Dissertations / Theses: 'Teknik i idrott och hälsa'

1

Nilsson, Nikolina. "Lärares inställning och erfarenheter till att använda läxor som metod och modern teknik som pedagogiskt verktyg i ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101497.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden. När det gäller användning av modern teknik i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa varierande detta beroende på vilka förutsättningar som fanns inom de olika skolorna. Det framkom även att det fanns ett generellt behov av vidareutbildning bland lärarna för att kunna genomföra den undervisning de ville med hjälp av modern teknik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Randal, Hanna, and Anette Stenvall. "Det finns ingen anledning att rätta teknik för min egen skull : En studie om lärargiven feedback." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-346.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.

Frågeställningar

● Vilken typ av feedback ges?

● På vilket sätt ges feedbacken?

● Vad är lärarens syfte med feedbacken?

Metod

I studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.

Resultat

Feedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet. Syftet med den feedback som förmedlas av läraren är flerfaldigt, då den både kan fungera som generell uppmuntran och motivationshöjare, för att skapa ett gynnsamt arbetsklimat, förbättra elevernas teknik i olika övningar eller för att guida dem på vägen mot betyget i ämnet idrott och hälsa.

Slutsats

Feedback förekommer i en mängd former där olika typer och tillvägagångssätt kombineras för att uppnå ett syfte. När läraren har ett mål med lektionen eller situationen kan olika kombinationer av feedback framföras på ett sådant sätt och med en sådan avsikt att detta mål förhoppningsvis närmas eller uppfylls. Även när feedbacken kommer spontant från lärarens sida fyller den ett syfte och påverkar lektionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Permats, Jerker. "Ledarskapets betydelse för en inkluderande undervisning i idrott och hälsa : Lärarens syn på hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan grundskola och grundsärskola." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29323.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att ta reda på hur idrottslärares ledarskap påverkade inkluderingsmöjlighet-erna för elever i grundsärskolan och grundskolan. Det är lärarnas perspektiv på ledarskap som är av betydelse för undersökningen. Studien lyfter även fram hur förutsättningar för lärarna skiljer sig i grundsärskolan och grundskolan. Det gjordes genom att intervjua sju stycken idrottslärare som hade erfarenhet från både grundskolan och grundsärskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer vil-ket gör att studien är uppbyggd på olika karaktärer, upplevelser och specifika egenskaper som lyfts fram i svaren. Studien är en innehållsanalys som strävar efter att urskilja skillnader och likheter i analysen. Resultatet visar hur lärare ser på begreppen inkludering och förutsättningar hos idrottslä-rare. Det visar även att idrottslärares syn på ledarskap skiljer sig beroende på vilken skolform lärar-na undervisar i. Slutsatsen i studien var att förutsättningarna lärarna hade påverkade ledarskapet vilket i sin tur avgjorde om det skulle bli en lyckad inkludering i undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Lideberg, Frida, and David Pinot. "Feedback ur ett lärarperspektiv : En studie om fyra lärare i idrott och hälsa och deras användning av feedback." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26025.

Full text

Abstract:

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hallner, Linn, and Katharina Johansson. "Att låta tekniken ligga i värdesakslådan : En studie om elevers inställning, attityd och erfarenhet av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33274.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien var att studera elevers attityder och inställning till digitala verktyg i skolämnet Idrott och hälsa. Samt undersöka vilka tidigare erfarenheter eleverna har av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Urvalsgruppen bestod av 81 stycken gymnasieelever fördelat på två skolor i Västra Sverige. Som datainsamlingsverktyg har enkäter använts och bearbetats med kvantitativ deskriptiv statistikanalys och en kvalitativ textanalys. Vidare har resultatet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Sammantaget har den här undersökningen visat att majoriteten av eleverna har en positiv attityd och inställning till digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där kön är en faktor som har betydelse. Resultatet tyder på att eleverna har erfarenheter av att använda digitala verktyg i idrottsundervisningen vilket innebär att ämnet följer med i den digitala utvecklingen. Digitala verktyg har tidigare främst använts i vid videodokumentation, teorigenomgångar och som bakgrundsmusik i idrottsundervisningen. Vidare välkomnar majoriteten av eleverna en integrering av digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa där eleverna finner fler fördelar än nackdelar. Däremot associerar en mindre andel elever digitala verktyg med ett stillasittande beteende, vilket de ser som en nackdel med integreringen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Efendic, Efendic. "Läromedelsanalys ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32547.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ohlsson, Amanda, and Alexander Stark. "“En tillgång att vi är många som kan titta på filmerna eftersom vi är bra på olika saker” : En kvalitativ studie om hur filmat material används i undervisning och för bedömning i idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-63742.

Full text

Abstract:

Till studien har under våren 2017 sex lärare intervjuats på tre olika skolor som är belägna i södra Sverige. De frågor som ställdes till lärarna var fokuserade på hur de använder sig av filmat material i relation till bedömning och betygsättning. Resultatet som gavs utifrån dessa studier pekar på att användningen av filmat material i skolan är ett bra verktyg för att närma sig sambedömning och likvärdig bedömning. Filmat material lyfts fram som en framgångsfaktor i förhållande till dokumentationssyfte, bedömning och betygsättning enligt de informanter som ställde upp i denna undersökning. Dock identifierade lärarna inte endast positiva saker med filmat material. De lyfte bland annat fram att elever kan uppleva ett obehag med att de filmas under lektionerna. Ett tillvägagångssätt som vissa lärare i studien använt sig av för att lätta på pressen för eleverna är att låta eleverna själva äga det filmade materialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Huss, Erik, and David Svensson. "OPS – ett alternativ i byggandet avidrottshallar i Stockholm Stad?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-281700.

Full text

Abstract:

Med ett stort uttryckt behov av fler idrottshallar i Stockholms stad och begränsade kommunalaresurser har genomförandeformen OPS, Offentlig Privat Samverkan, lyfts fram i politiska diskussionersom ett alternativ för framtida investeringar. Upphandlingsformen är relativt ny och av en liten utbredning i Sverige med det mest omtalade projektet Nya Karolinska Solna. OPS saknar idag en entydig definition men kan förklaras som en vidareutveckling av mer traditionella genomförandeformer. I samverkan med en offentlig part tar den privata aktören ett helhetsansvar i ett infrastrukturprojekt genom planering, byggande, drift och underhåll över en längre tid. Projektetfinansieras även av den privata parten medan det offentliga sedan betalar återkommande ersättningar enligt avtalet som ofta sträcker sig över 20 år, likt en delbetalning. Drivkrafterna för upphandlingsformen består till stor del av en tro om effektivisering genom olika incitament samt möjligheten för det offentliga att initiera projekt trots en avsaknad av budgetmedel. OPS lämpar sig dock inte för alla typer av projekt utan rätt projektförutsättningar krävs för att kunna dra nytta av genomförandeformens fördelar. Detta kandidatexamensarbete genomfördes därav med syftet att undersöka huruvida OPS lämpar sig för nybyggnationer av idrottshallar ämnade för breddidrott i Stockholm. Utifrån den bakomliggande teorin inom ämnesområdet samt verkliga erfarenheter så lämpar sig inte OPS för byggandet av enskilda idrottshallar av en enklare karaktär. Detta då sådana projekt inte uppnår den kapitalvolym och riskfylldhet som är grundläggande faktorer att beakta vid valet av genomförandeform. Investeringar i större anläggningar som exempelvis planeras på ett område medosäkra markförhållanden skulle däremot kunna vara av sådan typ att genomförandeformens nyttor är mer tillämpbara. Det kontinuerliga byggandet av idrottshallar i det befolkningsökande Stockholm skulle även kunna utveckla framtida OPS-förfaranden inom sektorn ifall sådana genomförandebeslut fattas av de styrande politikerna. Vid skrivtiden av detta arbete råder det ingen kommunalpolitisk konsensus gällande OPS-lösningar, vilket kan innebära en risk för OPS-projekt och dess långa avtalsperioder. Upphandlingsformen är ett av många alternativ för den offentliga beställaren och större investeringsbeslut bör analyseras närmare i en förstudie. I de fall där OPS är ett alternativ kan olika genomförandeformer jämföras genom en Value For Money-analys för att bedöma vilken typ av upphandling som är mest lönsam. Detta för att nyttja samhällets resurser effektivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
This Bachelor thesis was produced in the purpose to discover wether a Public Private Partnership, in Sweden named as OPS – Offentlig Privat Samverkan, is suitable for projects regarding indoor sportfacilities destined for the common sports in Stockholm. Due to the great need of these sport facilitiesin the municipality and with limited governmental resources, OPS has surfaced as a potentional solution to approach this problem. This type of public procurement has, by the time writing, not been conducted in Sweden to a great extent with the most debated example being the hospital Nya Karolinska i Solna. The procurement OPS lacks a standardized definition but can be explained as a development of the more traditional types of public procurements. Instead of just building or maintaining the asset the private part takes an overall responsibility for the public investment through planning, construction,operation and mantainance as well as the initial financing. The public client then makes paymentsover the contract term and compensating the private finance company for their investment andother costs. The potential benefits regarding OPS is mainly in the belief of an increased efficiency that can be profitable but also the possibility for the public sector to initiate projects despite a lack ofbudgetary resources. However, OPS is not suitable for every type of infrastructure project. The right project characteristics are required to be able to benefit from the procurement, such as a larger need of resources and higher risk. Based on the underlying theory and experiences, OPS is not suitable for the construction of indoorsports facilities of a simpler character. Such projects do not achieve the volume of capital and riskiness that are fundamental factors to consider when choosing the type of procurement. Investments in larger facilities that are, for instance, planned in an area with uncertain soil conditions would on the other hand, be of such a type that the benefits with the method are more applicable.The continuous construction of sport facilities in Stockholm with its steadily increase of inhabitantscould also develop future models in the field of OPS. This type of development would of course onlybe made possible by decisions from the governing politicians. At the time of writing this bachelor thesis, there is no municipal consensus regarding OPS as a solution, which may entail a risk with OPSprojectsand their long contract periods. The procurement form is one of many alternatives for the public part and major investment decisions should be analyzed in a more detailed pilot study. In cases where OPS is an option, different forms ofimplementation can be compared through a Value For Money analysis to asses which type ofprocurement is most profitable. This is to make sure that society’s resources are used efficiently froma socioeconomic perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gresell, Caroline, and Susanne Malmberg. "Idrott och hälsa : Är ämnet Idrott och hälsa ett bildningsämne?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4173.

