Academic literature on the topic 'Teknik och lärplattan'

Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om ämnet teknik och lärplattan i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade interjuver med ljudinspelning tillsammans med sex förskollärare från tre kommuner. Hälften av deltagarna hade genomfört NTA-utbildningar inom teknik och alla hade tillgång till lärplatta i verksamheten. En slutsats är att arbetet med teknik och lärplattan i förskolan har kommit framåt, sedan ämnet teknik förtydligades mer i läroplanen och lärplattan introducerades i förskolan, men inte i samma utsträckning hos alla. Resultatet visar att de som har utbildning känner sig mer självsäkra på ämnet teknik. En annan slutsats är att förskollärarna uttrycker att det går att arbeta med teknik vid användandet av lärplattan, det gäller bara att komma på hur. Det visar sig även i resultatet att det är viktigt att granska apparna på lärplattan för att se om de är lämpliga och pedagogiska.
The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers views about the subject of technology and the learning tablet in the preschool. The study has been conducted with semestructured interviews with sound recording together with six preschool teachers from three municipalities. Half of the participants had completed NTA-educations in technology and everyone had access to a learning tablet in the preschool. One conclusion is that the work with technology and the learning tablet in the preschool has come forward, since the subject of technology was more clarified in the curriculum and the learning tablet was introduced in the preschool, but not to the same extent among them all. The result shows that those who have education feel more confident about the subject of technology. Another conclusion is that the preschool teachers say that it is possible to work with technology when using the learning tablet, it is only a matter of getting to know how. It also appears in the result that it is important to examine the apps on the learning tablet to see if they are suitable and educational.

Baserat på våra egna erfarenheter ute i förskolans verksamheter finns det varierande tillgänglighet av de digitala verktygen i verksamheten, vi upplever att det finns både positiv och negativ tillgänglighet av digitala verktyg på förskolor runt om i Sverige.Syftet med denna studie är att beskriva en förskola som har digitala verktyg tillgängliga i sin verksamhet. För att kunna utforska digitala verktygs tillgänglighet i förskolan har vi i vår studie tagit hjälp av två teoretiska utgångspunkter som är det socialkonstruktionistiska perspektivet, som är beskriven av Dahlberg, Moss och Pence (2014) och kulturanalys, som är beskriven av Ehn och Löfgren (2001). Vårt material baseras på en kvalitativ studie, och till hjälp har vi använt oss av en etnografisk metod. I vår studie har vi observerat en förskola och intervjuat fem pedagoger som är verksamma på samma förskola i södra Sverige.Resultatet av vårt insamlade material beskriver en miljö och visar hur pedagoger kan arbeta med tillgängligheten av digitala verktyg på en förskola.

Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares arbete med lärplattan i förskolansverksamhet. Vidare var syftet att särskilt fördjupa förståelsen för förskollärares syn på olika aspekter som inverkar på hur och varför lärplattan används. Studien genomfördes med en kvalitativ metod i vilken sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna erbjuder lärplattan i verksamheten på varierade sätt samt i olika utsträckning. Vidare visar resultatet att förskollärarna betraktar lärplattan som ett värdefullt verktyg som erbjuder barnen många olika användningsområden vilka också erbjuder barnen nya sätt att lära. Lärplattan används både som ett komplement till traditionella medel och som ett producerande verktyg i sig för att utveckla barnens digitala kompetens. Slutsatsen är att förskollärarnas engagemang och intresse, samsyn i arbetslaget, samt förskollärarens kompetens och möjlighet att sprida sin kompetens, påverkar hur barnen erbjuds lärplattan.

Eftersom vi står inför en revidering av förskolans läroplan som träder i kraft den 1 juli 2019 vilket bland annat innebär att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompentens. Därför har syftet med vår studie varit att ta reda på hur pedagogernas förhållningssätt är till IKT/lärplattan i förskolan och vilka olika faktorer som påverkar användandet i verksamheten. För att undersöka vårt syfte med studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat 10 verksamma förskollärare. Under analysen av vårt insamlade material har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin och begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. De resultat vi fick fram av vår intervjustudie under den första frågeställningen var vikten av närvarande pedagoger för att bland annat kunna stimulera barnens proximala utvecklingszon. Utifrån vår andra frågeställning visade sig resultatet vara att olika faktorer påverkar pedagogers användande av lärplattan i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens ålder och kompetens inom IKT. För att skapa tydlighet i vår studie har vi valt att använda lärplattan som gemensamt samlingsnamn för de olika plattformarna (Ipad, tablet, padda, surfplatta).Nyckelord:

Syftet med studie är bland annat att bidra med kunskap om förskolans arbete med digitala verktyg med inriktning på lärplattan för att främja alla barns språk och kommunikation. Studiens utgångspunkt har varit det fenomenologiska perspektivet med målet att få fatt i pedagogernas tankar och erfarenheter. Vidare har även det sociokulturella perspektivet används under analysprocessen med målsättning att bidra med kunskap om hur lärplattan främjar alla barns språk och kommunikation. Utifrån forskningsfrågorna formulerades semistrukturerade intervjufrågor som bland annat handlade om pedagogernas förhållningssätt till lärplattan, lärplattans tillgänglighet för barnen att ta egna initiativ och eventuella hinder som respondenterna upplever. När efterfrågade data samlats började studiens analysarbete utifrån ett sociokulturellt perspektiv som sorterades och reducerades med avsikt att få svar på forskningsfrågorna. Studiens resultat visade att alla förskolor använde sig av lärplattan för att främja barnens språk och kommunikation om än de arbetade på olika sätt. På förskolorna där de använde lärplattan mer begränsat framkom ändå i resultatet att alla förskolor hade en intention att använda lärplattan på ett sätt som främjar barnens språk- och kommunikationsmöjligheter. En slutsats som drogs var att den oro som finns i samhället kring skärmtid och strålning inte riktigt passar in i förskolans värld eftersom resultatet visar att det finns begränsat antal lärplattor i jämförelse med antal barn. Detta betyder att den faktiska tidensom barnen tillbringar framför skärmen i förskolorna blir kort. Vare sig barnen konsumerar eller producerar med lärplattan bidrar artefakten till barnens språk- och kommunikationsmöjligheter.