Academic literature on the topic 'Textanalys och semiotik'

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.

Den här studiens problemformulering grundar sig i de underliggande maktstrukturer som finns på den sociala plattformen Instagram. Studien fokuserar på hur framstående Instagramprofiler, så kallade influencers, presenterar sina matbilder. Syftet är att undersöka vad influencers matbilder kommunicerar, och se vad det finns för underliggande meningar i bilderna och dess bildtexter. Dessutom vill vi öka förståelsen för hur bilderna kan mottas av följare på Instagram genom att titta på kommentarsfälten. Tidigare forskning inom området visar att unga användare av Instagram ofta gilla-markerar det de vill ha men inte själva kan få. Detta kan till exempel vara bilder föreställande nyttiga måltider eller en lyxig livsstil. Andra studier visar att unga följare blir avundsjuka på de bilder influencers publicerar eftersom deras bilder ofta föreställer ett liv i konstant lyx. Tidigare forskning har även fokuserat på självpresentation på sociala medier och hur influencers använder sin maktposition när de väljer vilka bilder de publicerar.Studiens teoretiska ramverk utgår från multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), som har till syfte att undersöka underliggande maktstrukturer i samhället, i vårt fall på Instagram. Även teorin om självpresentation och social interaktionism används för att kunna se på problemet från två olika perspektiv, dels från influencers och dels från följarna.Materialet som studeras består av sammanlagt åtta bilder inklusive bildtexter och kommentarer. Fyra unga, kvinnliga influencers har valts ut och vi har studerat två bilder från vardera influencer för att få en djupare analys. En semiotiskt bild- och textanalys tillämpas för att kunna analysera bilderna, bildtexterna samt kommentarerna och sätta dessa i kontext till problemet. Analysmodellen består av fyra teman: objekt, omgivning, bildtext och kommentarer. Studien finner att de matbilder som influencers publicerar ofta visar välorganiserade, gärna nyttiga måltider i sällskap med andra, ofta på en restaurang eller ett café. Samtliga bilder ger sken av en lyxbetonad livsstil och bildtexterna är i de flesta fall i relä eller förankring med bilderna. Följarnas respons visar på uppmuntran och utläses som positiv.

Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.

Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.

I denna kvalitativa studie studeras och analyseras två reklamfilmer utifrån en kombination av en retorisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som studien bygger på innefattar retorik och semiotik. Utöver det grundar sig studien även i teorier kring färg, kläders sociala status, identitet och konsumtion, lyx och livsstil. Det undersökta materialet är en reklamfilm från det statligt ägda och kontrollerade bolaget AB Svenska Spel och en reklamfilm från det kommersiella spelbolaget Maria Casino. Undersökningen granskar hur spelbolagen argumenterar i sin TV-reklam. Studien avser att undersöka hur retorik och semiotik används för att övertyga och förstärka reklam samt att jämföra de olika bolagen emellan. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur statliga och kommersiella spelbolag argumenterar i sin marknadsföring. Eftersom Svenska Spel kontrolleras av statliga instanser finns det en relevans i att undersöka om argumentationen som förs skiljer sig mellan ett statligt styrt spelbolag gentemot ett kommersiellt oreglerat bolag. Av studiens analys kan det avläsas att både Svenska Spel och Maria Casino tillämpar retorik för att övertyga, däremot framgår det att de använder sig av olika typer av retorik. Även inslagen tecken, färg och ljud hjälper till att förstärka de analyserade reklamfilmernas intryck. Övertalningsmetoderna som används i de båda reklamfilmerna bygger bland annat på att visa upp en bild av att spel kan generera bättre livskvalitet. Reklamfilmerna tilltalar mottagarna genom en lyxig livsstil och förmedlar en bild av ett bättre liv som kan uppnås genom spel. De viktigaste slutsatserna i denna undersökning är att de båda reklamfilmerna visar en bild av att spelande och vinster av stora summor pengar kan ge fördelar i livet och generera en bättre livssituation. Dessutom framgår det att varken Maria Casino eller Keno visar baksidorna som spel kan leda till i de analyserade reklamfilmerna.

This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.

Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.

