Academic literature on the topic 'Teknologiska acceptansmodellen'

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste åren ökat kraftigt i världen och till följd av detta har nya mobila tjänster utvecklats för att kunna uppfylla konsumenters förändrade krav. Mobila betalningar är en av de nya tjänster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher där mobila betalningar har implementerats är inom den svenska dagligvaruhandeln där efterfrågan på tjänsten dock upplevs som låg. Syftet med denna studie har därför varit att identifiera vilka faktorer som påverkar konsumenters acceptans av mobila betalningar inom den svenska dagligvaruhandeln. Studien har utgått från tidigare litteratur inom området, och samtliga analyserade faktorer är baserade på tidigare generell forskning inom mobila betalningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ förstudie och en kvantitativ studie för att kunna testa sex uppställda hypoteser. Resultatet från studien visar på att kompatibilitet är den faktor som påverkar konsumenter i högst grad till att använda mobila betalningar inom dagligvaruhandeln. De andra faktorerna som visade sig påverka konsumenternas användarintention är den upplevda nyttan, den upplevda användarvänligheten och subjektiva normer. De hindrande faktorerna risk och självförmåga visade inte på några samband, då ingen av dem var statistiskt signifikanta.

E-handels snabba utveckling det senaste årtiondet har öppnat upp nya möjligheter för både företag och konsumenter och det har gjort att betalsätten förändrats. I takt med den tekniska utveckling som skett har även konsumenters intentioner och uppfattningar förändrats och faktorer som användbarhet, användarvänlighet, tillit och risk är starkt kopplat till köpbeteende online. De två vanligaste betalsätten för svenska e-handels konsumenter idag är bankkort/kreditkort och faktura. Studiens syfte var att undersöka svenska konsumenters intention och uppfattning av betalningssätten kort och faktura samt situationer med fler betalningsalternativ vid handel online. Till vår hjälp har den teknologiska acceptansmodellen (TAM) används tillsammans Pavlous (2003) e-handels modell för att se om faktorerna de fann också påverkade svenska konsumenter. En enkät togs fram med fokus på tre delar, 1) bankkort/kreditkort, 2) faktura och 3) flera betalsätt. Den insamlade data analyserades med hjälp av SPSS och resultatet visade att faktorn som hade störst påverkan var användbarhet. För betalsätten bankkort/kreditkort och när flera alternativ listades visade analysen att faktorn risk inte påverkade intentionen till att använda betalsätten. Faktura var det betalsätt som upplevdes som minst riskfyllt bland respondenterna. Resultatet visade också att trots bankkort/kreditkort har en högre risk, är de flesta benägna att använda det betalsättet vid nästa köp kontra faktura, som hade en lägre risk vilket kan förklaras att bankkort/kreditkort är det betalsätt i Sverige som används mest.
The rapid development of E-commerce over the past decade has opened up new opportunities for both businesses and consumers, and this has changed the payment methods. In line with the technological development that has taken place, consumers' intentions and perceptions have also changed and factors such as usability, ease of use, trust and risk are strongly linked to online purchasing behavior. The two most common payment methods for Swedish e-commerce consumers today are bank cards / credit cards and invoices. The purpose of this study was to examine the intention and perception of payment methods, cards and invoice of Swedish consumers, as well as situations with more payment options when shopping online. To our aid, the Technological Acceptance Model (TAM) has been used together with Pavlous (2003) e-commerce model to see if the factors they found also affected Swedish consumers. A questionnaire was developed focusing on three parts, 1) bank card / credit card, 2) invoice and 3) several payment methods. The data collected were analyzed using SPSS and the results showed that the factor that had the greatest impact was usability. For the payment methods bank card / credit card and when several options were listed, the analysis showed that the risk factor did not affect the intention to use the payment methods. Invoice was the payment method that was perceived as least risky among the respondents. The result also showed that although bank cards / credit cards have a higher risk, most people are inclined to use the payment method in the next purchase, as opposed to invoice, which had a lower risk which can be explained by bank card / credit card being the most used payment method in Sweden.

