Academic literature on the topic 'Temporär användning'

Habitat selection theory predicts that herbivores should select for or against different factors at different spatial scales. For instance, quantity of forage is expected to be a strong factor influencing habitat choice at large scales, while forage quality may be important at finer scales. However, during summer, herbivores such as reindeer (Rangifer tarandus tarandus) can be limited in their grazing time by insect harassment, and do not always have the possibility to select for high quality forage. Human disturbances from hikers, etc., can also have a limiting effect on the possibility for reindeer to graze in high quality foraging habitats. Reindeer habitat selection at the landscape level was investigated through faecal pellet-group counts during the summers of 2002 and 2003 in two reindeer herding districts in Sweden. Resource utilization functions (RUFs) were developed using multiple linear regressions, where the pellet densities were related to vegetation types, topographic features, distances to tourist resorts, and distances to hiking trails. Validations of the models were performed through cross-validation correlations. Results show that high altitudes with high quality forage were important habitats. Areas that offer both snow patches and fresh forage plants for the reindeer were used in relation to their availability. The reindeer also seemed able to habituate to human intervention to a certain extent. The predictive capabilities of the RUF models were high and pellet-group counts seemed well suited to study how abiotic factors affect the habitat use at large temporal and spatial scales Abstract in Swedish / Sammanfattning: Renens användning av sommarbetesområdet, uppskattat med spillningsinventeringar Hierarkiskt habitatval innebär att djur väljer för och emot olika faktorer beroende på den rumsliga skalan. Mängden bete kan t ex spela stor roll för en växtätares habitatval på en stor skala medan kvalitén på betet kan ha större betydelse på en mindre skala. För renar (Rangifer tarandus tarandus), kan betestiden och möjligheten att hitta bra bete sommartid begränsas både på stor och liten skala pga. störningar från insekter och mänsklig aktivitet. Här studerades renarnas val av betesområde på landskapsnivå med hjälp av spillningsinventering under somrarna 2002 och 2003 i två samebyar i Sverige. Spillningstätheten för respektive område och år undersöktes statistiskt med hjälp av multipel linjär regression eller sk ”resource utilisation functions” (RUF). Där relaterades spillningstätheten till vegetationstyp, olika topografiska faktorer, avstånd till vandringsleder, stugplatser och fjällstationer. Resultaten visade att områden högt upp i terrängen med hög beteskvalitet var attraktiva. Vegetationstypen moderat snölega som anses ha hög beteskvalitet användes av renarna i relation till dess förekomst. Däremot verkade renarna undvika områden kring välbesökta fjällstugor och fjällstationer medan de däremot t o m föredrog områden nära vandringsleder. Det kan bero på att vandringslederna går genom attraktiva vegetationstyper. RUF-modellerna hade en hög prediktiv förmåga vilket visar att spillningsinventeringar är användbara när man önskar studera hur djuren använder ett betesområde i relation till olika faktorer på en relativt stor rumslig och temporal skala.

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid.
This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.

