Academic literature on the topic 'Temperaturförändring'

Transporten av personer och varor har alltid varit och kommer alltid vara ett starkt behov för samhället och människor. Farkoster ändrar människors livsstil och är en av de stora branscher som starkt driver ett samhälle framåt. Personbilar utgör ca 77 % av all transport som sker i Sverige och därför är utvecklingen av personbilar väldigt viktig med avseende på säkerhet, bekvämlighet samt effektivitet. Bildäck är avgörande för säkra, effektiva och bekväma transporter och bilens manövrerbarhet är starkt beroende av däckets grepp. Då däckets temperatur avgör dess egenskaper, såsom grepp, är det relevant att studera detta. Syftet med detta projekt är att få en större förståelse för hur temperaturen förändras i ett bildäck under körning samt att även få en bra bild av vilka bidrag samt parametrar som avgör temperaturändringen. En matematisk modell skapas baserad på fysikens fundamentala lagar. Modellen innefattar att ett bildäck betraktas som ett system där energiflödet därigenom simuleras samt hur däcktemperaturen ändras med avseende på energiflödet. Konvektion, konduktion och rullmotstånd är de tre faktorer som påverkar systemets värmetillstånd till största grad. Bidragen från konvektion, konduktion samt rullmotstånd beräknas separat och kan simuleras för att få en uppskattning av däckets temperatur. Då däcket endast påverkas av konvektion konvergerar dess temperatur mot luftens temperatur. Om däcket endast påverkas av konduktion konvergerar dess temperatur mot vägbanans temperatur. Om bidraget från endast rullmotståndet betraktas så ökar däckets temperatur linjärt mot oändligheten. Det är först när samtliga bidrag kombineras som kylning sker och däcktemperaturen når lägre temperaturer. Som avslutning gjordes en parameterstudie där ingående variabler såsom omgivningstemperaturer, bilens hastighet, däckets inre tryck, rullmotståndskoefficienten, däckets dimensioner samt lasten som däcket bär varierades. Detta för att studera hur ökning samt minskning av dessa parametrar påverkar däcktemperaturen samt för att redovisa förhållandet mellan parametrarna och sluttemperaturen. Följande slutsatser drogs; att sluttemperaturen ökar ju högre last däcket bär på, att sluttemperaturen ökar då bilens hastighet ökar, att sluttemperaturen minskar med större dimensioner, att sluttemperaturen ökar med ökande däcktryck, att sluttemperaturen ökar med högre rullmotståndskoefficient samt att sluttemperaturen ökar med ökande initialtemperatur och sluttemperaturen ökar med ökande omgivningstemperaturer.

Målet med detta examensarbete var att erhålla kunskap om teknik och möjligheter hos trådlösa sensornät. Speciellt undersöktes hur temperaturförändringar kan detekteras med hjälp av ett trådlöst sensornät. Ett sådant nät sattes upp inomhus med enheter som kallas Tmote Sky och som tillverkas av Moteiv Corporation från USA. Enheterna har flera givare och kan kommunicera med varandra via radio. Härefter kommer de trådlösa sensorerna att kallas ”smolk” efter direktöversättning från engelskans ”mote”. Först undersöktes tre algoritmer som kunde lämpa sig för att upptäcka temperaturförändringar med hjälp av ett smolk utan att kommunicera med andra smolk: CUSUM-test, modellbaserad detektion och differensbildning. Differensbildningen föreföll lämpa sig bäst eftersom den visade minst fördröjning för att upptäcka temperaturförändringar. Därpå undersöktes tre utvidgningar till flera samverkande smolk: gemensamt medelvärde, gemensam median och omröstning. Omröstningen föreföll lämpa sig bäst då denna visade minst fördröjning för att upptäcka temperaturförändringar och för att den erfordrade mindre kommunikation mellan smolken. För att utvärdera algoritmerna i praktiken implementerades omröstningsalgoritmen på ett sensornätverk bestående av Tmote Sky smolk under operativsystemet TinyOS. Sensornätet kunde inte detektera temperaturförändringarna med de krav som ställdes. Orsaken till detta antas vara att smolken tvingades att samarbeta utan att veta storleken på de faktiska temperaturförändringarna. Slutsatsen är att trådlösa sensornät kan användas för temperaturövervakning, men detaljerad kännedom om det fysikaliska förloppet som ska detekteras är nödvändig.

För att minska klimatpåverkan är energisnåla processer och användning av fossilfria bränslen viktigt. Vid stabilisering av avloppsslam vid reningsverk är en vanlig metod rötning som förutom att ta hand om slammet även producerar biogas, ett fossilfritt bränsle med låga växthusgasutsläpp. Processer som drivs inom det mesofila temperaturområdet har visat sig vara stabila och ger en jämn gasproduktion. Det mesofila området sträcker sig mellan 25–40°C men de flesta processer drivs mellan 35–40°C. Den här studien undersöker möjligheten att sänka temperaturen inom det mesofila området för att få en lägre energiförbrukning och en energisnålare process. Då det är viktigt att biogasproduktionen inte försämras av en sänkt temperatur har skillnad i utrötningsgrad, metanpotential och utrötningstid undersökts vid tre olika temperaturer (32, 34,5 samt 37,5°C) via satsvisa utrötningsförsök. Utöver påverkan på biogasproduktionen har en energibalansberäkning utförts för rötkamrarna vid Uppsala reningsverk. Detta ger ett mått på hur stora vinster i värmeenergi en sänkt temperatur kan leda till. En betydande kostnad vid reningsverk är avvattningen av slam och det är därför viktigt att den inte riskerar att försämras om temperaturen sänks. Ett filtreringsförsök som mäter CST (Capillary Suction Time) ger ett mått på slammets avvattningsegenskaper och har därför utförts vid tre olika temperaturer. Resultaten visade ingen försämring i biogasproduktion vid en sänkning till 34,5°C och en minskning i metanpotential med 11 % vid en sänkning till 32°C. Nedbrytningshastigheten försämrades inte vid en sänkt temperatur. Vinster i form av lägre värmeförbrukning uppgick till 14 % vid sänkning till 34,5°C och 27 % vid sänkning till 32°C. Avvattningsförsöket visade ingen försämrad avvattning vid lägre temperaturer. Den här studien visar att det finns en möjlighet att sänka temperaturen i rötkammaren vid reningsverket i Uppsala och på så sätt sänka energiförbrukningen. För att bekräfta resultaten bör även kontinuerliga försök utföras men denna studie visar att det är möjligt att få en lyckad nedbrytning även i lägre mesofila temperaturer. Resultatet öppnar upp för fortsatta undersökningar om temperaturförändringar inom det mesofila området och kan leda till en optimering av rötningsprocessen och möjlighet att få en effektiv och energisnål produktion av biogas.
Energy efficient processes and the use of fossil free fuels play an important role in order to reduce the impact of climate change. Anaerobic digestion is a common way for stabilizing sewage sludge at wastewater treatment plants (WWTP). One of the benefits with anaerobic digestion is that it also produces biogas, a fossil free fuel with low greenhouse gas emissions. An operational temperature within the mesophilic range has proven to give a stable process with an unfluctuating production of gas. The mesophilic temperature range between 25-40°C but most processes are operated between 35-40°C. This study investigates the opportunity to lower the temperature within the mesophilic range in order to reduce energy consumption. It is important to maintain the production of biogas with a lower temperature. Therefore, the reduction in VS-content (VS-volatile solids), methane yield and time for degradation was determined by a BMP-experiment (BMP-Biochemical Methane Potential) in three different temperatures (32, 34.5 and 37.5°C). In order to quantify the reduction in heat consumption with lower operational temperatures the change in heat balance for a full-scale WWTP in Uppsala was calculated. A major part of the operational cost is dewatering of sludge and it is therefore important that it does not deteriorate with a lower temperature. The effect on the dewaterability at different temperatures was examined by a filterability test measuring CST (capillary suction time). The results from the study showed no significant difference in methane yield between 37.5°C and 34.5°C. The methane yield at 32°C was 11 % lower compared to 37.5°C but the degradation kinetic was not affected by a temperature change. The reduction in heat consumption was 14 % when the temperature was reduced to 34.5°C and 27 % when it was reduced to 32°C. The filterability test did not show a deterioration with lower temperatures. The study showed that it is possible to reduce the operational temperature for anaerobic digestion at the WWTP in Uppsala in order to reduce the energy consumption. To confirm these results a continuously experiment should be done, but this study shows that it is possible to get a successful degradation in a lower mesophilic temperature. This leads the way for further investigations within the mesophilic range and could lead to optimizing anaerobic digestion and the opportunity to get an energy efficient production of biogas.

Telge Nät äger och står för driften av fjärrvärmenätet i Södertälje. Detta fjärrvärmenät innefattarbland annat ett delnät som inkluderar Scania industriområde samt bostadsområden Pershagen ochVärdsholmen. Värmen till delnätet levereras dels från Igelstaverket men även från värmeåtervinning iScaniaområdet, något som bland annat lett till en ostabilitet på delnätet i sin helhet.Syftet med detta projekt var att utreda om dessa eller andra instabiliteter på nätet bidrog till störretemperatur- eller tryckvariationer som på lång sikt kan påskynda slitaget och utmattningen påsystemet. Temperaturvariationen på nätet analyserades för de större byggnadskomplexen B006,B210 och Clab samt för huvudledningen. Tryckvariationerna i nätet analyserades främst för B210 därsåväl hetvatten som fjärrvärme förbrukas, vilket leder till snabba regleringar av ventiler och pumpar.Därutöver genomfördes även tryckmätningar på huvudledningen för att analysera omtryckvariationerna från B210 fortplantar sig vidare samt om bytet av flödesriktningen i systemetorsakar några tryckslag.Temperaturvariationer kommer att leda till ökad axiell påfrestning på systemet och kommer främstatt matta ut särskilt utsatta komponenter som T-rör och andra kraftiga rörböjar. På längre sikt kandock även de rundgående svetsfogar som sammanfogar raka rör riskera att brista.Vid analysen av temperaturvariationer i nätet granskades data över hela året 2012 vilket visade attdet fanns en koppling mellan utetemperaturen och temperaturvariationerna på nätet. Vid följandeundersökning analyserades hur många temperaturcykler av olika storlekar som förekommer vidkomplexen. Därefter sammanställdes dessa för att beräkna hur många fulla temperaturcykler på110°C som motsvaras av dessa mindre cykler. Detta skedde med hjälp av Palmgren-Minersdelskadehypotes. Resultatet av denna analys visade att delnätet Clab var förhållande stabilt och attvariationerna höll sig inom tillåtna gränser. Temperaturen på framledningen vid B006 visade sig dockvara ganska instabil, detta kan delvis bero på instabiliteter på huvudledningen skapade avvariationerna i de övriga komplex som levererar värme till systemet.B210 visade sig ha mycket ostabila temperaturer på returledningen för hetvattnet och extremtostabila temperaturer gällande returledningen för fjärrvärmen, något som kan leda till kraftigtpåskyndad utmattning på såväl B210 komplexet som huvudledningen. Dessa problem beror till stordel på att hetvatten konstant matas för värmning av en målerianläggning som ligger i B210 området,där det stundvis inte finns någon förbrukning på detta. Då hetvattnet inte förbrukas leds det iställetvidare för att matas ut direkt på fjärrvärmenätets huvudledning samt används för värmning av andrabyggnadskomplex vid B210 där fjärrvärme normalt används som värmekälla. Detta leder till attfjärrvärmeledningarna periodvis värms upp kraftigt och hastigt av hetvattnet vilket skapar en stormängd temperaturcykler på systemet. Genom att minimera denna onödiga leverans av hetvattenskulle en stor del av temperaturproblemen på nätet förhindras.Tryckvariationerna vid B210 mättes med ett mätintervall på såväl 30 sekunder som 0,1 sekundermellan mätningarna. Intervallskillnaden mellan mätningarna visade på att snabba trycktransienterloggas som minimalt mycket större och måttligt mycket snabbare vid loggning med ett kortareintervall. Ett mätintervall på 0,1 sekunder tros dock fortfarande ge en alldeless för låg upplösning föratt registrera fulla tryckslag, något som leder till resultatet av mätningarna ska betraktas medförsiktighet.De största trycktransienter som registrerades vid B210 skedde på morgonen vid uppstarten avmåleriet. Dessa höll sig dock till en nivå där de inte uppskattas göra någon skada på systemet. Vidmätningarna på huvudledningen kunde inga spår av trycktransienterna vid B210 registreras. Utifråndessa data tros därmed inga tryckslag förekomma på det analyserade delnätet.
Telge Nät is the current owner and operator for Södertäljes district heating system. In this project apart of this system which includes Scania industial area as well as the residential areas of Pershagenand Värdsholmen will be investigated. The heating for this system is provided partly by thecogeneration plant of Igelsta as well as from heat production and recovery within the area of Scania.The main purpose of this project is to investigate whether or not these unusual operationcircumstances result in any temperature or pressure fluctuations which could lead to advancedfatigue on the system. Temperature fluctuations have been analyzed for main pipe as well as forB006, B210 and Clab which are all larger complexes within the area.Pressure fluctuations have been analyzed for the complex of B210 where hot water as well assuperheated water is used. This leads to intense pump and valve adjustments which is likely to causea lot of pressure fluctuations. The pressure is also measured at the main pipe to investigate if thefluctuations from B210 spread to other parts of the system.Analysis of the temperature fluctuations data from 2012 showed a correlation between the outdoorstemperature and the temperature within the district heating system. Following investigationsmeasured the amount of temperature cycles at the different complexes at several differentmagnitudes. The Temperature cycles were thereafter converted into full temperature cycleequivalents at 110°C using Palmgren-Miners hypothesis. These results were used to maketemperature fatigue estimations for the different complexes. The estimations showed that Clab wasa relatively stable system and that the fluctuations were kept within an acceptable range. Thetemperature of the feed pipe at B006 was proven to be quite unstable; this could be a direct result ofthe overall instabilities on the main pipe caused by heat production and heat recovery within Clabsand B210.The temperature at B210 was very unstable for the superheated water return pipe and extremelyunstable for the hot water return pipe. This instability could in the long run lead to a severelydecreased lifetime for the whole system. The instability is likely to be caused by a constant feed ofsuperheated water for heating at a paint shop which is located within B210, water that is fedregardless if there is need for heating in the paint shop or not. Excess superheated water which is notused for heating the paint shop is redirected to heat areas and pipes where hot water is normally theheat source, something which leads to large fluctuations on the system. By reducing the excess feedof superheated water to the paint shop a large portion of the problems with the systems could besolved.The pressure fluctuations at B210 were analyzed with a measure interval of 0.1 seconds and 30seconds between the measurements. This was done to determine whether or not the intervalbetween the measurements had a big influence on the registered pressure transient. Analysisindicated that pressure transients where registered as slightly bigger and relatively faster when themeasure interval of 0.1 seconds was used. It is however known that even a measure interval of 0.1seconds is far too slow to provide any results on the actual magnitude of the pressure transient. Theresult of this analyze should therefore not be considered as definitive.The largest pressure transients at B210 were registered at the startup of the paint shop. These werehowever still at a level where no damage is expected to occur on the system. Measurements at themain pipe showed no traces of the pressure transients from B210. This leads to the concussion thatthe analyzed pressure fluctuations are kept within an acceptable range.

I detta examensarbete som utfördes under vårterminen 2019 på Malmö universitet undersöktes hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultat vid fuktmätningar i betong. Vid fuktmätningar i betong, i fält, används metoden borrhålsmätning. Vid borrhålsmätningar borras ett hål i en betongplatta eller ett betongbjälklag, därefter monteras ett mätrör i hålet sedan monteras en fuktgivare. Detta görs vanligtvis enligt RBK-systemets, Manual – Fuktmätning i betong. För att undersöka hur temperaturförändringar i det omgivande klimatet påverkar mätresultatet vid fuktmätningar utfördes försök där en provkropp gjöts med bascement, vct 0,38. Åtta termistorer gjöts in på olika djup för att kunna logga temperaturen på olika djup i provkroppen vid en temperaturförändring i det omgivande klimatet, dessa mätvärden jämfördes sedan med den loggade temperaturen samt de loggade RF-värdena från fuktgivaren. Fuktgivaren som användes vid försöken var Vaisala HMP110. För att utföra kontrollerade temperaturförändringar utfördes försöken i en fuktgenerator. Tre huvudförsök utfördes, ett med en momentan temperaturförändring i det omgivande klimatet, ett med en långsam temperaturförändring i det omgivande klimatet samt ett där okontrollerade temperaturförändringar i det omgivande klimatet skedde.Resultaten från dessa försök visar att när en temperaturförändring i det omgivande klimatet sker mäter fuktgivarens temperatursensor betongens faktiska temperatur med god noggrannhet, men ett felaktigt RF-värde kommer att ges om en avläsning av mätvärdet sker innan en ny temperaturjämvikt har etablerats. Resultaten visar även att vid omräkning av RF till RF vid 20°C, enligt RBK-systemet, förvärras mätfelet när temperaturen inte är stabil i det omgivande klimatet.
In this bachelor thesis a study is done to see how ambient climate changes impacts the measurement results during moisture measurements in concrete. The method of measurement used is borehole measurements according to the RBK-system, Manual – Fuktmätning i betong. The experiments were conducted in a laboratory environment on a concrete slab, which was casted with bascement and had a w/c ratio of 0,38. To see how well the moisture meter performed during ambient climate changes eight thermistors were cast into the concrete slab to log the temperature at different depths of the concrete during the ambient climate changes.The results show that the moisture meter does read the actual temperature of the concrete during an ambient climate change, however the ambient climate change had an impact on the measurement results of the relative humidity (RH). If a snapshot measurement of the RH is done after a temperature change in the ambient climate, an incorrect measurement result of the RH is obtained. When the obtained RH is converted to RH at 20°C the fault will get enlarged. To obtain a correct RH measurement when a field measurement is done, a logged measurement should be conducted.

SMHI:s data tyder på att temperaturen i Sverige kommer att öka. Dessutom kommer det framtida temperaturintervallet att vara mindre. Dessa två beräknade förändringar kommer att påverka den dimensioneringsprocess som idag används för vägar. Idag tar trafikverket hänsyn till temperaturen i ett bitumenbundet lager samt klimatperiodernas längder och båda dessa variabler kommer att förändras med tiden. Detta kommer att påverka val av material, materialåtgång vid nybyggnation, underhållsåtgärder samt vägens beräknade livslängd och kraven på de bitumen som skall används i framtiden. Förutom detta kan trafikverket behöva se över ett antal tabellvärden samt den klimatzonsindelning organisationen för närvarande använder sig utav.
The data from Sweden’s meteorological and hydrological institute suggests the temperatures in Sweden will rise in the future. It also suggests that the future temperature intervals will be smaller than they are today. This will affect the methods that are used for designing roads. Currently Trafikverket takes into account the temperature of the asphalt and the number of days of a specific climate period when considering climate temperature. Both these variables will have to be checked and possibly redone. This change will affect several areas that are important for the design, among these are the choice of materials, the amount of materials used, the cost of building and maintaining a road, a roads expected lifetime and the requirements for future asphalt layers. Add to that Trafikverket will probably need to recheck several table values and the climate zones that the organization uses today.