Academic literature on the topic 'Termisk komfort'

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga. Resultatet har ställts mot konstruktionsvariablerna kvadratmetervikt och masktäthet med hjälp av linjär regression för att eventuella samband skulle framträda. Vidare har en enkätundersökning utförts med syfte att ge en bild av hur användaren av textil sågskyddsutrustning i form av sågskyddsbyxor uppfattar komforten eller bristen därav i ett sådant plagg. Resultatet av materialtesterna tyder på en stor variation vad gäller de testade egenskaperna. Störst var variationen i vätskeledningsförmåga och därefter ångmotstånd. Lägst var variationen i luftgenomsläpplighet. Genomgående var att inget material var bäst eller sämst i alla tester, utan materialen fick spridda placeringar räknat över de tre testmetoderna. Resultatet för de två foder som var med i testerna tyder på att val av foder kan få stor betydelse. Framförallt för vätskeledningsförmågan, där skillnaden mellan de två fodren var som störst. Resultatet av enkäten tillsammans med den genomförda litteraturundersökningen visar på att just termisk komfort är av största betydelse för användaren av textil sågskyddsutrustning. Det trots att även andra komfortbrister nämndes av de som svarade på enkäten. Genom att branschen anammar och arbetar vidare med resultatet av det här arbetet skulle lägsta nivån för termisk komfort hos sågskyddstextil kunna stiga. Dessutom skulle arbetet kunna bidra till en ökad medvetenhet hos branschen kring riskerna med för låg termisk komfort i skyddsutrustning.
Program: Textilingenjörsutbildningen

Då varje människa tillbringar större del av dagen inomhus så är det viktigt att ha en bra termisk komfort, efter som den termiska komforten påverkar upplevelsen på jobbet i hemmet eller i skolan. Människor kan påverkas negativt när den termiska komforten inte uppfyller kraven.   Syftet med undersökningen är att undersöka hur lågtemperaturssystemens förmåga är med avseende på termisk komfort och om de uppfyller kraven. Undersökningen använder beräknings data från tidigare utfört arbete då beräkningarna valideras av jämförelse mot andra undersökningar.   I detta arbete undersöker vi skillnader mellan golvvärme och luftvärme, där vi ser hur de olika systemen jämförs mot varandra under kontrollerade förhållanden med avseende på termisk komfort. De olika systemen som undersöks är luftvärme som är placerad under tak, luftvärme placerad under ett fönster, golvvärme som är jämnfördelad över golvet och golvvärme jämnfördelad med extra slingor under fönster. I undersökningen utförs en litteraturstudie som kommer att ligga till grund för vad ämnet för lågtemperatur innefattar samt hur de olika systemen fungerar och hur dessa kan användas som lågtemperaturssystem. Då i denna undersökningen så beaktas operativa temperaturen PMV, PPD och dragindex för att få en bra uppfattning hur den termiska komforten upplevs med avseende på golvvärme och luftvärme. Undersökningen har gett goda resultat då skillnaden i termisk komfort mellan de olika systemen har varit minimala och uppfyllt alla krav enligt BBR. Resultaten har jämförts mot tidigare gjorda undersökningar av lågtemperaturteknik och resultaten sammanfaller bra med små avvikelser. För att välja ett av de fyra systemen som har visats bättre resultat med hänsyn på termisk komfort så har golvvärme med extra slingor under fönster bevisats vara det bättre alternativet, då PMV och PPD samt drag ligger under rekommendationen för termisk komfort.
When most people spend a larger part of the day indoors, it is important to have a good thermal comfort, as the thermal comfort affects the experience that you perceive when you are at work, at home or at school. This may then affect the health if the thermal comfort does not meet the requirements. The purpose of the survey is to investigate low temperature system performance in terms of thermal comfort and if it meets the requirements. The survey uses calculation data from previously performed surveys, as the calculations are validated by comparison with other surveys. In this survey we explore the differences between floor heating and air heating, where we look at how the different systems are compared to each other under controlled conditions regarding thermal comfort. The different systems under investigation are air heating placed on the wall, air heating placed under a window, floor heating evenly distributed over the floor and floor heating that has extra loops under windows. The study will carry out a literature study that will be based on the topic of low temperature and how the different systems work and how they can be used at low temperatures. In this survey, the operating temperature PMV, PPD and DR-index are considered to get a good idea of how thermal comfort is experienced regarding floor heating or air heating. The survey has given good results, since the difference in thermal comfort between the different systems has been minimal and fulfilled all BBR requirements. The results have been compared to previous studies of low temperature technology, as the results coincide well with minor deviations. To choose one of the four systems that have been shown superior in terms of thermal comfort, floor heating with extra loops under windows has been proven to be the better option, as PMV and PPD as well as values are below the recommendation for thermal comfort.

Termisk komfort har en avgörande roll för människors välmående och trivsel i inomhusmiljöer. Alltför ofta underskattas materialens betydelse för termisk komfort och ventilationssystem överskattas, men faktum är att grundförutsättningar för termisk komfort påverkas mest av materialrelaterade faktorer. Exempelvis så fort vi stiger in i ett rum, börjar vi förlora och erhålla värme till och från olika material i vår omgivning på grund av materialens strålningsegenskaper, när vi går barfota på ett golv som är svalare än vår fot börjar värme strömma från vår fot till materialet på grund av materialets värmeledningsegenskaper och vid svängningar i utomhustemperaturen är det i första hand materialens värmetröghet som avgör jämnheten för inomhustemperaturen. Rapportens syfte kommer ligga i identifikation av egenskaper som påverkar termisk komfort iträ- och betongkonstruktioner, samt att undersöka i vilken utsträckning dessa egenskaper som påverkar termisk komfort skiljer mellan materialen. Trots att det finns tillräckligt mycket kunskap relaterad till byggmaterial för att besvararapportens syfte, saknas det en studie som utrett och jämfört vilka egenskaper som skiljer mellan trä- och betongkonstruktioner och i vilken utsträckning i avseende på termisk komfort. Av den anledningen kommer denna rapport att vara en forsknings- och litteraturöversikt, men är unik på så sätt att analysen binder samman byggnadsmaterials egenskaper och termisk komfort. Det byggnadsmaterialet vars egenskaper skapade bäst grundförutsättningar för rekommenderad termisk komfort visade sig vara betong. Den största anledningen är betongens höga värmetröghet, med andra ord betongens förmåga att lagra värme från dagen då det är varmare och släppa ut på natten då det är kallare, vilket bidrar till att en relativt jämn innetemperatur uppnås.
Thermal comfort has a decisive role for the well-being and overall comfort for humans in indoor environments. Too often, the importance of materials is underestimated for thermal comfort and ventilation systems are overestimated, but the fact is that basic conditions for thermal comfort are mostly affected by material related factors. For example, as soon as we walk into a room, we begin to lose and gain heat to and from different material in our environment because of the radiation properties of the material. When we place a warm foot on a cooler floor, heat will flow from our foot to the material due to the thermal conductivity of the material and when fluctuations occur in the outdoor temperature, it is primarily the thermal effusivity of thematerial that determines the smoothness of the indoor temperature. The purpose of this report is to identify the properties that affect thermal comfort in wood and concrete structures, as well as to investigate to which extent these properties affecting the rmalcomfort differ between the materials. Although there is enough knowledge related to building materials to answer my purpose, there is no study that analyses and compares which characteristics distinguish between wood and concrete structures and to what extent in terms of thermal comfort. For this reason, this report will be a research and literature review, but it is unique in that it binds together building materials characteristics and thermal comfort. The building material whose properties created the best conditions for recommended thermal comfort proved to be concrete. The biggest reason is the high thermal effusivity of concrete, in other words, the ability to store heat during the day when it is warmer and release it at night when it is colder, which results in a relatively even internal temperature.

Alsters förskola öppnade sin verksamhet i oktober 2013. Eftersom det är så pass nybyggt har det inte genomförts någon utvärdering av inomhusklimatet. Därför vill Karlstads kommun genomföra denna undersökning. Undersökningen inriktar sig mot termisk komfort och luftkvalitet. Alsters förskola är byggd för att uppfylla Forum för energieffektiva byggnaders (FEBYs) krav för passivhus från år 2009. Om kraven uppfylls kommer Alsters förskola att vara den första förskolan i Sverige som uppnår de kraven. Att bygga enligt kraven för passivhus är ett förhållandevis nytt sätt att konstruera en byggnad. Passivhus eftersträvar en välisolerad, tät och energisnål byggnad. Utifrån denna undersökning ska det gå att avgöra om det energisnåla utförandet påverkar inomhusklimatet. Resultatet ska kunna användas till att avgöra om förskolor kan byggas som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de bästa inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet. För att undersöka inneklimatet gjordes mätningar under flera verksamhetsdagar på några utvalda klimatfaktorer. Lufttemperaturen, relativa fuktigheten, koldioxidhalten och golvtemperaturen mättes under hela verksamhetsdagen och mätvärdena loggades var femte minut. Utöver dessa mätningar undersöktes den operativa temperaturen och luftrörelserna i lokalerna. En enkätundersökning gjordes med personalen som komplement till mätningarna och för att få brukarnas uppfattning av inneklimatet. Resultatet från de ifyllda enkäterna bearbetades av Arbets- och Miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Utifrån resultatet från mätningarna och enkätundersökningen togs tre föreslagna driftfall fram för att förbättraöka den termiska komforten och luftkvaliteten. Energiberäkningsprogrammet VIP-Energy användes för att simulera dessa driftfall. Till hjälp vid framtagningen av modellen som användes vid simuleringarna användes energiberäkningen som gjordes till förfrågningsunderlaget. Energiberäkningen från förfrågningsunderlaget jämfördes i sin tur med den uppmätta elanvändningen på Alsters förskola för att kunna avgöra trovärdigheten i simuleringsresultatet. Mätningarna och enkätundersökningen visar att det är bra termisk komfort och luftkvalitet på Alsters förskola. Det finns dock några faktorer som går att förbättra. Torr luft och för hög inomhustemperatur är det som tydligast poängteras. Simuleringarna visar att de injusteringar som kan tänkas genomföras för att uppnå bättre termisk komfort och luftkvalitet inte kommer att öka energianvändningen så att FEBYs krav för passivhus inte uppfylls. Detta bekräftar att det är möjligt att bygga förskolor som passivhus i liknande klimat och ändå uppnå de högsta inomhusklimatklasserna för termisk komfort och luftkvalitet.
Alsters preschool opened its operation in October 2013. Since it is so newly built, there has been no evaluation of the indoor climate. Therefore Karlstads municipality wants to carry out this study. The study focuses on thermal comfort and air quality. Alsters preschool is built to fulfill the Forum for Energy Efficient Buildings (FEBYs) requirements for passive houses from the year 2009. If the requirements are fulfilled, then Alsters preschool will be the first preschool in Sweden to do so. Building according to the requirements for passive houses is a relatively new method of constructing a building. Passive houses seek a well-insulated, dense and energy-efficient building. Based on this study it should be possible to determine if the energy-efficient execution is affecting the indoor climate. The results will be used to determine whether preschools can be built as a passive house in similar climates and still attain the best indoor climate classes for thermal comfort and air quality. To investigate the indoor climate, measurements were made over several operation days in selected climatic factors. The air temperature, relative humidity, carbon dioxide concentration and the floor temperature was monitored throughout the operation day and the measurements were logged every five minutes. In addition to these measurements the operative temperature and air movements was examined in the premises. A survey was done with the staff as a supplement to the measurements and to get the users' opinion of the indoor climate. The results from the completed questionnaires were processed by the Department of Occupational and Environmental Medicine at Örebro University Hospital. Three suggested operating cases were developed based on the results from the measurements and the survey to improve the thermal comfort and air quality. The energy calculation program VIP-Energy where used to simulate these operating cases. The energy calculation that was made for the contract documents was a big help when the VIP-model was developed. The energy calculation from the contract documents was also compared with the measured electricity at Alsters preschool in order to determine the credibility of simulation results. The measurements and the survey show that there is good thermal comfort and air quality in Alsters preschool. However, there are some factors that can be improved. Dry air and high indoor temperatures, are those factors that get the worst results. The simulations show that the adjustments that may be implemented to achieve better thermal comfort and air quality will not increase energy usage so that FEBYs requirements for passive houses are not fulfilled. This confirms that it is possible to build preschools as passive houses in similar climates and still achieve the highest indoor climate classes for thermal comfort and air quality.

Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus. Även parametrarnas betydelse för det termiska klimatet har utifrån de parametrar som visat sig ha störst energisparpotential studerats. Studien är tänkt att komma till nytta för presentation av energisparpotentialer och beaktande hos indataparametrar vid energiberäkningar, samt öka förståelsen för hur termiska komforten påverkas av olika parametrar. En referensbyggnad har modellerats i programmet IDA ICE 4.5 och typisk spridningen för olika parametrar för byggnader från år 1970 till nutid har varierats och jämförts med ett referensfall. För det termiska klimatet har kriterier enligt certifieringsprogrammet Miljöbyggnad utnyttjats. Resultatet visar att ventilationssystem har stor energisparpotential. Vid en övergång från F-system till FTX-system görs betydande energibesparing, samtidigt som det sker en förbättring av den termiska komforten. Inomhustemperaturen har visats sig vara den känsligaste parametern vid beräkning av energianvändning. För den termiska komforten är fönsters g-värde och inomhustemperatur viktiga parametrar att beakta. Resultatet av energi- och komfortsimuleringarna visar också på en tydlig korrelation mellan energianvändning och termisk komfort.
Building stock consumes 40 % of total energy usage in Sweden, dwellings contribute almost 30% of the proportion. With an interest on the parametric analysis and its corresponding energy saving potentials, the investigation on the sensitivity of selected building parameters in a typical Swedish slab house is performed in the study. Based on the identification to the behavior of target sensitive parameters, the upgrading potential of thermal comforts is comparably analyzed with respect to approach the optimization design of further retrofitting scenario and uncertainty guidelines. A slab house built after 1970 is selected as the represented case building with a detailed typology introduction. In the study, IDA ICE 4.5 is applied to perform both the energy simulation and thermal comfort estimation. Based on the local screening analysis and the setting of criterion system, the ranking of the target parameters is rated systematically. The study is meant to be useful for the presentation of energy saving potentials and consideration of input parameters on energy calculations, and increase understanding of how thermal comfort is affected by various parameters. The results show that accomplished with the transformation of F-system to FTX-system, the applicable ventilation system efficiency shows the largest energy saving potential and improved thermal comfort, and the indoor temperature shows the largest sensitivity to the total energy profile. Comparably, along with the indoor temperature, the performance of glazing system in terms of the g-value is recognized as the parameters with the highest consideration. Based on the sensitivity analysis, the correlation between the energy savings and thermal comfort upgrading is verified, which indicate the possibility of providing optimal design scenario for both architectural error guidelines and further building retrofitting.

Samhället idag ställer ständigt hårdare krav på mer energieffektivt byggande. Ju lägre energianvändning en byggnad har desto mindre är dess klimatpåverkan. I och med detta blir det allt vanligare att miljöklassa byggnader samt designa dem för att uppfylla olika byggnadskrav för så kallade lågenergihus. Dock är det fortfarande dyrt att bygga lågenergihus. För att spara in på installationskostnaderna under produktionen är det vanligt att kombinera uppvärmnings- och ventilationssystem med ett så kallat luftburet värmesystem. Många hävdar att dessa system kan bibehålla ett gott inomhusklimat för brukarna samtidigt som det är billig att bygga och håller låg energianvändning. Denna rapport syftar till att utvärdera hur väl luftburen värme presterar med avseende på energianvändning och inomhusklimat jämfört med andra uppvärmningssystem. Gott inomhusklimat innefattar många saker där några av de främsta är god luftkvalité och termisk komfort. För att jämföra systemen har ett flerbostadshus i Stockholmsområdet modellerats och simulerats i programmet IDA ICE. Utöver simuleringarna utförs en screening där artiklar om lågenergihus och luftburna värmesystem sammanställs. Denna sammanställning syftar till att från flera håll belysa vad branschen säger om ämnet och vad som är aktuellt idag. Studien har visat att det blir allt mer vanligt att bygga lågenergihus i Sverige. Däremot är det inte alltid den bästa lösningen. Även om luftburna värmesystem kan fungera bra i teorin blir det sällan så i verkligheten då systemen kräver mycket underhåll och insikt från samtliga parter. Efter granskning av simuleringarna visar de att det luftburna värmesystemets energianvändning är likvärdigt det med FTX-system och radiatorer. Samtidigt har systemen frånluft med radiatorer och frånluft med golvvärme betydligt sämre energianvändning. På liknande sätt kan vi se att systemen FTX-ventilation med radiatorer och frånluft med golvvärme har bra inomhusklimat. Dock visar resultaten att frånluftsystemet med radiatorer och främst det luftburna värmesystemet ger sämre inomhusklimat än övriga system. Även om luftburna värmesystem kan ha lägre installationskostnader tyder dessa resultat på att luftburna värmesystem är energieffektiva på bekostnad av inomhusklimatet. Förutom jämförelsen av de fyra systemen simuleras även det luftburna värmesystemet i ett hus designat att uppfylla passivhuskrav enligt FEBY. Dessa resultat visar att energianvändningen sjunker än mer, men att den termiska komforten och inomhusklimatet inte förbättrats nämnvärt. Sammanfattningsvis har denna studie visat att luftburen värme kan sänka energianvändningen jämfört med andra vattenburna uppvärmningssystem. Dock sker detta på bekostnad av inomhusklimatet. Detta bör belysas ytterligare och tas mer hänsyn till vid val av uppvärmningssystem för lågenergihus.
Our society today is demanding more and more energy efficient construction of buildings. The lower the energy consumption of a build is, the less environmental impact it has. Because of this it is getting increasingly common to design buildings to meet the standard of environmental classification systems and low-energy requirements. Unfortunately it is still expensive to construct low-energy buildings. To save money, many designers are combining the heating- and ventilationsystem through so called ventilation heating systems. It is believed by many that these systems can maintain a good indoor climate for the users and still be cheap to construct and run. The goal of this study is to evaluate how well ventilation heating systems can perform with respect to energy use and indoor climate, compared to other systems. A good indoor climate consists of many things were some of the foremost are air quality and thermal comfort. To compare the different systems an apartment building in Stockholm has been modeled and simulated in the software IDA ICE. More than the simulations, a screening has been put together with the aim to evaluate how the industry views low-energy buildings and ventilation heating systems today. This study shows that it is getting more and more common to construct low-energy buildings in Sweden. That being said, it is not always the best solution. Although ventilation heating systems can perform well in theory, reality shows that's not usually the case due to exceeding maintenance and insight from all parties. After evaluating the simulations, the results indicate that the energy consumption of the ventilation heating system and the HVAC-system with radiators is almost equally good. At the same time the exhaust ventilation system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating has considerably worse energy consumption. We can also see that the HVAC-system with radiators and the exhaust ventilation system with floor heating provides a good indoor climate. Unfortunately the results show that the exhaust ventilation system with radiators and mainly the ventilation heating system provides worse indoor climate than the other systems. Even though the ventilation heating system can lower the installation costs during construction, these results indicate that the system provides a low energy use at the expense of the indoor climate. In addition to the four simulated heating systems, the ventilation heating system was simulated for a building designed to pass the low-energy building requirements according to FEBY. These results show that the energy consumption can be reduced even further while it has no significant improvement on the indoor climate. To summarize, this study has shown that ventilation heating systems can reduce the energy consumption in comparison with other heating systems. Unfortunately is this done at the expense of the indoor climate. This should be highlighted further while choosing heating system in low-energy buildings.

Inomhusklimatet har en avgörande roll för människans hälsa och välmående då människor befinner sig inomhus i nästan halva sitt liv. Det finns flera aspekter till hur det ska erhållas ett bra inomhusklimat men de mer betydelsefulla aspekterna är både god luftkvalitet och termisk komfort. Samtidigt som innebörden av reducering av energianvändning har en viktig roll i dagens utveckling. Då det ständigt arbetas med att försöka reducera energianvändningen i syfte till att underlätta för miljö- belastningen, väcker det frågor om hur den termiska komforten påverkas av detta. Rapportens syfte kommer därmed ligga i identifikation av uppvärmningssystem för ett givet flerbostadshus i Stockholmsområdet med fokus på termisk komfort och energianvändning. Utvärderingen baseras på olika typer av inverkan från diverse system som har utförts med beräkningssprogrammet IDA ICE. Ett referensfall för ett flerbostadshus användes som underlag och modellerades enligt A- och K-ritningar samt indata enligt Sveby. Det kommer även att inkludera de miljöcertifieringar som används i störst utsträckning här i Sverige och både ange deras krav gällande den termiska komforten samt respektive fokusområde då olika miljöcertifieringar har olika bedömningskriterier.   Under denna studie visade det sig att det sällan tas hänsyn till den termiska komforten på motsvarande sätt som energianvändningen. Det har även visat sig att i de fall där krav gällande den termiska komforten finns, är den otillräckligt definierad för att ge en god uppfattning av komforten. Kraven tar, med andra ord, inte hänsyn till hur bra ett hus presterar under ett helt år utan fokuserar på ett momentant värde. Till simuleringen gjordes en känslighetsanalys som påvisade vikten och behovet av en tydlig standard för odefinierade variabler för att uttrycka människors bedömning av termisk komfort. Efter samtliga simuleringarna, granskades energiberäkningar efter erhållen granskningsmall från WSP Systems i syfte att utföra en egenkontroll samt ge ett underlag för rimlighetsbedömning. Från de erhållna resultaten visade det sig att golvvärme och ökad börvärde till 22 °C gav en ökad termisk komfort men samtidigt en ökning i energianvändningen medan FTX-systemet med radiatorer gav upphov till reducerad energianvändning med cirka en tredjedel samt en liten ökning av den termiska komforten. Det visade sig även vara att vid val av FTX-systemet gav högst årlig energibesparing men att det även bör tas hänsyn till installationskostnaderna för FTX-system och golvvärmesystemet till skillnad från om börvärdet ökas till 22 °C. Det blir då en kostnadsfråga och en avgörande parameter för val bland dessa tre systemen.
The indoor climate plays a crucial role in human health and well-being when people are indoors for nearly half their life. There are several aspects to how one should achieve good indoor climate, but the more significant aspects are both good air quality and thermal comfort. Simultaneously one must regard that the reduction of energy has an important role in today’s development. While trying to reduce energy consumption in order to facilitate the environmental load, it raises the questions whether the thermal comfort is affected by this.  The purpose of the report will lie in the identification of a heating system for a given apartment building in the Stockholm area, with a focus on thermal comfort and energy use. The evaluation is based on various types of impacts from various systems that have been computed in IDA ICE. A reference case for an apartment building was used as a basis and was modeled according to architectural and constructional drawings while input data was used according to Sveby. It will also include the environmental certifications used in Sweden and specify their requirements regarding the thermal comfort, and each focus area as various environmental certifications have different assessment criteria’s. During this study it was found that we rarely take into account the thermal comfort in the same way we do with the energy consumption. It has also been found that in cases where the requirements for the thermal comfort exist, it is often insufficiently defined to provide one with a good perception of comfort. The requirements do, in other words, not take into account how well a building performs during a whole year but instead focuses on one instantaneous value. For the simulation a sensitivity analysis was made that revealed the importance and necessity of a clear standard for undefined variables to express the people’s assessment of thermal comfort. After the simulation part, the energy calculations were examined according to a review template from WSP Systems. This provided a basis for fair consideration. From the obtained results it was shown that floor heating and increasing the setpoint to 22 °C gave an increased thermal comfort but at the same time an increase in energy use. An HVAC system with a heat exchanger and radiators resulted in reduced energy use by about a third from the reference case and a slight increase in current thermal comfort. It also proved that the choice of an HVAC system with heat exchanger produced the highest annual energy savings. However one must take into account installation costs for different types of systems as opposed to when the setpoint is increased to 22 °C. Thus it becomes a cost issue and a critical parameter for selecting among these three types of solutions.

Abstract The buildings included in Sweden's old building stock rarely meet the requirements of authorities regarding the indoor environment or energy consumption. Since they are often designed with self-draught ventilation, the cost of switching to mechanical ventilation is high. The windows in the building receives poorer values in terms of u- values, g-values, etc. than produced windows do today, which negatively affects the thermal comfort of people staying in the indoor environment. This case study examines the thermal comfort of two hotel rooms at Elite Grand Hotel since guests experience the hotel rooms in a southerly direction as warm during the summertime. This is due to the direct solar radiation that affects the thermal comfort in negative term. By simulating the building in IDA ICE and comparing hotel rooms with the same design and location on its windows, a room with existing properties is examined with respect to the window and a room where the characteristics of the window have been modified with the window film 3M Prestige 70. According to the manufacturer, this window foil is to reduce the heat from the solar radiation, which can lead to a better thermal comfort for hotel guests. The results of the simulations showed that the 3M Prestige 70 window foil reduced the heat from the solar radiation while improving the thermal comfort of the hotel room. Even during the warmest simulated days, the room is perceived as neutral/just right for an applied window foil when it without foil is perceived as warm. After comparing the installation of window foil and window change, it separated about 716 000 SEK for one floor to the advantage of the window foil. Key words: Thermal comfort, IDA-ICE, window foil, simulations.

Idag spenderas en stor del av vår tid inomhus, det ställer krav på inomhusluften.  Koldioxid och andra föroreningar, som stannar i luften vid dåligt ventilerade  lokaler, påverkar negativt och är bevisat att påverka prestationen och produktiviteten  hos människor i specifika uppgifter. Idag läggs mycket fokus på miljösmarta  lösningar och effektiviseringar, men ibland glöms inomhusklimatet bort. För att  människor ska få en behaglig upplevelse av inomhusklimatet krävs  kvalité på inomhusluften men också på den termiska komforten. Huvudsyftet med examensarbetet är att förklara hur det går att uppnå  förbättrat inomhusklimat och samtidigt minska energiförbrukningen. Genom att minska energibehovet kan företag bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt rusta sig mot de stigande elpriserna. Det finns även en ekonomisk fördel för företag såväl som för privata bostäder. Examensarbetet består utav en fallstudie, där luftenstemperatur och fuktighet kommer at loggas och data genereras. Loggning kommer att  ske vid två tillfällen. Först i början för att få en uppfattning om varför  personalen upplever dåligt inomhusklimat och sedan efter justering av luftflödena  för att se skillnaden i förändringen av inomhusklimatet och energipåverkan.   Genom att justera systemet och sammanställa resultat har forskningsfrågan ”Kan inomhusklimatet förbättras samtidigt och samtidigt minska energiförbrukningen?”  besvarats. Litteraturstudien visar att om alternativa ventilationsprinciper  används, istället för det konventionella omblandande systemet, går det att minska  energiförbrukningen samtidigt som inomhusklimatet förbättras. Detta har gjorts  genom att golvventilation använts där tilluften tillförts lågt och undertempererad för att luften ska stiga genom de termiska krafterna. Resultatet visar att termisk komfort försämrats enligt enkätstudierna, men samtidigt visar det en förbättring av  inneklimatet i enskilda frågor. Mätresultaten indikerar även på förbättrad  ventilation och inomhusklimat. Slutligen presenterades energibesparingsåtgärder som företaget kan göra för att minska energibehovet och samtidigt förbättra den termiska komforten.