Studiens syfte var att öka förståelsen för hur maskuliniteter och femininiteter kan iscensättas inom gruppen män. Detta gjordes under hashtagen pappaledig på det sociala nätverket Instagram. Variationer och mönster undersöktes i relation till könsstereotypa normer. En semiotisk bild- och textanalys användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Begreppen maskuliniteter och femininiteter användes som en integrerad analysenhet i syfte att frångå könsdikotomi.  Studiens huvudresultat visade att majoriteten av männens bilder kunde tolkas maskulina medan texterna uppvisade en mer feminin eller mixad karaktär. I relation till Connells teori om hegemonisk maskulinitet tycks de hegemoniska idealen reproduceras i de hårdare och mindre uttrycksfulla bilderna medan en mjukare och mer emotionell karaktär kunde ses i bildtexterna. Texternas mer omhändertagande prägel kunde relateras till ett modernt faderskap.<br>The aim of the study was to increase understanding of how masculinities and femininities exhibit within a group of men. This was done in the hashtag #pappaledig on the social network Instagram. Variations and patterns were examined in relation to gender stereotyped norms. A semiotic image- and text analysis was used to answer the study's purpose and questions. The terms masculinities and femininities were used as an integrated analysis unit for the purpose of departing from sex dichotomy. The main results of the study showed that the majority of men's images could be interpreted masculine while the texts showed a more feminine or mixed character. In relation to Connell's theory of hegemonic masculinity, the hegemonic ideals appear to be reproduced in the tougher and less expressive images while a softer and more emotional character could be seen in the captions. The more disposal character of the texts could be related to modern paternity.

För att uppmärksammas bland dagens stora utbud av videoklipp på Youtube skapar vloggare rubrik- och bildsättningar som innehåller clickbaits. Begreppet innebär att rubrik- och bildsättningar är av uppseendeväckande karaktär, innehåller lite information och enbart syftar till att locka mottagare att klicka sig in på videoklipp. Syftet med denna studie är därför att öka medvetenheten om hur clickbaits är utformade på Youtube. Studien bygger på en kvalitativ kritisk textanalys. Vi har studerat en av Sveriges största Youtube-kanaler där sammanlagt 22 av de populäraste videoklippen från 2017 studerats utifrån retoriken och semiotiken. Detta för att synliggöra vilka attribut clickbaitsen är utformade med. Därefter har 4 slumpmässigt utvalda videoklipp analyserats utifrån relevansteorin för att undersöka hur relevant clickbaitsen är för innehållet. Studiens resultat visar att sex, starka känslor, välvilja och personlighet är vanligt förekommande i utformningen av clickbaits på Youtube, där personligt varumärke visar sig vara av stor betydelse. Resultatet visar även att videoklippens rubrik- och bildsättningar till stor del inte är relevanta för innehållet. Studien diskuterar även att clickbaits är något som gynnar vloggarna eftersom det ger dem en hög klickfrekvens, men missgynnar oss mottagare eftersom vi tar del av information som många gånger inte är den mest relevanta.<br>To be noticed among today's large supply of video clips on Youtube, the creators are using both headline and thumbnails that contain clickbaits. The concept means that the headline and thumbnails are of a ostentatious character, they seldom contain information about the video you are about to watch. The clickbaits only purpose is to entice the watcher to click on videos. Therefore the purpose of this study is to raise awareness of how clickbaits are built up on Youtube. The study is built upon a qualitative critical text analysis. We have studied one of Sweden's largest Youtube-channels, where 22 of the channels most popular clips from 2017 have been studied through the rhetoric and semiotic. We want to make visible on which attributes the clickbaits are built upon. Subsequently has 4 randomly picked videoclips been analysed through the relevance theory to examine how relevant the clickbaits are for the actual content of the video. The studies result show that sexual content, strong emotions, goodwill and personality are common traits within clickbaits on Youtube, where the personal brand show to be of great meaning. The result also show that the headlines and thumbnails are not relevant to the content of the video. The study indicates that the use clickbaits benefits the creator because it gives them more views on their video. From the viewers point of view are they not beneficial, because the information that we receive from the clickbait is not the most relevant when you compare it to the actual content of the video.