Full text

Abstract:

Abstract

Idrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilka

uppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.

Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsa

är ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik. Eleverna ansåg att Idrott och hälsa är ett bildningsämne eftersom det enligt dem handlar om att röra på sig och ta hand om sin kropp. Det visade sig att lärare och elever upplever att målen är luddigt beskriva, vilket gör det svårt att legitimera ämnet Idrott och hälsa

som bildningsämne. Ett annat hinder för att ämnet ska verka bildande är att ämnet har färre timmar än tidigare. Möjligheter inom ämnet som både lärare och elever beskrev var att eleverna lär sig att samarbeta och utveckla den sociala biten som inte sker i samma utsträckning i de övriga ämnena.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ringnér, Jesper, and Karlsson Hampus Odeen. "Hälsa och idrott : En kvalitativ studie hur lärare i idrott och hälsa upplever och ser på begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6251.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på begreppet hälsa och hur de utifrån sin syn på begreppet och hälsans roll i ämnet väljer att undervisa i och om hälsa. Vi vill även undersöka vad förändringen av begreppet hälsa medför för undervisning. Metod För att uppfylla studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare i idrott och hälsa med gedigen erfarenhet. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades lärarna som frivilligt kunde ställa upp och delta i studien. Utifrån sin erfarenhet beskriver de deltagande lärarna i intervjuerna sina olika upplevelser av ämnet. Resultat Lärarnas erfarenhet hade stor betydelse för studiens resultat. Resultatet besvarar studiens frågeställningar med hjälp av åtta teman: Hälsa som helhet, Ämnets tydliga trend, Skiljer inte på idrott och hälsa, Kopplar (fysiska) aktiviteter till hälsa, Ansvar för kunskapen om hälsa, Sälja in hälsa, Friluftsliv som medel för att nå hälsa som helhet samt Individualisering. Det övergripande resultatet som framförallt har tydliggjorts i denna studie är att lärarna ser hälsa som en helhet och ur ett holistiskt perspektiv där samtliga hälsodimensioner från WHO´s definition ingår. Lärarna beskriver även hur de inte skiljer på idrotten och hälsan i undervisningen, de använder istället idrotten som ett verktyg för att uppnå hälsa. Ytterligare en aspekt som är genomgående i denna studie är att lärarna själva känner ett ansvar för elevernas kunskap om hälsa men poängterar att de inte kan ta ansvar för elevernas faktiska hälsa. Slutsats Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att ämnet idrott och hälsa är ett brett och komplext ämne. En viktig förändring som lärarna lyfter är att hälsa är ett flerdimensionellt begrepp och att de arbetar med att förmedla en holistisk syn på hälsa. Ytterligare en slutsats är att lärarna anser att de har ansvar för kunskapen om hälsa och inte elevens faktiska hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Dekhil, Califa. "Idrott och hälsa - lärares syn på hälsa : Hur ser idrott och hälsa – lärare på begreppet hälsa?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2412.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa? Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt. Lärarnas definition av hälsa var fysisk aktivitet, rörelse och kost. Enligt lärarna lyfts begreppet hälsa bäst fram genom att undervisningen lockar eleven till att utföra aktiviteter av eget intresse som är hälsofrämjande. Lärarna uppgav att elevledda lektioner användes som redskap för att medvetengöra eleverna gällande begreppet hälsa samt uppgifter kring hälsa för att tydliggöra begreppet för eleven. Slutligen kan jag konstatera med utgångspunkt från tidigare forskning och av KASAM- teorin att samma tänk som tidigare forskning visat, kvarstår kring begreppet hälsa. Även begreppet hälsa förblir oklart i relation till vad som kan definieras som hälsa. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om att belysa psykisk, social och fysisk hälsa är det bara den fysiska delen som kommer till uttryck av lärarna. Hela begreppet uppmärksammas inte som KASAM- teorin syftar till, då lärarna har en tydlig bild av att hälsa innefattar fysisk aktivitet i skolan. Det har tidigare forskning visat och det visar även min studie. Möjligen försöker lärare i skolan påvisa sin definition av hälsa och framhålla begreppet för eleverna i syfte om att belysa vikten av god hälsa i undervisningen, men en större uppmärksamhet som berör hälsa är möjligtvis av vikt för alla skolor och pedagoger. Detta kan konstateras med utgångspunkt i Antonovskys KASAM- teori.
The purpose of this study is that, inspired by Antonovsky's SOC concept to see how a teacher of physical education perceive and interpret the concept of health. What visions have teachers on the concept of health? How can physical education - teachers' views on the concept of health be discussed and analyzed in light of Antonovsky's SOC - concepts? I have conducted three interviews. In order that the interviews would be fruitful for my study, my thoughts connected together with my literature search where there are similar studies done. I used a semi structured interview shape. The interviewed teachers have a clear understanding of the concept of health, but their view involves only physical activity. Health is large and wide, leading the concept difficult to define, which may be one reason that teachers only see health as a physical aspect. Teachers' definition of health was physical activity, movement and diet. According to the teachers the concept of health is lifted up best by attracting students to perform activities, of self-interest, that is healthy. To make students aware of the current concept of health the teachers used student-led lessons as well as tasks about health in order to clarify the concept for the student. Finally, I can conclude on the basis of previous research and the SOC theory that the same thought persists around the concept of health and the concept of health remains unclear in relation to what can be defined as health. Based on Antonovsky's theory that illuminates the psychological, social and physical health, it is just the physical part which is expressed by the teachers. The whole concept does not address the SOC theory that is aimed at, when teachers have a clear picture of health that includes physical activity at school. It has previously been shown by research, and it also shows in my study. Teachers in school have their definition of health and they try to show the concept to students in order to highlight the importance of good health, in education. But more care for health is important for all schools and teachers and that can be seen on the basis of Antonovsky's SOC-theory.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Magnusson, Emma. "Hälsa och hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa : En enkätstudie med lärare i idrott och hälsa." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76576.

