinder och möjligheter i samband med sin första rekrytering. Ytterligare har vi även en generell uppfattning om att anställa är ett mer riskfyllt beslut i jämförelse med att hyra in sina medarbetare. Studien visade dock att vår generella uppfattning endast stämde överens med två av våra entreprenörer.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen. Utöver den vanliga historieundervisningen läggs den dubbla tankeprocessen för att bidra till de nutidskopplingar i form av eleverfarenheter som ska göras i undervisningen. Vi tror att denna undervisning hjälper till att fördjupa, bredda och utveckla elevernas historiemedvetande. Genom att arbeta utefter den dubbla tankeprocessen och en kronologisk historia tror vi att denna historieundervisning leder till en starkare koppling mellan eleven livsvärld och den stora historien. Vår förhoppning är att detta i sin tur leder till en emancipatorisk undervisning.
We present in this work a suggested course plan to teach emancipatory history in high school. The idea behind our proposal was to design an education that linked into the student's life-world in both the past and present history. The purpose of this course plan was to work within the limits of Gy 11 but provide a new way to carry on history teaching. History awareness, emancipation, the dual thinking process and Biestas three function model was the key theoretical concepts for this development study’s design and evaluation. Course set-up is built along a chronological history mediation in accordance with the one advocated in the curriculum. On top of the usual teaching of history is the dual thinking process to contribute to the contemporary fittings in the form of student experiences to be made in education. We believe that this teaching will help to deepen, broaden and develop students' historical consciousness. By working along the dual thinking process and a chronological history, we believe that this history teaching leads to a stronger link between the student's life-world and the great history. Our hope is that this in turn leads to an emancipatory education.