Uppsatsen undersöker huruvida temporär användning av plats kan vara enalternativ metod som ett svar på en del av de utmaningar städer står inför,något som efterfrågas i SOU Ett snabbare bostadsbyggande(Byggrättsutredningen, 2018). En fallstudie av det temporära projektetNobelberget i Sickla, Stockholm, har genomförts. Temporär användning avNobelberget initierades av Atrium Ljungberg, ett privat fastighetsbolag,bostadsexploatering på Nobelberget senarelades till följd av en utdragenplanprocess. Under det temporära projektet som pågick i fyra år, 2015–2019,blev platsen en arena för kultur och evenemang. Genom fallstudien sombaseras främst på intervjuer har vi kunnat studera vilken inverkan dettemporära haft på den privata aktören Atrium Ljungberg, kommunen(offentlig sektor), aktörerna på platsen som främst sysslat med kultur, samthur det temporära påverkat staden och det som idag byggs på Nobelberget.Fallstudien analyseras utifrån det teoretiska ramverket som i uppsatsenframställs, vilket utgår från teorier om temporalitet, plats, strategiskplanering och taktik.Studien påvisar att det temporära projektet medfört att samtliga inblandadeaktörers verksamheter har utvecklats som en konsekvens av det temporäraprojektet. Atrium Ljungberg och kommunen har tvingats utmana sig själva ochgå utanför de ramar de vanligtvis verkar inom för att genomföra projektet.Kulturaktörernas verksamheter har stimulerats av det temporära, ett fokus påskapande och aktion har kunnat ske då tidsbegränsningen som uppstår meddet temporära inte rymmer ältande och utdragna processer. Fallstudiensynliggör dock att det finns en problematik till följd av det temporära,framförallt att kulturaktörer strukturellt förpassas till stadens mindrebeständiga och perifera platser. Därför är en slutsats av denna uppsats att dettemporära nödvändigtvis inte är lösningen på stadens utmaningar, men att detkan ha en katalyserande kraft samt en förmåga att synliggöra styrkor ochbrister i planeringen av det urbana.
This thesis investigates whether temporary use of space can be an alternativemethod in meeting the city's challenges, such as is requested in the governmentinquiry Ett snabbare bostadsbyggande (translated to: A more rapid housingdevelopment) (Byggrättsutredningen, 2018). A case study of the temporaryproject Nobelberget in Sickla, Stockholm, was implemented. Temporary use ofNobelberget was initiated by Atrium Ljungberg, a private real estate company,when their property with planned housing development was delayed as a resultof an extended planning process. During the temporary project that ran forfour years (2015-2019), the site became an arena for cultural activities andevents. Through the case study, which is based primarily on interviews, wehave been able to study the effect the temporary use had on the private actorAtrium Ljungberg, the municipality (public sector), the actors on the site whomainly engaged in culture, and how its temporary use affected the city andwhat is currently being built on Nobelberget. The case study is analyzed basedon the theoretical framework presented in the thesis, which is based ontheories of temporality, place, strategic planning and tactics.The study shows that the temporary project led to development in the internalorganization of involved actors and their activities. To carry out the project,Atrium Ljungberg and the municipality have been forced to challengethemselves and go beyond the framework they usually operate within. Thelimited timeframe, resulting from the temporary use of space, has resulted inan environment which promotes increased creativity and accelerated action.However, the case study also highlights problematic consequences of thetemporary use of space, not least the structural dispatching of cultural actorsto the less permanent and peripheral areas of the city. Therefore, oneconclusion of this thesis is that the temporary use of space is not necessarilythe solution to the city's challenges, but rather a catalyzing power and an abilityto make the strengths and shortcomings of urban city spaces visible.

Detta examensarbete undersöker vilka kvaliteter som ”temporär användning” skapar inom kommunal svensk stadsutveckling, men även hur temporär användning används. Idag finns det regelverk enligt reglering av Plan-och bygglagen (PBL) som styr hur offentliga miljöer på gator och torg får användas och går under begreppet "tillfällig användning" enligt anvisningar för bygglov och detaljplaner. En alternativ användning i staden är temporär användning som är ett nyare verktyg inom stadsutvecklingen, men som inte används mycket i Sverige, iallafall vad gäller begreppets användning. På senare år har kommunal stadsutveckling i Sverige vågat testa och göra om offentliga rum till olika alternativa sådana. Det handlar om att arbeta med stadsutvecklingen på en mer demokratisk nivå där invånarna är mer involverade i stadsutvecklingen och på en nivå för att kunna nå olika kommunala mål. Att använda temporär användning är ett demokratiskt verktyg för att invånarna själva ska kunna få möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av vad som behövs och inte i den offentliga miljön. Detta för att spegla stadens behov och skapar underlag för kommunen att arbeta med stadens stadsutveckling. Genom temporär användning i den offentliga miljön sker stadsutvecklingen på ett friare sätt till skillnad från att bara förhålla sig till beständiga regelverk och traditionell stadsutveckling. Temporär användning är, till skillnad från en traditionell storskalig och långsam planeringsprocess, ett sätt för kommunen att stegvis bygga upp viktiga underlag tillsammans med människor i staden för kommande stadsutveckling. Att förändra offentliga miljöer genom aktivering på olika sätt, skapar förutsättningar för att generera nya tankesätt i stadsutvecklingen där invånare i en stad är mer involverade i hur staden används och utvecklas. Detta examensarbete beskriver att temporär användning kan ses som ett verktyg och ett test i kommunal stadsutvecklingen där ekonomiska investeringar för temporär användning kan gynna en eventuell ”permanent användning” eller återkommande användning vid senare utveckling i staden. I dagsläget arbetar kommuner med budgetar som är begränsade och skiljer sig mellan städer. Att använda temporär användning inom kommunal planering kan även skapa bättre förutsättningar för utökat förtroende mellan invånare och kommunen. Arbetet omfattas av fallstudier mellan Halmstads kommun och Malmös kommun med innehåll av enkätundersökning, teorier och intervjuer av tjänstemän från respektive kommun. Enkätundersökningen utgörs av ställda frågor till tio slumpvis olika kommuner runt om i landet om huruvida temporär användning och tillfällig användning ställer sig mot varandra och hur de används inom kommunal stadsutveckling. Fallstudierna består av ett fall i Halmstad och fyra fall i Malmö. De olika fallstudierna är exempel på temporära användningar som tillämpas i olika former. Båda städerna har långsiktiga mål som behöver uppnås enligt städernas översiktsplaner där det finns målsättningar och visioner om städernas framtid. Arbetet omfattas även av dokumentanalys med teorier från arkitekterna Jan Gehl, Bruno Latour, Malin Zimm, Peter Bishop och forskaren Lesley William.
This thesis examines the qualities that “temporary use” creates in municipal Swedish urban development, but also how temporary use is used. Today, there are regulations under the regulations of the Planning and Building Act (PBL) that govern how public environments on streets and squares can be used and goes under the concept of "temporary use" according to instructions for building permits and detailed plans. An alternative use in the city is temporary use, which is a newer tool in urban development, but which is not widely used in Sweden, at least in terms of the use of the concept. In recent years, municipal urban development in Sweden has dared to test and transform public spaces into various alternative ones. It is about working with urban development on a more democratic level, where residents are more involved in urban development and on a level to achieve different municipal goals. The use of temporary use is a democratic tool for the inhabitants themselves to have the opportunity to participate in and influence the development of what is needed and not the public environment. This is to reflect the city's needs, which creates the basis for the municipality to work with the city's urban development. Through temporary use in the public environment, urban development takes place in a freer way, as opposed to only relating to permanent regulations and traditional urban development. Temporary use, unlike a traditional large-scale and slow planning process, is a way for the municipality to gradually build up important substrates together with people in the city for future urban development. Changing public environments through activation in different ways creates the conditions for generating new ways of thinking in urban development where residents of a city are more involved in how the city is used and developed.This thesis describes that temporary use can be seen as a tool and test in municipal urban development where financial investments for temporary use can favor any "permanent use" or recurring use in later development. At present, municipalities work with budgets that are limited and differ between cities. Using temporary use in municipal planning can also create better conditions for increased trust between residents and the municipality.The work is covered by case studies between Halmstad municipality and Malmö municipality with content of a survey, theories and interviews of officials from each municipality. The survey consists of posed questions to ten randomly different municipalities around the country about whether temporary use and temporary use contrast with each other and how they are used in municipal urban development. The case studies consist of one in Halmstad and four in Malmö. The various case studies are examples of temporary use applied in different forms. Both cities have long-term goals that need to be achieved according to the cities 'overall plans, where there are goals and visions about the cities' future.

Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet.
Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

Den här studien undersöker vilken roll temporära aktiviteter ges i Malmö stads stadsplaneringsprocess.Temporära aktiviteter är en term som omfattar en mängd olika aktiviteter i det offentliga rummen,men vår studie utgår från temporära aktiviteter som fysiskt förändrar och omgestaltar stadsrummet.Temporära aktiviteter och temporär användning har i takt med globaliseringen fått ett allt större utrymme ivästerländska städer, det kan därför ses som en motreaktion på en osäker framtid som präglas av växandeekonomiska, sociala och teknologiska förändringar. Tillämpningen av temporära aktiviteter är ett exempelpå att skapa mer flexibla och dynamiska platser för att ge städer mer livfulla stadsrum, det bidrar till ettdiversifierat och mer heterogent stadslandskap samt med ett förhöjt demokrativärde. Vår forskning baseras på en flerfallstudie av tre olika exempel på temporära aktiviteter som skiljer sig åtutifrån initiativtagarens intention och syfte med användningen. De tre exempel som presenteras i studien ärSteppe Side, Pig Barrier och Naturmolnet. Vi har i fallstudien genomfört två kvalitativa intervjuer gällandedessa exempel, samt genomfört en dokumentanalys för att tolka Malmö stads syn på temporära aktiviteter.Utifrån det empiriska materialet analyseras och diskuteras detta i förhållande till den teoretiska ingången. Studien visar att Malmö stad tillämpar en övergripande instrumentell syn på temporära aktiviteter, vilketinnebär att den ges en underordnad roll och endast fyller ett tomrum i väntan på att en mer gynnsamexploatering tar vid. Med en instrumentell syn på det temporära används det i marknadsföringssyfte och föratt bibehålla skenet av en urban tillväxt. Vad som går förlorat är de mervärden en temporär aktivitet medfördå syftet inte längre är för användarna, utan istället används som ett verktyg som riskerar att bidra till enökad gentrifiering. Vad vi också uppmärksammar i studien är att vi ser försök från Malmö stad till att gå moten mer flexibel och dynamisk planeringsprocess, men att de ännu inte är i det stadiet där det temporära kansamexistera med den långvariga planeringen. Avslutningsvis lyfter studien exempel på åtgärder som vi anserkan bidra till att nå till det stadie där det temporära lever i symbios med det permanenta.
This study examines the role of temporary activities in the City of Malmö’s urban planning process.Temporary activities are a term that encompasses a variety of activities in public spaces, but our study isbased on temporary activities that physically change and transform the urban space. Temporary activitiesand temporary use have, in step with globalization, gained increasing space in Western cities, whichcan therefore be seen as a counter-reaction to an uncertain future characterized by growing economic,social and technological changes. The application of temporary activities is an example of creating moreflexible and dynamic places to give cities more lively urban spaces, it contributes to a diversified and moreheterogeneous urban landscape with an increased democratic value. Our research is based on a multiple-case study of three different examples of temporary activities that differbased on the initiator’s intention and purpose of use. The three examples presented in the study are SteppeSide, Pig Barrier and Naturmolnet. In the case study, we conducted two qualitative interviews regardingthese examples, and conducted a document analysis to interpret the City of Malmö’s view of temporaryactivities. Based on the empirical material, this is analyzed and discussed in relation to the theoreticalframework. The study shows that the City of Malmö applies an overall instrumental view of temporary activities,which means that it is given a subordinate role and only fills a void while waiting for a more favorabledevelopment to take over. With an instrumental view of the temporary, it is used for marketing purposesand to maintain the appearance of urban growth. What is lost is the added value a temporary activity entailsas the purpose is no longer for the users, but instead is used as a tool that risks contributing to increasedgentrification. The study also draws attention to the attempts from the City of Malmö to move towards amore flexible and dynamic planning process, but that they are not yet at the stage where the temporary cancoexist with the long-term planning. Finally, the study highlights examples of measures that we believe cancontribute to reaching the stage where the temporary lives in symbiosis with the permanent.

Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet.
Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.

Det finns ett behov och ett ökat intresse att tillåta civilsamhället vara delaktiga i byggprocessen. Medborgardeltagande och medborgardialog är metoder som används för att visa på att invånare är med och bestämmer om sin närmiljö. I teorin framställs det som att metoder likt dessa hjälper till i skapandet av ett demokratiskt samhälle. I praktiken ställer sig invånarna fortfarande frågande till vilken stadsutveckling som sker i deras närmiljö. I den här uppsatsen har vi undersökt alternativa metoder för medborgardeltagande. Vi har utgått från litteratur som tar upp olika metoder för deltagande, så som temporär användning och transformativt deltagande. Syftet för oss har varit att se till hur konstprojekt kan användas som en alternativ metod för deltagande och dialog. För att göra det har vi gjort en fallstudie över konst- projektet Mitt framför näsan i Jordbro kultur- och föreningshus, vilket var del av Statens konstråds satsning Konst händer. Genom att undersöka Mitt framför näsan ville vi se om projektet även har påverkat planeringsprocessen för det nya kulturhuset som ska byggas i Jordbro och vad de involverade aktörernas avsikt var. Utifrån vår kartläggning av Jordbro kultur- och föreningshus samt Mitt framför näsan undersöker vi om konstprojekt kan användas för att skapa delaktighet i stadsutveckling. Resultatet av vårt undersökande visar en större svårighet att engagera medborgare än vad vi först trodde. Där byråkratiska frågor och bristande kommunikation försvårar arbetet. Och även om vi inte fått konkreta svar på våra frågor så ställer vi oss positiva till konstprojekt som metod för delaktighet.
There is a need and interest to let the citizens be part of city planning. Civic participation and civil dialogue are methods which are used to show that citizens can participate in the decision making of their neighbourhood. In theory these methods seem to help the making of a democratic society. In practice people ask themselves what kind of urban renewal happens in their neighbourhood.In this thesis, we have examined alternative methods for civic participation. We have looked at literature concerning different methods of participation, such as temporary use and transformative participation. The purpose, for us, has been to look into how art projects can be used as a way of creating participation and dialogue. To do this, we have done a case study of the art project Mitt framför näsan in Jordbro cultural and social housing, which was part of the project Konst händer, produced by Statens konstråd. By looking into Mitt framför näsan, we wanted to discover if the project have affected the urban planning concerning the new cultural and social housing, and what the purpose was, for the actors involved in the project. By mapping Jordbro cultural and social housing, we examine if art projects can be used as a way to create participation in urban planning. The result shows that it is more difficult to involve citizens in civic participation, than what we first thought. Where bureaucratic questions and the lack of communication makes it complicated. Even if we do not have a concrete answer to our questions, we are positive about using art project as a method for civic participation.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter.
A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed