To see the other types of publications on this topic, follow the link: Teknik i förskolan.
Dissertations / Theses on the topic 'Teknik i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Teknik i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Johnsson, Anna. "Teknik i förskolan - Förskollärare om teknik i förskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35707.
Full textAbstract:
I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan?Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och bearbetning av respondenternas resonemang framkom det att flertalet uppfattade teknik i förskolan som svårt och komplicerat. Med det menas att det framkom en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför utförandet av teknik i verksamheten. Samtliga respondenter ansåg att de behövde utbildningar, material och mer kompetens i teknikämnet för att kunna erbjuda barnen en lärorik teknikundervisning. Teknik har inte varit särskilt framlyft i förskolans verksamhet. Teknik har alltid haft en plats i förskolans läroplan men det var först 2010 när läroplanen för förskolan reviderade som teknikämnet lyftes. Med denna studie vill jag öka pedagogers medvetande och förståelse för teknik i förskolan. Jag vill att fler pedagoger ska få ett större intresse för tekniken så att det synliggörs mer på förskolor runt om i landet. Teknik är vår framtid.<br>In this thesis, I wanted to study teachers' views on technology in preschool. The technology needs to be highlighted and made visible in everyday life in order to create a basic understanding of what learning technology involves. The purpose of this study was to investigate the awareness that professional educators in preschool has been the subject technology and how teachers' content-related skills can influence their direction in relation to children's learning and the curriculum for preschool. What, how and why they work with technology in preschool?This study focuses on preschool work with curriculum content aspects of technology. Using qualitative interviews and processing the respondents' argument, it emerged that most perceived technology in preschool as difficult and complicated. This means that it showed a relatively high degree of uncertainty and ignorance to the performance of technology in business. All of the respondents felt that they needed training, materials and more competence in the subject technology to provide kids with an educational technology teaching.Technology has not been very up lifting in preschool. Technology has always had a place in the preschool curriculum, but it was not until 2010 when the pre-school curriculum revised as technology topic raised. With this study, I would raise teachers' awareness and understanding of technology in preschool. I wish that more teachers should have a greater interest in the technology so that it is visible more on preschools around the country. Technology is our future.
2
Häggblom, Maria. "Teknik i förskolan : Pedagogers syn på teknik i förskolans läroplan." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28392.
Full text
3
Johansson, Anna. "Teknik i förskolan : en kvalitativ studie om pedagogers tankar om teknik och tekniska system i förskolans verksamhet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37212.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ur pedagogers syn få en uppfattning om hur de arbetar med teknik i förskolan och om tekniska system synliggörs för barnen i förskolans verksamhet, samt hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns inlärning. Som metod har semistrukturerade intervjuer används. Sju pedagoger från sju olika avdelningar fördelat på två förskolor har intervjuats. Studien har gjorts ur ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation har en central roll i lärandet. Resultatet av studien visar att i förskolorna arbetar med ämnet teknik genom att i huvudsak använda NTA-lådor som innehåller olika material och experiment. Studien visar att tekniska system inte är något som förskolorna arbetar med medvetet i verksamheten. Pedagogerna anser att deras roll i lärandet är att ge utmaningar och visa barnen vad som finns inom teknik. Av studiens resultat synliggörs det sociokulturella perspektivet då bland annat samspel och utmaningar är något pedagogerna ofta uttrycker i intervjun. Pedagogerna själva anser att deras roll är att ställa frågor och ge barnen utmaningar. Av resultatet synliggjordes även det kognitiva perspektivet då pedagogerna vid några tillfällen ansåg att barnen var för små för att förstå vissa aktiviteter och större projekt.<br>The purpose of this study is to have attention how educators work with technology in preeschool. The purpose is also to se if the children are offered to se different technological systems and how teachers perceive their role in learning. This is a quality study where interwievs were used as a method. Seven educators from two different preeschools was interviewed. The study is based on a socio- cultural perspective where social interaction and communication is the central concepts. The resoluts show that the preeschools work with technology by so- called NTA-boxes were there is different experiments with water and air. The study show that technical system is not a part of the technology work in this two preeschools. It also suggests that the sociocultural perspective is partly visibility in the preeschools, wich emerge when the educators said that interaction and challanges is a way of teaching and stimulate the childrens interest and curiosity. It was also found that the children often where divided by age in different activities becouse the educators felt the youngest were to small to understand the activity which indicates of a cognitive perspective ehere the children considered mature by age and therefore can not meet the knowledge that the child not yet considered ripe for. The results showed that the teachers felt their role is to show the children what is in technology and provide challenges.
4
Broström, Marie. "Teknik i förskolan : Hur arbetar pedagoger med teknik i förskolan?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43722.
Full text
5
Flöjt, Jonsson Veronica. "Teknik i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-17332.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur revideringen av förskolans läroplan, lpfö 98, har påverkat förskollärarens förhållande till ämnet teknik. Arbetet har haft fokus på ett enkelt egentillverkat teknikmaterial som några förskollärare fick arbeta med. Detta arbete utvärderderades senare med såväl enkäter som intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna ännu inte har kommit igång med teknikarbetet i förskolan. Orsaker till detta kan vara exempelvis pedagogernas rädsla och okunnighet om ämnet samt brist på förslag till hur ämnet ska presenteras i en barngrupp. Arbetet med teknikmaterialet har gett dem en större förståelse för begreppet teknik och positivare attityd till teknik i förskolan.
6
Rickardsson, Erik. "Teknik på förskolan : Hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20836.
