Dissertations / Theses: 'Teknisk projektledning'

1

Forsberg, Robin, and Fredrik Hane. "Projektledning inom mjukvaruutveckling : En studie om betydelsen av teknisk kompetens utifrån projektmedarbetares perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-105024.

Full text

Abstract:

More than half of the implemented IT-projects go over budget, deadline or simply fail. The processes in an IT-project requires technical competence to be present among the project participants to ensure the achievement of business goals and to make organisations competitive. The success of an IT-project largely depends on the project manager which makes it interesting to further investigate what impact the project manager’s technical competence has on the project. Previous research shows differing opinions whether technical competence is considered important for the project manager to be successful or not. In this study we focused on this question from project participators perspective. We have investigated this by a qualitative study that employed semi-structured interviews. Five interviews was done with as many respondents, were all respondents had participated in software development projects. The results of the study shows that it is not the project manager's responsibility to neither discuss, nor perform, technical tasks. The project manager’s responsibility is to push the project forward, by organizing and planning the project together with motivating the participants to work towards the goal. Technical competence can however be an efficient resource for the project manager. The study shows that it is easier to communicate with technical project participants by possessing technical competence. Moreover, the study concludes that the constellation of the project may alter the significance of technical competence for the project manager. A project consisting of junior project participants tends to be is in more need of a technical competent project manager than a project consisting of senior project participants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Rosén, Cajsa. "Produktutveckling med hjälp och stöd för teknisk projektledning : - en kvalitativ studie av tre högteknologiska företag." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-100688.

Full text

Abstract:

Due to an increasing global market with a growing competition and an escalating technology development the demands on companies today are increasing. To maximise the output from their recourses they need to be more efficient. The research on product development and how to ensure the efficiencies in the process are extensive and companies could by adapting and implementing the result of this research use its benefits. This master thesis is made for Knightec AB with the aims that through interviews and discussions with three companies investigate, collate, justify and give proposals for product development process together with supporting methods and procedures for technical project management. Besides Knightec AB three other companies located in Sweden has been participating in this study. Through semi structured interviews and discussions in focus groups information from the three involved companies were obtained. Knightec AB established a reference group with employees and with their experiences, the information obtained from the other companies in the study and the litterateur study a suitable product development process were developed. All the companies in this study have American owners and are organized in line-organisations, the projects are independent of these. The results pointed on deficiencies in education, application and existence of current processes, support methods and procedures and deficiencies in communication in and between projects and between the different management levels. The cross-functional work was inadequate and natural meeting places were few and/or where uninspiring decorated. The companies generally invested too little recourses early in the projects. The projects also proved to have an incomplete or poorly formulated specification of requirements and problems in the on going development. A great amount of deficiencies at the studied companies could be related to matters such as communication, premise formulation, location and group dynamics. In a company with the basis in technical products and with a high technical competence it is easy to overlook the non technical parts (communication, premise formulation, location and group dynamic) in the process that also contribute and ensure a successful product during the development. This could be the case in the studied companies. A basic lack of a comprehensive view partly exists in the companies, what the decisions lead to and what the alternatives are. It is difficult to understand why the companies do not invest money and resources to be more efficient with the assistance of supporting methods, but it is easier to understand when considering the fact that the companies present their financial statement annually. As technical project manager, much needs to be considered. The literature as well as this master thesis points out that for an optimum result it is crucial that the company management is committed and highly involved in the ongoing projects. The theory presented in this thesis clearly point out what should be taken into consideration in the current product development in order to work more efficiently and to gather up the resources and the information that already exists . The deficiencies in the companies are clear and are among others the education, understanding /awareness, overall vision and to a certain part how the companies build the company (for the future ore the near future). A technical project manager should above all be broad in her know-how and be aware of how technology, product development processes, supporting methods, group dynamics, premise formulation, location and communication (cross-functional work) can interact in order to contribute to a more effective work concerning the product development.
Med en växande global marknad, ökad global konkurrens och en eskalerande teknikutveckling krävs idag allt mer av företag. Företagen behöver bli effektivare dvs. utnyttja sina resurser optimalt. Det finns mycket litteratur med sammanställda forskningsresultat på området produktutveckling och hur denna skall utföras effektivt. Detta kan med fördel anpassas till företag och implementeras för ökad effektivitet. Detta examensarbete har utförts för Knightec AB med syftet att genom intervjuer och diskussioner med företag utreda, sammanställa, motivera och ge förslag på en produktutvecklingsprocess med stödmetoder och tillvägagångssätt för teknisk projektledning. I studien deltog Knightec AB och tre företag lokaliserade i Sverige som föreslagits av Knightec AB. Genom semistrukturerade intervjuer och diskussioner i fokusgrupper togs information fram från de tre involverade företagen. I en referensgrupp tillsatt av Knightec AB och med deras anställda togs med teori, resultat och erfarenheter från de andra företagen i studien en lämplig produktutvecklingsprocess fram. Samtliga företag i studien var amerikanskt ägda och organiserade i linjeorganisationer med projekten fristående under dessa. Resultaten visade på brister i utbildning, tillämpning och existens av gällande processer, stödmetoder och tillvägagångssätt samt brister i kommunikation i och mellan projekt och mellan de olika ledningsnivåerna på företaget. Det tvärfunktionella arbetet var bristfälligt och naturliga mötesplatser fanns det få av och/eller var oinspirerade inredda. Företagen satsade generellt sett för lite resurser tidigt i projekten vilket bl a visade sig som ofullständiga eller felformulerade kravspecifikationer och problem i det vidare utvecklingsarbetet. Många påvisade brister hos de studerade företagen kan relateras till ämnen som kommunikation, lokalutformning, placering och gruppdynamik. I ett företag med en grund i tekniska produkter finns en stor teknisk kompetens och när fokus länge har legat på det tekniska i produkten kan det vara lätt att under utvecklingens gång förbise de andra delarna (kommunikation, lokalutformning, placering och gruppdynamik) som bidrar till en lyckad produkt. Detta kan vara en förklaring till de identifierade bristerna. I stort saknades en helhetssyn på företagen, vad beslut leder till och vad det finns för alternativ. Det är svårt att förstå varför företagen inte satsar pengar och resurser på att bli effektivare med hjälp av stödmetoder men förståelsen ökar om det faktum att företagen redovisar årsvis tas i beaktning. Det tar tid och kostar mycket att införa nya stödmetoder och det är dessutom svårt att räkna på hur mycket företaget tjänar på stödmetoderna. Med en årsredovisning, förlorar företagen de första åren på att införa stödmetoder vilket i en hård konkurrensstyrd situation kan vara problematiskt. Som teknisk projektledare är det mycket som bör tas i beaktning. Litteraturen och detta examensarbete pekar på att en involvering och ett engagemang från företagsledningen krävs för ett optimalt resultat. Teorin redovisad i detta arbete visar en klar bild av vad som bör tas i beaktning gällande produktutvecklingen för att arbeta effektivare och ta till vara på de resurser och den information som finns. Bristerna i företagen är tydliga och finns i utbildningen, insikt/medvetenhet, helhetssyn och till viss del hur lång framtidsinsikt företagen har. En teknisk projektledare bör framförallt vara bred i sitt kunnande och vara medveten om hur teknik, produktutvecklingsprocesser, stödmetoder, gruppdynamik, lokalutformning, placering, kommunikation (tvärfunktionellt arbete) kan samverka för att bidra till ett effektivare produktutvecklingsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Pettersson, Anton, and Christoffer Bredberg. "Projektledning inom Lean IT." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20842.

Full text

Abstract:

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen. Denna rapport fokuserar därför på om en projektledares arbetsuppgifter inom Lean IT förändras gentemot ett mer traditionellt arbetssätt, och i så fall hur projektledarens arbetsuppgifter ser ut inom Lean IT. Informationen i studien har samlats ihop genom intervjuer med ett flertal kontaktpersoner på tre olika företag som alla inkorporerar Lean IT i sina arbetssätt, samt via deltagande observation på ett mikroföretag inom systemutvecklingsbranschen i Borås.Genom att jämföra insamlad data om en projektledares arbetsuppgifter i Lean IT-projekt med den traditionella projektledarens arbetsuppgifter som dessa är beskrivna i litteratur, har ett antal skillnader påvisats. Lean IT förespråkar ett mycket närmare samarbete mellan projektgruppen och projektledaren och en mer intensiv involvering i projekt från projektledarens sida, och detta visar sig i rapporten överensstämma med hur de studerade företagen har använt Lean IT i praktiken. Dessutom konstateras det att projektledning inom Lean IT på många nivåer är starkt relaterad till traditionell projektledning. Istället för att ha resulterat i helt nya arbetsuppgifter grundar sig snarare projektledning inom Lean IT i den traditionella projektledningen och därifrån vidareutvecklat sättet att arbeta på.
Program: Systemarkitekturutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Callingsjö, Annelie, and Marcus Harrysson. "Projektledning : struktur och styrning med checklistor i byggprocessens initiala skede." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23459.

Full text

Abstract:

Byggprojekt är unika och komplexa och dess livslängd från idéskedet till förvaltning går under namnet byggprocessen. Byggprocessen innehåller många olika moment och kräver kompetent ledning för att nå beställarens mål och för att nå denna kompetens använder sig beställaren ofta sig utav en projektledare. Projektledaren ska leda projektet genom att styra mot de angivna målen samt samordna och delegera de olika aktörerna i byggprojektet. Det är mycket ansvar och åtagande från projektledaren och till sin hjälp kan en projektledare använda sig av checklistor. Examensarbetets syfte är att tydliggöra hur projektledare kan få bättre struktur och styrning med hjälp av checklistor i byggprocessens initiala skede. Frågeställningar som besvaras i studien är: Hur kan checklistor förbättra styrning och struktur för projektledare, i byggprocessens initiala skede? Vad ska en checklista innehålla för att ge projektledaren bättre styrning och struktur över projektet, i byggprocessen initiala skede? För att besvara dessa frågeställningar användes en litteraturstudie och en idéväxling med företaget NOCA Teknik AB. Det beskrivs även hur yttre omständigheter påverkat val av metod och vilka ändringar som skett under arbetets gång. Via litteraturstudie har författarna utformat 10 st. olika checklistor uppdelat i två skeden, 5 st. i behovsutredning och 5st. i programarbetet. Med hjälp av idéväxling med NOCA Teknik AB har sedan checklistorna utvecklats och studerats i vilka sammanhang de kan vara till nytta. Studien visar att checklistorna kan användas till styrning och struktur i sammanhang som avstämning i ett tidigt stadie, möten och uppföljning på att färdigt projekt och kan innehålla fem olika parametrar: Ekonomi Tid Omfattning/kvalité Kundrelation Intressenter
Construction projects are unique and complex and their lifespan from the initial stage to conduct goes by the name of the construction process. The construction process contains many different parts and requires competent management to reach the client's goals and to gain this competency the client often uses a project manager. The project manager shall lead the project by steering towards the stated goals and coordinating and delegating the various participants in the construction project. The project manager has a lot of responsibility and commitment and to do this the project manager can use checklists. The purpose of the bachelor thesis is to clarify how project managers can get better structure and control using checklists at the initial stage of the construction process. Questions which is answered in the study are: How can checklists improve the control and structure of project managers, at the initial stage of the construction process? What should a checklist contain to give the project manager better control and structure of the project, at the initial stage of the construction process? To answer these questions the authors have worked with a literature study and exchange of ideas with the company NOCA Teknik AB. It is also described how external circumstances affected the choice of method and what changes occurred during the course of the work. Through literature study, the authors have produced 10 pcs. of different checklists divided into two stages, 5 pcs. in need assessment and 5 pcs in the programwork. With the help of exchange of ideas with NOCA Teknik AB, the checklists have since been optimized and studied in which contexts they can be useful. The study shows that the checklists can be used for control and structure in context such as reconciliation in an early stage, meetings and follow-up on a completed project and can contain five different parameters: Economy Time Scope/quality Client relationship Stakeholders

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Larsson, Aron. "Att inkludera hållbarhet i projektledning : Ett arbetssätt eller personliga värderingar?" Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-374997.

Full text

Abstract:

Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day. Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Alsalehi, Alana. "Utmaningar uthyrda projektledare upplever : En studie om vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever i ett tekniskt konsultföretag." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72793.

Full text

Abstract:

Dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad har lett till att företag snabbt anpassar sig till förändringar i dynamiska miljöer. Projekt som arbetsform har blivit allt vanligare i verksamheter. Till varje projekt tilldelas en projektledare för att driva projektet. På grund av brist på personal anlitar organisationer konsulter som exempelvis projektledare, för att analysera och lösa specifika problem samt driva projekt. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever. För att besvara undersökningens frågeställning och syfte har en kvalitativ metod använts. Genom semistrutkurerade intervjuer med tio olika uthyrda projektledare inom ett tekniskt konsultföretag utreds vilka utmaningar de upplever. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman har identifierats. Undersökningen har visat att utmaningar som tekniska uthyrda projektledare upplever handlar om begränsad handlingsförmåga, där struktur, befogenheter, tillgång till budget samt rätt resurser, förhindrar uthyrda projektledare att utföra sitt arbete och driva ett projekt. Andra utmaningar som upplevs gäller identitetskris och känslan av tillhörighet, där tillhörighet till konsultföretaget och kundföretaget samt skillnaderna mellan uthyrda projektledare och anställda, inte har stor påverkan på projektledningen i sig utan inverkar på projektledaren som individ.
Today's competitive labor market has led companies to swiftly adapt to changes in dynamic environments. Projects such as work methods have become increasingly common in businesses. Each project is assigned a project manager to manage the project. Due to a lack of staff, organizations employ consultants such as project managers, to analyze and solve specific problems and manage projects. The purpose of the study is to investigate the challenges experienced by the consultant project manager. In order to answer the main question and the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through interviews with ten different consultant project managers within a technical consulting company, the challenges they are experiencing investigated. The interviews have been analyzed by using a thematic analysis and relevant themes have been identified. The study has shown that challenges experienced by technical consultant project managers are about limited ability to act, where structure, authority, access to budget and the right resources prevent consultant project managers from carrying out their work and manage a project. Other challenges are about identity crises and the feeling of belonging, where relationship to the consulting company and the clients, as well as the differences between consultant project managers and employees, do not have a major impact on the project management itself, but affect the project manager as an individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Widerberg, Jonas. "Lean i arbetsprocessen för projekledning." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-35261.

Full text

Abstract:

This report presents the results of a thesis in which the department PL Hus at Grontmij AB isstudied. The study has been done in order to locate problem areas in order to streamline andimprove the quality of working. The study was done by an engineering student from theDepartment of Industrial Management at KTH on behalf of Grontmij AB. The project extendedover a period of 20 weeks during spring 2011.In addition to the Department itself has two project managers in two different projects beenfollowed. The method used has been participant observation and was used to be able to comeclose to reality and thus find problem areas where there are opportunities for development.Validation was made through comments and opinions from workers at Grontmij AB, afterreading the reports analysis.Based on a system and holistic approach has parallels been drawn to the production systems suchas TPS (Toyota Production System) and lean production. These production philosophies havebeen studied to explore a possible implementation to an organization like Grontmij AB and thedepartment PL Hus. To delimit the study and connect empiricism to theory, the work has focusedon several basic principles for the two philosophies: waste, flow, quality, supplier and customerrelationships and continuous improvement.This work results in localization of a number of problem areas, areas through measures couldincrease the quality and increase efficiency in the department. It also presents several problemsthat can be object of further research.
Denna rapport presenterar resultatet av ett examensarbete där avdelningen PL Hus på GrontmijAB studeras. Syftet med studien har varit att lokalisera problemområden för att kunnaeffektivisera och höja kvaliteten i arbetssättet. Arbetet har genomförts av en teknolog fråninstitutionen för industriell ekonomi på KTH på uppdrag av Grontmij AB. Projektet sträckte sigöver en tidsperiod av 20 veckor under våren 2011.Förutom avdelningen i sig har två projektledare i två olika projekt följts. Metoden deltagandeobservation används för att kunna komma nära verkligheten och på så sätt finnaproblemområden där det finns möjligheter till utveckling. Validering har skett genomkommentarer och åsikter från anställda på företaget som läst rapportens analysdel.Med utgångspunkt i ett system- och helhetsperspektiv har paralleller dragits tillproduktionssystem såsom TPS (Toyota Production System) och lean. Dessaproduktionsfilosofier har studerats för att undersöka möjligheterna till en eventuell appliceringpå en organisation som Grontmij AB och avdelningen PL Hus. För att avgränsa studien samtkoppla empiri till teori, har arbetet koncentrerats kring ett antal grundprinciper för de bådafilosofierna: slöseri, flöde, kvalitet, leverantör- och kundrelationer samt kontinuerligaförbättringar.Arbetet resulterar i lokalisering av ett antal problemområden, områden som genom åtgärderskulle kunna öka kvaliteten samt öka effektiviteten på avdelningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kronander, Johan. "IT-stöd för resursplanering : En studie om resursplanering för projekt inom en multiprojektorganisation." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18791.

Full text

Abstract:

Det multiprojektbaserade arbetssättet blir en allt mer vanlig syn inommoderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och sammaorganisation har ökat lavinartat de senaste åren, och därtill kommerproblemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertaletprojekt.Studien tar sin utgångspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ettIT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delenav sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssättet.Studien tar även sin utgångspunkt i att de som bedriver största delen av sinverksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och attkonflikter och svårigheter i planeringen ofta uppstår. Med anledning av detmultiprojektbaserade synsättet är det viktigt att ha en fungeranderesursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inommånga företag finns det stora problem med att hantera resurserna.Studien syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstödför resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagitsfram genom intervjuer. Ett antal personer med olika roller inom enmultiprojektorganisation har fått beskriva hur de bedriver sittmultiprojektbaserade arbete. Denna studies resultat visar ett antal för- ochnackdelar med införandet av ett IT-stöd för resursplanering.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Arvidsson, Andreas, and Viktor Johansson. "Förutsättningar för applicering av agila projektprinciper inom tillverkningsindustrin : En fallstudie med fokus på ständig förbättring." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för maskinteknik (MT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65695.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur och vilka agila principer som kan appliceras i projekt inom tillverkningsindustrin. Studien har skett på fallföretaget KalmarGlobal och resultatet visar att det inte går att implementera agila projektmetoder rakt av, men att det däremot finns principer inom det agila som kan och bör implementeras för att få företagets projektarbete mer effektivt. Dessa är bl a enklare dokumentering, stå-upp-möten och självstyrande grupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nordgren, Gustav, and Fredrik Rasmussen. "Projekteffektivitet inom tekniska utvecklingsprojekt : Vilka faktorer påverkar projekteffektivitet och hur kan dessa mätas?" Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212562.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to identify the factors that drive efficiency and effectiveness in technical development projects performed at ÅF’s department of product development. In addition to identifying and analyzing these factors, the thesis also analyzes what needs to be taken in to account in order to implement a measurement system that is able to both monitor and control the identified factors. The thesis has been performed in a qualitative manner. It is based on interviews with people from several different technological companies, within different lines of business, all of which are customers to ÅF’s department of product development. The results show that there are seven critical factors for project efficiency and effectiveness. These consist of: Communication, Project scope, Top management support, Technical competence, Availability of technical equipment, Processes and methodologies and, lastly, Motivation. In order to measure these factors, a KPI based measurement system has been analyzed and recommended. To be able to establish a measurement system for specific development projects, the measurement system needs to be able to take a great number of things into consideration. The selected KPIs need to reflect and represent critical factors for efficiency and effectiveness, but also at the same time be adapted to different aspects such as the project’s resources, activities and deliverables. Lastly, the thesis discusses the use of a KPI library in addition to a set of criteria for choosing appropriate KPIs, and exemplifies how to present the chosen KPIs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Jönsson, Peter. "Projektplaneringsverktyg och mjukvaruprojekt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20774.

Full text

Abstract:

Projektarbete är ett dominerande arbetsätt inom de flesta branscher. I IT/IS-branschen är det utbrett arbetssätt och en central del av hur organisationer är uppbyggda. I denna uppsats behandlar vi projektarbete inom IT/IS-branschen, med fokus på tid- och resursplanering, samt realisering av mjukvaruprojekt. Utifrån ledande projektledningsmetodik tas ett mätinstrument fram med tänkta funktioner i ett projektplaneringsverktyg, för att vidare undersöka ledande verktyg på marknaden. Projektarbete är historiskt sätt ett nytt fenomen, och fortfarande finns det mycket outforskat. Studien bygger på en kvalitativ sekundäranalys av den projektledningslitteratur som dominerar på svenska högskolor och universitet. Det vägs även in annan litteratur för att styrka våra slutsatser. I teoridelen redovisar vi vilka mjukvaruprocesser som är vanligast vid ett ingenjörsmässigt förhållningssätt, samt de generella arbetssteg som används inom projektledningsmetodik. Det teoretiska ramverket ligger vidare till grund för analysen. Uppsatsen avrundas sedan med att presentera empirin, och vidare görs en löpande analys av materialet. Vi påvisar 16 viktiga funktioner som ett planeringsverktyg bör tillhandahålla, samt en brist hos ledande verktyg på marknaden. Slutligen diskuteras studiens validitet, och förslag till vidare studier tas upp.
In the IT/IS industry it is the dominating practices and a central part of how organizations are structured. In this report we deal with project work in the IT/IS industry, focusing on the time and resource planning, and realization of software projects. Based on the leading project methodology a benchmark is developed with thoughtful features in a project planning tool to further investigate the leading tools in the market. Project work is historically a new phenomenon, and there are still many unexplored. The study is based on at qualitative secondary analysis of the project management literature that dominates in Swedish universities. It also considered in other literature to substantiate our conclusions. In the theoretical part we present the software processes that are common at an engineering approach, and the general work steps used in the project management methodology. The theoretical framework is also the basis the analysis. The paper is the rounded up to present empirical data, and a continuous study of the material is made. We demonstrate 16 key features such as planning tool should provide, as well as a weakness of the leading tools in the market. Finally, the validity of the study are discussed, and suggestions for further study are given.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Vuong, My Binh. "Samspelet mellan projektledare och utvecklingsmetod - En litteraturstudie inom området mjukvaruutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20681.

Full text

Abstract:

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna. I de traditionella utvecklingsmetoderna är det nödvändigt att vara medveten om samtliga krav inom projektet från början medan de agila metoderna är mer flexibla i förhållande till kravinsamling.Ämnesområdena projektledning och utvecklingsmetoder inom projektarbete diskuteras vanligen var för sig i skilda kontexter och betraktas därför ofta som oberoende av varandra. Forskning påvisar att många mjukvaruprojekt misslyckas på grund av bristande projektledning. Därför är det nödvändigt att projektledaren besitter ett antal egenskaper som identifierats som avgörande för att leda framgångsrika projekt. Genom den litteraturstudie som gjorts har fyra kritiska egenskaper hos projektledaren identifierats: relationsförmåga, personlighet, kompetenser och kommunikationsförmåga. Även om projektledaren besitter dessa beskaffenheter betyder det inte att projektet i sig lyckas. Utvecklingsmetoden för projektet är också en avgörande faktor för att skapa framgångsrika projekt. Val av utvecklingsmetod i samband med projektledarens egenskaper skapar således olika förutsättningar för projektets framgång. Resultatet som framkommit av denna studie påvisar att dessa två ämnen i hög grad är beroende av varandra. Studien visar också att projektledarens beskaffenheter många gånger är helt avgörande vid tillämpning av traditionella utvecklingsmetoder. Projektledarens egen-skaper är också aktuella vid arbete med agila utvecklingsmetoder men inte i samma ut-sträckning som för traditionella utvecklingsmetoder.
A large part of software development today is conducted in the form of projects and the project manager plays an important role in a project. The project manager has the largest responsibility and leads the development team towards the goal of the project. In the area of software development different development methodologies have been created for project management. One generally distinguishes between traditional and agile development methodologies. The agile development methods were originally introduced to eliminate the shortcomings of the traditional development methods. With traditional methods it is necessary to be aware of all the requirements for the project from the start while the agile methods are more flexible with regard to requirements elicitation.Disciplines of project management and development methodologies in a project are usually discussed separately in different contexts, and are therefore often regarded as independent of each other. Research shows that many software projects fail due to deficiencies in the project management. It is consequently necessary that the manager possesses a number of properties that have been identified as critical for managing successful projects. This study identified four key characteristics of the project manager: relationship ability, personality, competence and communication skills. Even if the project manager possesses these traits or capacities it does not mean the project itself is or will be successful. The development methodology for the project is also a crucial factor in the process of creating successful projects. The choice of development method in conjunction with the project manager’s characteristics creates different conditions for success of the project. The results that emerged from this study demonstrates that these two subjects are highly interdependent. The study also demonstrates that the project manager's characteristics are often crucial in the application of traditional development methods. The project manager's characteristics are also relevant when working with agile development but not to the same extent as for traditional methods.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ahlinder, William, and Emil Grass. "Construction Management : Risker och möjligheter för byggherrar." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211152.

Full text

Abstract:

Byggsektorn har länge använt vedertagna och traditionella genomförandeformer där bristen av förändring varit stor. Under de senaste årtiondena har emellertid flera alternativa former av processmetoder och organisationsuppbyggnader vuxit i omfattning inom den svenska byggsektorn. Detta har medfört att valet av genomförandeform har blivit allt mer komplext, där beställare gynnas av att ha goda kunskaper om olika sätt att bedriva byggprojekt. Byggherrar eftersträvar att bedriva byggprojekt med låg risk samtidigt som de ska vara kostnadseffektiva, ha kort byggtid och hålla hög kvalité. Hur väl ett byggprojekt lyckas beror till stor del på de beslut som fattas tidigt i byggprocessen. Såväl möjligheterna till riskminimering som till ändringar avtar med tiden efter att projektet initierats. Därför är ett av de viktigaste besluten för byggherrar valet av genomförandeform. En av de alternativa genomförandeformerna som ökat i användning på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden är Construction Management (CM). Därmed har beställare fått ytterligare ett alternativ att utvärdera inför valet av rätt genomförandeform. Under utvärderingen ställs beställaren inför många olika frågor gällande vilka risker och möjligheter varje genomförandeform innebär. Denna studie undersöker vilka egenskaper CM har i avseende risker och möjligheter i relation till andra genomförandeformer samt till vilka typer av projekt som CM passar bra att användas. Vidare undersöks vilka kunskaper aktörer inom den svenska byggbranschen har om CM. Syftet med studien är att öka kunskaperna om genomförandeformen och ge förlag till förändringar i sättet som CM-projekt bedrivs. Studien utförs med en kvalitativ metod där flertalet olika aktörer från bygg- och fastighetsbranschen intervjuas. Resultatet grundas på vilka uppfattningar, erfarenheter och reflektioner om CM som framförts av de medverkande respondenterna. Resultatet från studien visar att CM kan användas inom alla typer av byggprojekt, där fördelarna med genomförandeformen utnyttjas bäst vid komplicerade projekt med hög risknivå. Användandet av genomförandeformen kan leda till kortare byggtider, lägre pris och ge beställare möjligheter till kostnadseffektiva förändringar. Samtidigt förflyttas ett stort ansvars- och risktagande till beställaren i relation till andra valmöjligheter. Studien visar dock att aktörer inom branschen gör skillnad på kontraktsmässiga risknivåer och de risknivåer som baseras på erfarenheter av faktiska utfall med CM-projekt. Beställarens övergripande risktagande vid CM-projekt i relation till andra valmöjligheter är därmed svårt att värdera enligt de intervjuade respondenterna.Ett flertal möjliga förändringar i sättet att bedriva CM-projekt kan genomföras för att bättre möta beställares behov och därmed öka efterfrågan på genomförandeformen. Främst handlar förändringarna om att omarbeta kontrakten mellan konsulter och beställare i syfte att förflytta en del av projektriskerna till den organisation som leder byggprojektet. Därtill kan alternativa ersättningsformer för konsulter och ändringar gällande hanteringen av garantiärenden minska beställares farhågor vid CM-projekt.
Traditional and well established project delivery methods have during an extended time been used in the construction sector. During the last decades, usage of alternative process methods and organizational structures has increased within the Swedish construction sector. Thus, the process of choosing a project delivery method is getting more complex. Clients are benefitted from having good knowledge about different ways of operating construction projects. Clients’ aim for construction projects with low level of risk, at the same time the project should be efficient in terms of costs, time and quality. The outcome of a project is highly dependent on decisions being taken early in the process, though the possibility of risk-minimization and changes decreases over time. Therefore, one of the most important decisions for clients is the choice of project delivery method. Construction Management (CM) is one of the alternative project delivery methods that have increased in usage within the Swedish construction and real estate market. Consequently, clients have one additional project delivery method to evaluate in aspects of what risks and possibilities it would entail to the project. This study evaluates what risks and possibilities CM-projects have in relation to other methods and identifies when the project delivery method is most suitable to use. Further, the study examines the level of knowledge concerning CM among different actors within the Swedish construction sector. The purpose of this study is to increase the knowledge of the project delivery method and to suggest possible changes in the way CM is used.The study comprises a qualitative interview based method where a wide spread of actors from the Swedish construction and real estate market are participating. The result is founded upon the perceptions, experiences and reflections the participating actors have expressed. The result of this study shows that CM can be used in all types of projects, where the benefits of the delivery method are best used in complex projects with high levels of risk and uncertainty. The use of CM could lead to shorter project time, lower price and give the client possibilities of cost effective changes. However, the project risk and responsibility is to a greater extent held by the client. The respondents expressed a difference about the contractual risk levels and the levels based upon experience from project results, which makes it hard to evaluate if CM relates to a higher or lower degree of risk in comparison to the traditional delivery methods. A lot of possible changes could be implemented in the way CM-projects are executed to adapt more to the clients’ needs and thereby increase the demand of the project delivery method. These changes contain modified contracts between consultants and clients to move parts of the risk to the CM-organization that holds the project management. Further changes in how the consultant fees are charged and how the warranties are handled could decrease the clients´ concerns with CM-projects.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Karlsson, Robert, and Alexander Johansson. "Det agila arbetssättet : En studie om det agila arbetssättets tillämplighet vid utveckling av fysiska produkter." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Industriell organisation och produktion, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41507.

Full text

Abstract:

Abstract Purpose – The purpose of the study is to find the benefits that an agile working method entails, as well as the disadvantages that can prevent an agile working method when developing physical products. The study will also affect how and when the agile approach can be applied to the development of physical products. To answer the purpose of the study, three research questions have been formulated. 1. What are the benefits of applying agile working methods within the development of physical products? 2. What are the disadvantages of applying agile working methods within the development of physical products? 3. How and when should the agile approach be applied within the development of physical products? Method – In order to answer the study's research questions, a literature study and an interview study have been conducted. The literature study gave the researchers and the study a theoretical base on the subject studied, then compiled into a theoretical framework. Empirical data was collected through an interview study involving four companies and nine respondents. In order to obtain a result based on the research questions, the theoretical framework was analysed combined with the empirical data which formed the study’s analysis. Findings – The result shows that the agile approach includes several advantages and disadvantages. These factors have been summarized to six overall areas . On the other hand, the study has not been able to determine whether the benefits or disadvantages weigh over when applying the agile approach to the development of physical products. The results of the study point out that each company must adapt the agile approach based on its organization to successfully implement a hybrid model where the agile approach integrates with the traditional way of working. Implications – The study supports existing theories connected to that the agile approach can be applied on businesses that develop physical products. As a guidance, the study has generated a model that illustrates in what extent it is appropriate for companies to work agile or traditional. Limitations – The study has been limited in terms of time and range and as a result, only interviews have been used when collecting data. As the study result indicate that a hybrid model is a possible solution for development of physical products, companies that work traditionally should also have been studied. Keywords – Agile working methods, physical products, product development, project management, project methods.
Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är att finna de fördelar som ett agilt arbetssätt medför, samt de nackdelar som kan hindra ett agilt arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter. Studien kommer även att beröra hur och när det agila arbetssättet bör tillämpas vid utveckling av fysiska produkter. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. 1. Vilka fördelar finns det vid applicering av agila arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter? 2. Vilka nackdelar finns det vid applicering av agila arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter? 3. Hur och när bör det agila arbetssättet tillämpas vid utveckling av fysiska produkter? Metod – För att besvara studiens frågeställningar har en litteraturstudie och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudien gav forskarna och studien en teoretisk bas kring det studerade ämnet som sedan sammanställdes till ett teoretiskt ramverk. Empirisk data samlades in genom en intervjustudie där fyra företag och nio respondenter deltog. För att komma fram till ett resultat baserat på forskningsfrågorna analyserades det teoretiska ramverket mot studiens empiri som gav upphov till studiens analys. Resultat – Resultatet visar på att ett agilt arbetssätt innefattar för- och nackdelar. Dessa faktorer har summerats till sex övergripande områden. Däremot har studien inte kunnat avgöra om fördelarna eller nackdelarna väger över för en applicering av det agila arbetssättet vid utveckling av fysiska produkter. Detta då studiens resultat pekar på att varje företag måste anpassa det agila arbetssättet utifrån dess organisation för att lyckas implementera en hybridmodell där det agila arbetssättet integrerar med det traditionella arbetssättet. Implikationer – Studien stödjer befintliga teorier kopplat till att det agila arbetssättet går att applicera på verksamheter som utvecklar fysiska produkter. Som vägledning har studien genererat en modell som illustrerar i vilken utsträckning det är lämpligt för företag att arbeta agilt eller traditionellt. Begränsningar – Studien har begränsats utifrån tid och omfång och som följd av detta har endast intervjuer använts vid insamling av data. Då studiens resultat pekar på att en hybridmodell är en eventuell lösning vid utveckling av fysiska produkter bör företag som arbetar traditionellt ha studerats. Nyckelord – Agila arbetssätt, fysiska produkter, produktutveckling, projektledning, projektmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Forslund, Max, and Johannes Ek. "Digitalt projektledningsverktyg baserat på principer inom gamification : Med syftet att öka motivationen och engagemanget i användandet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71904.

Full text

Abstract:

I denna studie har ett konstruktionsarbete utförts där ett projektledningsverktyg tagits fram. Projektledningsverktyget ämnar till att öka de värdeskapande processer som sker i användandet av verktyget. Syftet med studien är därmed att undersöka hur motivationen och engagemanget i användandet kan höjas genom att implementera gamification-principer i verktygets gränssnitt och funktionalitet. Studien bygger på en förstudie från tidigare forskning inom projektledning och planering samt tjänsteinnovation som blir den bakomliggande strukturen i studien. Detta kombineras med teorier och principer inom interaktionsdesign, UX/UI-design och gamification, vilket själva konstruktionsarbetet grundar sig på. Under arbetet med studien har Action Design Research tillämpats som övergripande forskningsmetod men har även kombinerats med Arvolas designprocess för att ge ytterligare stöd till konstruktionsarbetet av verktyget. Genom denna process har arbetet utförts i ett nära samarbete med digitalbyrån Samuraj, där idén om ett nytt projektledningsverktyg vuxit fram. Företaget har även varit ett stort stöd genom processen där flera möten och dialoger har ägt rum för att samla in värdefull information och utvärdera koncept kring projektledningsverktyget. Studien ämnar därmed till att presentera ett designförslag som genomgått flera iterationer vilket i sin tur resulterat i en interaktivprototyp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Gabrielsson, Linnea, and Zanwer Hasan. "The Influence of Agile Project Management on Knowledge Sharing in a Team : A Study Conducted at an Engineering Consultancy Firm." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255857.

Full text

Abstract:

Several studies have been conducted regarding the importance of knowledge managementwithin an organization. Furthermore, due to the successful outcome of the implementation ofagile project management approaches within the IT-sector, they have been implemented inother sectors as well. The purpose of this master thesis is to examine how agile projectmanagement influences knowledge sharing within a project team in an engineeringconsultancy firm.The study was conducted through a qualitative approach at a Swedish engineeringconsultancy firm. Data was gathered from observations of project meetings and interviewswith consultants involved in projects that have implemented agile methods. Moreover,interviews were conducted with external experts with expertise in agile project managementin order to obtain additional perspective. Semi-structured interviews were conducted withmodified questions for consultants and agile experts. Thereafter, the empirical findings wereinterpreted by the theoretical concepts in order to sum up the report with conclusions.Firstly, the study confirmed that the implemented agile methods influence explicit knowledgesharing whereas the tacit knowledge sharing is not enabled sufficiently within a project team.Secondly, it could be concluded that the implemented agile methods influence projecttransparency, team-collaboration and communication. This positive influence enablesknowledge sharing within a project team. Lastly, the conducted research concluded that agilemethods influence consultants to share knowledge due to the nature of required inputs inthese methods. Since tacit and explicit knowledge sharing and its documentation is equallyimportant for the success of a project and the consultancy company subsequently, thisresearch has concluded that a hybrid of traditional management approaches and agile methodsis essential to share and document both types of knowledge for alike consultancy firms.Consequently, the research findings resulted in recommendations which aim to improve theprocess of creating and implementing a hybrid of management approaches.
Flera studier har genomförts avseende betydelsen av kunskapshantering inom en organisation.Som en följd av flera framgångsrika resultat av implementerade metoder inom agilaprojektledning inom IT-sektorn har dessa metoder även börjat implementeras i andra sektorerSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur agil projektledning påverkarkunskapsdelning i ett projektteam i ett tekniskt konsultföretag.Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt vid ett tekniskt konsultföretag iSverige. Data samlades genom observationer av projektmöten och intervjuer med konsultersom deltar i projekt där agila metoder har implementerats. Dessutom genomfördes intervjuermed externa experter med kompetens inom agil projektledning för att få ytterligareperspektiv. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med modifierade frågor för konsulteroch agila experter. Därefter tolkades de empiriska resultaten med de teoretiska koncepten föratt sammanfatta studien med slutsatser.För det första konstaterade studien att de implementerade agila metoderna påverkar denexplicita eller uttalade kunskapen medan den underförstådda eller tysta kunskapsdelningeninte påverkas tillräckligt inom ett projektteam. För det andra kan det konstateras att deimplementerade agila metoderna påverkar ett projekts transparens, samarbetet i ett team ochkommunikation. Detta positiva inflytande möjliggör en kunskapsdelning inom ettprojektteam. Slutligen konstaterade studien att agila metoder påverkar konsulternas vilja attdela med sig av kunskap på grund av metodernas karaktärer vilka fordrar input. Eftersom tystoch explicit kunskapsdelning är lika viktiga för ett projekts framgång har den härundersökningen dragit slutsatsen att en hybrid av traditionell projektledning och agila metoderär avgörande för att upprätthålla båda typerna av kunskapsdelning för konsultföretag avlikadant slag. Forskningsresultaten resulterade följaktligen i rekommendationer som syftar tillatt förbättra processen att skapa och genomföra en hybrid av projektledningsmetoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Axelsson, Josefine, and Mona Claesson. "Projektledarens utmaningar vid systemutvecklingsprojekt." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18968.

Full text

Abstract:

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?”
Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Shahin, Fredrik. "Samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör : En fallstudie ur ett produktionsperspektiv." Thesis, KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277013.

Full text

Abstract:

Byggbranschen utgör en av de viktigaste branscherna i Sverige och har en stor påverkan på landets ekonomiska tillväxt. Branschen skapar förutsättningar för såväl boende som transport men även för samhällsviktiga funktioner. Ett vanligt fenomen inom byggbranschen är att huvudentreprenören anlitar en eller flera underentreprenörer för att utföra en del av huvudentreprenörens åtagande gentemot sin beställare. Normalfallet är att huvudentreprenören utför de grundläggande delarna i ett projekt för att sedan anlita en underentreprenör för utförandet av diverse speciella delar av projektet. Denna studie undersöker hur samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör kan främja produktivitet under produktionsskedet genom att öka den värdeskapande tiden och minska slöseriet på arbetsplatsen. Studien är utförd som en fallstudie där författaren haft chansen att få vara på plats och följa ett projektets utveckling under en begränsad tidsperiod. Det empiriska materialet som studien bygger på kommer från observationer som gjorts under fallstudiens gång men även från totalt åtta respondenter som intervjuats. Det empiriska materialet har sedan jämförts och analyserats med studiens teoretiska referensram som kommer från en djupgående litteraturstudie av internationella artiklar, tryckta källor, böcker, tidigare publicerade arbeten inom området samt en nationell rapport från Sveriges Byggindustrier. Studiens resultat visar att det råder totalt fyra kritiska parametrar som påverkar samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenör. Parametrarna är bristfällig planering samt brist på kommunikation, tillit och samordning. Dessa parametrar påverkar byggproduktionen negativt genom ökat slöseri och mindre värdeskapande tid som en följd av ökade kollisioner av arbetslag, byggfel, samt mindre ambition av involverade personer. Genom att bryta barriärerna som råder mellan parterna kan produktiviteten i projektet främjas genom bättre planering och samordning samt god kommunikation och tillit. Ett gott samarbete som bygger på god kommunikation och tillit mellan parterna främjar den värdeskapande tiden i projektet genom bland annat kortare beslutsvägar. Det goda samarbete främjar även en god planering och samordning i projektet vilket kan bidra till en minskning av slöseriposter då det blir mindre kollisioner av arbetslag i produktionen samt färre arbetstopp.
The construction industry is one of the most important industries in Sweden and has a major impact on the country's economic growth. The industry creates conditions for both housing and transport, but also for socially important functions. A common phenomenon in the construction industry is that the main contractor hires one or more subcontractors to carry out parts of the main contractor's commitment to the client. Normally, the main contractor performs the basic parts of a project and then hires a subcontractor to carry out various special parts of the project. This study examines how collaboration between the main contractor and the subcontractor can promote productivity during the production phase by increasing the value-creating time and reducing the waste on the construction site. The study was conducted as a case study where the author had the chance to be on site and follow one project's development for a limited period of time. The empirical data which the study is based on comes from observations made during the case study but also from a total of eight respondents who were interviewed. The empirical data has then been compared and analyzed with the study's theoretical framework, which comes from an in-depth literature study of international articles, printed sources, books, previously published works in the field and national reports from Sweden's Construction Federation. The study's results show that there are some critical parameters that influence the collaboration between the main contractor and the subcontractor. The parameters are lack of planning, communication, trust and cooperation. These parameters have a negative impact on construction production through increased waste and less value creation time as a result of increased collisions of work teams, construction errors and less ambition of the people involved. By breaking the barriers that exist between the parties, the productivity of the project can be promoted through better planning and coordination as well as good communication and trust. Good collaboration based on good communication and trust between the parties promotes the value-creating time of the project through, among other things, shorter decision paths. The good collaboration also promotes good planning and coordination on the project, which can contribute to a reduction in waste as there will be smaller collisions of work teams and fewer work stoppages in the production.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

NILSSON, SOPHIE. "FRAMTIDA PRODUKTIONSUTVECKLING FÖR NYBYGGNATION AV BOSTÄDER : EN FALLSTUDIE PÅ ETT BYGGHERREFÖRETAG,HUR DE KAN ANPASSA SIN VERKSAMHETTILL KONSTANTA FÖRÄNDRINGAR." Thesis, KTH, Industriell Management, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-214925.

Full text

Abstract:

Världen är under konstant förändring och allt växer i snabbare takt nu än någonsin tidigare. I framtiden sägs utvecklingen ta oss till nya nivåer med ännu mera avancerad teknologi. Därför måste företag i alla branscher lära sig att anpassa sig till konstanta förändringar som initieras av yttre faktorer. Arbeta flexibelt, agilt och systematiskt är ett faktum för många branscher, byggbranschen är inget undantag. Byggbranschen genomgår ett paradigmskifte och det är av vitala anledningar att företag anpassar sig och lär sig hantera förändringar. Därav blev syftet med denna studie att undersöka hur ett byggherreföretag kan anpassa och implementera nya arbetssätt i organisationen, för att lättare anpassa sig till konstanta förändringar.Denna fallstudie har haft ett kvalitativt tillvägagångssätt, där intervjuer och observationer på fallstudieföretaget har varit den primära datainsamlingen. Det teoretiska bidraget i studien har varit koncept inom change management för organisationer, där det diskuteras vad en förändring är, vad det innebär och vad man måste göra som organisation för att få med sig medarbetarna att utföra förändringsprojekten. Det andra teoretiska bidraget är en jämförelse av traditionell projektledning och agil projektledning, där det agila arbetssättet talar för hur man kan anpassa sina arbetssätt till konstanta förändringar i en projektbaserad verksamhet.I den empiriska studien så har det framkommit att ledningsgruppen för Affärsområde bostad kan bli bättre på, för att öka motivation hos medarbetarna, är att: Kommunicera, Samarbeta, Vara tydliga, Lyssna, Följa upp och Förvalta förbättringsförslag samt Standardisera. Hela studien har resulterat i två rekommenderade förbättringsförslag, en på funktionell nivå för medarbetarna och en på industriell nivå för organisationen. Första, är att dela upp byggprocessen efter kunskapsbaserade områden, där projektledare och medarbetare med rätt kompetens arbetar i rätt område. Andra, är att skapa en ny avdelning för hela organisationen, en avdelning för forskning, utveckling och innovation, som bland annat arbetar med omvärldsbevakningar, forskning, utveckling, förbättring, innovationer, inom företaget. Denna avdelning kan liknas som en Research & Development avdelning, där utvecklingsprojekt eller innovationer forskas fram, utvecklas, färdigställs, testas och sedan lanseras och implementeras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jakupovic, Dennis, and Robert Vennberg. "En hermeneutisk analys av systemutveckling : – Ostrukturerat kontra Metoddrivet utvecklingsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20597.

Full text

Abstract:

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut. Systemutveckling kan bedrivas ostrukturerat eller via metoddriven utveckling. Val av respektive arbetssätt och tillämpning av utvecklingsmetod innebär fördelar och nackdelar. En verklighet är dock att alla utvecklingsorganisationer agerar på en global konkurrerande marknad varpå alla utvecklingsprojekt måste förhålla sig till tid, kostnader och resurser. Detta påverkar också indirekt systemutvecklingsarbetet.Denna studie undersöker fördelar och nackdelar med att arbeta utefter ett ostrukturerat arbetssätt vid systemutvecklingsarbetet mot att arbeta strukturerat och metoddrivet med en agil utvecklingsmetod vid systemutvecklingsarbetet. Genom den teoretiska och empiriska undersökningen kommer slutsatser dras utifrån fördelar och nackdelar mellan respektive inriktning vid utvecklingsarbetet.
Program: Kandidatutbildning i informatik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andreasson, Isabel, and Julia Brunnebo. "Projektframgång, är det så svårt? : En studie om hur projektledare i fastighetsutvecklingsprojekt använder sig av interna kritiska framgångsfaktorer i syfte att nå uppsatta projektmål." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40350.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Djoweini, Camjar. "The driven parameters of Software Development Projects." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-264065.

Full text

Abstract:

The world is under a constant change and digitalization. More and more products are being produced with the help of software and a popular way for companies to sell their products and services is via the cloud. For long products have been developed and produced with the help of project management. Methodologies have developed overtime to better fit the requirements and environment in which products are developed, but products and its development methods are evolving too quickly and applied theories are not keeping up with this change. The aim of this study is to investigate the challenges of SDP’s and parameters of optimization in SDP’s as well as to identify how the identified parameters will help project management in SDP’s. This was done by using an abductive approach and a qualitative method, designed to be exploratory. Interviews were conducted on individuals within the IT-sector and the collected empirics were analyzed together with theory. The findings of the study were that in order to improve a SDP’s process and success one needs to consider a number of parameters which consist of improving clarity of communication and ways of communication by using communication tools on a continuous basis with both the project team and all stakeholders. Organizations must ensure that they choose approaches based on a projects uncertainty rather than to choose an approach to be certain. The areas of which this study contributes to is the knowledge of how to manage projects that involve software development having the known project methodologies in mind.
Världen är under konstant förändring och digitalisering. Allt fler produkter utvecklas med hjälp av mjukvara och ett populärt sätt för företag att sälja sina produkter och tjänster är via molnet. Länge har produkter utvecklats och producerats med hjälp av projektledning. Metoderna har utvecklats över tiden till att vara bättre anpassade för de krav och miljöer som produkter utvecklas i, men produkter och dess utvecklingsmetoder utvecklas allt för snabbt och applicerade teorier hänger inte med i den snabba utvecklingen. Målet med denna studie är att undersöka mjukvaruutveckling projektets utmaningar och parametrar som optimerar mjukvaruutvecklingsprojekt, samt identifiera hur de identifierade parametrarna hjälper projektledning i mjukvaruutveckling. Detta gjordes genom att använda ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod, ämnat till att vara explorativ. Intervjuer gjordes på individer som befinner sig inom IT-sektorn och den samlade empirin analyserades tillsammans med teori. Resultaten av studien var att för att kunna optimera en mjukvaruutvecklingsprojekt processer och framgång så behöver man ha ett antal parametrar i åtanke och dessa består av att förbättra tydligheten i kommunikation och kommunikationsmetoder genom att utnyttja kommunikationsverktyg kontinuerligt med både samtliga projektmedlemmar och alla intressenter. Organisationer måste säkerhetsställa att de väljer en projektmetod baserat på projektets osäkerhet snarare än att välja en projektmetod baserat på vad man är säker på. Denna studie bidrar till kunskapen om hur man hanterar projektledning med de kända projekt metoderna i åtanke i områden som involverar mjukvaruutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Wersäll, Johanna. "Evaluation and recommendations for an improved sustainability management in infrastructure projects at ÅF." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254586.

Full text

Abstract:

The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability.
Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Frideland, Anssi. "Datorstödd projektplanering : Utveckling och utvärdering av en applikation för projektplanering." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20833.

Full text

Abstract:

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek. Statistiken visar att projekt ofta misslyckas, ett problem som inte har minskat de senaste 25-åren. Även om utbudet av metoder, tekniker och datorprogram är omfattande idag, kvarstår problemet med misslyckade projekt. Det råder ett generellt problem med att projekttiden minskar, i kombination av att komplexiteten ökar i alla former av projekt, särskilt i IS/IT-projekt. Omständigheter som medfört större krav på projektplanering, särskilt tid- och resursplanering. Det kan antas att det finns ett behov av datoriserade projektplaneringsprogram, och antagandet att det är svårt att tid- och resursplanera utan stöd av olika tekniker, metoder, och mjukvara för projektplanering.Studiens syfte har varit att undersöka hur projektplanering i allmänhet samt tid- och resursplanering i synnerhet bedrivs idag, och hur olika tekniker, metoder och datorprogram kan förbättra, och underlätta projektplanering. Utifrån teoretiskt och empiriskt material har först en konceptuell prototyp, och därefter en slutlig prototyp av en mobil applikation för projektplanering utvecklats. Hela mjukvaruutvecklingsprocessen redovisas i denna studie från start till mål. Användbarhetsfaktorer har haft stor betydelse vid utvecklingsarbetet av applikationen för att nå hög användbarhet, och av den anledningen har användbarhetsprinciper från tre olika discipliner till utvecklingen och utvärderingen använts. Kunskaperna användes därefter till att skapa en användarvänlig mobil applikation till tid- och resursplanering i projekt.
Program: Magisterutbildning i informatik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Becker, Tove, and Emma Gustafsson. "CHALLENGES WHEN EXECUTING GREEN BUILDING PROJECTS IN SWEDEN : An interview study on project managers’ perceptions." Thesis, KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277007.

Full text

Abstract:

A sustainable development is required within the construction sector, in order to cope with an increasing population in a built environment that already suffers from high energy consumption. Green building certification systems, such as BREEAM and LEED, function as tools to support sustainability of buildings in the design, production, maintenance and operation. In green building projects, green requirements are added to the traditional project scope for the buildings in order to achieve certifications. Green buildings tend to be more complex than traditional buildings without high green requirements. Thereby, challenges can appear in these projects that do not exist within traditional building projects. To date, there is little published research exploring how the green requirements impact the execution of green building projects and what challenges they entail in such projects in the Swedish context. This master thesis examines project managers’ perceptions of the impact of green building certification systems on the execution of building projects in Sweden. Furthermore, the study identifies the main challenges that these project managers perceive within green building projects. In order to achieve the aim of this study, semi-structured interviews have been conducted with professionals with experience from green building projects. From the empirical findings, it could be concluded that the general perception among project managers is that the additional requirements that the certifications imply, do not impact the execution of building projects to a considerable extent. However, project managers within this study perceive deficiencies in the ability of BREEAM and LEED to consider Swedish conditions, which impacts the green aspect in the end product. To be able to carry out green building projects, the traditional way of working has been adapted to a certain extent, where set of activities have been organized differently compared to traditional projects. Moreover, four considerable challenges could be identified that the project managers perceive, which are connected to the high green requirements within green building projects in Sweden: (1) Conflict between green requirements and tenants’ requests/user comfort, (2) Lack of engagement among project members regarding green requirements, (3) Management of materials in building material databases and (4) Heavy administration and documentation.
I avsikt att möta en ökande befolkningsmängd i en bebyggd miljö med redan hög energikonsumtion, krävs en utveckling mot en mer hållbar byggnadssektor. Miljöcertifieringssystem, såsom BREEAM och LEED, används som verktyg för att främja hållbarhet i byggnaders projekterings-, produktions- och förvaltningsskeden. I gröna byggprojekt tillkommer miljökrav till traditionella byggprojekts omfattning för att dessa byggnader ska kunna uppnå miljöcertifieringar. På grund av dessa tillkommande miljökrav tenderar gröna byggnader att vara mer komplexa än traditionella byggnader och som en följd av detta kan utmaningar uppstå som inte förekommer i traditionella byggprojekt. Fram till idag har endast ett begränsat antal forskningsstudier utförda i Sverige påträffats, vilka studerar hur miljökraven påverkar genomförandet av gröna byggprojekt samt de utmaningar som uppstår i dessa projekt. Detta masterexamensarbete undersöker projektledares uppfattningar om miljöcertifieringssystems påverkan vid genomförandet av byggnadsprojekt i Sverige. Vidare syftar denna studie till att identifiera de huvudsakliga utmaningar som dessa projektledare ställs inför i gröna byggprojekt. För att uppfylla syftet av denna studie, har semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som innehar erfarenhet av gröna byggprojekt. Från det empiriska resultatet kunde slutsatsen dras att den generella uppfattningen bland projektledare är att de ytterligare krav som certifieringssystemen medför, inte påverkar genomförandet av byggprojekt i någon större utsträckning. Däremot uppfattar projektledarna vissa brister gällande potentialen i BREEAM och LEED att kunna beakta svenska förhållanden, vilket påverkar slutproduktens miljöprestanda. För att kunna genomföra gröna byggprojekt har det traditionella arbetssättet i viss utsträckning anpassats, där olika arbetsprocesser organiserats på andra sätt jämfört med i traditionella byggprojekt. Vidare kunde fyra betydande utmaningar som projektledare i Sverige upplever kopplade till höga miljökrav i gröna byggprojekt identifieras, nämligen: (1) Målkonflikt mellan miljökrav och hyresgästers önskemål/användarkomfort, (2) Avsaknad av engagemang från projektmedlemmar gällande miljökrav, (3) Hantering av byggmaterial i materialdatabaser samt (4) Omfattande administration och dokumentation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Clemmedsson, Elin. "Identifying Pitfalls in Machine Learning Implementation Projects : A Case Study of Four Technology-Intensive Organizations." Thesis, KTH, Industriell Marknadsföring och Entreprenörskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231830.

Full text

Abstract:

This thesis undertook the investigation of finding often occurring mistakes and problems that organizations face when conducting machine learning implementation projects. Machine learning is a technology with the strength of providing insights from large amounts of data. This business value generating technology has been defined to be in a stage of inflated expectations which potentially will cause organizations problems when doing implementation projects without previous knowledge. By a literature review and hypothesis formation followed by interviews with a sample group of companies, three conclusions are drawn from the results. First, indications show there is a correlation between an overestimation of the opportunities of machine learning and how much experience an organization has within the area. Second, it is concluded that data related pitfalls, such as not having enough data, low quality of the data, or biased data, are the most severe. Last, it is shown that realizing the value of long-term solutions regarding machine learning projects is difficult, although the ability increases with experience.
Detta examensarbete har åtagit sig arbetet att undersöka vanligt förekommande misstag eller problem som organisationer står inför i samband med implementationsprojekt av lösningar inom maskininlärning. Maskininlärning är en teknologi med styrkan att kunna analysera och skapa insikter från stora mängder data. Denna värdeskapande teknologi har blivit definierad att vara i en fas av förhöjda förväntningar, vilket potentiellt skapar problem i organisationer vid implementationsprojekt av teknologin utan att besitta tidigare erfarenhet. Genom en litteraturstudie och hypotesformulering följt av intervjuer med en urvalsgrupp av företag, dras tre slutsatser från resultaten. Indikationer tyder på en korrelation mellan övertro för maskininlärning och hur mycket erfarenhet en organisation har inom området. Vidare visas att datarelaterade fallgropar, till exempel för liten datamängd, dålig kvalitet på datan, eller partisk data, är de mest allvarliga. Det indikeras även att förmågan att inse värdet av långsiktiga lösningar inte är stark, men också att den ökar i samband med att en organisation erhåller mer erfarenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Engström, Pontus. "Exploring the non-technical challenges : A case study of identity and access management projects." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-256228.

Full text

Abstract:

The implementation of an Identity and Access Management (IAM) solution is a complex process to manage, consuming multiple years and involves organizational changes. In its nature, several challenges tend to appear to different stakeholders involved in the process. However, prior research has mainly addressed the technical components of an IAM-solution, hence the technical challenges that emerge during development and implementation. Therefore, the non-technical challenges of the IAM-project work and the challenges that constitute the client implementation are understudied. The purpose of this thesis is to visualize the challenges that emerge when an IAM-solution is implemented. In addition, the challenges when organizational changes occur. The empirical data is conducted through a series of semi-structured interviews with individuals in the IAM line of business. In addition, secondary data is gathered through the review of papers and reports in Information Systems (IS) and Information Technology (IT) projects and outsourcing projects, as well from a non-academical organization with in-depth knowledge of IAM implementations. A qualitative case study of IAM implementations was conducted to investigate the studied complex phenomenon. The findings display the challenges of Insight, Communication, and Endurance (ICE), which tend to be obstacles for all stakeholders involved. Additionally, the organizational changes describe three further challenges of Anchoring, Communication, and Vision (ACV). These challenges mainly appear in client changes, which IAM implementations initiate. The thesis display connections and incoherent with prior research on IS/IT-projects and IAM-projects. In addition, newly uncovered aspects that contribute to research areas are highlighted. The thesis is summarized with some implications and possibilities for future research.
En IAM implementeringen är en komplex och utdragen process som kan ta flera år samt skapar en förändringsresa hos kund. I sin natur skapas flera utmaningar till olika involverade aktörer. Tidigare forskning har främst fokuserat på de tekniska komponenterna som en IAM lösning baseras på, därav de tekniska utmaningarna som tillkommer. Till följd har de icke-tekniska utmaningarna inom IAM projekt och utmaningarna med en implementation hos kund fått bristande uppmärksamhet där få studier har genomförts. Syftet med detta examensarbete är att visualisera de utmaningar som uppstår vid en IAM implementering. Arbetet fokuserar även på utmaningarna med organisatorisk förändring, vilket genomförandet av en IAM lösning skapar. Den primära datainsamlingen genomförs av halvstrukturerade intervjuer med personer inom IAM-branschen. Dessutom samlas sekundär data in från informationssystem (IS) och informationsteknik (IT) projekt samt outsourcingprojekt. Därtill några icke akademiska rapporter med fördjupande information om IAM implementeringar. Examensarbetet är gjort som en kvalitativ fallstudie av IAM implementeringar, detta för att förstå komplexiteten av ämnet. Resultatet visar utmaningar som Insikt, Kommunikation och Uthållighet, vilket tenderar att vara hinder för alla involverade aktörer. Dessutom beskriver de organisatoriska förändringarna tre ytterligare utmaningar för Förankring, Kommunikation och Vision. Dessa utmaningar förekommer hos kund som implementerar en IAM lösning. Uppsatsen visar sammanhängande och osammanhängande aspekter med forskningen inom IS/IT projekt och IAM projekt. Dessutom framhävs nya upptäckta insikter som bidrar till forskningsområdena. Slutligen sammanfattas arbetet med några implikationer samt förslag på vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Damström, Matilda. "Digitalization and construction project management : What consequences the use of ICT-tools has had on the project manager role in the construction industry." Thesis, KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277051.

Full text

Abstract:

Digitalization is a hot topic in the construction industry today, with more and more ICT-tools being used. Web-based project platforms, digital meetings and BIM have all existed for quite a while, however the progress in using them and exploring the potential takes time. ICT-tools are usually aimed to make the information flow and communication more efficient, which directly relates to the project manager in a construction project. Therefore, the aim of this thesis is to understand how digital tools has affected the role of the client’s construction project manager over the last 5 years. The purpose is to gain knowledge on what consequences the use of digital tools such as BIM, digital project platforms and digital meetings has had on the role of the project manager and how they deal with the consequences. In this thesis, a qualitative study has been performed, where construction project managers were interviewed about their experiences of ICT-tools and the changes that has occurred over time. The findings were analyzed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge. The theoretical framework includes key aspects of leadership in project management and four main categories explaining how actors use ICT. The use of BIM was in particular analyzed using the Bew-Richards BIM maturity model. The study shows that there has been an increase in use of ICT-tools in construction projects over the last 5 years, and that there are both benefits and challenges for the project manager with all three types of digital tools that were in this study. BIM, digital project platforms and digital meetings. The primary benefits were shown to be that the tools increase timeefficiency in the project manager role and it facilitates communication. However, there is less personal contact with project team members and other challenges with getting project participants to the same use of the tools. To increase the significance of the benefits and decrease the negative consequences, the construction project manager should implement a leadership style focused on the human side, with more follow-ups, structure and routines. Technical knowledge about the ICT-tools is also beneficial to the project manager to have since it increases the possibility to guide the project team members in a good way.
Digitalisering är ett hett ämne i byggbranschen, med mer och mer ICT-verktyg som används. Webb-baserade projektplattformar, digitala möten och BIM har alla existerat ett tag nu, men utvecklingen av användandet och utforskningen av deras potential tar tid. ICT-verktyg är ofta avsedda för att effektivisera informationsflödet och kommunikationen, vilket relaterar till projektledaren i ett byggprojekt. Därför är ändamålet med det här examensarbetet att förstå hur digitala verktyg har påverkat byggprojektledarollen på beställarens sida, under de senaste 5 åren. Syftet är att få kunskap om vad för konsekvenser användningen av digitala verktyg så som BIM, digitala projektplattformar och digitala möten har medfört för en projektledare och hur de hanterar konsekvenserna. I det här examensarbetet har en kvalitativ studie gjorts där byggprojektledare intervjuades om deras erfarenheter av ICT-verktyg och de förändringar som har skett över tid. Resultaten analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap. Det teoretiska ramverket inkluderar vissa nyckelaspekter av ledarskap inom projektledning och 4 huvudsakliga kategorier som beskriver hur aktörer använder ICT. Användningen av BIM var särskilt analyserad genom Bew-Richards model för BIM mognadsgrad. Studien visar att det har varit en ökning av användandet av ICT-verktyg i byggprojekt de senaste 5 åren, och att det är både fördelar och utmaningar för projektledaren med de tre typerna av digitala verktyg som var med i denna studie. BIM, digitala projektplattformar och digitala möten. De främsta fördelarna visade sig vara att verktygen ökar tidseffektiviteten i projektledarrollen och underlättar kommunikationen. Det blir dock mindre personlig kontakt med projektdeltagare och andra utmaningar med att få med projektdeltagare på samma användande av verktygen. För att öka betydelsen av fördelarna och minska de negativa konsekvenserna, borde projektledaren implementera en ledarskapsstil som är mer fokuserad på den mänskliga sidan, med mer uppföljningar, struktur och rutiner. Teknisk kunskap om ICT-verktygen är också fördelaktiga för projektledarna att ha eftersom det ökar möjligheten att vägleda medlemmarna i projektet in på rätt väg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Göthe, Melanie, and Carola Andersson. "Erfarenhetsåterföring i projekt inom LKAB Södra samt kommunikation gällande förändringar uppkomna till följd av projekt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för teknikvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385634.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av kunskap och färdigheter som förvärvats under utbildningens gång samt nyförvärvad kunskap, utveckla och förbättra två tidigare identifierade förbättringsområden hos LKAB. För att säkerställa att syftet uppfylldes användes frågeställningar gällande hur organisationens erfarenhetsåterföring skulle kunna förbättras samt hur deras kommunikation till medarbetare som påverkats, eller kommer att påverkas, av förändringar till följd av projekt kan förbättras. När arbetet påbörjades saknades ett strukturerat arbetssätt för erfarenhetsåterföring i organisationen samt riktlinjer för hur kommunikationen till medarbetare berörda av förändringar skulle gå till. Detta ledde till att båda delarna var bristfälliga och hade stor förbättringspotential. Litteraturstudier utfördes med hjälp av redan erhållen kurslitteratur, bibliotek och databassökningar. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex stycken subjektivt utvalda medarbetare inom organisationen. Insamlad data kartlades och kategoriserade sedan med hjälp av en matris. Resultatet visade att majoriteten av medarbetarna såg flera brister inom de två valda områdena och önskade förbättring. Den lilla erfarenhetsåterföring som var styrd, i form av slutrapporter, var mycket mager och sällan hjälpsam för andra samt mycket svår att hitta då det inte gick att söka efter slutrapporter med nyckelord. Medarbetarna hade många förslag på förbättringar, däribland en sökfunktion, mer struktur och speciella träffar endast för erfarenhetsåterföring. Gällande kommunikationen vid förändringar framkom att den varierar och medarbetarna veterligen fanns ingen kommunikationspolicy eller andra riktlinjer att följa vid denna typ av kommunikation. Samtliga medarbetare föredrog muntlig kommunikation vid förändringar som skulle komma att påverka deras dagliga arbete men vittnade om att det ofta kom information via intranätet Arena eller mail. Slutsatserna som drogs från detta var att, för att kunna förbättra dessa två områden behövdes strukturella förbättringar, ökad förankring hos medarbetarna och förståelse för de vinster som är möjliga att göra i och med att de införs. För att förbättra erfarenhetsåterföringen vid projektarbete måste slutrapporterna bli sökbara, erfarenhetsåterföringen måste ske löpande underprojektarbetet, slutrapporter måste överföras vid byte av arkiveringsstruktur, erfarenhetsåterföringens innehåll bör specificeras och innehålla såväl hårda som mjuka delar samt att värdet och nyttan av erfarenhetsåterföring måste förankras hos såväl medarbetare som ledning i organisationen och ses som en naturlig del av projektets leverans. För att förbättra kommunikationen vid förändringar uppkomna till följd av projekt måste en kommunikationspolicy upprättas och förankras hos medarbetarna, kommunikationsplanen i projekt skall grundas på en ordentlig intressentanalys, kommunikationen bör vara muntlig förökad förståelse hos mottagaren samt att kunskap om hur kommunikation blir ett kraftfullt verktyg måste erhållas.
The purpose of this degree project was to develop and improve two earlier identified areas within LKAB in which there was potential for improvement. Thiswas done by the use of earlier acquired and newly obtained knowledge. To ensure that the purpose of this degree project was fulfilled two questions was designed: “How can the organization’s knowledge management improve?” and “How can the organization’s communication to employees affected by changes resulting from projects improve”. When the degree project was initiated there was no structured way of work for knowledge management nor was there any guidelines concerning how this type of communication was to be executed. Literature studies were accomplished by the use of already obtained course literature, libraries and databases. Data was collected through semi-structured interviews with six subjectively selected employees within the organization. The collected data was mapped out and categorized with the use of a template. The results showed thatthe majority of the employees saw multiple flaws within the identified areas and wished for improvement. The tiny part of the knowledge management that was structured was the one within the final project reports. The shared knowledge within the project reports was very thin and not always helpful for others as well as hard to find due to the reports not being searchable by the use of key words. The employees had many suggestions regarding how the knowledge managementcould improve. These included adding a search function, more structure andspecial gatherings for sharing knowledge only. Regarding the communication surrounding changes resulting from projects it was said that it varies and as far asthe employees knew there was no policy or guidelines to follow. All employees preferred verbal communication when being informed about changes that would affect their daily work but also shared that information often came to them through their intranet Arena or e-mail. The conclusions drawn from this was that structural improvements was needed in both areas, improvements must be established amongst the employees and a better understanding for the profits made possibleby the implementation of these improvements must be acquired. To improve the knowledge management the final project reports must be searchable, knowledge must be documented continuously throughout the project, project reports must be transferred in the event of a change of archive structure, the contents mustspecified and include both hard and soft topics and lastly the avail of knowledge management must be established amongst the management as well as theemployees and seen as a natural part of the project delivery. To improve the communication to employees affected by changes resulting from projects a communication policy must be established, the communication plan within projects must be based on a thorough stakeholder analysis, the communication should be verbal and a deeper understanding regarding how communication becomes a powerful tool must be obtained.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Weinesson, Linnéa. "Climate Neutral Management : Implement Circular Economy in the Construction Industry." Thesis, Karlstads universitet, Science, Mathematics and Engineering Education Research (SMEER), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73533.

Full text

Abstract:

The construction industry releases a great amount of greenhouse gases to the atmosphere, uses loads of resources and generates a lot of waste. These actions are not sustainable, and the industry has therefore created a roadmap of how to become climate neutral until 2045. A few things highlighted in this roadmap is the importance of management and a shift to circular economy, however, previous research has not covered the connection between these in construction projects. This study aims to understand and assess the influence on management when implementing circular economy in construction industry projects. To fulfill this aim, a theoretical framework was constructed consisting of potential applications of circular economy in construction industry projects. The connection between these applications and project management was thereafter investigated in an empirical study which consisted of a qualitative case study with document reviews, project observations and interviews with different project manager roles of a Swedish construction company. The findings indicate that the implementation influences the managers to focus more on the big picture and think through the choice of methods. Advance planning is essential along with discussing solutions to optimize the use of resource, have good and early communication with the right suppliers and other building sites, and conduct an accurate quantification of approved materials and focus on the handling of these. Additionally, it is vital to do a proper enrollment of new employees and to manage them toward high environmental goals. Lastly, it was found that it is difficult to pinpoint only one manager that gets affected by a specific application since all managers are involved in the implementation of circular economy.
Byggbranschen släpper ut en betydande mängd växthusgaser i atmosfären, använder mycket resurser och genererar mycket avfall. Dessa handlingar är inte hållbara och industrin har därför skapat en färdplan över huruvida de ska bli klimatneutrala till 2045. Några saker som lyfts fram i denna färdplan är vikten av ledarskap och en omställning till cirkulär ekonomi, däremot har befintlig forskning inte berört sambandet mellan dessa i byggprojekt. Denna studie syftar till att förstå och bedöma implementeringen av cirkulär ekonomis påverkan på ledarskapet av byggprojekt. För att uppfylla detta syfte utformades ett teoretiskt ramverk bestående av potentiella tillämpningar av cirkulär ekonomi i byggprojekt. Sambandet mellan dessa tillämpningar och projektledningen undersöktes sedan i en empirisk studie som bestod av en kvalitativ fallstudie med dokumentanalyser, projektobservationer och intervjuer med olika projektledarroller inom ett svenskt byggföretag. Resultaten antyder att implementeringen påverkar ledarna till att fokusera mer på helheten och tänka genom metodvalen. Förskottsplanering är väsentligt samt att diskutera lösningar för att optimera resursanvändningen, ha god och tidig kommunikation med rätt leverantörer och andra byggarbetsplatser, och en noggrann mängdning av godkända material samt fokusera på hanteringen av dessa. Dessutom är det viktigt att göra en ordentlig inskrivning av nyanställda samt att leda dessa mot högt satta miljömål. Slutligen visade resultatet att det är svårt att precisera endast en ledare som påverkas av en specifik tillämpning, eftersom alla är involverade i implementeringen av cirkulär ekonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Hellström, Douglas. "Uncertainty management – How to handle project uncertainty : A case study at Rimaster Development." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299782.

Full text

Abstract:

We know that it is difficult to forecast the future, and the same applies to project management. There are a lot of occurrences that are both predictable and not possible throughout the course of a project. The management of uncertainty is a management method that helps to forecast and adjust to future occurrences. In this context, frameworks and tools have been created to help project managers genuinely understand a project's potential. The study was conducted as a case study at Rimaster Development in Söderhamn and aimed at discovering sources of uncertainty within their project development that affect project performance. The study is built on both quantitative and qualitative data gathering from a workshop, survey, meetings, and interviews from ten different projects of Rimaster. The study had five respondents who contributed with two projects, each of which they had been a part of previously, one classified as uncertain and one as more certain. The data were analyzed with the statistics tool SPSS, where variables were computed based on the empirical findings in the uncertainty survey. The result was then presented through uncertainty attribute matrices to identify how each project performed in relation to customer satisfaction as well as time plan and budget. Here, dependent variables were tested, such as if the uncertainty score (the higher value, the more uncertain is the project) influenced project performance. From the data, two categories of projects could be developed: Higher performing projects and lower performing projects. To this, significant analysis of the performance groups was performed to find parameters that were significantly different between the categories. To capture more data to the thesis, each project was then evaluated through an individual project analysis which consisted of analyzing the data from the survey more closely for each project. The findings from this were then supported with qualitative interviews. The findings in the study suggest that there is a relationship between project uncertainty and lower-performing projects in relationship to time plan and budget. Further, sixteen uncertainty parameters showed to have a significant value in the comparison between higher and lower performing projects. Based upon the data and the analysis of the study, managerial recommendations have been provided to Rimaster on tools and development processes that may assist the organization's uncertainty management and increase their project performance.
Det är allmänt känt att det är omöjligt att tydligt förutsäga framtiden och detsamma gäller projektledning. Det finns många händelser som är både oförutsägbara och riskfyllda under ett projektets gång, där osäkerhetshanteringen är en hanteringsmetod som hjälper till att prognostisera och anpassa sig till framtida händelser. Tidigare forskning inom osäkerhetshantering har utvecklat ramar och verktyg för att hjälpa projektledare att verkligen förstå ett projekts potential. Studien genomfördes som en fallstudie vid Rimaster Development i Söderhamn och syftade till att upptäcka källor till osäkerhet inom deras utvecklingsavdelning som påverkar projektets prestanda. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ datainsamling från en workshop, enkätundersökning, möten och intervjuer från tio olika projekt från Rimaster. Studien enkätundersökning hade fem svarande som bidrog med två projekt som de tidigare hade varit en del av, ett klassificerat som osäkert och ett som mer säkert. Data erhållen from enkäten analyserades med statistikverktyget SPSS där variabler beräknades baserat på empiriska resultat i osäkerhetsundersökningen. Resultatet presenterades sedan genom osäkerhetsattributmatriser för att identifiera hur varje projekt presterade i förhållande till kundnöjdhet samt tidsplan och budget. Här testades beroende variabler som om den osäkerhetspoängen varde projekt erhöll (ju högre värde, desto mer osäkert är projektet) hade en effekt på projektets prestanda. Från analysen kunde två kategorier av projekt utvecklas: projekt med högre prestanda och projekt med lägre prestanda. Utöver detta genomfördes en signifikansanalys av prestationsgrupperna för att hitta parametrar som var signifikanta olika mellan kategorierna. För att samla ytterliga data till avhandlingen utvärderades varje projekt genom en individuell projektanalys som bestod av att analysera data från undersökningen närmare för varje projekt. Resultaten från detta styrktes sedan med kvalitativa intervjuer. Resultaten i studien antyder att det finns ett samband mellan projektosäkerhet och projekt med lägre resultat i förhållande till tidsplan och budget. Vidare visade sig sexton osäkerhetsparametrar ha ett signifikant värde i jämförelsen mellan projekt med högre och lägre resultat. Baserat på analyseringen av den data studien samlat in så har rekommendationer överlämnats till Rimaster om verktyg och utvecklingsprocesser som kan hjälpa organisationens osäkerhetshantering och därmed öka deras projektprestanda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Muhabatt, Zada Nasir, and Panagiota Mitropoulpu. "EFFECTIVE CONSTRUCTION PROJECT COMMUNICATION MANAGEMENT : WSP PARSONS BRINCKERHOFF Case Study." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211198.

Full text

Abstract:

The objective of this research paper was to examine how effective communication can be perceived in construction projects by presenting an overview of the current proven methods and recorded experiences. The study was conducted by a combination of a literature review and qualitative data retrieval process that included questionnaires and semi-structured interviews. This examination process focused not only into the organizational structure but also into the project perspective. The findings present a general good performance in terms of organization and project communication as well as suggestions for communication improvement and can be used by researchers as future research in the area of successful construction project communication.
Syftet med rapporten är att undersöka synen på en effektiv komminikation på ett byggprojekt genom att presentera analys av befintliga metoder och dess utveckling med tiden. Studien har huvudsakligen utförts genom granskning av literaturstudier, kvalitativ enkätundersökning och intervjuer med berörda personer. Den utförda studien har inte enbart fokuserat på kommunikation inom organisation, utan har även studerat kommunikation inom projekt. Resultatet visar att det inte föreligger några större brister i kommunikation inom de studerade projekten. Den generella synen är att kommunikation fungerar bra. De synpunkter som har presenterats i rapporten ligger till grund för ett antal åtgärder som föreslås för att kunna uppnå ytterligare förbättrad kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bafounis, Kottas Emmanouil. "Implementation and integration of a collaborative robot in a production line." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-248379.

Full text

Abstract:

Scope of this thesis is the integration and implementation of a collaborative robot in the production line. In the first chapter, the project is described, and its objectives, purpose, boundaries and requirements are defined. Moreover, the project management tools and techniques are presented. All the steps and procedures followed before the initiation of the project are analysed. In the second chapter, the basic theoretical background necessary for a better understanding of the content of this thesis is presented. The history and development of collaborative robots, as well as the industrial evolutions are mentioned. The different types of collaborative robots and their importance in Industry 4.0 and current production are analysed. The third chapter deals with the detailed description of the project. All the devices and equipment are presented thoroughly. The programming logic and working flow is explained. In the last chapter according to the initial objectives, boundaries and requirements the success of the project is assessed. An analysis of how the installation of automate corrugate loader affected the production process is performed. Future changes, improvements and technical suggestions are discussed. The ultimate goal of this thesis project is that the content in the thesis report will be used as a guide for future installations of same or similar type of robots. The aim is to avoid many of the mistakes made, due to rush decisions, lack of experience and communication between team members. The leaning curve obtained during the implementation of the project, can lead to more effective projects in the future.
Fokus för denna avhandling är integrering och implementering av en interaktiv robot i en produktionslina. I det första kapitlet beskrivs projektet, och dess mål, syfte, gränser samt krav definieras. Dessutom presenteras verktyg och tekniker för projektledning. Alla de steg och procedurer som använts/följts innan projektet påbörjades har analyserats. I det andra kapitlet presenteras den grundläggande teoretiska bakgrunden för att ge en bättre förståelse av innehållet i denna avhandling. Historien och utvecklingen av interaktiva robotar, liksom de industriella evolutionerna nämns. De olika typerna av interaktiva robotar och deras betydelse i Industri 4.0 och nuvarande produktion analyseras. Det tredje kapitlet innehåller en detaljerad beskrivning av projektet. Alla enheter och utrustning presenteras noggrant. Programmeringslogiken och arbetsflödet förklaras. I det sista kapitlet utvärderas projektets framgång utfrån de ursprungliga målen, gränserna och kraven. En analys utförs av hur installationen av den automatiska laddaren för veckmaskinen påverkar produktionsprocessen. Framtida ändringar, förbättringar och tekniska förslag diskuteras. Det slutliga målet för detta exjobbsarbete är att innehållet i avhandlingen ska användas som en vägledning för framtida installationer av samma eller liknande typ av robotar. Syftet är att undvika många av de misstag som gjorts, på grund av brådska beslut, brist på erfarenhet och kommunikation mellan lagmedlemmar. Lärandekurvan som uppnåtts under genomförandet av projektet kan leda till effektivare projekt i framtiden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bernehjält, Matilda, and Isabella Carlbom. "How Global and Virtual Teams are Efficiently Managed by Project Managers : From a Construction Management Perspective." Thesis, KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-277050.

Full text

Abstract:

The acceleration of globalisation has forced companies to cope with its propulsion in order to become more competitive and internationalised, an internationalisation that creates the importance of knowing how to manage global and virtual teams (GVT). The knowledge in the area today has shown to be vague, generalised and hard to grasp, especially for the unexperienced GVT-project manager. The purpose of this thesis is therefore to study whether the literature regarding how to manage a GVT corresponds with the perceptions in practice and how these findings can contribute to a more efficient project management approach. This study is examined using a qualitative method based upon literature and semi-structured interviews. This foundation is used to provide a deeper understanding of the subject as well as it puts this research questions into the proper context. The interview respondents are from the same organisation, however, from offices located in four different countries. The result shows that there are different perspectives on how GVTs should be managed efficiently, and that different leadership preferences exits. Furthermore, there exists a lot of possibilities, but also challenges that must be coped with in order to reach the team’s full potential. These challenges are connected to the virtual work settings and practical problems as well as the team's heterogeneity and communication structure. It was found that it is important to consider the purpose of the collaboration in order to strategically plan for its initiation and execution.
Globaliseringens acceleration har tvingat företag att hantera sin framdrift för att bli mer konkurrenskraftiga och internationaliserade, en internationalisering som vidare leder till vikten av att veta hur man ska hantera globala och virtuella team (GVT). Kunskapen i området idag har visat sig vara vag, generaliserad och svår att ta till sig, särskilt för den oerfarna GVT-projektledaren. Syftet med detta examensarbete är därför att studera huruvida uppfattningen om hur man ska hantera GVT skiljer sig mellan litteratur och i praktiken samt hur dessa upptäckter kan bidra till ett mer effektivt projektledningssätt. Denna studie undersöks med en kvalitativ metod baserad på litteratur och semi-strukturerade intervjuer. Grunden används sedan för att få en djupare förståelse av ämnet såväl som den sätter rapportens frågeställningar i rätt sammanhang. Intervjurespondenterna är från samma organisation, dock från kontor i fyra olika länder. Resultatet visar att det finns olika perspektiv på hur GVT ska ledas effektivt och att olika ledarskapspreferenser existerar. Dessutom finns det många möjligheter, men också utmaningar som måste hanteras för att nå teamets fulla potential. Dessa utmaningar är kopplade till virtuella arbetssätt och praktiska problem samt teamets heterogenitet och kommunikationsstruktur. Det konstaterades att det är viktigt att överväga syftet med samarbetet för att strategiskt planera för dess initiering och genomförande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Seing, Jonathan, and Matilda Wiklund. "Att lokalisera och åtgärda brister i agila projekt : En undersökning med hjälp av kritiska faktorer samt dimensionerna i projekttriangeln." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33743.

Full text

Abstract:

To only follow agile methodologies for agile software development isn't enough to lead to success in agile projects. The dimensions time, cost and scope in the project management triangle are fundamental requirements to succeed in a project. Within projects there exists many other critical success factors and attributes that affect the result of the project. Those are called critical success factors and combined with a project management triangle they are used in this study as a tool for project improvement in research to find potential improvements for agile project in organizations. This research was carried out as a single case study on a company located in the IT branch. The purpose of the study is to with use of the critical success factors mapping done by Chow and Cao [1] combined with the project management triangle dimensions, research which or what degree of critical factors that were existing in the company’s project management culture. The result was used as a tool to create an improvement plan which purpose was to be applied on existing flaws. The study was performed using qualitative research and data were collected through interviews with the employees. This research shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. Combined factors, attributes and dimensions make a complete concept for successful projects. After analyzing and processing the data, a summarize of data were created which showed what factors, attributes and dimensions that were existing and on what degree in the company’s project management culture. This study shows that potential improvements can easily be found by research projects for critical success factors and the project management triangle dimensions. For all missing and low degree attributes an improvement plan was created on purpose to be applied on existing flaws in order to create a higher success factor on future agile projects.
För att lyckas med agila projekt så räcker det inte med att enbart följa metoder inom agil systemutveckling, inom projekt finns det även en hel del andra faktorer som kan påverka projektets utgång. Dessa faktorer kallas för kritiska faktorer och de står för orsakerna som påverkar utfallet för ett lyckat projekt då de följs. Projekttriangelns dimensioner tid, kostnad och omfattning är grundläggande krav som finns för ett lyckat projekt. Genom att kombinera dessa med de kritiska faktorerna kan en helhetsbild skapas av vad som leder till ett lyckat projekt. Denna studie genomfördes i form av en fallstudie på ett företag i IT-branschen. Syftet med studien var att utifrån Chow och Cao’s [1] kartläggning av kritiska faktorer tillsammans med projekttriangelns dimensioner, undersöka vilka och till vilken grad fallföretaget uppfyller dessa kriterier och attribut. Resultatet användes sedan till att föreslå förbättringsförslag för att kunna åtgärda identifierade brister. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats där data har samlats in genom intervjuer med personer som arbetar på företaget. Genom analys och bearbetning av insamlat underlag kunde en sammanställning tas fram för hur fallföretaget förhåller sig till de kritiska faktorerna och projekttriangelns tre dimensioner. Resultatet visar att det gick att identifiera områden där fallföretaget inte uppfyller alla kritiska faktorer. För samtliga brister har förslag på åtgärder föreslagits, detta för att lyckade projekt ska kunna uppnås i större utsträckning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Klinc, Rebecca. "The Effects of Uncertainties in Partially Distributed Agile Software Development Teams." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229937.

Full text

Abstract:

Purpose: The purpose of this study is to identify how uncertainties affect a partially distributed team. To do this, the thesis goes into the details of the different types of uncertainties and how they are handled. Design/Methodology/Approach: This research uses a multiple case study with interviews and observations as data gathering methods. The two cases study are first analyzed separately and then a cross case analysis is conducted. Findings: This study showed that uncertainties are mostly correlated to threats and therefor focus lies on mitigating them. Using agile practices allows for a greater flexibility and makes uncertainties more manageable. Practical implications: This study shows the value of following agile principles. It also shows that when choosing to have a partially distributed team one needs to weigh the negative aspects with the positive ones. Originality/Value: This study combines research conducted on partially distributed teams and uncertainties.
Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera hur osäkerheter påverkar ett delvis distribuerat team. För att göra detta går uppsatsen in i detalj om olika typer av osäkerheter och hur de kan hanteras. Design/Metodologi/Ansats: Denna studie använder sig av fallstudier med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Två fallstudier analyseras först separat och därefter genomförs en korsfallsanalys. Resultat: Denna studie visade att osäkerheter mestadels är korrelerade med hot och därför ligger fokus på att förhindra dem. Genom att använda agila metoder möjliggörs större flexibilitet och gör osäkerheter mer hanterbara. Praktisk betydelse: Denna studie visar värdet av att följa agila principer. Det visar också att när man väljer att ha ett delvis distribuerat team måste man väga de negativa aspekterna med de positiva. Orginalitet/Värde: Denna studie kombinerar forskning som utförs på delvis distribuerade team och osäkerheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Gyllberg, Johan. "Samarbetet mellan kommunen och byggherren i detaljplaneprocessen : Vilka är framgångsfaktorerna?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211145.

Full text

Abstract:

I Sverige är behovet av bostäder stort och en utbredd bostadsbrist råder. Av den anledningen behövs det fram till år 2025 uppföras cirka 710 000 bostäder, där det största behovet finns i storstadsregionerna. En förutsättning för att bostadsbristen ska kunna motverkas är att detaljplaner tas fram, vilka möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Detaljplanerna tas fram i form av en detaljplaneprocess, vars syfte är att reglera mark- och vattenanvändningen. Under de senaste åren har denna process fått kritik för att vara ineffektiv och bromsa bostadsbyggandet, där en del av problemet är bristfälligt samarbete mellan kommun och byggherre. Av den anledningen har en undersökning kring relationen mellan parterna utförts i samverkan med Institutionen för Fastigheter och Byggande på KTH. Denna undersökning syftar till att identifiera framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren. Rapporten har avgränsats till detaljplaneläggning av bostäder i Stockholmsregionen, där kommunen och byggherren arbetar i samverkan. Aspekter som har undersökts är samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie av tidigare forskning kring planprocessen och projektledning, där syftet var att skapa översiktlig kunskap kring ämnet samt utgöra underlag för frågemallar till intervjuer. Därefter genomfördes elva djupgående och semistrukturerade intervjuer med sakkunniga representanter från olika kommuner och byggherrar. Målet med intervjuerna var att inhämta empiri för att kunna besvara undersökningens frågeställning: Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna i relationen mellan kommunen och byggherren vad gäller samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer? Undersökningen påvisar att den enskilt största framgångsfaktorn i relationen mellan parterna är att ett kompetent projektledarskap finns representerat. I en projektledarroll ingår att skapa goda förutsättningar för samarbete, kommunikation, tillit och lagprestationer. Detta gör att relationen mellan parterna kommer att fungera bättre om en kompetent projektledare är ansvarig för processen. Kommunen verkar som planmyndighet och bör därför säkerställa att en kompetent projektledare finns representerad för att leda processen. För ett framgångsrikt samarbete krävs framförallt en gemensam och genomförbar målbild, samt att hålla fast vid det som är överenskommet för att motverka riktningsförändringar i processen vid hög personalomsättning. Dessutom bör parterna inneha förståelse för varandras roller och drivkrafter samt hur respektive organisation styrs, leds och verkar. För att skapa goda förutsättningar för en bra kommunikation bör parterna sträva mot att ha en så öppen och rak dialog som möjligt, där ställningstaganden och beslut skall motiveras. Dessutom bör parterna vara lyhörda mot varandra och förebygga konflikter genom att i ett tidigt skede diskutera känsliga frågor som exempelvis exploateringsgrad, tidplan och detaljeringsnivå. De största framgångsfaktorerna för att skapa tillit mellan parterna är att vara så transparenta som möjligt och undvika att dölja angelägenheter för varandra. Dessutom anses det vara viktigt att förvalta det förtroende som den andra parten har gett genom att utföra det som utlovats. Framgångsfaktorer för att skapa lagprestationer är att involvera lösningsorienterade och engagerade individer, samt som ovan nämnts, involvera en kompetent projektledare. Dessutom bör byggherren bidra med kompetens kring genomförandet för att i ett tidigt skede säkerställa att det som planläggs är möjligt att bygga med en god arbetsmiljö. Övriga framgångsfaktorer för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren är att tidseffektivisera processen, dock under förutsättningen att kvaliteten inte påverkas negativt av detta. Dessutom bör parterna genomföra en erfarenhetsåterföring efter avslutat projekt, för att dels dra lärdomar och utveckla processen men även för att förbättra relationen mellan varandra. Om ovan nämnda framgångsfaktorer finns representerade i processen anses förutsättningarna finnas för att skapa en god relation mellan kommunen och byggherren. Detta är viktigt eftersom en god relation med tillfredställande samarbete parterna emellan anses skapa gynnsammare förutsättningar för planläggningen av bostäder. Detta underlättar framtagandet av fler detaljplaner, vilket leder till att fler bostäder kan byggas och motverka bostadsbristen som råder.
In Sweden the need for housing is extensive, with a widespread housing shortage as an outcome. There is a need of approximately 710 000 units to be built until year 2025, where the highest demand is in the metropolitan regions. A precondition for the ability to meet the housing demand is an increased number of detailed development plans, which is needed when developing housing. The detailed development plan’s purpose is to regulate the land and water usage. During the last years the process of developing the plans has been criticized for being ineffective and to decelerate the building of new housing. A part of the problem is an inadequate collaboration between the municipality and the housing developer. Due to this problem, the relationship between the municipality and the housing developer have been closer studied in this thesis in cooperation with the Department of Real Estate and Construction Management at the Royal Institute of Technology KTH. The purpose of this study is to identify the success factors in the relationship between the municipality and housing developer. The report has been delimited to only include detailed development planning of housing in the Stockholm region, where the municipality and housing developer collaborate. The aspects which are studied closer are collaboration, communication, trust and team performance. First of all, a literature review of previous research on the detail development planning process and project management was conducted. This to create broad and general knowledge of the subject. The purpose of the literature study was to gain knowledge of the subject and design question templates for upcoming interviews. As a next step, eleven in-depth and semi-structured interviews were conducted with experts from different municipalities and housing development companies. The goal was to collect empirical data in order to answer the research question: What are the most important success factors in the relationship between the municipality and the housing developer in terms of collaboration, communication, trust and team performance? The findings reveal that the main success factor in the relationship between the parties is the presence of professional project management. The role of a project manager includes creating preconditions for collaboration, communication, trust and team performance. Meaning, that the relationship between the parties will work more adequate if an individual highly competent within these areas is leading the project. The municipality is the planning authority and should therefore ensure that a competent project manager is represented in the process. For a successful collaboration, there need to be a common and buildable goal. Also, it is important that one sticks to what is agreed upon, especially when there is a change in management due to high staff turnover. Both parties also need to understand each other’s roles and drivers, and how the different organizations are structured. In order to create good conditions for communication, the parties should try to have an open and straightforward dialogue where all decisions are argued for. The parties should be responsive to each other and prevent conflicts by discussing sensitive issues such as the floor space index, schedules and the degree of details at an early stage of the process. Success factors for establishing trust between the parties are transparency and avoiding to hide things from each other. It is also considered of importance to keep the trust by delivering what is promised. Important factors for a good team performance are to involve solution-oriented and dedicated individuals, led by a competent project manager. The housing developer should also contribute with constructability skills in order to ensure that the detailed development plan is buildable with a safe working environment. Other success factors for establishing a good relationship between the municipality and the housing developer is to make the process more time-effective, without compromising the quality. In addition, the parties should implement experience feedback sessions at the end of the project in order to learn from the process and improve the relationship between the parties. If the above-mentioned success factors are taken into account in the process, the conditions for the relationship can be considered as good. A good relationship with satisfactory collaboration between the parties will benefit the planning process of housing. Hopefully this will result in more detailed development plans and increase the construction rate of housing in order to meet the high demands.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

AKHTER, TASMIAH, and TOBIAS ÅKERLIND. "Agile IT Infrastructure Transformation : A Case Study of a Nordic Incumbent Telco." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-236041.

Full text

Abstract:

In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice.
I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Krohn, Lisa. "Långsiktig planering i projekt med agila metoder : En fallstudie på ett IT-företag." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30907.

Full text

Abstract:

Companies are constantly challenged to maintain but also to expand their market position. According to a study it’s problematic to carry out successful IT-projects. Dependencies, coordination and long term planning are three factors which has shown are difficult to master in bigger projects. The aim with the study is to in- vestigate how these aspects work in one case, through a case study on an IT com- pany. The goal is to contribute with research to the subject of long term planning in IT-projects where agile methods usually is used today. Previous research and theories as project management, agile project management, planning methods, scaling methods, coordination methods and change management are used as a base for the study. An exploratory qualitative study has been performed at the case company, the generated result composes of interviews with personnel from the company. The result showed how the methods and theories where used in the case company mainly focusing on long-term planning and workflows. Generally, the same thoughts where shared among the personnel, but because of the open questions the responder got encouraged to elaborate and explain their opinion leading to new information and aspects even when they agreed on the topic. When analyzing the result, I show that a clear framework, implementing of sim- ple work methods and the project management were all important to be able to conduct long-term planning and handle dependencies in projects. The conclusion was to implement the scaling method SAFe but also to use coordination methods. An important aspect is to include change management processes and theories when implementing or changing something. Further studies suggest that research in this article should be carried out on more companies and studies if the imple- mentation of the agila scaling method SAFe has a positive effect in a company.
Varje dag utmanas företag för att bibehålla men även utöka deras marknadspo- sition. Enligt en studie så är det problematiskt att genomföra lyckade IT-projekt. Beroenden, koordinering och långsiktig planering är tre faktorer som det visat sig vara svårt med i större projekt. Syftet med studien är att undersöka hur dessa aspekter fungerar på ett visst fall, genom en fallstudie på ett IT-företag. Målet är att kunna bidra med forskning till ämnet gällande långsiktig planering i IT-pro- jekt där agila metoder vanligtvis idag används. Tidigare forskning och teorier som projektledning, agil projektledning, planeringsmetoder, skalningsmetoder, koordineringsmetoder samt förändringsledning ligger till grund för studien. En explorativ kvalitativ studie har genomförts på fallföretaget. Det genererade re- sultatet baseras på intervjuer med personal på företaget. Resultatet visade hur det fungerade på fallföretaget gällande långsiktig planering och arbetssätt. I stora drag framfördes liknande tankar och åsikter, men då de ställda frågorna var öppet ställda så framkom även olika nyanser och delar från de olika respon- denterna. Analysen av resultatet visade att tydligare ramverk, implementering av arbetssätt och ledning var viktiga för att kunna planera långsiktigt och han- tera beroenden. Slutsatsen som drogs var att implementera skalningsmetoden SAFe men också använda sig av koordineringsmetoder. En viktig aspekt att inte förglömma är även förändringsarbetet vid införandet eller förändring av något. För vidare forskning skulle studien kunna göras på fler företag och även en stu- die på implementeringen av den agila skalningsmetoden SAFe skulle kunna gö- ras för att se om det skulle ge en positiv effekt för företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Jansson, Caroline. "Applying Earned Value Managementin Service Projects : A Case Study at Saab Surveillance." Thesis, KTH, Industriell Management, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273233.

Full text

Abstract:

For organisations to stay competitive, continuous improvements and development are needed.Organisations handling complex services, structured in projects, find difficulties in understanding the project performance. Understanding the project performance is important in order to achieve the ability to implement improvements and development activities in projects. Furthermore, project performance needs to be understandable for the whole organisation in order to be able to prioritize. There are several applicable methods available for handling the evaluation of performance. One method is Earned Value Management, EVM, which incorporates project scope, schedule and cost parameters in order to create project control.The purpose of this study is to investigate how EVM could be implemented for evaluating performance in projects handling repair and maintenance based on the EVM standard ANSI/EIA-748. The purpose is also to identify needed adaptations in the projects to make it possible to implement EVM. The EVM standard contains important steps and activities needed in order to be able to aggregate values and evaluate performance.The result of this study presents adaptations needed for EVM implementation based on the EVM standard ANSI/EIA-748. The study concludes that some structural and managerial changes need to be done before EVM can be implemented. The organisation needs to formulate common guidelines for structuring work and organisations, as well as formulate and define common reporting structures for documentation and reporting. In addition, the way of handling planning, and budgeting need to be reviewed and customised. The organisation also needs to continuously work with the knowledge and understanding about the importance of the business and the evaluation, to create a successful EVM implementation and a sustainable business.
För att organisationer ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs kontinuerlig förbättring och utveckling. Organisationer som är organiserade i projekt och som hanterar komplexa tjänster, finner svårigheter i att förstå projektets prestation. Detta är viktigt för att kunna genomföra förbättringar och utvecklingsaktiviteter. Dessutom måste projektets prestation kunna förstås av hela organisationen för att skapa möjligheter att prioritera. Det finns flera tillgängliga metoder som kan användas för att hantera detta. En metod är Earned Value Management (EVM), som innehåller projektomfång, tidsplan och kostnadsparametrar för att skapa projektstyrning.Syftet med denna studie är att undersöka hur EVM kan implementeras för att utvärdera prestanda i projekt som hanterar service och underhåll, baserat på EVM-standarden ANSI/ EIA-748. Syftet är också att identifiera nödvändiga anpassningar i projekten, för att göra det möjligt att implementera EVM. EVM-standarden innehåller viktiga steg och aktiviteter som krävs för att kunna aggregera värden och utvärdera prestanda.Resultatet av denna studie presenterar anpassningar som behövs för implementering av EVM, baserat på EVM-standarden ANSI / EIA-748. Studien drar slutsatsen att vissa strukturella och ledande förändringar måste göras innan EVM kan implementeras. Organisationen måste formulera gemensamma riktlinjer för strukturering av arbete och organisationer, samt formulera och definiera gemensamma strukturer för dokumentation och rapportering. Dessutom måste sättet att hantera planering och budgetering granskas och anpassas. Organisationen måste också kontinuerligt arbeta med kunskap och förståelse om verksamhetens betydelse och utvärdering, för att skapa en framgångsrik EVM-implementering och en hållbar verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ekeskär, Andreas. "Rätt mental inställning kan förändra en hel bransch : En fallstudie i knowledge management på ett teknikkonsultföretag." Thesis, KTH, Industrial Economics and Management (Dept.), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-11952.

Full text

Abstract:

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour

Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.

Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen.

Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden.

Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management.

Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management.

Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade.

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour

Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects.

The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry.

Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients.

The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management.

Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management.

In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Olsson, Gustav. "Learning from previous projects for improving project management practices : Improving project risk management and intra-project communication at Saab Dynamics." Thesis, Linköpings universitet, Projekt, innovationer och entreprenörskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-151075.

Full text

Abstract:

Using certain practices for managing projects is a critical factor in successfully executing projects. For a firm where there are few set practices by the organization for managing projects, project managers have to create their own practices with varying degrees of success. Experienced project managers often have had plenty of time to develop fully functioning practices whereas new project managers struggle to find any practice to use. This thesis examines how learning from previous projects at Saab Dynamics can improve the project management practices project risk management and intra-project communication. Further, this thesis proposes how Saab Dynamics can improve continuous risk management and intra-project communication. A qualitative approach is utilized for this thesis where the data is collected from five separate interviews with project managers from various development projects at Saab Dynamics. The result from the interviews partly contains successful practices used by project managers, such as how to integrate sub-projects or how to manage risks continuously, but also highlights issues for the projects. These findings are analyzed by applying relevant research from the fields of learning in project-based organizations, project risk management and intra-project communication which resulted in a discussion and conclusion providing various recommendations for Saab Dynamics to improve each project management practice. Key findings include that functions are needed to facilitate learning and how post-project reviews need to be structured to transfer tacit knowledge into explicit knowledge, where focus needs to be on documenting using stories. Further, this thesis utilizes a model for risk maturity with five steps where only the top two allow for continuous risk management. To progress to these steps the importance of building a risk culture is recognized where the issue is in communicating the set process of risk management to project managers. Here, having a risk manager is identified as important. Intra-project communication focuses on the areas of information distribution, sub-project integration and communication planning. It was found that the information distribution needs to be balanced between forced and voluntary communication. Moreover, five mechanisms for integration are covered where some are more important for complex projects and some during high uncertainty. Lastly, a model for a communication plan is presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rasch, Linnéa, and Victor Thun. "The Road to Become Agile : A case study of agile transformations in the retail market, including an organization development approach." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279642.

Full text

Abstract:

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams.
I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Nilsson, Linda. "Quality Management and process development from scratch: Improving laboratory capabilities in Assam, India." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-393548.

Full text

Abstract:

During the past ten years, the foreign direct investment in India has increased with 1828 percent which has led to more projects being initiated in India to improve the livestock industry. The World Bank is the foremost entity in such investments and an issue arises when translating western theories for project management in new cultures. Because of this, development projects tend to stagnate and become inefficient since project goals and templates cannot be applied. Previous studies conducted in Africa have created successful methods called SLMTA to make projects and processes more efficient. SLMTA is a framework to improve the capability and accreditation in laboratory environment. Total Quality Management is one of the methods used in this framework. This study examines how Total Quality Management and process mapping can improve the capability of a laboratory in Guwahati, Assam, India. The underlying theories of this study derives from project management and total quality management where role definition, project triangle, project process, process management and the pareto principle are used. The study is supported by methods from total quality management such as process mapping, affinity diagram, relationship diagram, and process decision program chart. The findings from the study indicate that the development project of the laboratory in central Guwahati is shaped as a project process where project management and process development are implemented in parallel which impairs the efficiency. The study also shows cultural knowledge is a key aspect to create efficient projects and processes in development countries. Finally, the study finds that culturally adapted quality management tools, process mapping and project management are vital for improved efficiency in laboratory environment.
De senaste tio åren har internationella direktinvesteringar i Indien ökat med 1 828 procent och detta har lett till att flera olika projekt initierats i Indien för att förbättra livsmedelsindustrin. Världsbanken är ledande i dessa investeringar och en problematik uppstår när deras västerländska teoretiska ramverk för projektplanering skall översättas i nya kulturer. På grund av detta tenderar utvecklingsprojekt att stagnera och bli ineffektiva eftersom projektmål och mallar inte kan appliceras i den kultur de verkar i. Framgångsrika metoder för att effektivisera projekt och processer har tagits fram i tidigare forskning utförda i Afrika vid namn SLMTA. SLMTA är ett ramverk för att effektivisera kapabilitetens och ansvarstagandet i utvecklandet av laboratorium. En del av de metoder som används är offensiv kvalitetsutveckling. Denna studie undersöker därför hur offensiv kvalitetsutveckling och processkartläggning kan effektivisera kapabiliteten i ett laboratorium i Guwahati, Assam, Indien. Teorin som understödjer studien är tagna från projektledning och offensiv kvalitetsutveckling där roll definitioner, projekttriangeln, process projekt, processledning och pareto principen används. Studien stödjs upp genom metoder från offensiv kvalitetsutveckling som processkartläggning, släktskaps-, relations- och processbesluts diagram. Studien finner att utvecklingsprojektet av laboratoriet i centrala Guwahati är utformat som ett projektprocess där projektledning och processutveckling sker parallellt vilket försvårar effektiviteten. Studien visar även att kulturellförståelse är en avgörande aspekt för att kunna skapa effektiva projekt och processer i ett utvecklingsland. Slutligen finner studien att offensiv kvalitetsutveckling och implementeringen av kulturellt anpassade kvalitetsverktyg, processkartläggning och projektledning är avgörande för att öka effektiviteten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Teknisk projektledning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles