Academic literature on the topic 'Terapeutisk allians'

Lo scopo di questa indagine esplorativa č quello di indagare la costruzione dell'Alleanza Terapeutica (AT) con pazienti dipendenti da eroina in trattamento nei Ser.T. della regione Toscana. Hanno partecipato all'indagine trenta terapeuti in servizio presso i Ser.T. di ognuna delle 12 ASL della regione Toscana. Gli strumenti utilizzati sono: il Working Alliance Inventory (WAI) (Horvath, 1981, 1982), un'intervista semistrutturata per raccogliere le opinioni dei terapeuti, una scheda per annotare i dati degli utenti. Dai risultati emerge che alcune caratteristiche dei pazienti risultano influenzare negativamente la costruzione dell'AT. Di fronte a queste caratteristiche, sembrano esistere importanti differenze circa le modalitŕ con cui i terapeuti intervistati costruiscono l'AT, per aumentare la durata dell'intervento, ridurre il drop out e aumentare cosě l'efficacia del trattamento.

INTRODUÇÃO: O estabelecimento de uma aliança terapêutica de boa qualidade em uma psicoterapia psicanalítica é fundamental para o processo terapêutico. Este estudo avaliou a influência do nível de funcionamento defensivo do paciente na qualidade da aliança terapêutica estabelecida durante a psicoterapia. MÉTODO: Para avaliação da qualidade da aliança estabelecida, pacientes em psicoterapia psicanalítica e seus respectivos terapeutas responderam ao Helping Alliance Questionnaire (versão paciente e versão terapeuta, respectivamente). O nível defensivo foi inferido através da Escala de Funcionamento Defensivo proposta no Manual de Diagnóstico e Estatística das Perturbações Mentais, quarta edição, texto revisado. RESULTADOS: Não houve associação entre o estabelecimento de uma aliança terapêutica de boa qualidade e o nível defensivo do paciente. No entanto, houve diferença significativa quando a versão do terapeuta foi comparada com a respondida pelo paciente: os pacientes estabeleceram uma aliança terapêutica de melhor qualidade em relação a seus terapeutas do que o inverso. CONCLUSÕES: O fato de a aliança terapêutica de boa qualidade ter se estabelecido independentemente do nível defensivo do paciente sugere que o treinamento e as características pessoais do terapeuta podem levar a uma capacidade de conectar-se com o paciente, apesar do grau de comprometimento do seu funcionamento psíquico.

- The authors aim to deepen the concept of timing. They focus on the internal and external facts used by the analysts in the choice of when to interpret. Following an accurate historical examination of the concept of timing, some detailed clinical material is presented. A specific greed is articulated as an instrument used to deepen those aspects that have an influence on the analyst's choice of the timing of interpretation. Evidence shows that countertransference factors are determinant in the choice of the timing thus giving shape to unconscious resistances that delay interpreting. The Authors show how the capacity to work through and self analysis allow instead to maintain the awareness of the ongoing psychoanalytic processParole chiave: timing, alleanza terapeutica, role responsiveness, griglia, teorie implicite, controtransfertKey words: timing, therapeutic alliance, role responsiveness, grid, implicit theories, countertransference

Latar Belakang: Bawang putih adalah jenis tanaman sayuran umbi dari Allium sativum L. Bawang putih telah digunakan sebagai pengobatan herbal selama ribuan tahun karena senyawa aktif di dalamnya. Senyawa aktif sebagai antioksidan yang terdapat dalam kandungan bawang putih memegang peranan sangat penting untuk mencegah kerusakan sel dan organ dari proses oksidasi yang diakibatkan karena peningkatan radikal bebas oleh asap rokok. Tujuan: Mengidentifikasi efek protektif dari bawang putih berupa antioksidan terhadap radikal bebas. Metode: Menggunakan studi literature dari jurnal penelitian nasional maupun internasional dengan cara meringkas topik pembahasan dan membandingkan hasil yang disajikan daam artikel. Hasil: Bawang putih banyak diteliti sebagai antioksidan alami karena memiliki senyawa aktif organosulfur yang memiliki khasiat sebagai bahan terapeutik berupa antibakteri, antivirus, anti jamur, anti thrombotik, antibiotik, antikanker, antioksidan, immunomodulator, antiinflamasi, dan efek hipoglikemik. Zat organosulfur tersebut berupa flavonoid, adenosin, ahoene, dan alliin. Allyl tiosulfat, yang berasal dari alliin melalui proses alliinase bertanggung jawab dalam proses penurunan lipid, antikanker, dan antioksidan. Hasil dari berbagai macam penelitian, telah terbukti bahwa bawang putih local siung tunggal memiliki kandungan antioksidan yang lebih dibandingkan jenis lainnya. Penelitian terdahulu juga membuktikan bahwa dengan metode DPPH, aged garlic dengan pelarut etanol memiliki antioksidan yang lebih tinggi dibandingkan fresh garlic dan dengan pelarut air. Kesimpulan: Dari berbagai macam bawang putih yang ada, telah terbukti bahwa yang memiliki khasiat antioksidan lebih adalah bawang putih local siung tunggal dan aged garlic dengan pelarut ethanol dibandingkan fresh garlic serta senyawa aktif yang paling penting berupa allyl thiosulfat.

- Davide 31 yrs. old patient suffering from Avoidant Personality Disorder and treated with Metacognitive Interpersonal Therapy (Procacci e Popolo, 2003; Procacci, Petrilli, Dimaggio, 2003). He had difficulties to identify his own thoughts and feelings, mindreading difficulties and was not able to detach from his own schemadriven representations of the others. Treatment was initially focused on identifying the range of feelings he experienced in stressful interpersonal conditions: it emerged that the patient representated the self as inadequate and constantly fearing the anticipated harsh critiques from the others. He felt embarassed and socially rejected or humiliated, and these feeling lead him to isolate in order to avoid critiques and suffering. As a consequence he felt different and distant from the others or sometimes reacted with anger to the anticipated stigmatisation. The therapy helped him in recognising positive aspects of the self. A constant regulation of the therapeutic relationship was needed in order to prevent alliance ruptures and prevent early dropout. At the end of treatment patient was more able to understand that his fears of being judged were more the consequences of his life history than the actual trend of relationships.Key Words: Avoidant Personality Disorder; Therapeutic Relationship; Metacognition; Interpersonal Cycles.Parole chiave: disturbo evitante di personalitŕ; relazione terapeutica; metacognizione; cicli interpersonali.

Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.    Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans.

SammanfattningAtt söka någon form av samtalsbehandling kan vara ett sätt för människor att få hjälp med problem som man upplever att man har fastnat i. Något som inom forskningen alltmer har uppmärksammats är behandlingsrelationens betydelse i samtalsbehandlingen, där det har visat sig att en god relation mellan samtalsledaren och klienten har en stor betydelse för behandlingsutfallet. Alliansbegreppet är något som i detta sammanhang alltmer har lyfts fram och fokuserar på samförstånd och samarbete mellan klient och samtalsledare. Denna uppsats är en kvalitativ studie som undersöker hur man som samtalsledare skapar en god allians till klienten samt hur man upprätthåller den i svåra samtal. I studien har fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer/psykologer/psykoterapeuter genomförts. Resultatet visade att en god allians är viktig för behandlingsresultatet  och handlar om en ömsesisdig relation där man i samförstånd arbetar mot ett gemensamt mål. Det framkom också att klientfaktorer , terapeutfaktorer samt faktorer som yttre ramar har betydelse vad gäller förutsättningar för att en god allians ska kunna skapas men det är den professionelles förmåga att navigera i samspelet med klienten som har störst betydelse. Vidare visade resultatet att för att kunna upprätthålla en god allians även när man möter prolem i samtalet är det viktigt att den professionelle synligör problemen samt på ett adekvat sätt hanterar sina känslomässiga reaktioner.

Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes.
Today's information society, is offering new ways to interact, to establish relationships and maintain contact between people.Technology and therapy is a way to maintain a therapeutic relationship with the help of Skype as an information technology tools. The purpose of the study is to examine psychotherapist’s experiences of the therapeutic relationship in psychodynamic psychotherapy via videocommunication. Research questions focuses on the psychotherapists' use of psychodynamic theories, the description of the therapeutic relationship and how the therapeutic alliance is being built in videocommunications. The study was a qualitative research approach with a hermeneutic method. Six therapists who pursued therapy via Skype were interviewed. The results show that therapists felt that there was a distance in the relationship which could be used positively to investigate deeper into the therapy. The therapies became wordier as transferense and countertrancferences could not be identified as easily as in a physical meeting. The therapeutic alliance felt more fragile on Skype. Discussions from the study shows in order to pursue a psychodynamic psychotherapy on Skype the therapists needed to adapt the theory to the technology. The distance in the relationship was used as a means of therapy to be developed into insight therapy but could also seem to strengthen the defenses.

Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan terapeuters förmåga till medveten närvaro och patienters skattningar av upplevd allians. Undersökningsgruppen bestod av 6 terapeuter med minst grundläggande psykoterapeututbildning. Alla terapeuterna jobbade på samma mottagning för unga vuxna. Patientgruppen bestod sammanlagt av 282 patienter, 16-22 år som alla var kopplade i olika antal till de sex medverkande terapeuterna. Patientskattningarna var utförda under hela 2015 på samtal 1, 2 och 3 vid den berörda mottagningen. Självskattningsinstrumentet KIMS (Kentycky Inventory of Mindfulness Skills) administrerades vid samma tidpunkt för samtliga terapeuter.   Ingen signifikant samvariation kunde uppmätas mellan terapeuternas helskalemått på KIMS och SRS (Session Rating Scale) hos patienterna för samtal 1, 2 och 3. Endast vid indelning i delskalemått kunde en signifikant korrelation påvisas (.160 på 0.01 nivå) mellan KIMS delskala “Agera med Medvetenhet” och samtal 2. Takeffekt kunde uppmärksammas på SRS skattningarna och terapeuterna fick höga poäng på KIMS. Resultatet på KIMS visar på att terapeuterna hade en hög grad av medveten närvaro och patienternas skattningar av upplevd allians visar på höga värden. Diskussion om möjliga confounders lyfts fram för att problematisera resultaten.

Bakgrund: Den terapeutiska alliansen är den relation som uppstår mellan den professionella och patienten i behandlingskontexten. Tidigare forskning, som vanligtvis vinklas från den professionellas perspektiv, har visat att en terapeutisk allians gynnar patientens återhämtning och tillfrisknande. Detta är något som både de professionella och patienter anser vara en positiv grund för ett återhämtningsinriktat arbete och därför har vi i denna studie valt att ha vinkeln från ett patientperspektiv. Den form av självskadebeteende som tas upp i denna uppsats är den som inte är av intentionen att ta sitt liv. Vanliga orsaker för självskadebeteende är för att slippa uppleva tomhetskänsla, straffa sig själv eller för att hantera jobbiga känslor. Teorierna som använts vid analysen av den insamlade datan är objektrelationsteorin och anknytningsteorin, då dessa teorier tar upp erfarenheter från tidigare relationer som kan komma att påverka nutida och framtida relationer och kan påverka individernas tillfrisknande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den terapeutiska alliansen, vid behandling av självskadebeteende och eventuell bakomliggande problematik hos unga kvinnor mellan 20–29 år. Vi ville ta reda på om patienter med erfarenhet av behandling vid självskadebeteende anser att den terapeutiska alliansen hade en gynnande effekt vid behandlingen. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både fysiskt och online. Vi valde att intervjua fyra tidigare patienter då vi anser att deras egenlevda erfarenhet och deras infallsvinkel av den terapeutiska alliansen är viktig att både lyfta och synliggöra då deras röst sällan har blivit hörd i tidigare forskning.Resultat: Resultatet i denna studie har visat sig i fyra olika teman. Dessa teman är ”problematik kopplat till självskadebeteende”, ”önskvärda egenskaper hos professionella”, ”icke önskvärda egenskaper hos professionella” och ”hjälpande relationer utanför vården”. Genomgående för alla teman är att den terapeutiska alliansen är en viktig grund för patientens tillfrisknande, och att den professionellas bemötande är av stor vikt vid detta relationsskapande. Detta då grunden för att en behandling ska ha ett positivt utfall då relationen mellan professionell och patient är av betydelse för att patienten ska känna trygghet och förtroende för den professionella. Grunden för en fungerande relation, vilket skapar den terapeutiska alliansen, är att patienten känner en trygghet i att möta den professionella i varje enskilt möte. Konklusion: Det vi kom fram till i denna studie var att den terapeutiska alliansen har en stor betydelse och inverkan för hur patienterna upplever behandling, och därmed hur utfallet av behandlingen blir. Intervjupersonerna föredrog professionella som mötte dem med trygghet, lugn, värme, omsorg och vid behov vågade gå utanför ramarna. Behovet är stort för att möta varje enskild individs individuella behov och den terapeutiska alliansen behövs för att varje patient ska känna sig sedd och hör och bli mött precis där den befinner sig – i varje enskilt möte. Nyckelord: Terapeutisk allians, självskadebeteende, relationer.
Background: The therapeutic alliance is the relationship that arises when the professional and the patient meets during treatment. Previous research, which often is from the professional’s perspective, has shown that the therapeutic alliance promotes a positive outcome for the treatment. This is something that both professionals and patients consider to be a positive basis for the recovery-oriented practice. That is why we have decided to have the patients perspective in this study. The form of self-harm we are writing about in this study is the non-suicidal self-injury. Self-harming is a common thing to do when to avoid experiencing feelings of emptiness, to punish yourself or to deal with tough feelings. The theories that has been used to analyze the collected data is object relation theory and attachment theory. We chose to use these two theories because both of them describe previous relationships that might affect present and future relationships and that might also affect the recovery of every individual. Purpose: The purpose of this study is to explore the importance of therapeutic alliance, when treating young females between 20-29 years with non-suicidal self-injury and other underlying issues. We wanted to find out if the patients with experience of treatment for self-harm considers that the therapeutic alliance had a beneficial effect during treatment. Method: This study is a qualitative study with semi structured interviews, done both in real life and online. We choose to interview four previous patients that have own experience from mental illness and self-harm, that is because we consider their angle of the therapeutic alliance is important to make visible, because their voice rarely has been heard in previous research. Results: The results of this study have been shown in four different themes. These themes are; ”problems related to self-harming”, ”desirable characteristics with professionals”, non-desirable characteristics with professionals” and ”helpful relationships outside of professional care”. The common thing for all of these themes are that the therapeutic alliance is an important basis for the patients recovery, and how the professional chooses to meet and help the patient is of great importance to create a good relationship. A positive outcome for a treatment has its basis in the relationship between the professional and the patient, and the patient needs to trust and feel safe in that relationship. The basis is that the patient feels safe every single time that the patient meets the professional. Conclusion: What we found in this study was that the therapeutic alliance has a big difference and impact when it comes to the patient's experience of the treatment. And that also affects the outcome of the treatment. The people that we interviewed preferred professionals that had characteristics such as being safe, calm, caring and when necessary dared to break some rules. These days the requirement to meet every individuals needs is big and the therapeutic alliance is needed so each patient can feel seen, heard and get the attention it needs - in each individual meeting. Keywords: Therapeutic alliance, self-harm, relations.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom att patienternas ambivalens ofta bottnar i en rädsla för att bli frisk. Speglingar, lyhördhet och bekräftande används för att visa för patienterna att man som behandlare har förståelse för sjukdomen. Tillit, förståelse och bekräftande ses som avgörande faktorer för den terapeutiska alliansens utveckling. Mer individanpassad vård eftersöks för att förbättra behandlingen för patienter med ätstörningsproblematik.

Inledning:Psykisk ohälsa bland unga blir allt vanligare. I familjebehandling riktad mot unga är det viktigt att även föräldrar etablerar en allians till den behandlande terapeuten för att det ska vara verkningsfullt. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) är en behandlingsform som involverar den unge samt minst en förälder och där det är förväntas att den deltagande föräldern ska vara personligt engagerad. För detta krävs en terapeutisk allians mellan förälder och terapeut.  Frågeställning: Hur har Bordins tre aspekter av terapeutisk allians -  relation, arbetssätt och mål - upplevts av föräldrar som deltagit i ABFT. Metod:Fem föräldrar som deltagit i ABFT med sina barn har var och en för sig deltagit i en semistrukturerad intervju vars huvudteman har varit Bordins tre centrala aspekter av terapeutisk allians, relation, arbetssätt och mål. Informationen har sedan analyserats och underteman har skapats utifrån materialet. Resultat:Föräldrarna uttrycker på olika sätt att de upplevt en terapeutisk allians med den behandlande terapeuten. De aspekter av en terapeutisk allians som handlar om relationen samt arbetssättet blev tydligast uttryckta som alliansfaktorer av deltagarna. Aspekten som handlar om målsättning med terapin verkar vara en mer implicit aspekt av den terapeutiska alliansen. Diskussion:Något som beskrevs som viktigt av deltagarna var den ”icke-terapeutiska” hållningen hos terapeuten. Något som upplevdes hämma relationen var att sessionerna filmades. Deltagarna upplevde sättet som metoden utfördes på som professionell och tydlig. Inget i terapeutens sätt att jobba har upplevts som obehagligt eller kränkande. Deltagarna hade svårigheter att uppfatta terapeutens målsättning utan svarade mest utifrån sitt eller sina barns målsättning på behandlingen.

Studiens syfte var att undersöka vilka metoder/interventioner som är verksamma för att reparera alliansbrott i psykoterapi. Tre frågeställningar formulerades. (1) vilka typer av forskning finns om alliansreparerande metoder/interventioner? (2) vilken typ av interventioner beskrivs i studierna? (3) har interventionerna effekt på ökad allians och behandlingsutfall? Systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar valdes som metod. Litteratursökning genomfördes i flera steg med hjälp av PsycINFO. Sökorden Therapeutic Alliance, Rupture och Repair resulterade slutligen i 64 träffar. Därefter gallrades artiklar som inte besvarade frågeställningarna bort viket ledde till att 11 artiklar analyserades noggrant i en datamatris. Resultaten visade att det fanns stor variation i designen för de utvalda studierna. Verkningsfulla interventioner återfanns inom ramen för BRT (brief relational therapy) och AFT (alliance focused training). Reparation av allians rupturer beskrevs som centralt i alla studierna. Slutsatsen var att det är viktigt att hitta en balans mellan psykoterapeutisk teknik och relationella/emotionella aspekter av det psykoterapeutiska arbetet.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser: - Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet. - Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner. - Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter. - Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter.