Academic literature on the topic 'Teoribildning'

Utifrån empiriskt underlag i form av kursplaner och kursbeskrivningar från ett antal kurser i romanska språk diskuteras i dialog med befintliga nationella och lokala regelverk begreppet ”aktiv närvaro” (definierat som löpande, muntlig examination under lektioner) ur ett trefaldigt perspektiv: myndighetsutövning, vetenskapligt tillvägagångssätt och pedagogisk teoribildning. I ett myndighetsperspektiv ifrågasätts i vilken grad likabehandling och förutsebarhet uppnås; vetenskapligt sett synas validiteten och reliabiliteten; på ett pedagogiskt plan reflekteras över formens kompatibilitet med olika nivåer av lärande. Genomgående påvisas ur samtliga dessa perspektiv svårigheter med att använda aktiv närvaro som examinationsform. I stället argumenteras för att använda aktiv närvaro som undervisningsform, i synnerhet med en uppläggning där formativ bedömning ingår. Artikeln är skriven i resonerande form och är tänkt att utgöra underlag för vidare reflektioner inom ramen för kursutveckling och akademiskt lärarskap i olika former. Artikeln bygger på en längre rapport kring samma ämne (Färnlöf 2018).

Mening och meningsskapande lyfts ofta fram som något centralt i definierandet av pedagogikens kunskapsområde. Artikeln presenterar en översikt över hur mening behandlas inom olika teoretiska perspektiv med relevans för den vetenskapliga pedagogiken. För att synliggöra likheter och skillnader i de innebörder som meningsbegreppet har inom olika teoretiska perspektiv görs en distinktion mellan tre olika meningsdomäner: (1) språkliga tecken, yttranden och text; (2) livsvärldserfarenheter; och (3) handlingar och temporalitet. En andra distinktion görs mellan hur mening inom respektive domän beskrivs som antingen realiserad/aktualiserad eller immanent. De olika meningsformerna presenteras med utgångspunkt i semiotisk, fenomenologisk, hermeneutisk och narrativ teoribildning, varefter gemensamma inslag i dessa diskuteras i termer av: mening på olika nivåer; samkonstitution, mediering, samt meningens situerade och perspektivberoende karaktär. Avslutningsvis argumenteras för att meningsbegreppet har en central roll för pedagogikens kunskapsobjekt men också för reflektion över pedagogisk forskning då denna kan betraktas som ett tolkningsprojekt.

Handikapporganisationerna är många idag- och de växer i antal för varje år. Utifrån sociologisk teoribildning diskuterar författaren vad det är som utmärker dagens handikapporganisationer. Haller det på att skapas en nyform av saklighet, en ny inställning till handikappet bland organisationens medlemmar?

Kapitlet syftar till att presentera en multidimensionell modell för analys av bruk, missbruk och beroende av lugnande medel, alkohol och narkotika. Modellen positioneras i förhållande till olika teoribildningar som används för att förstå alkohol- och drogbruk i dess olika former som bruk/ riskbruk/missbruk/beroende.

Det försämrade säkerhetspolitiska läget präglas av komplexa snabbföränderliga och oförutsägbara säkerhetshot. Dessa säkerhetshot medför att uppbyggnaden av det nya totalförsvaret redan i förhand riskerar att bli obsolet.  Uppsatsens syfte är att utifrån en explorativ kvalitativ intervjustudie skapa djupare helhetsförståelse för hur Sverige, utifrån ett civilt och militärt perspektiv, kan skapa ett framtidssäkert totalförsvar. Ett totalförsvar som är verkningsfullt mot både samtida och framtida säkerhetshot som orkestrerats av en statsaktör med antagonistiska avsikter.  Den explorativa strategin och användandet av grundad teori har resulterat i att studien både tillför ny empiri och teoribildning till krigsvetenskapen. Resultatet påvisar att det krävs en allomfattande nationell kontinuitetsförmåga för att kunna skapa ett framtidssäkert totalförsvar som verkningsfullt kan hantera både kända och okända säkerhetshot. Kontinuitetsförmågan uppnås genom att skapa förståelse, stabilitet, anpassningsbarhet och handlingsutrymme.

This thesis concerns the changing predispositions and conditions for contemporary meaning-making in school education. From a socio-cultural perspective, multimodal theory formation is used to find suitable tools and concepts for developing teaching and learning. The overall aims are to investigate and conceptualize meaning-making in school in the frame ofmultimodal theory. Firstly, the research questions are concerned with how teachers work with written; paper-based, expository texts, and secondly, with students' meaning-making, working with meaning-offerings from different modes and media. This is followed by questions surrounding the predispositions for a multimodal view in the Swedish curriculum outline. Finally, the consequences for the role of fiction in education, using multimodal theory formation as a framework are addressed. The thesis presents two empirical studies which investigate meaning-making in upper secondary education, followed by critical discussions of the cmTiculum outline and the role of fiction. The empirical data was collected using methods inspired by ethnography in classes taking social sciences and media courses. The analyses were inspired by multimodal research, and the main analytical tools consist of a discourse framework and model inspired by Roz IvaniC, the Leaming Design Sequence developed by Staffon Selander, the wheel of multimodality and the pedagogy of multiliteracies, both developed by the New London Group and Bill Cope and :Mary Kalantzis. The first study focuses on the teachers' perspective in trying to develop students' meaning-making through written, paper-based expository texts. Analyses within the discourse framework and design layer model are used to describe the teachers' practical theory. The wheel ofmultimodality is used to differentiate the meaning-offerings used in class, and the pedagogy of multiliteracies is used to describe and analyze the discussions in groups and with the teacher. Results highlight three major possibilities for working with written, paper-based expository texts: a vvider view on meaning-making, meaning-offerings encompassing several modes and media, and the teacher's modeling ofthe reading through discussion. The second study describes and analyzes meaning-making and design in learning \vith meaning-offerings from different modes and media from the students' perspective. The analytical tools are the wheel of multimodality, the Learning Design Sequence and the further-developed pedagogy of multiliteracies. Results show a similarity in meaning-making regardless of mode and media, staiiing with the visual mode and with the students focusing their efforts on comprehending the meaning-offering. This can be explained by lack of clarity and lack of guidance which are seen as obstacles for learning. The discussions surrounding the curriculum outline and the role of fiction show that, in using a multimodal theory formation frame, the curriculum does not explicitly support a multimodal view on meaning-making and that fiction can not be seen as unique due to neither mode nor media. The results suggest that multimodal theory formation gives access to tools that are useful in developing students' meaning-making according to the predispositions and conditions oftoday, in which reading development is viewed as part of developing meaning-making as a who lei and that meaning-making in school should be based on a non-hierarchical and inclusive view on modes and media to create a readiness and a flexibility to meet demands of a rapidly-changing society. As a consequence, the curriculum outline needs to be reworded and the role of fiction in education needs to be problematized.

Dynamisk pedagogik är en metod där man utifrån en demokratisk värdegrund arbetar med individers och gruppers kommunikativa och kreativa processer för att medverka till ökad självkännedom. Dynamisk pedagogik har funnits på Lärarhögskolan i Stockholm sedan mitten av 1960-talet och till en början som ämnet skapande dramatik i förskollärarutbildningen. Dan Lipschütz är upphovsmannen till metoden.

Uppsatsens syfte är att beskriva och tolka vad som ligger bakom den dynamiska pedagogikens uppkomst och utveckling under perioden 1926 – 2007. Jag anser att 1966 var det mest betydelsefulla året för den dynamiska pedagogikens utveckling. Då benämndes metoden och den fick ett eget utbildningsinstitut, Kordainstitutet.

I min studie har jag jämfört Dan Lipschütz livsberättelse med ”en berättelse om den dynamiska pedagogiken” och sökt efter parallella företeelser, vilket innebär att jag funnit upplevelser och erfarenheter från hans liv som medverkat till att forma den dynamiska pedagogiken.

Uppsatsens metoder är livsberättelsen, den kvalitativa forskningsintervjun samt litteraturstudier. Jag utgår från ett kvalitativt forskningsperspektiv med en hermeneutisk tolkningsansats. Arbetet innehåller såväl tolkande som deskriptiva delar.

Studien visar att formandet av den dynamiska pedagogiken har skett i en tid som var mottaglig för de idéer som metoden representerar. Såväl idéer, teorier som viktiga personer med specialkunskaper i den dynamiska pedagogikens olika delar har varit avgörande för metodens formande och uppkomst, där Dan Lipschütz med sin speciella kompetens varit den sammanhållande faktorn.

What is manoeuvre and why is it important to comprehend its implication on contemporary naval theory? During the initial stages of the study a confusion regarding the use of manoeuvre as a concept was identified. The purpose of this concept analysis is to pinpoint the contents of the concept of manoeuvre for the field of war studies to enable further studies on the subject. The study utilises John Gerring’s meta theory Conceptual Goodness consisting of eight criteria used for concept analysis in social sciences. The study examines the three concepts of manoeuvre by Raoul Castex, maneuver by Milan Vego and maneuver by Wayne P. Hughes. The study confirms that a confusion regarding the understanding of the concept exists in contemporary naval though. It has also shown that manoeuvre acts as an important enabler for other processes on the field of battle. Both as a conceptual idea of how war can be fought and in the physical matter of moving platforms. The concluding discussion argues that well-defined concepts are essential for further empirical studies on theories and phenomena.

This study seeks to explore how Swedish textbooks in religion for upper secondary school presents East Asian teachings. The main focus will be on Confucianism, Daoism and Shinto. The aim is to explore how textbook authors relate to the Western concept of reli-gion when they describe the three East Asian teachings. Where do the authors choose to put the most emphasis when the coverage of the textbooks is limited? The study is done by qualitative text analysis as method. The theoretical perspective used is primarily critical religion theory. Five textbooks of religion for upper secondary school were studied and show in the results the different themes found in the texts regarding East Asian teachings. The analysis shows that Confucianism, Daoism and Shinto are presented in the textbooks as something different compared to the world religions. Occasionally the three teachings are portrayed as obsolete. By using a critical religion theory, it seems that the textbook authors were occasionally trying to fit in the teachings as sui generis religion. The authors seem to be aware that religious practice can be different in East Asia than it is generally done in the west. This study should be of help to Swedish religion studies teachers when educating in the subject. It is easy to fall into the trap of explaining foreign teachings through sui generis religion. By being critical before deciding to make use of Swedish textbooks in religion we can avoid reproducing unfair notations of East Asian teachings.

From an academic perspective, the discipline of war studies is still underdeveloped. There is a lack of metatheoretical research compared to other social science research, despite the fact that it faces the same ontological and epistemological challenges as other sciences. Furthermore, a lack of understanding different phenomena diminishes precision in language and thus also the ability to stand on the shoulders of giants and contribute to the common body of knowledge. The aim of this study was to contribute to an increased understanding of the phenomenon of sea power in war studies. Hence, this study, based on Hulterström & Widén's philosophical and metatheoretical theory on combat, sought to answer the following questions: (1) How can different views on the phenomenon of sea power in the field of naval theory be categorized? (2) How can different perspectives of the phenomenon of sea power in the field of naval theory be understood? Firstly, the results of the study show that different views on the phenomenon of sea power can be categorized using the three perspectives: Brian Crisher & Mark Souva's view of sea power as a physical perspective, Geoffrey Till’s as a social perspective and Jacob Børresen’s as a human-centered perspective. Secondly, the results of this study show that sea power, like combat, changes character and significance depending on the perspective of a theorist. On the basis of these results, one conclusion is that Hulterström & Widén’s theory is fruitful for the analysis and categorization of phenomena other than combat. Additionally, by conceptualizing different perspectives, the author’s modified analysis tool can be seen as new way to approach the phenomenon of sea power.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion.
Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion.
Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.

Färger och kulörer på väggar, tak, möbler och inredningstextilier har studerats utifrån ett tvärvetenskapligt, hantverks- och konserveringsvetenskapligt perspektiv. Forskargruppen har specialistkompetens inom kemi, fysik, konservering, etnologi och konstvetenskap. Teoretiskt och praktiskt utgår analyserna i studien från själva görandet, dess kulturella och sociala kontext, materiella förutsättningar och resultat samt de val som är involverade i varje enskild procedur i hantverksprocessen. I analysen samverkar flera tidskikt. Undersökningen utgår från 1700- och 1800-talens fasta och lösa interiörer i hälsingegårdar, bland annat de sju världsarvsgårdarna, och museisamlingar. Det unika med forskningsprojektet har varit att kombinera humanistisk teoribildning med naturvetenskaplig analysmetodik. Med ett konstteknologiskt källforskningsperspektiv har en holistisk bild av detta materiella och immateriella kulturarv erhållits.