Syftet med denna studie var att undersöka framtidsutsikter och utmaningar för kontaktlös betalningsmetod som är NFC-baserad. Detta mynnade ut i frågor som undersökte kring varför enbart ett fåtal banker valt att satsa på kontaktlösa betalkort, vilka utmaningar som NFC-baserade betalningar står inför i den svenska marknaden och även vilka framtidsutsikter den kontaktlösa betalningsmetoden har i den svenska betalningsbranschen. För att svara på dessa frågor, tillämpades en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Två respondenter från varsin bank som infört kontaktlös betalningsmetod i Sverige intervjuades, likaså en respondent från en bank som inte hade infört kontaktlös betalningsmetod i Sverige och ytterligare två respondenter från en annan bank som inte infört kontaktlösa betalningsmetoder i Sverige. Utöver detta, intervjuades även en forskare från Sveriges riksbank och en konsult som arbetar inom ett forum för kontaktlös betalningsmetod. Studien påvisade att anledningen till att ett fåtal banker erbjudit kontaktlös betalningsmetod till sina kunder var till följd av att Sverige varit relativt sena med att byta från magnetremsa som betalningsmetod till chip och PIN, vilket gjort att man ogärna investerade i kontaktlös betalningsmetod. Utmaningar som kontaktlös betalningsmetod står inför är att se till att infrastrukturen utökas i Sverige samt informera kunder om kontaktlös betalningsmetod. Framtidsutsikterna för kontaktlös betalningsmetod är positiva och tanken bland flera aktörer är att kontaktlös betalningsmetod ska vara väldigt utbrett i Sverige år 2020.
The purpose of this research was to investigate future prospects and challenges regarding contactless payment method which is based on NFC. These lead to the formulation of questions which researched why only a few banks had chosen to employ contactless payment cards, which challenges that NFC-based payments are facing in the Swedish market, and also which future prospects the contactless payment method has in the Swedish payment market. In order to answer these questions, a qualitative case study with semi-structured interviews was utilized. Interviews were conducted with two respondents from respective banks which had introduced contactless payment in Sweden while additional interviews were conducted with one respondent from a bank which had not introduced contactless payment in Sweden and two respondents from another bank which had not introduced contactless payment methods in Sweden. In addition to this, one respondent from the central bank of Sweden and one consultant working within a forum regarding contactless payment have been interviewed. The study showed that the reason to why few banks have offered contactless payment method to their customers was due to that Sweden had been relatively late in regards to changing from magnetic strip as a payment method to chip and PIN, which resulted in that the market participants did not wish to invest in the contactless payment method. Challenges which the contactless payment method is facing, is to make sure that the infrastructure will be increased in Sweden, and inform customers about the contactless payment method. The future prospects for the contactless payment methods are positive and the intention among several market participants is that the contactless payment method will be very widespread in Sweden 2020.

Financial services have historically been offered by central entities which has put financial systems in the control of a number of central parties. Some argue that this centralization has contributed to a more unequal distribution of wealth. However, during more recent time with the emergence of blockchain, traditional perspectives on transparency and democratization have shifted. Increasing financial inclusion has been highlighted as a crucial step in decreasing poverty levels and blockchain has been discussed as a technology with a potential to make a difference in this ambition. This study will focus on sub-Saharan Africa where 550 million individuals lack access to financial services despite having access to mobile phones. As a consequence of this, mobile financial services boomed in sub-Saharan Africa, starting in Kenya. This study will therefore focus on mobile financial services and more precisely on the perceived usefulness of blockchain technology for the mobile financial services. Furthermore, the study aims to explore what role blockchain can play in further increasing financial inclusion in the region. This was done by conducting several interviews with people representing start-ups, government agencies, telco companies during a research trip to South Africa and by participation in the Blockchain Africa Conference 2019 in Cape town.  The findings from the research show that blockchain is perceived as useful for mobile financial services, mainly because of its ability to reduce costs by removing intermediaries, to automate processes and to create decentralized trust. However, it was also found that the usefulness is negatively affected today due to the lack of common protocols and definitions, which makes it difficult for blockchain to yet make a real difference in increasing financial inclusion.
Finansiella tjänster har historiskt sätt tillhandahållits med hjälp av centraliserad datalagring genom pålitliga intermediärer såsom banker och försäkringsbolag. Detta har satt det finansiella systemet i kontroll av några få centrala aktörer vilket somliga menar har ökat den ekonomisk ojämlikheten. På senare tid, i samband med blockkedjeteknologins framväxt, har synen på demokrati och transparens skiftat. Ökad finansiell inkludering har lyfts fram som avgörande för att minska fattigdomen. Blockkedjeteknologin har framhävts att ha potential att göra skillnad i detta arbete. Denna studie fokuserar på Subsahariska Afrika där 550 miljoner individer saknar tillgång till finansiella tjänster trots att de har tillgång till mobiltelefoner. Att erbjuda mobila finansiella tjänster är viktigt för att möjliggöra finansiell inkludering. Studien ämnar därför att undersöka upplevd användbarhet av blockkedjeteknologi för mobila finansiella tjänster och hur tekniken kan utöka finansiell inkludering i kontinenten. Detta har delvis gjorts genom en forskningsresa till Sydafrika där flertalet intervjuer utfördes med personer som representerar startupbolag, regeringen, telekombranschen och den akademiska världen. Resultaten från studien visar att blockkedjeteknologin upplevs vara användbar för mobila finansiella tjänster, främst på grund av dess förmåga att sänka kostnaderna genom att ta bort mellanhänder, automatisera processer samt skapa säkra decentraliserade system. Däremot måste standardiserade protokoll och definitioner måste utvecklas innan detta kan realiseras. Fram till dess kommer det att vara svårt för blockkedjeteknolgi att göra en verklig skillnad i ökad finansiell inkludering.

Sverige är idag i framkant av den mobila betalningsteknologin, trots det råder få studier på området som genomförts i Sverige. Samtidigt visar tidigare studier att demografiska faktorer påverkar hur saker och ting uppfattas. Därför har faktorerna ålder, kön och utbildning studerats i förhållande till risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer. Studien grundas i en deduktiv forskningsansats och är en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper baserat på ålder. Urval av deltagare har gjorts genom bekvämlighetsurval. Insamlad data har analyserats genom innehållsanalys. Dessutom har studiens validitet och reliabilitet resonerats kring, även etiska överväganden. Resultatet av studien visar att demografiska faktorer påverkar i viss utsträckning. Ålder och utbildning påverkar hur risk och tillit uppfattas. Däremot påträffas inte kön som en demografisk faktor som påverkar upplevd risk, tillit eller servicekvalitet. Studien visar också att andra demografiska faktorer påverkar, i den här studien framträder Sverige och dess infrastruktur som en betydande faktor till upplevd risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer.
Sweden is today in the forefront of mobile payment technology, despite that, there are few studies in the area that have been conducted in Sweden. At the same time, previous studies show that demographic factors affect how things are perceived, therefore the factors age, gender and education have been studied in relation to risk, trust and service quality with mobile payment applications. The study is based on a deductible research effort and is a qualitative survey method. The empirical material has been collected through focus groups based on age. Selection of participants has been made by convenience checkout. The collected data has been analyzed by content analysis. In addition, the validity and reliability of the study have been resonated, including ethical considerations. The result of the study shows that demographic factors affect to a certain extent. Age and education affect how risk and confidence are perceived. However, gender is not found as a demographic factor that affects perceived risk, trust or service quality. The study also shows that other demographic factors influence, in this study, Sweden and its infrastructure appear to be a significant factor in perceived risk, trust and service quality with mobile payment applications.