Dissertations / Theses on the topic 'Tematiskt arbetsätt'

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger beskriver tematiskt arbete. Vi ska även ta reda på hur de arbetar och vilka för och nackdelar som finns med detta arbetssätt. Vi inleder med att titta på vad forskningen visar om barns lärande och om det tematiska arbetssättet. Genom en historisk tillbakablick följer vi det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag.

Våra teoretiska utgångspunkter har vi hämtat från Ingrid Pramling-Samuelsson som är en känd forskare om barns lärande. Hon strävar efter en helhetssyn där barn lär genom ett kontinuerligt samspel med omgivningen.

Vår metod vi har använt oss av för att få svar på våra frågor är kvalitativa intervjuer. Genom att intervjua pedagoger i skolans verksamhet får vi reda på om pedagogerna arbetar med tematiskt arbete så som forskningen beskriver. Intervjuerna har vi genomfört på två olika skolor med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna sex till tolv år.

Vår slutsats är att pedagogernas arbetssätt ute i skolorna stämmer överens i stort med vad forskningen säger om tematiskt arbete. Pedagogerna tycker att det är ett varierande och roligt arbetssätt men som också är mycket tidskrävande. Det krävs mycket tid till förberedelse, planering och reflektion för att arbetet ska bli tillfredställande. Vi har fått större inblick i pedagogernas situation ute i verksamheten, och har förstått att det är processen - vägen till målet som är viktigast i det tematiska arbetssättet.

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagogerna på förskolan beskriver, uppfattar och resonerar kring det tematiska arbetssättet. Genom litteratur om arbetssättet och om lärande har vi kunnat skaffa oss en kunskap om det tematiska arbetssättet. Vi har även utgått ifrån förskolans styrdokument, Lpfö 98 som ger pedagogerna riktlinjer och barnen mål som bör uppnås. För att få svar på våra frågor om hur pedagogerna i förskolan resonerar om tematiskt arbetssätt, vilka roller pedagogen och barnet har, samt om det finns möjligheter och hinder med det tematiska arbetssättet har vi gjort kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har gjorts i form av gruppdiskussioner i arbetslagen i en utvald förskola. I den utvalda förskolan genomfördes tre gruppintervjuer. I undersökningen framkom att alla pedagogerna på den undersökta förskolan strävar efter att arbeta tematiskt, men att det är svårt eftersom pedagogerna inte har så mycket planeringstid. Ett tematiskt arbetssätt förutsätter ju att man ständigt kan föra en dialog mellan kollegorna om barns lärande och kunskap för att få ett väl fungerande arbetssätt.

I detta arbete har vi studerat några pedagoger och deras syn på lärande.

En viktig del i dagens skola är att eleven själv kan och ska kunna påverka sin lärandesituation samt ta ansvar för sitt arbete. Dessutom bör undervisningen ligga så nära elevens verklighet som möjligt för att på ett bättre sätt fånga hans/hennes intresse och därigenom öka motivationen.

Istället för att arbeta ämnesvis vill vi utgå från områden som ligger eleven nära. Dessa områden delar vi sedan in i teman. I varje tema integreras sedan de i grundskolan förekommande ämnena. Varje tema är indelat i en basdel och en forskningsdel. Basdelen tillgodoser de ämneskunskaper som krävs enligt kursplanerna medan forskningsdelen däremot tillgodoser de enligt läroplanen föreskrivna kraven på ett undersökande arbetssätt samt elevens egna intressen

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når. Först sammanfattar jag några av de viktigaste tankarna i Dewey och Piagets teorier och sedan presenterar jag resultatet av mina fem lärarintervjuer i form av en kategorisering.

Denna uppsats syfte är att undersöka att undersöka om det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet, och om det finns skillnader, undersöka vilka hinder som kan ligga i vägen för det tematiska arbetssättet och om dessa hinder leder till att de elevaktiva arbetssätten minskar.

För att ta reda på detta har sex pedagoger på två skolor i Mellansverige intervjuats enskilt. Tre av lärarna arbetade på lågstadiet och resterande arbetade på mellanstadiet. Genom dessa intervjuer har jag fått en bild över hur det tematiska arbetssättet skiljer sig åt mellan låg- och mellanstadiet. De skillnader som denna undersökning visade var att man ägnar mer tid åt temaarbete på mellanstadiet, men barnen har inte lika mycket inflytande över innehållet och metoderna som används i det tematiska arbetssättet där. Lärarna på mellanstadiet arbetade mer traditionellt och tyckte det var svårt att släppa taget, och låta eleverna få använda sig av olika metoder i arbetet. De hinder som lärarna såg med att arbeta tematiskt var att det kunde vara problematiskt för de barn som behöver tydlig struktur, samt att arbetssättet är personalkrävande.

The purpose of this essay is to examine how the school’s way of working with thematic education part between the earlier- and middle stages in Swedish compulsory school. If this is the case, the aim is to find out the main obstacles for thematic education and if these obstacles lead to the decrease of student active ways of work.

To examine this, six teachers have been interviewed. Three of them are working in the earlier stage and the remaining three in the middle stage in two different schools in central Sweden. These interviews have given me an understanding that there are some differences in thematic working method between the earlier and middle stages. The differences showed in this examination are that teachers use more time for thematic work in the middle stage, but the pupils don’t have as much influence on the contents and methods being used. The teachers in the middle stage worked in a more traditional way and found it hard to let go and to let the pupils use different methods in their schoolwork.

Our purpose with this essay was to explore students’ experiences of interdisciplinary working method in thematic form. With a starting point from Lpf-94, the curriculum for the upper secondary school and several theories of learning, we wanted to explore if interdisciplinary working method in practice could create an environment for a meaningful learning situation. The study took place in an upper secondary school class, study preparatory, third grade, who works interdisciplinary in thematic form. Our study was qualitative and we used an open structural questionnaire where the students confidentially were able to describe the working method, explain which subjects that participate in the work, and bring forward good respectively bad factors about the method. In the analysis we found many indicators among the answers, such as own responsibility, deeper learning, motivation, commitment and learning for the future, that the theories mean lead to a meaningful learning situation. From this we draw the prudent conclusion that an interdisciplinary working method in thematic form, can create an environment for learning and a meaningful learning situation.

Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läs- och skrivundervisningen ser ut i en förskoleklass där det finns svenska och norska elever samt om vi finner några likheter och skillnader i ländernas olika styrdokument. Vi har valt att fokusera på pedagogernas medvetenhet när det gäller arbetssätt och metoder samt hur de ser på läs- ochskrivundervisningen. I forskningsbakgrunden belyses svenska och norska styrdokument och hur lärarutbildningarna i respektive land är uppbyggda. Vi tar upp vad forskningen anser om läs- och skrivundervisning samt olika arbetssätt och metoder. I bakgrunden utnyttjas tidigare forskning inom förskoleklass, elevers läs- och skrivlärande samt arbetssätt och metoder inom detta. I undersökningen har en kvalitativ intervjustudie genomförts med verksamma lärare från en skandinavisk skola i Afrika. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna använder sig av ett tematiskt arbetssätt men ingen specifik metod. Studien visar att det finns skillnader mellan de olika styrdokumenten och att det finns en osäkerhet hur förskoleklassens verksamhet bör se ut.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.

Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.

I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.