Full text

Abstract:

Denna studie är en kvantitativ undersökning med syftet att undersöka hur synen på hälsa skiljer sig mellan yrkesverksamma idrottslärare i landet. En jämförelse gjordes också på basis mellan kön, ålder och examinationsår. Enkäten utformades utifrån Antonovskys salutogena perspektiv, teorin KASAM och dess tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och besvarades utav 237 respondenter från Facebook grupperna Idrottslärare och Sveriges Idrottslärare. De överblickande resultaten visade på att idrottslärare överlag svarade positivt på de allmänna perspektivet och de tre KASAM-komponenterna. De enda statistiskt säkerställda skillnaderna var mellan män och kvinnor där kvinnor svarade mer positivt än män vad gäller både salutogenitet och hanterbarhet. Dock kan man inte säga att detta är något som utspelar sig i praktiken då man som idrottslärare kan tycka att något är viktigt men sedan inte praktiskt utöva det. Det vi ser i denna undersökning är idrottslärarnas upplevelser utav lektionerna och inte vad som verkligen händer på lektionerna. Sedan kan ju en idrottslärares upplevelser skilja sig mot vad eleverna upplever.
This study is a quantitative study aimed at examining how the perception of health differs between professional sports teachers in the country. A comparison was also made on the basis of gender, age and examination year. The questionnaire was designed from Antonovsky's salutogenic perspective, the KASAM theory and its three components comprehensibility, manageability and meaningfulness and was answered by 237 respondents from the Facebook groups Idrottslärare and Sveriges Idrottslärare. The overall results showed that sports teachers generally responded positively to the general perspective and the three KASAM components. The only statistically significant differences were between men and women, where women responded more positively than men in terms of both salutogenicity and manageability. However, you cannot say that this is something that takes place in practice as you as a sports teacher may think that something is important but then not practically practice it. What we see in this survey is the sports teachers' experiences of the lessons and not what really happens at the lessons. Then, after all, a sports teacher's experiences can differ from what the students experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Kolo, Olivia. "Hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4284.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa arbetar för att få fram hälsoaspekten i sin undervisning, hur den tillämpas och om det finns hinder för att undervisa i hälsa. Syfte/ Frågeställningar Hur ser Idrott och hälsa läraren på hälsoperspektivet och vilka faktorer kan påverka undervisningen? Metod Undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med 6 lärare i Idrott och hälsa verksamma på fyra grundskolor i Stockholmsomårdet. Det var enligt bekvämlighetsprinipen och intervjuerna tog ca 25-40 minuter.Analysen av materialet har utförts steg för steg, där underliggande värderingar, uppfattningar och antaganden, med hjälp av studiens centrala begrepp salutogena och patogena perspektiv i följd av läroplansteorier har använts. Resultat/Slutsatat Resultatet påvisar att lärarnas syn på hälsa är lika men att arbetssättet skiljer från lärare till lärare. Några av lärarna ansåg att begreppet inkluderades i samband med den fysiska träningen medan andra la vikt på teorilektionerna eller korta reflektioner, eller användning av loggböcker. Lärarna var överens om att den fysiska aktiviteten tar störts plats. I det stora hela anser lärarna att det är svårt att definiera begreppet hälsa, då det är ett så brett ämne med många olika aspekter. Samtliga lärare ser att hälsa utgör en viktig roll i undervisningen, och de anser att det är läraren som ansvarar för att eleverna får den kunskapen som krävs, men de är överens om att tidsaspekten blir ett stort hinder för att få tillräcklig undervisning i hälsa.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Löfqvist, Karl, and Mattias Johansson. "Hälsa i idrott och hälsa : En studie om idrottslärares syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1471.

Full text

Abstract:

Syfte

Det övergripande syftet med vårt arbete är att undersöka vad begreppet hälsa innebär för lärare inom ämnet idrott och hälsa på 7 - 9 skolor samt hur de arbetar med hälsa under lektionstid. Vårt syfte är också att undersöka hur lärarna uppfattar hälsoarbetet på hela skolan, vems är ansvaret för att hälsoarbetet bedrivs. Vi vill också få en bild av hur idrottslärare skulle vilja arbeta med hälsa om de fick obegränsat med resurser.

Metod

Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning och intervjuat 7 stycken lärare som är verksamma i årskurs 7-9.

Resultat och slutsats

Alla lärare har varit eniga om att det är den fysiska hälsan ligger till grund för idrottsundervisningen. Detta trots att den psykiska och sociala hälsan anses vara två stora faktorer för en god hälsa enligt världshälsoorganisationen (WHO). Det framkom att lärarna arbetar med hälsa fortlöpande och väver in hälsa i hela undervisningen. Hälsa är något som genomsyrar allt, enligt lärarna. Det finns vissa moment som är speciellt förknippade med hälsa. Vilka moment det var skiljde sig mellan lärarna, det var en tolkningsfråga. Koppling mellan teori och praktik görs konstant i och med att det sällan förekommer renodlade teoripass i idrottsundervisningen. Anledningen till att hälsoundervisningen skiljer sig så mycket beror på att läro- och kursplanerna är så pass tolkningsbara samt att lärarnas egna erfarenheter och kunskaper skiljer sig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Johnsson, Emma, and Malin Kågström. "Idrott och hälsa, eller bara idrott? : En studie om idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3205.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka idrottslärarstudenters attityd till ämnet idrott och hälsa. 1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan? 2. Varför har studenterna sökt sig till lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa? 3. Hur skiljer sig attityden till momenten i det centrala innehållet i ämnet idrott och hälsa? 4. Kan man se skillnad mellan studenternas attityd hos de som är i början av sin lärarutbildning (år1) och de som är i slutet (år 4-5)? Metod Studien är en kvantitativ undersökning baserad på en enkät med 11 slutna frågor. Resultatet sammanställdes i Excel. Enkäten har besvarats av 122 idrottslärarstudenter vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), studenterna gick år 1 och år 4-5. I undersökningen har vi valt att utgå från de centrala delarna i idrott och hälsa som innehåller momenten rörelse, hälsa och livsstil och friluftsliv och utevistelse. Resultat Studenterna var positiva till sin tidigare idrottsundervisning då över 50 procent av studenterna upplevde sin idrottsundervisning i grund- gymnasieskolan som mycket positiv och 36-38 procent som ganska positiv. 93 procent av studenterna valde idrottslärarprogrammet genom sitt idrottsintresse. Majoriteten av studenterna visade sig ha en positiv attityd till de centrala delarna inom ämnet, exempelvis var 36 procent av studenterna mycket positiva till momentet rörelse, 40 procent till momentet friluftsliv och 42 procent till momentet hälsa och livsstil. I jämförelsen mellan studenternas attityder i år 1 och år 4-5 så visade resultatet inte några större skillnader, förutom att studenterna i år 4-5 var något mindre negativa till de centrala delarna som ingår i ämnet. Slutsats Studenterna hade en positiv upplevelse av sin tidigare idrottsundervisning och det visade sig att de flesta hade valt att studera till lärare i idrott och hälsa på grund av sitt idrottsintresse. Studenterna hade en positiv attityd till alla centrala delar, mest positiv attityd till momentet hälsa och livsstil, därefter friluftsliv och utevistelse och därefter rörelse, men skillnaderna var små. Det var inga skillnader på studenternas attityder då år 1 och år 4-5 jämfördes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Nybacka, Mikael, and Anders Dahlgren. "Vad är idrott och hälsa? : En diskursanalys av meningserbjudande i idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-169864.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsättningar för meningsskapande i idrott och hälsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts ämnesdiskurser i idrott och hälsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts källor. Två olika källor används för att uppfylla studiens syfte och svara på frågeställningarna. Den ena källan består av lärares synpunkter på ett utkast till kursplanerna i Lgr11 från hösten 2009. Den andra källan innefattar färdiga kursplanen för idrott och hälsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial. Utifrån Quennerstedts teori utförs en pragmatisk diskursanalys för att kategorisera ämnesdiskurser i studiens källor. Fysiologidiskursen framträder som den starkaste ämnesdiskuren hos både lärarna och i Lgr11 med kommentarmaterial. Den fysiologiska diskursen i den centrala kursplanen är tydligt knuten till ett holistiskt hälsoperspektiv. Bland lärarna framträder en mer varierad syn på idrott och hälsa som speglar ämnets historia i form av en historisk reproduktion. Quennerstedts ämnesdiskurser är inte tillfredsställande för att beskriva diskurserna som källorna i denna studie speglar. Därför utarbetas ett förslag till en ny struktur på ämnesdiskurser utifrån tre nya överdiskurser. Den holistiska hälsodiskursen och dess underdiskurser syftar till att ge eleverna kunskaper och färdigheter som möjliggör hälsosamma val ur ett livslångt perspektiv, och där alla delar av ämnets innehåll är en del av en större helhet. Den kulturella diskursen och dess underdiskurser syftar till att reproducera intresset för kulturella eller traditionella aktiviteter såsom skidåkning och friluftsliv. Slutligen utgår den reduktionistiska diskursen med underdiskurser från ämnets olika delar som viktiga i sig själva för att skapa en hälsosam eller funktionell kropp genom undervisningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Larsson, Sebastian. "Kunskaper om idrott och hälsa? Teoretiska “kunskaper om” i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32151.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Carlsson, John, and Johan Källman. "Lärare i idrott och hälsa? : En etnografisk studie om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-20602.

Full text

Abstract:

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today’s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed. The main questions we wanted to analyse were: whichdefinition of the concept of health do the teachers in the education regarding health advocate?How is this made explicitly for the students during the lessons? How is the educationregarding the concept of health structured?Our theoretical framework consists of theories regarding education as well as theconcept of health. Concepts such as socialization, interaction, situated learning, didactics andsalutogenic and pathogenic perspectives of health are part of this framework.Our study suggests that the education regarding the concept of health can be explainedin terms of both salutogenic and pathogenic tendencies. Teachers’ definitions and views onthe concept of health have a salutogenic perspective, which becomes evident during theinterviews where physical, psychological and social aspects of health are taken into account.However, the education is structured and presented from a pathogenic perspective and istherefore dominated by the physical aspect of health. This leads to the fact that the teachers’way of talking about the concept of health differs from their way of teaching during thelessons.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Brandt, Mattias. "Hälsa i ämnet Idrott och hälsa : En kvalitativ studie om idrottslärares perspektiv på och arbetet med hälsa i ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31118.

Full text

Abstract:

The aim of this qualitative study was to study high school PE teachers´ experience of health in high school and how they work with health in their physical education. This was examined by interviewing five high PE school teachers. The results show that all teachers were in the category humanistic approach. They saw health as more than only absence of sickness. The methods for using health in their physical education were divided into three different categories; physical health, improve the individual and theoretical health. In these categories, different specific methods to work with health, appeared, for example letting the students keeping a diet- and exercise journal, fitness exercises and talking about mental health. The results of the research has increase the comprehension for teachers’ perspectives on health and which methods they are working with.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Burman, Erik. "Idrott och Hälsa : Bara idrott? Eller hälsa ur ett livslångt perspektiv." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2694.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vad det är som gör att vissa elever inte deltar i undervisningen. Även att få en tydligare bild av hur elever själva uppfattar ämnet idrott och hälsa. 1. Hur kan idrott och hälsa som ämne bidra till välbefinnande för elever i skolan? 2. Blir barn och ungdomar stimulerade av spontanidrott och vardagsmotion i undervisningen? Metod Denna studie har genomförts kvalitativt med intervjuer på elever i årskurs 8 på en förortsskola i Stockholmsområdet, 4 stycken elever i årskurs 8 har intervjuats, som valdes ut i samråd med min VFU handledare som passade in på min beskrivning, två stycken flickor och två stycken pojkar valdes. En flicka och en pojke utövar någon form av fysisk aktivitet på fritiden och en flicka och en pojke utövar ingen form av fysisk aktivitet på fritiden. Resultat Alla som intervjuades hade olika bild på idrott och hälsa ämnet och vad det hade för syfte att lära ut, vid vidare utfrågning så svarade de att ämnet skulle lära ut idrott i form av olika sporter där ingen av de intervjuade valde att fokusera på ordet hälsa och dess betydelse. Ingen av de intervjuade visste vad spontanidrott och vardagsmotion var men kunde hålla med om att skolan skulle undervisa inom detta och få ökad förståelse för detta. Slutsats Elever på skolan väljer att inte delta i undervisningen på grund av bristande intresse för ämnet. De upplever att tävlingsmomenten förstör glädjen av att röra sig och vill ha mer lek och andra typer av tävlingar där det inte är så likt idrottsgrenen. Eleverna önskar mer teoretiska inslag där man då kan få mer utrymme och möjligheter att trycka på hälsoaspekter inom idrott för att lära sig ta hand om sig själv ur ett livslångt perspektiv.

Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ivarsson, Linda, and Camilla Andersson. "Lärarna i Idrott och hälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17126.

Full text

Abstract:

I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering. Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande. Det är lärarna som skall skapa förutsättningar för att eleverna skall känna sig inkluderande i undervisningen. De skall anpassa aktiviteterna utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Inkludering kan ses på många olika sätt beroende på vilken författare man ser till. Någon författare skriver att det räcker att eleverna är med i undervisningen, medan andra anser att det är en känsla som finns hos eleven och att det inte räcker med att bara vara integrerad i aktiviteterna. Arbetet har inspirerats utefter det sociokulturella perspektivet, relationella perspektivet och hermeneutiken. För att få fram data har vi gjort intervjuer på tre lärare i Idrott och hälsa och observerat dem på en idrottslektion. Resultatet har visat sig vara att lärarna i Idrott och hälsa ser på inkludering som att eleverna är med i undervisningen. De anpassar sin undervisning utefter Aspergers eleverna och försöker vara extra tydliga i sina instruktioner. Idrottshallarna är relativt anpassade och skolbyggnaderna är inte lika anpassad utefter elever med Aspergers syndrom. Det är lärarna som får anpassa sig efter miljön och skapa förutsättningar för Aspergers eleverna att kunna vara integrerade och bli inkluderade. Idrottshallarna är anpassade på sätt att de har få fönster och få dörrar, vilket är bra för elever med Aspergers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Andersson, Susanne, and Caroline Bjersér. "Lärande i idrott och hälsa." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1389.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för ett livslångt lärande med hjälp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktär och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, där tre intervjupersoner jobbade på en praktisk/estetisk skola och fyra på en idrottsinriktad/teoretisk skola. Lärarna i Idrott och hälsa försöker få alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha många olika aktiviteter. Läroplanens mål om att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet följs i stor utsträckning av lärarna i undersökningen. Emellertid är det som krävs för en fullgod undervisning material och ekonomi, men framförallt mer tid för ämnet. De elever som är inaktiva kommer förmodligen att fortsätta vara detta om lektionsinnehållet förblir likadant som det är idag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wiker, Madeleine. "Idrott och hälsa i interaktion?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1363.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Det blir allt mer viktigt att främja god hälsa när människan idag lever ett liv i ett samhälle fyllt med höga krav. Syftet med uppsatsen är att få insyn i hur verksamma lärare i idrott och hälsa arbetar med hälsoundervisning samt att ge en förståelse av vad hälsobegreppet kan stå för. Vad styrdokumenten uttrycker om hälsa och hur den överensstämmer med verkligheten.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med verksamma idrottslärare i årskurs 7-9. Till hjälp har jag använt relevant litteratur från tidigare forskning. Resultatet av intervjuerna har analyserats och väsentligt stoff har sammanfattningsvis redovisats.

Mitt resultat visar att det är den fysiska aktiviteten som dominerar idrottsundervisningen och att rörelsens betydelse för hälsan är stor. De få timmar som ämnet har anser lärarna påverkar valet av undervisning. Det är den holistiska synen på hälsa som lärarna vill framhäva men belyser också det vaga och svårdefinierbara i begreppet. Majoriteten menar att hälsa är när individen mår bra. Den sociala aspekten är den som främst skapar ohälsa hos eleverna vilket leder till negativa konsekvenser för hela individen. Hälsa förknippas ofta med teoripass medan idrott sammanförs med praktisk undervisning. Några menar dock att hälsa integreras när tillfälle ges. Det är främst ergonomi, kost, kondition och rörelseglädje som lärarna framhåller som de dominerande inslagen i deras hälsoundervisning. Flera av dem har främst som målsättning att få de inaktiva eleverna att röra sig och se hälsans betydelse i ett framtida perspektiv.

Abstract

It’s very important to promote good health, because the society today has high demands. This essay is a study on how teachers in physical education, work with health education, and an understanding of the term health. What is written in the curriculum regarding health, and does it cohere with reality.

I have done five qualitative interviews with active PE teachers in grade 7-9 and used relevant literature to my help from earlier research. The result of the interviews have been analysed and the study discusses important matters.

The result show that physical activity dominates sports education and activity is most significant for health. The teachers consider the few hours to be one of the main affects in choice of education. It is the holistic vision of health that teachers want to bring out, they also acknowledge that it is difficulty of define. The majority mean that health is when a person feels good. The social point of view is what creates bad health among the pupils, which leads to negative consequences for entire humanity. Health is often associated with theory lessons while athletic games are associated with practical education. Some people mean that health integrates when opportunity is given. It is foremost ergonomics, diet, condition and joy of activity the teachers point out as the most dominant features in their health education. Several of them want to inspire the lazy students and they hope that the students see the importance of health in the future perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pegert, Johanna, and Anna Pärsby. "Gruppindelningar inom idrott och hälsa." Thesis, Stockholm University, Department of Child and Youth Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8350.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ekenberg, Johan. "Motivation till idrott och hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43549.

Full text

Abstract:

Motivation är en förutsättning för att elever ska delta, prestera och lära sig av undervisningen i idrott och hälsa. Om lärare har kunskap om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation kanske de på ett mer framgångsrikt sätt kan arbeta motivationsfrämjande. Syftet med den här studien var att undersöka vilka dessa faktorer är, samt se hur undervisningsmiljön som eleverna verkar i fungerar motivationsfrämjande. Studien gjordes med en kvalitativ ansats där 22 elever från yrkesförberedande program deltog och intervjuades i grupper. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att olika aspekter av undervisningen, den sociala miljön, och elevernas uppfattningar om sig själva påverkar deras motivation och att tio faktorer var särskilt betydelsefulla. Resultatet visar också att undervisningsmiljöns motivationsfrämjande förutsättningar är kopplade till uppfyllelsen av elevernas basala psykologiska behov där rörelseglädje och valmöjligheter i undervisningen har tolkats bidra till uppfyllandet av elevernas autonomibehov. Vidare har nivåanpassad undervisning, lagom svåra utmaningar samt stöttande och peppande klasskamrater tolkats bidra till att tillfredsställa elevernas kompetensbehov. I tillägg har ett socialt klimat präglat av samarbete, respekt och omtanke tolkats bidra till deras behov av samhörighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hederstedt, Alve. "Likvärdighet i Idrott och Hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36361.

Full text

Abstract:

Examensarbetet behandlar innehåll i idrott och hälsa 1 och dess relation till likvärdig utbildning. Likvärdig utbildning är en del av skollagen, samtidigt finns det inget definierat begrepp från svenska myndigheter vad det innebär. Tidigare forskning om idrott och hälsa i skolan visar på att ämnet innehåller fysisk aktivitet, bollspel och praktiska moment. Syftet med arbetet är undersöka hur lärares planering och val av undervisningsinnehåll påverkar likvärdig utbildning.Undersökningen bygger på kvantitativ data som är visualiserad genom en univariate data analysis. Materialet är termins-och årsplaneringar från lärare i idrott och hälsa 1. Resultaten analyserades med teori utvecklad av Basil Bernstein. Begreppen som användes för analysen var the pedagogical device, framing of knowledge och vertical & horizontal discourse. Resultaten visar på att lärare väljer ut olika sorters innehåll och ämnesfokus. De visar även på att lärare arbetar med mycket praktiska moment och att få av lektionerna är kopplade till kursplanen. Analysen visar på att lärare i idrott och hälsa 1 har olika förståelse hur de olika ämnesområdena inom idrott och hälsa bygger på varandra och är relaterade till varandra, lärarna har stor kontroll över hur undervisningen är strukturerad och vilket innehåll som förekommer. Slutsatsen argumenterar för att utbildningen inte är likvärdig på grund av lärarnas val, yttre faktorer och ämnets struktur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Andersson, Hellberg Elina, and Linus Pagels. "Språksvårigheter i idrott och hälsa." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36366.

Full text

Abstract:

Denna kunskapsöversikt kommer att undersöka i vilken utsträckning elever med språksvårigheter påverkas av sina svårigheter under lektioner i ämnet idrott och hälsa. Då vi under arbetets gång har funnit att det finns relativt lite forskning på detta område har vi delat upp vår informationssökning och två delar. Vår frågeställning är: Hur kan lärare främja inkluderingen av elever med språksvårigheter inom ämnet idrott och hälsa?Metoden vi har valt att använda oss av är en litteratursökning där vi har sökt i både internationella och nationella källor men med ett visst fokus på svensk forskning för att hålla resultatet så relevant för vår framtida yrkesutövning som möjligt. Resultatet visar att det är flera delar som är viktiga för hur väl elever med språksvårigheter kommer att klara av skolan. Till exempel är ett gott samarbete personalen emellan för att främja kollegialt lärande och därmed förståelsen och kunskapen kring hur man bäst arbetar med språksvårigheter. Genom det kollegiala lärandet kan lärare i samspel med varandra bolla idéer och lösningar om vilka metoder som fungerar i klassrummet. Några andra viktiga faktorer är hur pass tidigt i skolgången svårigheterna upptäcks, att eleven upplever sig ha goda relationer med lärare och övrig personal på skolan samt med familj och vänner. Ytterligare en är hur verktygen som finns används, mer än att de finns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hansen, Fredrik, and Caroline Mårtensson. "Genusstrukturen i idrott och hälsa." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31137.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga. Som kontrast vill flickorna ha ordning och reda, är ibland självmant passiva men oftast är passiviteten påtvingad samt att de har en misstro till den egna idrottsliga förmågan och en tilltro till pojkars förmåga. Det är också väldigt tydligt att det råder en stark könsrollsuppdelning under idrottslektionerna där både pojkarna och flickorna är medvetna om vad som uppfattas som maskulint och feminint. Inte minst syns detta då ingen anammar de egenskaper, attribut och beteende som under skolidrotten skapats och blivit synonymt med det andra könet. Det är pojkarna som dikterar och dominerar under skolidrotten där flickorna, som låter sig styras, ger legitimitet till pojkarnas dominans då de inte utmanar det genuskontrakt som existerar.
The purpose of this essay is to examine how gender is expressed during physical education in order to determine which gender is the more dominant in this environment. To help clarify the goals of the essay the following questions were proposed: “Do boy’s behavior dominate over girls behavioral traits during physical education in year nine? If so, where is this domination apparent?” A qualitative, non-participating known observation method was used to observe four classes in year nine during two lessons each in a school in Malmö. The essay is founded on Yvonne Hirdmans gender theory, gender contract and gender system where it is the male that is the contract writer and also the norm. The results of the essay show boys are more competitive, active and louder, showing a greater belief in their own athletic ability with a significantly lower belief in girl’s athletic ability. Although girls were seen as more orderly and demanded a higher degree of organization, girls put more belief in the boy’s athletic ability than themselves. Girls tend to be more passive during play which can be attributed to one of two reasons: forced passiveness from the boys domination or a voluntary passive state. It is also very clear that there is a strong gender divide during physical education, and both boys and girls are aware of what is understood as masculine and feminine. It is the boys that dictate and dominate during physical education and the girls who let them control the environment through not challenging the gender contract that exists.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Nedin, Marcus. "Diskursteori möter idrott och hälsa." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28645.

