Academic literature on the topic 'Teknik i idrott och hälsa'

Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.

Artikeln, som är en del av en längre etnografisk studie om skrift- och bedömningspraktiker i idrottsämnet, undersöker skriftliga texters roll under ett undervisningsblock i dans och rytmik i en högstadieklass i Sverige. Närmare bestämt undersöks för vilka ändamål skriftbaserade texter används och vad de använda texterna handlar om, det vill säga vilket specifikt ämnesinnehåll som entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990). Därmed fyller artikeln en empirisk lucka i forskningen om literacy i idrott och hälsa. I studien ses literacy som situerade sociala praktiker, vilket innebär att man kan tala om olika ”literacies” i olika domäner. Här undersöks literacy i förståelsen skriftbruk i idrott och hälsa med hjälp av begreppen skrifthändelse och skriftpraktik. Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning och bedömning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.

Arbetet med det centrala innehållet är inte något som kommer automatiskt, det måste arbetas med återkommande och brytas ner och presenteras på ett för eleverna begripligt sätt. Det är avgörande hur läraren presenterar det centrala innehållet för hur väl eleverna ska till sig denna skrift och vad som står skrivet i den.

En sänkt naturvetenskaplig kompetens i samhället i stort gör oss sämre rustade att diskutera och göra avvägda val, exempelvis vad gäller miljöfrågor, ny teknik och hälsa. Tyvärr sjunker kunskaperna i naturvetenskap och matematik vid internationella jämförelser och de ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är lågt. För att bryta denna oroande trend inrättades 2002 FontD, en forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden. När det gäller användning av modern teknik i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa varierande detta beroende på vilka förutsättningar som fanns inom de olika skolorna. Det framkom även att det fanns ett generellt behov av vidareutbildning bland lärarna för att kunna genomföra den undervisning de ville med hjälp av modern teknik.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.

Frågeställningar

● Vilken typ av feedback ges?

● På vilket sätt ges feedbacken?

● Vad är lärarens syfte med feedbacken?

Metod

I studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.

Resultat

Feedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet. Syftet med den feedback som förmedlas av läraren är flerfaldigt, då den både kan fungera som generell uppmuntran och motivationshöjare, för att skapa ett gynnsamt arbetsklimat, förbättra elevernas teknik i olika övningar eller för att guida dem på vägen mot betyget i ämnet idrott och hälsa.

Slutsats

Feedback förekommer i en mängd former där olika typer och tillvägagångssätt kombineras för att uppnå ett syfte. När läraren har ett mål med lektionen eller situationen kan olika kombinationer av feedback framföras på ett sådant sätt och med en sådan avsikt att detta mål förhoppningsvis närmas eller uppfylls. Även när feedbacken kommer spontant från lärarens sida fyller den ett syfte och påverkar lektionen.

Syftet med studien var att ta reda på hur idrottslärares ledarskap påverkade inkluderingsmöjlighet-erna för elever i grundsärskolan och grundskolan. Det är lärarnas perspektiv på ledarskap som är av betydelse för undersökningen. Studien lyfter även fram hur förutsättningar för lärarna skiljer sig i grundsärskolan och grundskolan. Det gjordes genom att intervjua sju stycken idrottslärare som hade erfarenhet från både grundskolan och grundsärskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer vil-ket gör att studien är uppbyggd på olika karaktärer, upplevelser och specifika egenskaper som lyfts fram i svaren. Studien är en innehållsanalys som strävar efter att urskilja skillnader och likheter i analysen. Resultatet visar hur lärare ser på begreppen inkludering och förutsättningar hos idrottslä-rare. Det visar även att idrottslärares syn på ledarskap skiljer sig beroende på vilken skolform lärar-na undervisar i. Slutsatsen i studien var att förutsättningarna lärarna hade påverkade ledarskapet vilket i sin tur avgjorde om det skulle bli en lyckad inkludering i undervisningen.