Full textAbstract:
Syftet med uppgiften är att få kunskap om hur pedagoger uppfattar och ser på teknik i förskolan. För att undersöka detta har jag formulerat följande övergripande frågeställningar: Hur resonerar, uppfattar och ser pedagoger på begreppet teknik?, samt Hur arbetar pedagogerna med teknik i förskolan? Som metod har jag valt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som tolkas utifrån fenomenologisk teori och sex pedagoger vid sex olika verksamheter i en kommun har intervjuats. Pedagogerna i studien ser teknikämnet som något positivt och tycker det är kul, men framför att många i deras arbetslag finner en viss rädsla för ämnet. Teknik behöver inte vara svårt och går att fånga i vardagen på förskolan, men det svåra är att medvetandegöra för barnen att de arbetar med teknik. Av studiens resultat framkommer att teknik på förskolorna framför allt är bygg- och konstruktion med olika strukturerade och ostrukturerade material, och att aktiviteter sker främst spontant och äger rum året runt både inomhus och utomhus.
7
Karlsson, Gunilla. "Teknik : hur arbetar pedagoger med tekniska system i förskolan?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11124.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ”Tekniska system” tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98. Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet. Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ”vart tar rören vägen vidare till reningsverket?” Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system. För som det ser ut nu, har pedagoger för lite kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet för att kunna svara på funderingar som dyker upp hos barnen.
8
Strömberg, Elena. "Teknik i förskolan : En studie om i pedagogers arbete med teknik i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för fysik och elektroteknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13856.
Full text
9
Wedin, Karolina, and Matilda Fredriksson. "Teknik i förskolan : En studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt med teknik i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-400843.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.
10
Bengtsson, Nadja. "Teknik i förskolan : Pedagogers uppfattningar kring teknik och att arbeta med ämnet i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66317.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine how you can work with technology in preschool and how the staff describes what technology in preschool can be. Surveys with both open and closed response options were used and 52 preschool staff answered the questionnaire. The survey was made on paper because I wanted to go to the different preschools personally and hand over the questionnaires and at the same times describe what the study was about and why I did it. The result of the study shows that preschool staff´s perception of technology varies. What separates the answers is about motivation and knowledge of technology. The answers vary from describing technology extensively with, to only describe technology with one word, such as: puzzle. The result shows that there are no big differences between the categories in the answers to the open questions, but there is a little difference in the questions with closed answers. The open question is about what technology is and how to work with it. The closed questions are about knowledge and security when working with technology.
11
Lind, Nina, and Therese Kvarnlöf. "Teknik i förskolan : En studie om hur förskollärare uppfattar teknik och teknikundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85729.
Full textAbstract:
This study contributes knowledge about how preschool teachers perceive the concept technology and how they experience technology teaching in preschool. The collection of the empirical material has been done through interviews with six active preschool teachers and through a questionnaire that was sent out to all a municipality preschool teachers and babysitters. 25 people answered the survey. Studies material was transcribed and processed by a phenomenograpic analytical model. The results show that the participants in the study largely have a varying understanding of what the term technology means. Some have difficulty distinguishing the technology concept from the physical concept. Participants experience of technology teaching is that the lack of materials to some extent limits the teaching of technology. It turns out that a large part of the participants does not have planned technology lessons every week. The participants also emphasize that the corona pandemic has to some extent affected the operations. Most of the participants consider themselves to have technical competence bur that they want more continuing education in the subject.
12
Magnusson, Jennie. "Digital teknik i förskolan : Förskollärares föreställningar kring digital teknik i förskolans undervisning och för barns lärande." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85985.
Full textAbstract:
Denna studien syftar till att ta reda på hur förskollärare resonerar kring digital teknik samt hur de integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Studiens syfte har undersökts genom kvalitativa intervjuer med 4 stycken förskollärare från två olika förskolor. Det datamaterial som samlats in har behandlats med kategorisering som analysmetod. Resultatet visar att förskollärarna har en oro kring användandet av de digitala verktygen men de ser ändå arbetet med digital teknik som något bra och intressant. Slutsatsen av undersökningen visar att användandet av den digitala tekniken är begränsad hos många förskollärare på grund av brist på kunskap men viljan och intresset till att lära sig finns.<br>This study aims to find out how preschool teachers reason about digital technology and how they integrate digital tools in their teaching. The purpose of the study has been investigated through qualitative interviews with 4 preschool teachers from two different preschools. The data material collected has been treated with categorization as an analysis method. The results show that preschool teachers have a concern about the use of the digital tools, but they still see the work with digital technology as something good and interesting. The conclusion of the study shows that the use of digital technology is limited in many preschool teachers due to lack of knowledge, but the will and interest to learn exists.
13
Karlsson, Ann-Charlotte, Anna Andrén, and Maritha Svensson. "Leve(r) naturvetenskap och teknik i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1650.
Full textAbstract:
<p>Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan.</p><br><p>Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.</p>
14
Hägglund, Rose-Marie. "Teknik i förskolan : Förskollärares förståelse för och arbete med teknik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159664.
Full textAbstract:
Det blir allt mer viktigt i dagens samhälle att inneha en teknisk kompetens, då mycket i vår vardag innehåller teknik är det därför viktigt att teknikundervisning startar redan vid tidig ålder. Syftet med denna intervjustudie är att öka kunskapen om förskollärares arbete med teknik i förskolan. För att belysa hur studiens förskollärare själva definierar och arbetar med teknik i förskolan samt vilka påverkansfaktorer som dessa förskollärare anser inverkar på och styr deras arbete med teknik valde jag att intervjua förskollärare som är verksamma inom förskolan.Resultatet visar på att de intervjuade förskollärarna definierade teknik på liknande sätt. De beskrev också liknande faktorer vilka inbegriper barngruppens konstellation, den egna kompetensen, eget intresse område samt verksamhetens ekonomi, som de faktorer förskollärarna upplevde påverkade deras arbete med teknik. Den faktor som förskollärarna beskrev ha störst inverkan på hur de arbetar med teknik var den egna kompetensen. En hög kompetens och god förståelse gällande teknik och användandet av digital teknik är en förutsättning för att teknikutbildningen i förskolan ska hålla en hög kvalitet för att uppnå de läroplansmål som finns för förskolan gällande teknikutbildningen. Resultatet visar på relevansen av förskollärares möjligheter till kompetenshöjande vidareutbildning både inom teknikdidaktik samt även inom digital teknik.
15
Leking, Nyström Anna, and Elin Örtenvik. "Teknik i förskolan : En studie om barns utforskande av teknik." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64035.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskolan närmar sig teknik och hur deras utforskande kommer till uttryck. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie där barnen genom att först få lyssna till en saga därefter konstruera fritt utifrån temat rymden i en teknikinriktad aktivitet. Resultatet visade fem fenomenografiska kategorier av hur barn närmar sig teknik. Dessa var: barnen utforskar materialet, barnen fokuserar på att bygga något som har med rymden att göra, barnen planerar vad och hur de ska bygga, barnen fokuserar på hållfasthet, barnen fokuserar på funktionen. Dessa fem kategorier visar att barn utforskar och närmar sig teknik på ett medvetet sätt. Genom en sociokulturell tolkning av datamaterialet visade det sig hur barnen utforskade tekniken genom samspel och verbal men även icke verbal kommunikation. Barnen inspirerades av varandra i sitt konstruerande. Barnens konstruktioner liknade artefakter som redan finns i barnens omgivning. I diskussionen diskuteras att det är viktigt att se barngruppen som resurs i lärandet och att pedagogen uppmärksammar och stödjer detta.
16
Puls, Erika. "Tekniska system i förskolan : 3-4 åringars förståelse av mail teknik." Thesis, Karlstads universitet, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28393.
Full text
17
Whern, Ulrika. "Teknik och teknisk kompetens enligt förskolans pedagoger : En studie av pedagogernas syn på teknik." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9001.
Full text
18
Olsson, Susanne. "Teknik i förskolan : medvetet eller omedvetet." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3324.
Full textAbstract:
<p>Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik.</p><p> </p><p>I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik. Två olika slags tekniknätverk har observerats för att få en inblick i hur fler förskolor arbetar aktivt med teknik i verksamheten.</p><p> </p><p>I resultatet framkom bland annat att förutsättningarna för ett arbete med teknik är lika på de båda förskoleavdelningarna. Teknikarbete är enkelt och kräver inga dyra materialinköp.</p><p> </p><p> </p>
19
Larsson, Helena. "Teknik med återvunnet material i förskolan." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5963.
Full text
20
martinsson, mathias. "Teknik i förskolan - Ett teknikdidaktiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31208.
Full textAbstract:
Teknik fick mer plats i den reviderade läroplanen för förskolan som kom 2010, men en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen från 2017 visar att läroplansmålen som berör teknik inte uppfylls och att det finns brister i hur förskolorna jobbar med teknik. Mitt syfte med denna studie är att undersöka teknikundervisningen på en förskola för att se vad för teknikinnehåll som existerar på förskolan, hur teknikundervisningen sker och vilka syften det finns att arbeta med teknik på förskolan. Tidigare forskning visar att det är viktigt att tidigt i barnens liv inleda teknikundervisningen, använda korrekta teknikbegrepp tillsammans med barnen, synliggöra tekniken på förskolan och att förskolans personal har tillräcklig kunskap inom ämnet. Teoridelen förklarar de olika tekniska begrepp som kommer att användas i arbetet och de didaktiska frågorna vad, hur och varför som kommer att användas för att analysera förskolans teknikundervisning. De två metoder jag valde för att få reda på detta var en etnografisk studie med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer med personalen. Studien visar att personalen inte använder den kompetens de har och att de inte tar tillvara på de tillfällen för teknikundervisning som erbjuds i verksamheten. Personalen kunde inte i tillräcklig omfattning identifiera tekniken på förskolan så att den synliggjordes för barnen, vilket hade kunnat leda till vidare utforskning.
21
Elfström, Jeanette. "Hur pedagogerna jobbar med teknik i förskolan. : Pedagogernas syn på teknik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43352.
Full text
22
Dorotea, Bjuhr. "Fysik och Teknik i förskolan : Barnens diskussion om fysikaliska och tekniska fenomen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-64535.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur barnen i förskolan diskuterar sina kunskaper i ämnena fysik och teknik, samt om de använder fysikaliska och tekniska fenomen när de försöker att lösa ett konstruktionsproblem. Studien är utförd på en förskola i ett brukssamhälle i Sverige där fjorton barn i ålder 3 till 6 år deltog. Metoden i studien är en småskalig kvalitativ etnografisk studie där materialet har samlats in genom att göra fältanteckningar och att spela in barnens diskussioner. Litteraturdelen i studien presenterar tidigare forskning samt vad den tidigare forskningen visat. En sociokulturell teoretisk utgångspunkt används till grund för studien. Studiens resultat visar att barnens kunskaper och erfarenheter om fysikaliska och tekniska fenomen kommer fram genom diskussioner. Studiens slutsats är att barnen har kunskaper och erfarenheter om fysiska och tekniska fenomen, som de använder för att förstå sin omvärld och för att hitta lösningar på liknande problem.<br>The purpose of the study is to examine how the children in preschool discuss their knowledge in the subjects physics and technology, and whether they use physical and technical phenomena when they try to solve a construction problem. The study was conducted at a preschool in an industrial community in Sweden, where fourteen children aged 3 to 6 participated. Method of the study was a small-scale qualitative ethnographic study where the material has been collected by making field notes and recording children's discussions. The literature part of the study presents previous research as well as what the previous research showed about the subject. A socio-cultural perspective is used as the base for the study. The results of the study show that children's knowledge and experiences of physical and technological phenomena emerges through discussions. The study's conclusion is that children have knowledge and experience about the physical and technological phenomena that they use to understand their world and to find solutions to similar problems.
23
Beauman, Viola. "Teknik i Förskolan : Förskolepersonalens synsätt och konsekvenser för arbetet i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-11279.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan. Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog. Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande, starkare självförtroende och rikare fantasi.
24
Lindqvist, Johanna. "Teknik i förskolan : Planerad och oplanerad verksamhet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Technology and Science, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4101.
Full textAbstract:
<p>Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities. The conclusion drawn from questionnaires, observations and interviews is this; most pre-schools use technology on a daily basis. It differs a lot in amount, but the methods used in the non-planned activity looks relatively similar in both pre-schools where the observations and interviews are made. Also the involvement of the pre-school teachers differ a lot from one pre-school to another. Keywords: Pre-school, planned activity, technology, pre-school teacher involvement</p>
25
Scheiderbauer, Elisabet. "Teknikarbete i förskolan : En studie om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknikämnet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-117720.
Full textAbstract:
Studien handlar om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare på en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollärares syn på kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lärande om teknik i förskolan. För att ta reda på det intervjuade jag förskollärare med flera års erfarenhet av teknikarbete. Innehållet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet på förskolan låg till grund för studiens resultat. Resultatet visar att det går att identifiera mycket som är teknik i förskolans vardag och att teknikarbete inte behöver vara komplicerat. Vidare visas att alla sinnen kan engageras i arbetet med teknik med förskolebarn. Likaså bör aktiviteterna vara mer processinriktade istället för resultatinriktade. Resultatet visar också att satsningar och riktad fortbildning inom ämnet är önskvärt då studiens förskollärare trots stor kännedom om teknikämnet och utarbetade arbetsmetoder ändå eftersökte mer komptensutveckling.
26
Lagerlöf, Elisabeth, and Jennie Claesson. "Teknik i förskolan : En studie om hur förskollärare arbetar med ämnet teknik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69893.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att belysa hur förskollärare definierar ämnet teknik och hur de arbetar med ämnet i verksamheten. Dessutom kommer de hinder förskollärarna upplever i arbetet med teknik belysas. Ursprunget till studien är våra tidigare erfarenheter, där vi upplevt att ämnet teknik inte arbetas med i större utsträckning i förskolan. Teknik är ett intressant och aktuellt ämne som är relativt nytt i förskolans läroplan och som kommer att lyftas ännu mer i den kommande läroplanen 2018. Empiri har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Deltagare kommer från fem olika förskolor belägna i tre olika kommuner. Resultaten som framkommit tyder på att förskollärare har skilda uppfattningar om vad0 teknik är och att ämnet upplevs som svårt av många. Detta påverkar vad som undervisas och hur undervisningen genomförs, vilket medför att barn i olika förskolor inte får samma möjligheter till en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning är något som ska eftersträvas enligt förskolans styrdokument. Vidare framkommer i resultatet att ett medforskande arbetssätt förespråkas av förskollärarna i studien. Detta arbetssätt framkommer dock inte i resultatet hos de flesta förskollärarna i studien när det gäller ämnet teknik. Den förförståelse och de erfarenheter vi hade med oss in i denna studie har delvis besannats, men däremot förvånades vi över att tidpunkten för när förskolläraren gick sin utbildning inte verkar ha någon betydelse.
27
Lagerqvist, Moa, and Sofia Magnusson. "En digital förskola : En kvalitativ studie om användandet av digital teknik i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25534.
Full textAbstract:
Inledning Det har länge diskuterats kring om digitala verktyg behövs i förskolan eller inte. Efter den reviderade läroplanen 2018 har förskolan fått tydligare mål gällande användandet av digitala verktyg. För förskollärare är det numera obligatoriskt att arbeta med digitala verktyg, vilket alla förskollärare inte gör enligt vår studie och egna erfarenheter. Idag kan vi se att förskollärares inställning och hur de ser på digitalisering påverkar om digitala verktyg används i verksamheten eller inte. Ljung-Djärf, Åberg-Bengtsson och Ottosson (2005) beskriver att det bland förskollärare finns en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg. De menar på att det kan beror på pedagogernas kvalifikationer, antagande och attityder till ämnet. Nilsen (2018) menar på att förskollärarens kunskap och kompetens spelar en stor roll för förskollärarens inställning till digitalisering. Vår studie grundar sig i den sociokulturella teorin, där barn i sociala sammanhang lär i samspel med andra. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i den dagliga undervisningen i förskolan arbetar med digitala verktyg och digitalisering. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningen. Vi har intervjuat sju stycken förskollärare som är verksamma på fem olika förskolor runt om Göteborg. Resultat Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har olika förhållningssätt gentemot digitala verktyg i förskolan. Detta gäller inte bara kring hur och om de använder sig av digitala verktyg, utan även vad de tycker om och hur de tolkar den reviderade läroplanen Lpfö 2018. Det förskollärarna behöver och önskar är mer kompetensutveckling i form av utbildning av digital teknik och digitala verktyg. Majoriteten av förskollärarna tycket att den reviderade läroplanen är bra och behövs för samhällsutvecklingen. Inställning, intresse och olika resurser såsom tid, ekonomi, kompetensutveckling och utbildning har en stor betydelse för hur förskollärare använder digitala verktyg i undervisningen i verksamheten. Alla förskollärare har tillgång till artefakter såsom ipads/lärplatta och projektorer. Men andra verktyg som digitala mikroskop och programmeringsrobotar är det ett fåtal som har tillgång till. Förskollärarna lyfter även vad för positiva och negativa effekter digitalisering kan innebär.
28
Andersson, Jenny. "Naturvetenskap och teknik i förskolan : Pedagogers arbete med de naturvetenskapliga och tekniska målen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31000.
Full textAbstract:
This surveys purpose is to find out how educators work with science and technology in preschool, what effects occur if the teaching does not take place and if there’s any difference with the science and technology class in preschool depending on what education the staff has. Four preschool teachers and three childcare workers in six preschools in a small municipality has been interviewed by qualitative interviews. The result shows that the interviewed used activities, experiments, theme work and the free game to teach the children science and technology. Biology is the topic in science that is being worked the most with. Lack of knowledge, interest, time and staff are factors that are seen as obstacles to the work of science and technology. My conclusion is that all educators working with science and technology in preschool but in different ways. One can see the difference between childcare workers and preschool teachers because of their knowledge of the subject. More knowledge results in better teaching.
29
Sjölund, Gabriella. "Teknik som strävansmål : En undersökning om hur pedagoger arbetar med teknik i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32772.
Full textAbstract:
Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan. I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut. Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik. Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.
30
Karlsson, Matilda. "Fysik och teknik - en del av förskolans vardag. : En studie om hur pedagoger arbetar med fysik och teknik i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43384.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to find out how teachers relate and work with physics and technology in a fun and interesting way. How they perform activities in physics and technology and how they use the different phenomena with concepts. Implementation of this study is based on qualitative semi-structured interviews and structured observations. The observations were carried out in connection with the experiments were conducted. The interviews were chosen to be conducted in a peaceful environment where teachers had time to reflect on their answers. Teachers’ thoughts, teaching methods and approach are the basic aspects in the study. The results of the study show that teachers are actively working with the physics and technology in preschool. They work for the interests of children and work to maintain interest in an efficient manner. The result also shows that teachers feel it is important to use concepts in activities with the children. The teachers use terms but does not explain the meaning of them.
31
Sundqvist, Pernilla. "Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mera medvetna om vad vi kallar teknik : Personalens beskrivningar av teknik som innehållsområde i förskolan." Licentiate thesis, Mälardalens högskola, Utbildningsvetenskap och Matematik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31383.
Full textAbstract:
This study investigates what preschool staff include in the technology subject in preschool education, what content they view as relevant and how the teaching of this content can be organized. This is motivated by the fact that technology as subject have not been clearly defined, leaving the teachers insecure and unconfident about what to teach and how to teach it. In addition, preschool do not have a tradition of addressing teaching and learning the way they are now obliged to do according to the curriculum and many studies have shown subject teaching to be a challenge in preschool. Thus, the preschool staff’s challenge is twofold regarding the teaching of technology. The aim is addressed by a mixed methods design, starting with questionnaires and followed by interviews with preschool staff (daycare attendants and preschool teachers). The questionnaire was completed by 102 preschool staff members and interviews were held with seven of these participants. A key results is that technology in preschool involves building and creating. Emphasized is that children should be offered much and varied materials and that it should be available in the environment and inspire creative activities. Another key result is that every-day use of artifacts is viewed as part of technology education. Children should learn to handle artifacts by using them, e.g. pulling up the zipper to close the jacket or cut with scissors. These are activities preschool have always engaged children in, which the staff now name technology. However, there are variations in the result and there are preschool staff members who express a more conscious teaching where children are able to learn about things like the purpose of technology, what parts an object consist of and how these parts are connected, and about technological systems, e.g. how the water get from the lake to the tap and how it is purified on the way. But there are also examples where technology activities are used as a means for working towards the striving goals of other areas, such as math, science and social behavior. Implications are that preschool staff need to develop their teaching in order to work in accordance with the curriculum. A relevant first step is to strengthen their content competence in technology, but also, they need tools for how to teach subject matter like technology in a practice characterized by children’s own choice and influence.
32
Gjertz, Diana. "Utveckling av teknik i förskolan, hinder och möjligheter." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15692.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att ta reda på om inspirerande material, som exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, kan inspirera och motivera pedagoger i förskolan att medvetet och regelbundet undervisa i ämnet teknik samt att påvisa hur betydelsefullt det är att pedagoger besitter relevanta kunskaper inom ämnet teknik. Metoderna som användes i studien var två enkäter samt tester av tekniklådor med tillhörande handledningar. Ett par slutsatser som framkommer i studien är att flertalet pedagoger anser att det saknas inspirerande material i form av exempelvis tekniklådor med tillhörande handledningar, förbrukningsmaterial och böcker etc. Dessutom lider pedagogerna i allmänhet delvis brist på tillfredställande kunskaper inom ämnet teknik som i denna studie tyder på minskad motivation att ge teknikundervisningen tillräckligt utrymme i verksamheten.
33
Ek, Maria. "Pedagogers syn på naturvetenskap och teknik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37129.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks är Vad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner. Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga. Miljöerna är inte utvecklade på det sätt pedagogerna skulle vilja och de har svårt att veta hur de ska arbeta med ämnena.
34
Lundebro, Michelle. "Förskollärares uppfattningar om teknik och lärplattan i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71832.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om ämnet teknik och lärplattan i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade interjuver med ljudinspelning tillsammans med sex förskollärare från tre kommuner. Hälften av deltagarna hade genomfört NTA-utbildningar inom teknik och alla hade tillgång till lärplatta i verksamheten. En slutsats är att arbetet med teknik och lärplattan i förskolan har kommit framåt, sedan ämnet teknik förtydligades mer i läroplanen och lärplattan introducerades i förskolan, men inte i samma utsträckning hos alla. Resultatet visar att de som har utbildning känner sig mer självsäkra på ämnet teknik. En annan slutsats är att förskollärarna uttrycker att det går att arbeta med teknik vid användandet av lärplattan, det gäller bara att komma på hur. Det visar sig även i resultatet att det är viktigt att granska apparna på lärplattan för att se om de är lämpliga och pedagogiska.<br>The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers views about the subject of technology and the learning tablet in the preschool. The study has been conducted with semestructured interviews with sound recording together with six preschool teachers from three municipalities. Half of the participants had completed NTA-educations in technology and everyone had access to a learning tablet in the preschool. One conclusion is that the work with technology and the learning tablet in the preschool has come forward, since the subject of technology was more clarified in the curriculum and the learning tablet was introduced in the preschool, but not to the same extent among them all. The result shows that those who have education feel more confident about the subject of technology. Another conclusion is that the preschool teachers say that it is possible to work with technology when using the learning tablet, it is only a matter of getting to know how. It also appears in the result that it is important to examine the apps on the learning tablet to see if they are suitable and educational.
35
Lund, Kristina. "Entreprenöriellt lärande i förskolan med fokus på teknik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32947.
Full textAbstract:
The aim for this study is to investigate how entrepreneurial learning can be put in relationto working with technology in preschool. I want to investigate this through two researchquestions. Firstly, the purpose is to clarify what the entrepreneurial learning can mean forthe work in preschool, but also to investigate how a working method with focus ontechnology in preschool can contribute to entrepreneurial learning. The motivation behindthis study was mainly based on Ehrlin, Insulander and Sandbergs (2015a) study wherethey found technology and science as one way of working with the entrepreneuriallearning.The survey, with a qualitative approach, was conducted with the help from a focus groupwith pedagogues working at a preschool with technology and science as a profile. Thegroup met at two occasions and also carried out a task with the children between themeetings. The empirical data is presented based on three categories:- The teaching that children and pedagogues are involved in describes how thepedagogues discusses the organization of the preschool to create opportunities forteaching.- The communication on which the teaching is based on describes the pedagogue’sthoughts about the content of the teaching.- The teaching as a moral action describes the pedagogue’s discussion about theirapproach.These categories are based on the didactic perspective and Säfströms (2000) descriptionof how teaching can be interpreted through this perspective. The result showed that thepedagogues found the description of the entrepreneurial learning as a way of putting theaim of their work into words, mainly considering the preschools profile. However, itshowed in the survey that they experienced difficulties in working with technology inpreschool. The pedagogues raised that this new way of working takes time to implementsince the children isn’t used to solving problems with many possible solutions. In thediscussion it was clear that the pedagogues linked the entrepreneurial abilities to theirown role in the preschool instead of the children’s abilities. Finally, the pedagogues inthis study saw great opportunities with the entrepreneurial learning at their preschool, butalso possibilities to work with the entrepreneurial learning in other subjects.
36
Bolin, Lena, and Camilla Warberg. "Teknik överallt och ingenstans : hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17967.
Full textAbstract:
BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde. Det framgår att det är det medvetna arbetet med teknik, benämnandet och synliggörandet av teknik för barnen, som de saknar i sin verksamhet. Flertalet av förskollärarna tror att teknik som ett prioriterat mål i kommunen, skulle innebära kompetensutveckling som i sin tur skullemedföra att teknik skulle få mer utrymme och synliggöras i verksamheten.<br>Program: Lärarutbildningen
37
Olsson, Eva, and Therese Andersson. "Pedagogers förhållningssätt och barns möjligheter till teknik i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2332.
Full textAbstract:
<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger har till teknik samt hur deras förhållningssätt påverkar teknik som innehåll i förskolan. Studien är även fokuserad på vad pedagoger ser som hinder respektive möjligheter för att barn ska få uppleva teknik i förskolan.</p><p>Metoden är kvalitativa intervjuer med 10 pedagoger från 8 olika förskolor.</p><p>Resultatet visar på en nyfikenhet till ämnet men samtidigt en stor osäkerhet om vad teknik egentligen innebär eftersom teknik inte synliggörs tillräckligt konkret i Lpfö 98 (Skolverket 2006), enligt pedagogerna. Pedagogernas brist på kunskap och intresse ses som det största hindret för att kunna erbjuda teknik i förskolan, men även vilket material som erbjuds och hur det används är ett hinder.</p><p>I diskussionen uppmärksammas vikten av pedagogens roll som medforskare samt miljöns betydelse för att barn ska kunna utforska sin omvärld.</p>
38
Fengved, Carina, and Gunilla Sturesson. "Teknik i förskolan : Hur barn samspelar kring en surfplatta." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8938.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande.
39
Mårtensson, Tina, and Anette Ivarsson. "Teknik i förskolan - några förskollärare om teknikanvändningen i verksamheten." Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-298.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>Den tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid. Denna intervjustudies syfte var att undersöka i vilken utsträckning teknik används i förskolans inom- och utomhusverksamhet. Vad kan påverka användandet av teknik i verksamheten? Är det praktiska förutsättningar, materialet eller inställningen hos pedagogen?</p><p>Till hjälp för att genomföra vår studie skapade vi först ett arbetsmaterial i form av lärarhandledningar, som innehöll beskrivningar på några enkla övningar. Dessa delades ut i samband med intervjuer. Inspirationen till lärarhandledningarna fick vi ifrån vår utbildning och litteratur, men även ifrån våra egna familjer. Intervjuerna genomfördes med sju förskollärare, inriktningen på deras utbildning var inom matematik, teknik och naturvetenskap. Som ett komplement till intervjuerna sändes en enkät ut via e-post till samtliga deltagare, den gav oss möjlighet att fastställa om materialet blivit använt och i vilken utsträckning. Handledningar, intervjuer och enkät fick ligga som grund till våra frågor gällande inställningen hos pedagogen, praktiska förutsättningar och teknikverksamheten med barnen. Efter att ha sammanställt utskrifter av intervjuer och enkäter ser vi som resultat att praktiska förutsättningar och tillgång till material/läromedel påverkar användandet av teknik i verksamheten. Men den största betydelsen när det gäller teknikverksamhet i förskolan har pedagogens erfarenheter och inställning till teknik.</p>
40
berglund, roger, and annelie eriksson. "teknik : i förskolan och grundskolans tidigare år- finns den?" Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4625.
Full text
41
Blixt, Sandra. "Naturvetenskap och teknik i samspel med IKT i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30695.
Full textAbstract:
The main purpose of this study is to, in the educator’s point of view, try to find out how pre-schools approach science and technology along with Information and Communication Technology (ICT). The survey was conducted based on qualitative interviews where two preschools participated, a total of seven teachers were interviewed. One of the preschools only has access to a computer, and the other preschool is able to use both computer and tablets in their preschool activities. The results of this show that the teacher’s thoughts about ICT are positive and that they consider it as an important part of their work and have many areas where it is useful. However, the educators at one of the preschool thinks that they have a bit to low knowledge of science and technology to be able to work with it in a proper way. The results show that the opinions are divided as to how the respective preschools will be working with these subjects. Although one preschool believes that they are not working with science and technology, it still shows in the study that they do, even though they are not aware of it.<br>Syftet med studien är att utifrån pedagogernas synvinkel, ta reda på hur förskolans arbetssätt inkluderar naturvetenskap och teknik tillsammans med informations- och kommunikationsteknik (IKT). Undersökningen är gjord utifrån kvalitativa intervjuer där två förskolor medverkat, varav totalt sju pedagoger har intervjuats. Den ena förskolan har enbart tillgång till en dator och den andra förskolan har möjlighet att använda sig av både dator och surfplattor. Resultatet visar att pedagogernas syn på IKT är positivt och att de anser det som ett viktigt inslag i verksamheten som de använder till mycket. Dock anser pedagogerna på ena förskolan att de har allt för låga kunskaper om naturvetenskap och teknik för att för tillfället kunna arbeta med det. Resultatet visar att det råder delade meningar om hur respektive förskola arbetar med dessa ämnen. Även fast den ena förskolan anser att de inte arbetar med naturvetenskap och teknik framgår det ändå i undersökningen att de trots allt gör det, men på ett omedvetet sätt.
42
Boström, Johan. "Teknik i förskolan – att motverka traditionella könsroller : En aktionsforskningsstudie." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153455.
Full textAbstract:
This study shows that developing a gender sensitive technology education in apreschool setting is a very complex and multifaceted task. The preschool, andthe preschool teachers, are expected to help the children develop their technologicalawareness and interest in technology without being limited by traditionalperspectives on gender. However, as research has shown, teachers’ expectationsof children’s behaviour and interest in leisure time activities aregendered and reflect historically developed gendered roles in relation to technology.As this study shows there is a palpable risk of the preschool teacherson one hand focusing on girls and boys as homogenous groups, where a singleindividual gets to represent the group as a whole; and on the other hand, missinggender structures if the mindset is that gender does not factor into theirtreatment of the children at all – that they, automatically in their role astechers, act gender neutral. In this study, the pedagogical conversation wasimportant for the teachers possibility to reflect about their own preconceptions.However, the conversation did not seem to be enough, it was also importantfor the teachers to get to see and reflect on how they actually interactedwith the children in the technological activities. Only then did the teachersactually start to question their preconceptions and began to discuss new waysof acting.
43
Simonsson, Ulla-Lena. "Talet om teknik : en studie om teknikdiskurser i förskolan." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169887.
Full textAbstract:
Studien handlar om förskollärares beskrivningar av och föreställningar om förskolans teknikundervisning. Syfte med studien är att bidra till kunskap om vilka diskursiva praktiker som framträder i talet om teknik i förskolan. Fokusgruppssamtal valdes som metod och följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare teknikämnet i förskolans verksamhet och undervisning? Vilka föreställningar kring teknikämnet framträder i förskollärares beskrivningar om förskolans verksamhet och undervisning? Teknikfilosofen Carl Mitchams (1994) fyra dimensioner av teknik har använts som analysredskap för att synliggöra och definiera den tekniksyn som framkommer i fokusgruppssamtalet. Studien har en teoretisk ansats utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och empirin har analyserats med kritisk diskursanalys där Faircloughs (1992) analysmodell och analytiska begrepp valdes. I resultatet redogörs för beskrivningar av teknik och följande diskurser synliggörs; uppdragsdiskurs, bildningsdiskurs, viljans diskurs, kompensatorisk diskurs, ideologisk diskurs och osäkerhetsdiskurs. I diskussionen problematiseras den tekniksyn som framträder ur förskollärarnas beskrivningar och diskursiva praktikers betydelse för förskolans undervisning. Vidare diskuteras vilka pedagogiska konsekvenser det kan bidra till, vilka identiteter barn kan utveckla och vikten av förskollärarens förståelse av rollen som identitetsbärare.
44
Blomkvist, Åsa. "Förskolebarns arbetsstrategier i teknik betraktat ur ett genusperspektiv." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1146.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet. I blandade grupper brukar pojkarna vara de som först tar initiativet och försöker många gånger med experimentet. När de har kommit fram till en lösning reflekterar flickorna fortfarande över hur problemet ska lösas. I dessa grupper hinner inte flickorna med och ger så småningom upp för att de kommer fram till det antagandet att de inte kan (Ahlrik i Skolverket red. 1999). Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsstrategier flickor och pojkar i förskolan använder i arbetet med en teknisk uppgift och hur flickor respektive pojkar samarbetar. Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod. Jag observerade 24 barn på tre olika förskolor, 12 pojkar och 12 flickor, som var fyllda sex år 2006. De var indelade i pojk- och flickgrupper med tre barn i varje grupp. Resultat:Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger i undersökningen anser att datorn är ett bra verktyg i undervisningen och att det bidrar till ett lustfyllt lärande. Vidare visar resultatet att de pedagoger som arbetar efter Tragetons metod använder datorn i undervisningen i större utsträckning för uppgifter som har ett för eleverna, synligt mål. De är kritiska till så kallade pedagogiska program. De pedagogerna som inte arbetar efter någon specifik metod använder datorn förutom i skriv- och läsinlärning också i matematik, men användandet är inte lika genomtänkt som när man arbetar efter en metod. Datorn används många gånger som en belöning.</p>
45
Norberg, Annelie. "Förskolans möjligheter att använda teknik i verksamheten." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5967.
Full textAbstract:
<p>Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?</p><p>För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder. Detta gör det viktigt att belysa hur lite teknik det finns på våra förskolor, trotts att lärare anser det vara viktigt för barnen.</p>
46
Lanner, Linda. "Kvalitén på förskollärares inspirationskällor gällande teknik. : En innehållsanalys utifrån Thomas Ginners definition av teknik." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36975.
Full text
47
Fryk, Lotta. "Teknik i förskolan : En intervjustudie om förskollärares kunskaper och arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38072.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to examine how teachers work with technology in preschool in order to achieve the new objectives of the curriculum. Do they have sufficient experience and knowledge in the area, or are they finding that their experiences and knowledge are not enough? The intention is also to find out about if training in technology can generate interest and more applications in preschool. The method used was interviews and it was a total of eight preschool teachers in a small town in Sweden who participated in the study. The result shows that all preschool teachers believe that technology is a vital part in preschool. They believe that the foundation is laid for the younger; they want to give them experiences that they can build upon when they grow older. The result also shows that some of the preschool teachers need to be more aware of what they are doing with technology objectives; they should not just force them into the curriculum without thought.
48
Holmstedt, Charlotte, and Maria Nisbel. "Teknik i förskolan : Ett lekfullt läromedel för de yngre barnen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-238159.
Full text
49
Grönnevik, Sandra, and Therese Nordin. "Adekvat digital kompetens : Förskollärares upplevelser av digital teknik i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35242.
Full textAbstract:
Denna studie genomfördes i syfte att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med att integrera digital teknik i förskolan samt hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens. För att undersöka detta har nio förskollärare intervjuats och fått beskriva hur de förhåller sig till digital teknik, hur de integrerar den digitala tekniken i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt vilka utmaningar de ser relaterat till arbetet med digital teknik. Relevanta begrepp utifrån det sociokulturella perspektivet har sedan använts för att analysera förskollärarnas beskrivna arbetsmetoder och förhållningssätt gentemot digital teknik. De begrepp som användes var redskap, appropriera, mediera, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultatet av studien pekar på att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkar i vilken utsträckning de integrerar digital teknik i förskolans verksamhet samt hur djupgående de anser sig behöva gå in på ämnet för att ge barnen adekvat digital kompetens. Vidare framkommer fyra olika områden vilka ses som utmaningar när det kommer till förskollärarnas möjligheter att integrera digital teknik såväl som att utveckla barnens digitala kompetens. Dessa områden är de fysiska resurserna, tidsaspekten, barngruppens storlek samt förskollärarnas egen digitala kompetens. Studien bidrar med kunskap kring hur förskollärare arbetar för att integrera digital teknik i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt kunskap kring vad som kan behövas för att detta arbete ska underlättas.
50
Utriainen, Merja, and Malin Bjäreklint. "Tekniken i förskolan : En tolkningsfråga?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218187.
Full textAbstract:
Sammanfattning Denna studie syftar till att studera yrkesverksamma förskollärares uppfattningar av teknik i förskolan och deras beskrivningar av hur de synliggör teknik i förskolans verksamhet. För att skapa en grundförståelse av vad teknik innebär inom förskolans verksamhet och hur det kan gestaltas, bör en medvetenhet hos pedagogerna finnas för att synliggöra tekniken i vardagen. Teknikområdet lyftes fram i förskolans reviderade läroplan Lpfö98/10, men hur man arbetar med att synliggöra tekniken i vardagen är upp till pedagogen att tolka. Studiens empiri utgör en pedagogisk analys av läroplanstexten Lpfö98/10 samt halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta har tolkats med hjälp av ett teoretiskt ramverk i form av ett raster av olika teknikaspekter/emfaser som vi finner i tidigare forskning vilket har fördjupats till ändamålet med denna studie. Teknikaspekterna som vi har definierat och framarbetat är: Att göra aspekten, Medborgerliga aspekten, Teknik som artefakt-aspekten och Tekniska system-aspekten. Vi har valt att sammanbinda den empiriska studien med formuleringsarenan och realiseringsarenan då dessa arenor berör pedagogerna och deras verksamhet. Vid bearbetning av förskollärarnas resonemang framkom att det fanns en osäkerhet gällande teknik inom förskolan. De flesta av förskollärarna beskrev teknik som svårt och diffust samt att de önskade mer teknikutbildning för att klara av att tolka läroplanens intentioner på ett realistiskt sätt. Den pedagog som hade mer teknikutbildning hade lättare att omsätta teknik i den dagliga verksamheten på förskolan. Nyckel ord: Teknik, Förskola, Aspekter, Intention, Läroplan, Lpfö98/10