Dissertations / Theses on the topic 'TBL reporting'

Leaders at nonprofit academic institutions are following the global business trend of embracing sustainability initiatives for positive social change; however, there has been slow growth in sustainability reporting among academic institutions. The purpose of this study was to explore the strategies and processes necessary for leaders and managers to integrate sustainability reporting into the reporting cycle for a nonprofit higher education institution. I conducted a single case study of a nonprofit academic institution that utilized sustainability reporting. The study sample consisted of 4 leaders and managers at a nonprofit academic institution located in the state of Michigan that published sustainability reports. The conceptual framework used for the study was corporate social responsibility (CSR), sustainability, and triple bottom line (TBL). The data collection process included interviews with leaders and managers involved in the sustainability reporting process and document reviews of the sustainability report and annual reports. I used a data-driven coding approach for data analysis. The codes were linked to create categories, and the categories led to the development of themes. The results revealed 5 themes regarding the sustainability reporting process, including the steps of the sustainability reporting process and the collaborative process in sustainability reporting. The implications for positive social change included the potential for greater transparency for students, faculty, staff, administration and community partners, and greater effectiveness of the implementation of environmental, economic, and social initiatives for higher education institutions and the community.

Syftet med studien har varit att undersöka och analysera hållbarhetsredovisningens förändring samt incitamenten bakom åtagandet av frivillig hållbarhetsredovisning i svenska kommuner. Utgångsläget för studien har varit att förklara hur kommunernas hållbarhetsredovisning har utvecklats och harmoniserats under perioden 2015–2019 samt vilka incitament som ligger bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning. För att besvara studiens syfte och problemformulering har empiri samlats in genom en innehållsanalys av kommunernas hållbarhets- och årsredovisningar samt intervjuer. Innehållsanalysen har utförts på fem svenska kommuner och intervjuer har utförts med tre respondenter från hållbarhetsavdelningar i tre av studiens fem granskade kommuner.   I analysen har insamlad empiri tolkats med hjälp av den teoretiska referensramen, vilken behandlar intressentteorin och legitimitetsteorin. Resultatet påvisar att kommunernas redovisningsform i de frivilliga hållbarhetsredovisningarna har utvecklats genom en övergång till separata hållbarhetsredovisningar. Resultatet konstaterar även att det sker ett skifte i kommunernas tillämpning av redovisningsstandard till att tillämpa SDG som redovisningsstandard i kommunernas hållbarhetsredovisningar. Till följd av övergången till tillämpningen av SDG som redovisningsstandard har antalet upplysta SDG:er ökat i majoriteten av kommunernas hållbarhetsredovisningar. Även upplysningsformen har förändrats genom en ökning av kvantifierade upplysningar, vilka redovisas verbalt i kombination med mätetal. Det framgår även en påtaglig ökning av harmonisering av hållbarhetsredovisning i kommunerna mellan åren 2015–2019. Både den formella och materiella harmoniseringen tilltar. Det primära incitamentet bakom kommunernas frivilliga hållbarhetsredovisning är uppdraget från politikerna som är kommunernas primära intressenter. De sekundära incitamenten framgick att vara påvisande av legitimitet och ansvarsskyldighet.
The purpose of this study was to examine and analyze the change in sustainability reporting as well as the incentives behind the commitment of voluntary sustainability reporting in municipalities. The initial point for the study was to explain how the municipalities' sustainability reports have developed and harmonized during the period 2015–2019 and what incentives are behind the municipalities' voluntary sustainability report. To answer the study's purpose and problem formulation, empirical data have been collected through content analysis of the municipalities' sustainability and annual reports and interviews. The content analysis was conducted in five Swedish municipalities and interviews were conducted with three respondents from sustainability departments in three of the study's five municipalities.   In the analysis, collected empirics have been interpreted with the help of the theoretical framework which deals with stakeholder theory and legitimacy theory. The result shows that the municipalities' form of accounting in the voluntary sustainability reports has been developed through a clear transition to separate sustainability reports. The result also clarifies that there is a shift in the municipalities' application of accounting standard to applying SDG as the accounting standard in the municipalities' sustainability reports. As a result of the transition to the application of SDG as the accounting standard, the number of informed SDGs has increased in the majority of the municipalities' sustainability reports. The form of information has also been changed through an increase in quantified information, which is reported verbally in combination with measurements. There is also a marked increase in the harmonization of sustainability reporting in the municipalities between the years 2015–2019. Both formal and material harmonization are increasing. The primary incentive behind the municipalities' voluntary sustainability report is the assignment from the politicians who are the municipalities' primary stakeholders. The secondary incentives proved to be legitimacy and accountability.

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är.
Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.

Datum:                    9 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09)        Titel:                        Hållbarhetsredovisning i tre branscher: En komparativ innehållsanalys av nio svenska företags hållbarhetsrapporter Handledare:            Esbjörn Segelod Nyckelord:              Hållbarhetsredovisning, CSR, TBL, Signalteori, GRI, Intressenter,  Legitimitet Frågeställning:       Hur framställer företag i branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin sina hållbarhetsrapporter utifrån kravet på väsentlighet? Syfte:                       Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsrapporter utifrån vad företagen själva anser vara väsentligt, med fokus på signalteorin och andra kompletterande teorier. Detta genom att analysera hållbarhetsrapporter inom de tre branscherna telekommunikation, livsmedel och medicin.                  Metod:                     En komparativ innehållsanalys av kvalitativ art, genom att jämföra olika hållbarhetsrapporter. Analysen gjordes på nio företag i tre olika branscher och utgick från litteraturstudier inom hållbarhetsområdet. Slutsats:                   Det framkom inga markanta skillnader mellan de olika branscherna vad gäller deras hållbarhetsrapporter och vad de anser vara väsentligt att redovisa. Däremot upptäcktes mindre skillnader mellan företagen med samma branschtillhörighet, men generellt belystes samma komponenter i liknande utsträckning, det vill säga inom ekonomisk, social samt miljömässig hållbarhet.
Date:                        9th of June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Pernilla Siverot       Olivia Stener                                    (97/04/01)               (97/11/09) Title:                        Sustainability reporting in three industries: A comparative content analysis of nine Swedish firms’ sustainability reports.         Tutor:                      Esbjörn Segelod Keywords:               Sustainability reporting, CSR, TBL, Signaling theory, GRI, Stakeholders, Legitimacy Research question:                 How do firms in the telecommunication, food and medicine industries represent their sustainability reports in regards of the essentiality requirement? Purpose:                  The purpose of this study is to analyze sustainability reports in regards of what the firms consider essential, focusing on the signaling theory and other complementary theories. This through a study of sustainability reports in the telecommunication, food, and medicine industries. Method:                  A comparative content analysis in character of a qualitative method, through a comparison of sustainability reports. The analysis was applied to nine firms of three different business with a foundation of literature reviews in the sustainability field. Conclusion:              The result showed no significant deviations between the different industries regarding their sustainability reports and what they consider essential to present. However, there were minor differences between the firms in the same industry, but generally they focused on the same components to a similar extent, which are financial, social, and environmental sustainability.

Fokus i denna uppsats ligger i att jämföra fyra organisationers hållbarhetsredovisningar och se i vilken utsträckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan. De fyra organisationer som granskas är Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgränsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det är det mest relevanta och intressanta att titta närmare på.  Problemformuleringen i denna uppsats lyder: På vilket sätt, i sina hållbarhetsredovisningar, tillämpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk påverkan?  Syftet är att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska påverkan enligt GRI:s riktlinjer och jämföra dessa med varandra. För att få fram information om detta har respektive banks hållbarhetsredovisning för år 2010 granskats och tolkats. Den teoretiska referensramen som uppsatsen har utgått ifrån är CSR , ett begrepp som beskriver de tre ansvarsområdena ekonomi, socialt och miljö. Dessa tre områden är i grunden TBL (tripple bottom line). En stor del av teoridelen består av GRI:s riktlinjer och ramverk som även de bygger på TBL:s tre byggstenar.

The purpose of this thesis is to study the legitimacy perspective in sustainability reporting in the given context, and to find out whether Swedish construction companies define and value their legitimacy. In the thesis we have performed a qualitative study using the inductive method; in the research we have used hermeneutics as our starting point and constructionism as the research strategy. In the empirical part we have conducted structured interviews with a list of pre-formulated questions. For the interviews, we have chosen Sweden’s major property developers: Skanska AB, PEAB AB, NCC AB, JM AB and Midroc AB. Companies can get motivation to report their sustainability from their perceived obligation to support license to operate. Not all the companies use stakeholder analysis in the preparation of annual reports, which lets us assume that the companies base their choice of data mainly on internal perceptions of what is required. Data is not selected basing only on what company itself finds interesting; stakeholders’ information needs are reflected in the selection process, although, just like in the first question, not necessarily deliberately. Financial rationale is merely a criterion when choosing sustainability projects to work with; it does not define whether a company is focusing on sustainability in general.
Syftet med denna uppsats är att studera legitimitetsteorin hållbarhetsredovisningar i en särskild kontext och att studera om den svenska fastighetsutvecklingsbranschen definierar och värderar deras legitimitet. I vår uppsats har vi utfört en kvalitativ studie genom att använda induktiv metod. I forskningen har vi använt hermeneutik till att börja med och konstruktionism som forskningsmetodik. I vår empiri har vi utfört intervjuer med hjälp av ett frågeformulär. Till intervjuerna har vi valt Sveriges största fastighetsutvecklingsbolag: Skanska AB, PEAB AB, NCC AB, JM AB and Midroc AB. Bolagen kan motiveras att rapportera hållbarhet genom deras påtvingade skyldighet att upprätthålla licence to operate. Alla företag använder inte intressentanalys i förberedelserna inför årsrapporteringen, vilket ledde oss att antaga att företagen baserar deras val av innehåll huvudsakligen genom en intern föreställning om vad som förväntas från omvärlden. Fakta blir inte enbart utvald efter vad bolagen själv finner intressant. Intressenternas informationsbehov är reflekterade i urvalsprocessen, dock ej helt medvetet. Finansiella motiv är endast ett kriterium när företagen skall välja hållbarhetsprojekt; det avgör inte om ett företag fokuserar på hållbarhet i allmänhet.

In light of never before seen environmental degradation and social injustice, the urgency to move forward on the path of sustainable development has skyrocketed. As Millennials, we see it in our duty to raise awareness about the dangers of our lifestyles and contribute with a solution to measuring sustainability. Corporations alone or along with other market players have been quoted many times as the ones ‘who will save the world’. Thus, the theoretical framework places an emphasis on corporate sustainability, in addition to sustainable development and TBL. As supporters of the view that corporations will play a defining role, the thesis is an investigation into the sustainability of one of the most pollutant corporations, Royal Dutch Shell. As such, the formulated four-dimensional model (Green Model) stands as an addition to the plethora of frameworks in reporting and describing corporate sustainability. In consequence, the research question is aimed at describing the corporate sustainability of Shell, meaning actions, processes and policies as the focus. As such, the emphasis is on the in-depth description of its sustainable or unsustainable characteristics. The path of sustainability is revealed through an analysis that includes 39 indicators. For this, secondary data was collected from Shell itself and other unrelated sources in an attempt to provide an unbiased perspective. The Green Model also contains a rating scale going from favorable and neutral to unfavorable for a visual representation of findings in all indicators. The conclusion is based on the Green Model findings in the case study, plus the Dunphy phase model of sustainability, as an additional tool to answer the research question. Thus, the conclusion reveals the good and the bad deeds, which confirm Shell’s dual nature of actions in terms of sustainability along with an indication of the corporation’s future road. Regarding the case study, Shell was found to hold an unfavorable position on the path of sustainability based on the Green Model. Although this is not surprising, the focus is on considering the positive aspects along with the negative ones. This framework indicated the four footings are not balanced. First, the economic dimension is favored. Second, the environmental dimension versus the social one looks at a disadvantage for the ecosystem, and the fourth dimension, sustainable thinking is deemed unfavorable because the future energy plan is unsustainable. In addition, Shell is seen positioned in between the phase of efficiency and that of strategic proactivity, based on the Dunphy phase model. Thus, these findings point to what Shell can do next in order to move forward on the path of sustainability. But, also they bring to surface the process of alignment of such a corporation. The project is concluded with a discussion of the duality of Shell, recommendations, as well as a description of the Ecotopia, as the ultimate goal of sustainable development.

Nos travaux, dans le prolongement de recherches envisageant l'harmonisation comptable internationale (IAS/IFRS) et la mise en place des indicateurs de Responsabilité Sociale de l'Entreprise (RSE) sous un angle processuel et " historico évolutif ", tendent à s'en démarquer en recherchant les moyens d'analyser l'information issue du reporting financier (IAS/IFRS) et extra-financier (RSE) dispensée durant la période 2006-2010 par les sociétés cotées composant les indices boursiers français du CAC 40 et du SBF 120, d'une part, et allemands du DAX 30 et du DAX 100, d'autre part, et en substituant à une approche souvent inductive dans ce domaine une démarche hypothético-déductive. Ils mettent en regard, d'une part, les données recueillies et, d'autre part, les intérêts des actionnaires/investisseurs ainsi que de l'ensemble des parties prenantes de part et d'autre du Rhin, sur le fondement théorique de la théorie de l'agence et la théorie des parties prenantes. La méthode employée, à la fois quantitative et qualitative, vise d'abord à utiliser des outils de mesure se fondant sur des moyennes, médianes et analyses de régression combinant plusieurs variables exprimées pour l'essentiel sous la forme de ratios comptables et financiers (IAS/IFRS) ; cette mesure s'étend à un recensement de l'occurrence de mots dans les supports d'information extra-financière (rapports RSE et de développement durable). Puis à interroger les responsables administratifs et financiers en charge de l'application du référentiel IAS/IFRS ainsi que les responsables de la communication RSE et du développement durable des sociétés de notre panel, au moyen de questionnaires se fondant sur les outils de " logique floue ". Nous ne cherchons pas à mesurer l'incidence des normes IAS/IFRS et des indicateurs RSE ni sur la performance financière, ni en taux de retour sur la valeur boursière. Nous observons par nos résultats des nuances de perception des normes IAS/IFRS et des objectifs de RSE dans le reporting financier et extra-financier susceptibles d'être imputées à des facteurs socioculturels, et répondant à une gouvernance plus actionnariale en France qu'en Allemagne.

Le goodwill est, par nature, un objet complexe en ce qu'il englobe deux perspectives : la première est économique - il s'agit de la valeur présente des profits économiques espérés - la seconde est comptable - excès du prix payé par un acquéreur sur la juste valeur des actifs nets acquis. Ces deux acceptions du goodwill étant imbriquées, nous les analysons en décomposant le goodwill comptable - surpaiement, goodwill généré en interne (GGI) et synergies externes. Notre analyse fait émerger, d'une part, des questions de valorisation du goodwill économique, et de l'autre, des enjeux de reporting du goodwill comptable. Sur la première question, nous avançons une proposition sur les fondements de la mesure du GGI : un modèle alternatif de valorisation, de nature combinatoire, fondé sur la théorie des capacités (Choquet, 1953) et relaxant le postulat standard d'additivité, est testé sur un échantillon d'entreprises cotées américaines. Les performances de ce modèle non-additif s'avèrent supérieures à celles du modèle additif d'Ohlson (1995). Sur la question du reporting, nous analysons l'impact sur le coût des capitaux propres de l'information comptable communiquée au titre des tests de dépréciation du goodwill (IAS 36, FAS 142). Une association négative est établie entre information pertinente et engagement de transparence, et coût du capital. Nous examinons les déterminants et les conséquences de la communication de la valorisation initiale du goodwill et de l'affectation du prix d'acquisition (IFRS 3, FAS 141). L'identification des immatériels réduit l'asymétrie informationnelle entre managers et investisseurs et les erreurs de valorisation de ces derniers.

Adaptive resource allocation in wireless communication systems is crucial in order to support the diverse QoS needs of the services and optimize resource utilization. The design of resource allocation schemes should consider the service type for which it is intended. Moreover, due to feedback delay and channel estimation error, the Channel Quality Indicator (CQI) reported to the transmitter may not be a perfect measure of the channel quality and its use for resource allocation may severely degrade the systems performance. In this thesis, we study resource allocation and CQI reporting for wireless networks while taking the aforementioned factors into consideration. First, we consider resource allocation and adaptive modulation in uplink SC-FDMA systems. This is a combinatorial problem whose optimal solution is exponentially complex. We use canonical duality theory to derive a polynomial complexity resource allocation algorithm that provides a nearly optimal solution to the problem. Then, we focus on resource allocation for video streaming in wireless networks with time-varying interference. To this end, by using risk-sensitive control approach, we develop a cross-layer optimization framework that performs power control at the PHY/MAC layer and rate adaptation at the APPLICATION layer jointly and provides fairness among nodes. Finally, by using stochastic control and game theory, we design a robust best-M CQI reporting scheme for multi-carrier and multi-user systems which takes into account the impact of feedback delay and error in CQI computation. Performing resource allocation on the basis of the proposed CQI reporting can significantly improve the system performance.

La présente recherche étudie les pratiques volontaires de vérification des informations sociétales. Il s'agit d'identifier, dans le contexte français, les facteurs pouvant avoir une influence sur la décision des entreprises de mettre en place volontairement une vérification sociétale réalisée par un tiers extérieur. Un double cadre théorique combinant les théories contractuelles et néo-institutionnelles est mobilisé. L'étude empirique repose sur une démarche en deux étapes. La première est une étude exploratoire qualitative réalisée à partir d'entretiens semi-directifs menés auprès de plusieurs acteurs concernés par la vérification sociétale. La deuxième étape est une analyse quantitative (régressions logistiques) dont l'objectif est de mettre en exergue les facteurs contractuels et institutionnels de la mise en place d'une vérification sociétale. L'échantillon est constitué des entreprises françaises cotées au SBF120 et la période étudiée est de deux ans, 2007 et 2008. Les résultats révèlent que le cumul des fonctions de directeur général et de président du conseil d'administration est déterminant dans le choix des entreprises de recourir à une vérification sociétale. De plus, la taille de l'entreprise ainsi que l'appartenance à un secteur d'activité sensible influencent positivement la mise en place d'une vérification sociétale. Enfin, le caractère significatif du positionnement des entreprises en matière de RSE sur le recours à une vérification sociétale a également été mis en évidence.

Cette thèse étudie différents dispositifs sociotechniques de normalisation et de régulation des discours et des pratiques de la " Sphère du produire " (Jonas) - et plus spécifiquement des entreprises - en matière d'environnement et de développement durable (systèmes de management, reporting, labellisation, etc.). Elle s'attache à décrire finement la mise en réseau de ces dispositifs, i.e. leur médiation par des textes formulés et véhiculés par des acteurs hétérogènes, tant à l'échelle française qu'au niveau international ou communautaire. Cette architecture textuelle complexe est " traduite " dans les pratiques environnementales des entreprises - qui sont autant de nouvelles extensions du réseau. La méthodologie adoptée est de type ethnographique, notamment sous la forme de trois monographies décrivant des " politiques " environnementales d'entreprises. Il s'agit d'y interroger la problématique environnementale comme instance potentielle de politisation de la " Sphère du produire ", ainsi que les instruments de la preuve d'un " engagement ", au travers duquel les marchés " pensent " l'environnement. Cette recherche porte donc sur des formes hybrides de l'action publique environnementale, prenant appui sur des compromis entre rationalité économique, innovation scientifico-technique et mise en indicateur. À la textualité, se superposent des formes de mise en calcul et en mesure de l'environnement qui supposent d'interroger leurs prémisses, via " l'enquête technique ", à la fois dématérialisée (statistiques et indicateurs environnementaux) et rematérialisée en re-pensant la notion d'essence technique. In fine, la relation de coproduction du marché et de l'environnement se dessine comme pragmatique du " moindre mal ", sorte de compromis minimal quant à la possibilité d'une éthique écologique de la " Sphère du produire ".

Dans un contexte d'harmonisation comptable internationale visant à améliorer la qualité de l'information financière publiée par les groupes internationaux afin d'en assurer l'utilité, notre recherche doctorale a pour objet d'apporter une contribution à l'évaluation de l'utilité et de la comparabilité de l'information sectorielle. Cette recherche adopte une approche qualitative mono-sectorielle à travers l'étude du contenu des rapports de recommandation des analystes et des rapports annuels des grands groupes hôteliers internationaux, et une approche internationale à travers la comparaison des référentiels IAS/IFRS et US GAAP. Nous proposons en premier lieu d'étudier l'utilité de l'information sectorielle pour les analystes financiers à travers l'utilisation qu'ils en font dans leurs rapports et le lien de cette utilisation avec l'exactitude des prévisions qu'ils réalisent. Nous analysons ensuite l'évolution de la comparabilité de l'information sectorielle " normée " publiée par les groupes et la comparabilité de leurs pratiques de publication hors annexe. En raison de la diversité des pratiques de publication des firmes, l'utilité et la comparabilité de l'information sectorielle publiée par les groupes hôteliers internationaux demeurent perfectibles.

Ce travail de thèse porte sur l'estimation paramétrique du maximum de vraisemblance pour des données de survie tronquées à droite, lorsque les délais de troncature sont considérés déterministes. Il a été motivé par le problème de la modélisation des délais de survenue des effets indésirables médicamenteux à partir des bases de données de pharmacovigilance, constituées des cas notifiés. Les distributions exponentielle, de Weibull et log-logistique ont été explorées.Parfois le caractère tronqué à droite des données est ignoré et un estimateur naïf est utilisé à la place de l'estimateur pertinent. Une première étude de simulations a montré que, bien que ces deux estimateurs - naïf et basé sur la troncature à droite - puissent être positivement biaisés, le biais de l'estimateur basé sur la troncature est bien moindre que celui de l'estimateur naïf et il en va de même pour l'erreur quadratique moyenne. De plus, le biais et l'erreur quadratique moyenne de l'estimateur basé sur la troncature à droite diminuent nettement avec l'augmentation de la taille d'échantillon, ce qui n'est pas le cas de l'estimateur naïf. Les propriétés asymptotiques de l'estimateur paramétrique du maximum de vraisemblance ont été étudiées. Sous certaines conditions, suffisantes, cet estimateur est consistant et asymptotiquement normal. La matrice de covariance asymptotique a été détaillée. Quand le délai de survenue est modélisé par la loi exponentielle, une condition d'existence de l'estimation du maximum de vraisemblance, assurant ces conditions suffisantes, a été obtenue. Pour les deux autres lois, une condition d'existence de l'estimation du maximum de vraisemblance a été conjecturée.A partir des propriétés asymptotiques de cet estimateur paramétrique, les intervalles de confiance de type Wald et de la vraisemblance profilée ont été calculés. Une seconde étude de simulations a montré que la couverture des intervalles de confiance de type Wald pouvait être bien moindre que le niveau attendu en raison du biais de l'estimateur du paramètre de la distribution, d'un écart à la normalité et d'un biais de l'estimateur de la variance asymptotique. Dans ces cas-là, la couverture des intervalles de la vraisemblance profilée est meilleure.Quelques procédures d'adéquation adaptées aux données tronquées à droite ont été présentées. On distingue des procédures graphiques et des tests d'adéquation. Ces procédures permettent de vérifier l'adéquation des données aux différents modèles envisagés.Enfin, un jeu de données réelles constitué de 64 cas de lymphomes consécutifs à un traitement anti TNF-α issus de la base de pharmacovigilance française a été analysé, illustrant ainsi l'intérêt des méthodes développées. Bien que ces travaux aient été menés dans le cadre de la pharmacovigilance, les développements théoriques et les résultats des simulations peuvent être utilisés pour toute analyse rétrospective réalisée à partir d'un registre de cas, où les données sur un délai de survenue sont aussi tronquées à droite.