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

Syftet med den här studien var att studera elevers attityder och inställning till digitala verktyg i skolämnet Idrott och hälsa. Samt undersöka vilka tidigare erfarenheter eleverna har av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Urvalsgruppen bestod av 81 stycken gymnasieelever fördelat på två skolor i Västra Sverige. Som datainsamlingsverktyg har enkäter använts och bearbetats med kvantitativ deskriptiv statistikanalys och en kvalitativ textanalys. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Sammantaget har den här undersökningen visat att majoriteten av eleverna har en positiv attityd och inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där kön är en faktor som har betydelse. Resultatet tyder på att eleverna har erfarenheter av att använda digitala verktyg i idrottsundervisningen vilket innebär att ämnet följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg har tidigare främst använts i vid videodokumentation, teorigenomgångar och som bakgrundsmusik i idrottsundervisningen. Vidare välkomnar majoriteten av eleverna en integrering av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där eleverna finner fler fördelar än nackdelar. Däremot associerar en mindre andel elever digitala verktyg med ett stillasittande beteende, vilket de ser som en nackdel med integreringen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

Till studien har under våren 2017 sex lärare intervjuats på tre olika skolor som är belägna i södra Sverige. De frågor som ställdes till lärarna var fokuserade på hur de använder sig av filmat material i relation till bedömning och betygsättning. Resultatet som gavs utifrån dessa studier pekar på att användningen av filmat material i skolan är ett bra verktyg för att närma sig sambedömning och likvärdig bedömning. Filmat material lyfts fram som en framgångsfaktor i förhållande till dokumentationssyfte, bedömning och betygsättning enligt de informanter som ställde upp i denna undersökning. Dock identifierade lärarna inte endast positiva saker med filmat material. De lyfte bland annat fram att elever kan uppleva ett obehag med att de filmas under lektionerna. Ett tillvägagångssätt som vissa lärare i studien använt sig av för att lätta på pressen för eleverna är att låta eleverna själva äga det filmade materialet.

Med ett stort uttryckt behov av fler idrottshallar i Stockholms stad och begränsade kommunalaresurser har genomförandeformen OPS, Offentlig Privat Samverkan, lyfts fram i politiska diskussionersom ett alternativ för framtida investeringar. Upphandlingsformen är relativt ny och av en liten utbredning i Sverige med det mest omtalade projektet Nya Karolinska Solna. OPS saknar idag en entydig definition men kan förklaras som en vidareutveckling av mer traditionella genomförandeformer. I samverkan med en offentlig part tar den privata aktören ett helhetsansvar i ett infrastrukturprojekt genom planering, byggande, drift och underhåll över en längre tid. Projektetfinansieras även av den privata parten medan det offentliga sedan betalar återkommande ersättningar enligt avtalet som ofta sträcker sig över 20 år, likt en delbetalning. Drivkrafterna för upphandlingsformen består till stor del av en tro om effektivisering genom olika incitament samt möjligheten för det offentliga att initiera projekt trots en avsaknad av budgetmedel. OPS lämpar sig dock inte för alla typer av projekt utan rätt projektförutsättningar krävs för att kunna dra nytta av genomförandeformens fördelar. Detta kandidatexamensarbete genomfördes därav med syftet att undersöka huruvida OPS lämpar sig för nybyggnationer av idrottshallar ämnade för breddidrott i Stockholm. Utifrån den bakomliggande teorin inom ämnesområdet samt verkliga erfarenheter så lämpar sig inte OPS för byggandet av enskilda idrottshallar av en enklare karaktär. Detta då sådana projekt inte uppnår den kapitalvolym och riskfylldhet som är grundläggande faktorer att beakta vid valet av genomförandeform. Investeringar i större anläggningar som exempelvis planeras på ett område medosäkra markförhållanden skulle däremot kunna vara av sådan typ att genomförandeformens nyttor är mer tillämpbara. Det kontinuerliga byggandet av idrottshallar i det befolkningsökande Stockholm skulle även kunna utveckla framtida OPS-förfaranden inom sektorn ifall sådana genomförandebeslut fattas av de styrande politikerna. Vid skrivtiden av detta arbete råder det ingen kommunalpolitisk konsensus gällande OPS-lösningar, vilket kan innebära en risk för OPS-projekt och dess långa avtalsperioder. Upphandlingsformen är ett av många alternativ för den offentliga beställaren och större investeringsbeslut bör analyseras närmare i en förstudie. I de fall där OPS är ett alternativ kan olika genomförandeformer jämföras genom en Value For Money-analys för att bedöma vilken typ av upphandling som är mest lönsam. Detta för att nyttja samhällets resurser effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
This Bachelor thesis was produced in the purpose to discover wether a Public Private Partnership, in Sweden named as OPS – Offentlig Privat Samverkan, is suitable for projects regarding indoor sportfacilities destined for the common sports in Stockholm. Due to the great need of these sport facilitiesin the municipality and with limited governmental resources, OPS has surfaced as a potentional solution to approach this problem. This type of public procurement has, by the time writing, not been conducted in Sweden to a great extent with the most debated example being the hospital Nya Karolinska i Solna. The procurement OPS lacks a standardized definition but can be explained as a development of the more traditional types of public procurements. Instead of just building or maintaining the asset the private part takes an overall responsibility for the public investment through planning, construction,operation and mantainance as well as the initial financing. The public client then makes paymentsover the contract term and compensating the private finance company for their investment andother costs. The potential benefits regarding OPS is mainly in the belief of an increased efficiency that can be profitable but also the possibility for the public sector to initiate projects despite a lack ofbudgetary resources. However, OPS is not suitable for every type of infrastructure project. The right project characteristics are required to be able to benefit from the procurement, such as a larger need of resources and higher risk. Based on the underlying theory and experiences, OPS is not suitable for the construction of indoorsports facilities of a simpler character. Such projects do not achieve the volume of capital and riskiness that are fundamental factors to consider when choosing the type of procurement. Investments in larger facilities that are, for instance, planned in an area with uncertain soil conditions would on the other hand, be of such a type that the benefits with the method are more applicable.The continuous construction of sport facilities in Stockholm with its steadily increase of inhabitantscould also develop future models in the field of OPS. This type of development would of course onlybe made possible by decisions from the governing politicians. At the time of writing this bachelor thesis, there is no municipal consensus regarding OPS as a solution, which may entail a risk with OPSprojectsand their long contract periods. The procurement form is one of many alternatives for the public part and major investment decisions should be analyzed in a more detailed pilot study. In cases where OPS is an option, different forms ofimplementation can be compared through a Value For Money analysis to asses which type ofprocurement is most profitable. This is to make sure that society’s resources are used efficiently froma socioeconomic perspective.

Abstract

Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka

uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.

Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa

är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa

som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

Syfte och frågeställning  Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på begreppet hälsa och hur de utifrån sin syn på begreppet och hälsans roll i ämnet väljer att undervisa i och om hälsa. Vi vill även undersöka vad förändringen av begreppet hälsa medför för undervisning.   Metod  För att uppfylla studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare i idrott och hälsa med gedigen erfarenhet. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades lärarna som frivilligt kunde ställa upp och delta i studien. Utifrån sin erfarenhet beskriver de deltagande lärarna i intervjuerna sina olika upplevelser av ämnet. Resultat  Lärarnas erfarenhet hade stor betydelse för studiens resultat. Resultatet besvarar studiens frågeställningar med hjälp av åtta teman: Hälsa som helhet, Ämnets tydliga trend, Skiljer inte på idrott och hälsa, Kopplar (fysiska) aktiviteter till hälsa, Ansvar för kunskapen om hälsa, Sälja in hälsa, Friluftsliv som medel för att nå hälsa som helhet samt Individualisering. Det övergripande resultatet som framförallt har tydliggjorts i denna studie är att lärarna ser hälsa som en helhet och ur ett holistiskt perspektiv där samtliga hälsodimensioner från WHO´s definition ingår. Lärarna beskriver även hur de inte skiljer på idrotten och hälsan i undervisningen, de använder istället idrotten som ett verktyg för att uppnå hälsa. Ytterligare en aspekt som är genomgående i denna studie är att lärarna själva känner ett ansvar för elevernas kunskap om hälsa men poängterar att de inte kan ta ansvar för elevernas faktiska hälsa. Slutsats  Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att ämnet idrott och hälsa är ett brett och komplext ämne. En viktig förändring som lärarna lyfter är att hälsa är ett flerdimensionellt begrepp och att de arbetar med att förmedla en holistisk syn på hälsa. Ytterligare en slutsats är att lärarna anser att de har ansvar för kunskapen om hälsa och inte elevens faktiska hälsa.