Full text

Abstract:

Through a discourse theoretical apparatus, this study examines Sweden's national curriculum, which is constructed for primary schools, pre-school class and leisure time classes. The study also examines the syllabus in physical education and the supplied comment material to the syllabus, the above mentioned material all valid from 1 July 2011. Using cultural researcher Marianne Winther Jørgensen's and communication researcher Louise Phillips interpretation of the political theorists Ernest Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, the study identifies several discourses in the new curriculums. The analysis shows that the curriculums writers construct their expectations through a rhetoric that is perceived as instructional and descriptive. The analysis identified eight discourses, woven into three "orders of discourse", the body, health and physical education. It also shows that the governing curriculums consider gender as a binary construct, and is therefore unprepared to the view of the exclusion of "the other", as not only an exclusion of one sex, but several. Finally, the study shows that physical education may need an additional focus on variables such as gender, sexuality, socio-economic class and nutrition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Kozan, Pontus, and Linnea Månsson. "Tävlingsmoment i idrott och hälsa." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40766.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i idrottsundervisningen.Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ghattas, Daniel, and Marcus Bergsten. "Benämningen ”idrott” prägel på skolämnet Idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6679.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the relevance of the term sport in the course term sports and health. Question that this study aims to answer is: What content has been relevant to the subject and what was the purpose of it? What is nowdays relevant to the subject “idrott (Physical education)”? To what grade is the word idrott relevant to the subject? To answer the purpose and questions of this study a discourse analysis is used, more precisely Fairclough’s three dimensional analysis model. The discourse consists of literature that is mapped and narrowed down by relevance. Furthermore the discourse is limited to two comprehensive books that deal with the school subject curricula and definition of “idrott (sport)”. The books that are in focis is Idrott och hälsa year 2007 by Håkan Larsson and Fysisk bildning year 2000 by Jan-Eric Ekberg and Bodil Erberth. The advantage of the method is that it includes and systematically facilitates an analysis of the discourse through a theoretical perspective. The theoretical perspective that is used in this study is “performativitetsteorin (performativity theory)”, the theory helps the understanding of how social change takes place. The subject “idrott och hälsa” has been through many name changes and the result shows that all the name changes shows a significant explanation of the origin of the name. The study prove that the emphasis in the curriculum has shifted focus from the practical skills to more theoretical and health related knowledge. The paradox is that the study shows that P.E teachers are not putting correlative importance in the theoretical aspects of the education. Analyzed with the “performativitetsteorin” it can be stated that in this way, old habits remain within the subject. Finally: The answer of if the subject “idrott” has any relevance to the education is answered by “it depends on the definition of “idrott”. The conclusion is that the name of the school subject should be reviewed if the definition of sports should be equivalent to the content of the latest curriculum.
Syftet med denna studie är att undersöka relevansen avseende begreppet idrott i kursbenämningen idrott och hälsa. De frågor som ska besvaras är: • Vilket innehåll har tidigare varit relevant i ämnet & vad var motivet bakom innehållet? • Vad är numera relevant i ämnet idrott och hälsa? • Hur stor (hög) relevans har ämnet för (till) begreppet idrott? För att besvara syftet och frågeställningarna görs en diskursanalys, mer specifikt används Faircloughs tredimensionella analysmodell. Diskursen utgörs av litteratur som är kartlagd och gallrad efter relevans. Vidare är diskursen begränsad till två omfattande böcker som berör skolämnet, läroplaner och definitioner. Böckerna är Idrott och Hälsa år 2017 av Håkan Larsson och Fysisk bildning år 2000 av Jan-Eric Ekberg och Bodil Erberth. Styrkan med metoden är att den inkluderar och systematiskt underlättar en analys av diskursen genom ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet som valts är performativitetsteorin som bidrar till förståelsen av hur sociala förändringar sker. Det vi idag kallar för idrott och hälsa har genomgått flera namnförändringar och resultatet visar på att alla namnförändringar har en tongivande förklaring till namnets uppkomst. Studien påvisar att tonvikten i kursplanen har lämnat betoning på de praktiska färdigheterna och skapat utrymme för mer teoretiska och hälsorelaterade kunskaper. Studien visar även att lärare inom ämnet inte lägger motsvarande betoning på de teoretiska aspekterna i undervisningen. Analyserat med performativitetsteorin kan man konstatera att på så vis levergamla sedvänjor kvar inom ämnet. Till slut: Svaret på huruvida begreppet idrott har relevans till undervisningen beror på hur man definierar begreppet idrott. Slutsatsen är att skolämnets benämning bör ses över om definitionen av idrott ska vara motsvarighet till innehållet av den senaste kursplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Spångberg, Markus, and Anders Dahlgren. "Bilder av idrott och hälsa : En studie om elevers upplevelser av ämnet idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154863.

Full text

Abstract:

Studien syfte var att undersöka hur elever i årskurs sju upplever undervisningsmiljön i ämnet idrott och hälsa. Studien omfattade två klasser i årskurs sju på en innerstadsskola i en mindre kommun. Frågeställningarna i studien var vilken inställning eleverna hade till ämnet idrott och hälsa? Vilka aktiviteter bör enligt eleverna ingå i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa? Hur skall undervisningen genomföras för att eleverna skall erhålla en stimulerande undervisningsmiljö? Denna studie är en kvantitativ studie med inriktning av kvalitativa semistrukturerarde intervjuer. Den skola som valdes ut för denna studie är en kommunal F-9 skola där eleverna kommer från medel och övre medelklass. Studien kom fram till att många elever uppfattar idrott och hälsa som ett viktigt och roligt skolämne. I undersökningen gillade eleverna att utöva fysisk aktivitet både på fritiden och i skolan. Att elever vill prova på nya saker framkom tydligt i undersökningen. Majoriteten av pojkarna vill ha mera bollspel, medan flickorna ofta är ovetande om vad de vill att en idrottslektion skall innehålla, däremot framkom det inte om pojkarna ville prova på olika slags bollspel eller olika slags idrotter. Enligt denna studie skall undervisningsmiljön vara motiverande, genom att idrottsläraren ger ”uppåtpuffar” och en större individualisering, för att en bättre utveckling för elever i idrott och hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Gustin, Emma, and Joel Mattsson. "Hälsa i ämnet idrott och hälsa : En kvalitativ studie av elevers uppfattningar om begreppet hälsa och dess integrering i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37574.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hälsans integre-ring i idrott och hälsa undervisningen. Studien handlar även om att undersöka elevernas upp-fattning till hälsofrågor i allmänhet. Uppsatsen genomfördes på en gymnasieskola i södra Sverige där elever från ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i två stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren från båda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av habitus som en teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hälsa är starkt förknippat med fysisk aktivitet. Majoriten av eleverna hade någon form av idrottsaktiv bakgrund där många föräldrar också varit eller är aktiva. Det visade sig också att eleverna upplever att deras föräldrar och omgivningen påverkar deras egen uppfattning om begreppet hälsa. Anmärkningsvärt i vår studie var att alla elever anser att hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa är teoretiskt förankrad. Hälsoundervisningen bedrivs enligt eleverna i form av klassisk klassrumsundervisning där läraren agerar föreläsare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sundholm, Mårten, and Jonas Carlsson. "Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv : Hur flickor och pojkar framställs i läroböcker i idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5347.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka läroböcker i ämnet idrott och hälsa för grund- och gymnasieskolan ur ett genusperspektiv. Frågeställningarna är: ● Hur framställs pojkar och flickor i läroböcker i idrott och hälsa? ● Finns det motsätningar mellan läobökerna och läoplanens vädegrund? Metod Studien är en kvantitativ bildanalys samt en kvalitativ textanalys där bilder och texter i läroböcker utgör det empiriska materialet vilket har bearbetats utifrån Hirdmans genusteori. Urvalet av läroböcker kom att omfatta tre stycken, där en var för grundskolan årskurs 7-9 och två för gymnasiet, Idrott 1 & 2. Läroböckerna valdes efter att det gjorts en sökning i Adlibris databas på idrott och hälsa, där tre böcker av intresse dök upp. Resultat Resultatet visar att det finns en ojämn fördelning mellan de båda könen, där pojkar är mer representerade än flickor. Det finns normer som fortfarande finns kvar från förr där skolans värdegrund hamnar i skymundan och där jämlikhetskravet inte nås. Bildanalysen visar detta bland annat genom att det endast var flickor som var klädda i badkläder på bild. Pojkar och flickor framställs ofta i stereotypa könsroller och således framställs de på olika sätt, exempelvis som att flickor inte tycker om tävlingsmomentet i idrotter, medan detta i pojkarnas fall driver dem till att idrotta. I delar av läroböckerna är det dock könsneutralt vilket är framträdande i textanalysen. Slutsats I läroböckerna råder det inte jämställdhet mellan flickor och pojkar, då pojkarna är överrepresenterade. Således finns där en motsättning mellan läroböckernas utformning och skolans värdegrund som den kommer i uttyck i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Textanalysen visar att det i böckerna finns en dikotomi mellan könen, och att gamla föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt fortfarande råder. Böckerna visar även på att idrottens historia i stor utsträckning lever kvar, hur idrotten har styrts av män och varit skapad för män, och att kvinnorna kommit i andra hand.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Andersson, Kristian. "Åtgärdsprogram och måluppfyllelse i idrott och hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6994.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Emanuelsson, Stefan. "Idrott och hälsa i skola och arbetsliv." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28029.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hass, Ole, and Johan Bäuml. "Ämnet Idrott och Hälsa- En studie om lärares uppfattningar av kursplanen i Idrott och Hälsa A." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2346.

Full text

Abstract:

Abstrakt

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?

Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Många av lärarna tyckte att läroplanen är diffus och svårtolkad men angav betydelsen att följa den nationella kursplanen då lokala kursplaner anses mer som ett underlag som används vid betygssamtal med elever. Lärarnas uppfattning av kursplanens diffusa utförande var både positiva och negativa. Dels menade några av lärarna att de själva hade större utrymme för att utforma lektionerna medan andra menade att lokala kursplaner eller traditioner på skolan styrde upplägget. Lärarna beskrev arbetsmiljö, förutsättningar samt färdigheter som de faktorer som i högsta grad påverkar utformandet av idrottslektionerna. De flesta lärarna ansåg att ansvar, gruppdynamiken och samspelet eleverna emellan är grunden till att eleverna ska kunna utveckla nya färdigheter.

En faktor till varför lärarna uppfattar kursplanen på följande sätt menar vi grundar sig i uppfattningen av ansvarsfrågan. Den lokala kursplanen innebär mer frihet för idrottsläraren men även ett större ansvar där idrottsläraren måste utveckla ett reflexivt förhållningssätt till sitt ämne. Genom att exempelvis inkludera eleverna i tolkningsarbetet tror vi lärare och elever skulle få en mer gemensam och tydligare bild för vad kursplanen egentligen står för.

Nyckelord (4st): Idrottslärare, Idrott och Hälsa, kursplan, uppfattning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Karlsson, Sophie. "Idrott och hälsa - en studie om hur elevers självbild kan utvecklas i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47142.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Storm, Therese. "Ny kursplan för idrott och hälsa : Fem idrottslärares syn på innehållet i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-217916.

Full text

Abstract:

Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med 2011 års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen? Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit. Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk.Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven. En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning.Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet som har framkommit är att implementeringen av Lgr11 har varit krävande och lärarna uppfattar inte att de fått den tid och fortbildning som de hade önskat. Alla lärare ser friluftsliv som en större del i dagens kursplan men de har svårt att veta hur de ska nå upp till de krav som ställs på området. Vidare ser lärarna en förskjutning mot ett mer teoretiskt innehåll. Ledarskap är en del som är borttagen, vilket lärarna ser som något negativt. Två av lärarna anser att de inte ändrat sin undervisning nämnvärt, medan tre av respondenterna ser förändringar i sin undervisning jämfört med hur undervisningen bedrevs utifrån Lpo94. Ett exempel på det är att lärarnas lektioner blivit mer teoretiska och att de involverar eleverna mer nu än vad de tidigare gjort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Norrby, Henrik. "Vem använder läromedel i Idrott och hälsa? : En enkätstudie om läromedelsanvändning i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101240.

Full text

Abstract:

Läromedel är en stor del av dagens skola men ofta förbisett inom idrott och hälsa. Att använda sig av läromedel kan innebära flera positiva konsekvenser för undervisningen vilket motiverar användning även i idrott och hälsa. Denna uppsats vill därför undersöka vilken plats läromedel har i undervisningen i idrott och hälsa och om det finns några faktorer som indikerar på användning av läromedel. En enkätundersökning konstruerades med målet att urskilja specifika grupper och ställa dessa mot användningen av läromedel. Enkäterna skickades sedan ut till verksamma lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och högstadiets år 7–9 där frågor ställdes om både användning av och allmänt om läromedel. Resultatet visar att det är hög grad av användning av läromedel med väldigt tydliga indikationer på att vissa moment är i större behov av läromedel än andra. Av de som använder sig av läromedel förekommer det under drygt 1/4 av lektionerna, där lärare med mer erfarenhet i något mindre utsträckning använder sig av läromedel. Det går däremot inte att uttyda några signifikanta indikatorer på läromedelsanvändning vilket kan förklaras av att urvalet var för litet och till viss del ojämnt fördelat på grupperna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Fernros, David. "Hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa : Hur uppfattar och arbetar idrottslärarna med hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa?" Thesis, Karlstads universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39019.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare i idrott och hälsa uppfattar och arbetar med hälsa i sin undervisning. Hur uppfattar lärarna hälsoperspektivet? Hur ser lärare i Idrott och hälsa på att undervisa om hälsa? Hur vill lärarna ta sig an hälsoperspektivet i undervisningen? Undersökningen har en kvalitativ ansats och resultaten baseras på fem intervjuer som gjorts med lärare i ämnet Idrott och hälsa. Samtliga intervjuer genomfördes på lärarnas arbetsplatser, samtalen spelades in med hjälp av mobiltelefon för att sedan analyseras. Fem verksamma lärare i åldrarna 30-58 år intervjuades, varav två undervisar i gymnasiet och resterande i grundskolan. Undersökningens resultat visar att de intervjuade lärarna inte hade en gemensam definition av hälsobegreppet, och att lärarna arbetar med hälsa på olika sätt beroende på vilken årskurs de är verksamma i. Lärarnas mål med undervisningen är att skapa ett livslångt hälsotänk hos eleverna. I ett framtidsperspektiv anser samtliga lärare att ämnet idrott och hälsa i skolan måste få mer tid till förfogande, för att de ska kunna ge eleverna en mer fördjupad undervisning om hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Goodwin, Therese. "Likvärdig bedömning i idrott och hälsa : En studie om dokumentation, för och till lärare i idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62633.

Full text

Abstract:

Denna studie har till syfte att undersöka om likvärdig bedömning kan uppnås och hur dokumentation används i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker även hur lärare arbetar för en likvärdig bedömning med hjälp av olika dokumentation. I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare som undervisar i idrott och hälsa för att få svar på hur dokumentation används för att nå likvärdig bedömning. Resultaten analyseras sedan med ramfaktorer (Imsen 1999). Resultatet visar att det skiljer sig hur mycket dokumentation och vilken typ av dokumentation lärare använder sig av. Resultaten visar även på att tidsbrist är den största faktorn till att dokumentation för bedömning inte görs i den utsträckning den bör, samt att betyg och bedömning inte diskuteras mellan lärare. Resultatet visar även att likvärdig bedömning kan uppnås då läraren konkretiserar målen, dokumenterar elevernas prestation samt diskuterar betyg och bedömning med andra lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Ericsson, Johan, and Christina Sjögren. "AUTISM - IDROTT & HÄLSA." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1394.

Full text

Abstract:

Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism är en miljö som kräver

specialpedagogiska åtgärder. Struktur är en grundläggande del i undervisningen av dessa

elever. Detta är något som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har

denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och

ungdomar med autism vad gäller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvångsmässiga

mönster och att fånga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till

idrottslärare som arbetar med autistiska elever. Man bör ha i åtanke att detta examensarbete

och dess resultat inte fungerar för alla barn och ungdomar med autism, utan det är viktigt att

undervisningen individualiseras efter varje individ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Karlsson, Mood Linus. "Idrottslärares tankar kring hälsa : Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa begreppet hälsa?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227618.

Full text

Abstract:

The goal with this study have been to investigate how teachers in physical education perceive health as a concept, and how they choose to work with in the classes they teach. Health as a concept can be somewhat diffuse and as the Swedish curriculum doesn’t define the concept the teacher are given a freedom in interpreting what health is and how it will be taught to the students. This makes it interesting to study if teachers perceive health differently and if that affect what they are teaching their students. I used interviews as a method to answer my questions and the results show that there wasn’t much difference between the teachers in how they perceive health and how, and what, they teach their students. There were some difference though in how they perceive the Swedish curriculum for physical education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Mårtensson, Therése. "Hälsa och livsstil : En kvalitativ studie inom skolämnet idrott och hälsa." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9697.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa. Fokus har legat på "Hälsa och Livsstil", ett salutogent synsätt på hälsa har använts med teorin om KASAM. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultat: Lärarna i idrott som intervjuades var av uppfattningen att hälsa och livsstil är viktiga men att de inte har tillräckligt med tid eller resurser för det. Slutsats: Denna studie har gett svar på frågan att det finns möjligheter att arbeta med hälsofrågor från ett salutogent perspektiv i skolan, förutsatt att man kan prioritera värdegrund, delaktighet, samarbete och resurser för ämnet idrott och hälsa. Ytterligare studier behövs för att verifiera dessa resultat.
Background: Worry, anxiety, depression and insomnia has doubled or increased even more the past 20 years among adolescents aged 15-24. Evidence suggests that the school system is not functioning optimally, which may have a negative impact on young people's health. In recent decades, health perspective has come to influence schools physical education, which resulted in a change of the name to physical training and health. This indicates a clearer focus on health. Aim: This study looked at how teachers in physical education are working to give young people knowledge about health. Focus has been on "Health and Lifestyle", a salutogenic approach to health has been used with the theory of SOC. Method: A qualitative approach with semi-structured interviews were used. Results: The teachers of physical education that were interviewed were of the view that health and lifestyle is important but they don’t have enough time or resources for it. Conclusion: This study has provided answers to the question that there are opportunities to work with health issues from a salutogenic perspective in school, provided that sets of values, participation, cooperation and resources for physical education are in place. Further studies are needed to verify these findings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Karlsson, Hanna, and Chatarina Skalberg. "Delaktighet och hälsa : -för integrerade grundsärskoleelever i ämnet idrott och hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89982.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolans idrottslärare tolkar och skapar förutsättningar för delaktighet och hälsa i ämnet idrott och hälsa för integrerade grundsärskoleelever. Våra frågeställningar har varit hur grundskolans idrottslärare definierar begreppen delaktighet och hälsa och om deras förståelse av begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i hälsofrämjande aktiviteter. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem olika respondenter som alla har erfarenhet av att undervisa integrerad grundsärskoleelev. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit Aaron Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM - känslan av sammanhang. Resultatet av studien visar att delaktighet och hälsa är två komplexa begrepp som beroende på vad idrottslärarna tolkar in i begreppen påverkar hur de skapar förutsättningar för delaktighet i de hälsofrämjande aktiviteterna i ämnet idrott och hälsa. Studien visar att idrottslärarna försöker arbeta främjande med både delaktighet och hälsa men att vissa förutsättningar saknas. Att skolan bör lyfta sitt dubbla uppdrag mer för att synliggöra begreppen delaktighet och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Att idrottslärarna har ett salutogent synsätt på begreppen delaktighet och hälsa, men att det patogena synsättet och mediedebattens övergripande hälsofrågor är i fokus när de beskriver begreppen delaktighet och hälsa i sin undervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Amaro, Corpas Inigo, and Tupac Cerruto. "Genus i ämnet Idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151633.

Full text

Abstract:

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll. Vidare fann vi att lärarna hade svårt att hålla isär vissa begrepp och att de generellt saknade kunskaper om genusvetenskap, vilket försvårade för dem att problematisera kring ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Zitek, Martin. "Elevers motivation till idrott och hälsa." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2550.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till ämnet idrott och hälsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrån frågeställningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för ämnet idrott och hälsa och deras självskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till ämnet idrott och hälsa och deras uppskattning av föräldrarnas engagemang för ämnet idrott och hälsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i årskurs ett och två, från en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkät i två delar. Den första delen innefattade items för att mäta typ av motivation. Den andra delen innefattade frågor kring elevernas vanor av fysisk aktivitet, samt frågor kring deras föräldrars engagemang för ämnet. Data har analyserats med korrelationsberäkningar, simultan multipel regressionsanalys samt multivariat variansanalys. Resultat: Svaga men signifikanta korrelationer påvisades mellan typ av motivation och elevernas grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan. Resultatet visade att elever som var fysiskt aktiva mer frekvent tenderade att även visa på mer autonom motivation för ämnet jämfört med elever som inte var fysiskt aktiva vid sidan av skolan. Mellan typ av motivation och föräldrarnas engagemang erhölls flera signifikanta samband. Ungefär 19 % förklarad varians återfanns i föräldrarnas engagemang, och 10 % förklarad varians återfanns i grad av fysisk aktivitet vid sidan av skolan och kan härledas till elevernas typ av motivation för ämnet. Slutsats: Studien indikerar att autonom motivation tycks vara fördelaktigt i relation till elevernas grad av fysisk aktivitet på fritiden, samt i relation till föräldrarnas engagemang. Följaktligen föreslås att idrottsundervisningen bör sträva efter att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven hos eleverna i linje med SDT, vilket kan främja ett långsiktigt och hälsosamt beteende.
Purpose: The aim was to examine the relationship between students’ motivation for physical education (PE) and: i) habits regarding physical activity during leisure time; and ii) parents’ commitment towards PE. The study is based on the self-determination theory (SDT). Method: High school students (n = 147) answered a self-report questionnaire about physical activity habits and parent’s involvement. Data were analyzed by correlations, multiple regression analysis and MANOVA. Results: Subtile interrelations were found between students’ motivation and level of physical activity. Students who were physically active more frequently also tended to be more autonomous motivated for the subject compared with none-physically active. Subtile interrelations were also obtained between type of motivation and parental involvement. Conclusions: Autonomous motivation seems beneficial in relation to student’s level of physical activity and in relation to parental involvement. It is proposed that PE should promote psychological needs within SDT, to further autonomous motivation and healthy behaviors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Jakobsson, Charlotta, and Alexander Hult. "Praktisk läxa i idrott och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261117.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Meyer, Norén Malin. "Idrott och hälsa, kunskap eller kul?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41691.

Full text

Abstract:

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring lärarnas syn/inställning i ämnet idrott och hälsa.Syftet var att belysa vilken ställning ämnet har som kunskapsämne och vad idrottslärarna anseratt ämnets syfte är. För att få fram resultatet på syftet har jag valt ut följande frågeställning tillöversikten: Hur beskrivs lärarnas syn/inställning på ämnet idrott och hälsa? Metoden som använts ikunskapsöversikten är sökning i databaserna: Libsearch, SportDiscus och Swepub eftervetenskapligt granskat material. Även Larssons (2016) referenslista har använts som komplementtill att finna material till resultatet. Resultatet i översikten visar att de flesta lärarnassyn/inställning är att ämnets syfte handlar om att det skall vara lätt, kul och svettigt. Fler änhälften av artiklarna fanns det synsättet på ämnet. Resultatet visar även att delvis arbetar mångalärare utefter läroplanen och synen/inställningen till ämnet är kopplat till kunskap. Resultatettyder på att de äldre artiklarna visar mer på att ämnet är ett aktiveringsämne baserat på kul ochsvettigt som grund. De nyare artiklarna visar att ämnet enligt lärarna är ett kunskapsämne baseratpå tydligt syfte och lärande i undervisningen. Slutsatsen i kunskapsöversikten är att ämnets gamlatraditioner med rörelse och kul i fokus finns kvar men att tydliga tecken av att lärarnasyn/inställning går mer åt ett kunskapsämne där undervisningen baseras utefter läroplanen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Teknik i idrott och hälsa'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles