To see the other types of publications on this topic, follow the link: Textanalys och semiotik.
Dissertations / Theses on the topic 'Textanalys och semiotik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Textanalys och semiotik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Akcan, Aksal Gulizar. "Text + bild = effekt? : En studie kring bruket av meningsskapande resurser i matematiska uppgifter från läroböcker för årskurs sex(från 1980-talet och 2000-talet)." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-229919.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser såsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska läroböcker från dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna väljs ur två kapitel som innehåller uppgifter som berör enheter och skala. Studien är vidare skriven utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att använda kvalitativ textanalys. Utifrån resultatet framgick det att uppgifterna har ett lägre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebär att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse på egen hand. I samband med att uppgifterna, text och bild, uppnådde ett högre samspel ingick även andra semiotiska resurser. Vilket resulterade att resurserna fick en högre betydelsepotential tillsammans än vad de fick var för sig och det ledde till att en interaktion skapades mellan de meningsskapande resurserna. I samband med att handlingarna integreras på högre nivå uppnåddes en kommunikativ handling mellan individen och den multimodala texten. De förändringarna som fanns i de valda läroböckerna var att 2000-talets matematik lärobok innehåller fler semiotiska resurser än läroboken från 1980-talet. De matematiska texterna var multimodala och utifrån teorin sociosemiotisk framställdes ett meningsskapande när individer använder en kombination av semiotiska resurser, vilket resultatet har visat.
2
Olsson, Emmie, and Julia Thor. "Söndagsbrunch och fredagslunch : En semiotisk bild- och textanalys av influencers matbilder på Instagram samt responsen från följarna." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38979.
Full textAbstract:
Den här studiens problemformulering grundar sig i de underliggande maktstrukturer som finns på den sociala plattformen Instagram. Studien fokuserar på hur framstående Instagramprofiler, så kallade influencers, presenterar sina matbilder. Syftet är att undersöka vad influencers matbilder kommunicerar, och se vad det finns för underliggande meningar i bilderna och dess bildtexter. Dessutom vill vi öka förståelsen för hur bilderna kan mottas av följare på Instagram genom att titta på kommentarsfälten. Tidigare forskning inom området visar att unga användare av Instagram ofta gilla-markerar det de vill ha men inte själva kan få. Detta kan till exempel vara bilder föreställande nyttiga måltider eller en lyxig livsstil. Andra studier visar att unga följare blir avundsjuka på de bilder influencers publicerar eftersom deras bilder ofta föreställer ett liv i konstant lyx. Tidigare forskning har även fokuserat på självpresentation på sociala medier och hur influencers använder sin maktposition när de väljer vilka bilder de publicerar.Studiens teoretiska ramverk utgår från multimodal kritisk diskursanalys (MCDA), som har till syfte att undersöka underliggande maktstrukturer i samhället, i vårt fall på Instagram. Även teorin om självpresentation och social interaktionism används för att kunna se på problemet från två olika perspektiv, dels från influencers och dels från följarna.Materialet som studeras består av sammanlagt åtta bilder inklusive bildtexter och kommentarer. Fyra unga, kvinnliga influencers har valts ut och vi har studerat två bilder från vardera influencer för att få en djupare analys. En semiotiskt bild- och textanalys tillämpas för att kunna analysera bilderna, bildtexterna samt kommentarerna och sätta dessa i kontext till problemet. Analysmodellen består av fyra teman: objekt, omgivning, bildtext och kommentarer. Studien finner att de matbilder som influencers publicerar ofta visar välorganiserade, gärna nyttiga måltider i sällskap med andra, ofta på en restaurang eller ett café. Samtliga bilder ger sken av en lyxbetonad livsstil och bildtexterna är i de flesta fall i relä eller förankring med bilderna. Följarnas respons visar på uppmuntran och utläses som positiv.
3
Behrendtz, Emma, Malin Johansson, and Linda Egersten. "Det omedvetna Sverige 2008 : en retorisk analys av Bang och QX." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för svenska, retorik och journalistik, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2097.
Full text
4
Durdel, Ted, and Per Johansson. "Den (gammal)modiga kommunen : En semiotisk analys av tre kommuners hemsidor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21844.
Full textAbstract:
Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.
5
Nilsson, Alexandra. "Könsmaktsordningen, fortfarande ett problem idagens medier? : Semiotisk bild- och textanalys av livsstilsmagasinen Veckorevyns och Café 2017." Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37769.
Full textAbstract:
Livsstilsmagasinen Café och Veckorevyn sägs fungera som inspiration för läsaren till att förbättra sitt liv och illustrera hur kvinnor och män ska se ut och vara. Idealet som tidningarna bygger upp i bild och text är däremot endast en normativ värdering av hur kvinnor och män bör vara. utifrån det samhälle som vi lever i idag - ett samhälle där vår vardag präglas av olika stereotypa ideal, där det skapats ett “vi och dom tänk”. Det är dessa bilder som ses återkommande i det virtuella medielandskapet, som uppvisar en begränsad syn av kvinnor och män, vilket ger upphov till gruppering bland individer. Uppsatsen behandlar hur bilden av kvinnligt och manligt återskapas utefter de normer som redan existerar. De livsstilsmagasin som användes till studien representerar genus och könsmaktsordningen och studiens material består av 13 stycken omslagsbilder från de två ledande livsstilsmagasinen i Sverige. Bilden av kvinnligt och manligt och det som kallas könsmaktsordning grundar sig på ett västerländskt synsätt att se på ideal och resultatet vill hur pass tydligt detta förekommer och även påvisa att om idealet bevarats i detta material också förespråkar en enhetlig och normativ bild av kön. Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk bildanalys titta på hur Veckorevyns och Cafés omslagsbilder under 2017 och januari 2018 upprätthåller könsmaktsordningen.
6
Jonasson, Jonna, and Elin Pudelski. "Spelar det roll? : En jämförande kvalitativ textanalys av två TV-reklamer från Maria Casino och Svenska Spel." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35044.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa studie studeras och analyseras två reklamfilmer utifrån en kombination av en retorisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som studien bygger på innefattar retorik och semiotik. Utöver det grundar sig studien även i teorier kring färg, kläders sociala status, identitet och konsumtion, lyx och livsstil. Det undersökta materialet är en reklamfilm från det statligt ägda och kontrollerade bolaget AB Svenska Spel och en reklamfilm från det kommersiella spelbolaget Maria Casino. Undersökningen granskar hur spelbolagen argumenterar i sin TV-reklam. Studien avser att undersöka hur retorik och semiotik används för att övertyga och förstärka reklam samt att jämföra de olika bolagen emellan. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur statliga och kommersiella spelbolag argumenterar i sin marknadsföring. Eftersom Svenska Spel kontrolleras av statliga instanser finns det en relevans i att undersöka om argumentationen som förs skiljer sig mellan ett statligt styrt spelbolag gentemot ett kommersiellt oreglerat bolag. Av studiens analys kan det avläsas att både Svenska Spel och Maria Casino tillämpar retorik för att övertyga, däremot framgår det att de använder sig av olika typer av retorik. Även inslagen tecken, färg och ljud hjälper till att förstärka de analyserade reklamfilmernas intryck. Övertalningsmetoderna som används i de båda reklamfilmerna bygger bland annat på att visa upp en bild av att spel kan generera bättre livskvalitet. Reklamfilmerna tilltalar mottagarna genom en lyxig livsstil och förmedlar en bild av ett bättre liv som kan uppnås genom spel. De viktigaste slutsatserna i denna undersökning är att de båda reklamfilmerna visar en bild av att spelande och vinster av stora summor pengar kan ge fördelar i livet och generera en bättre livssituation. Dessutom framgår det att varken Maria Casino eller Keno visar baksidorna som spel kan leda till i de analyserade reklamfilmerna.
7
Ehrby, Jessica, and Louise Gustavsson. "När Kapten Klänning blev ond : En kvalitativ textanalys av Expressens och Dagens Nyheters rapportering om före detta polischef Göran Lindberg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118907.
Full textAbstract:
This study problematizes the fact that media is part of creating the reality of which the society relies on. More specific it focuses on former chief of police Göran Lindberg and medias reports about him before he was arrested for sexual asult, versus after. The purpose of the study was to see how identity is constructed in news media, and also how that affect the public perception of sex offenders. It also makes a comparison between a daily newspaper and a tabloid newspaper. To answer the questions of this study semiotics and narrative analysis was used. These methods were combined with theories about journalistic writing such as framing and media logic put together with theories about story-telling. These theories and methods were chosen for their accuracy and suitability on the subject. News articles about the former chief of police Göran Lindberg was selected and divided into three sections based on time periods relevant to the events. After that the selection was narrowed down to include three articles from each period and each newspaper. These articles were analysed to see how news media uses story-telling to form identity with the tools provided by the selected theories and methods. In conclusion this study shows that media construct the identity of Göran Lindberg in a similar way of how characters are constructed in fictional stories. This contributes to a reproduction of a general perception that the most occurring sexual offender is some kind of monstrous outsider and not in fact the common man, when, at the same time, research show that most sexual abusers are known to their victim.
8
Ekman, Maja. "Att sälja ett klimathot : En kvalitativ studie om vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i två reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM." Thesis, Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41803.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker meningsinnehållet i två uppmärksammade reklamfilmer från flygbolagen SAS och KLM. Syftet med studien är att urskilja vilka kulturella värderingar och föreställningar som kommuniceras i reklamfilmerna och hur dessa kommer till uttryck. Samt om det är möjligt att urskilja en underliggande myt i respektive film. Studien anknyter till semiotisk teori, utöver semiotiken ligger Roland Barthes mytteori som ett mer djupgående segment i det teoretiska ramverket. Mytteorin handlar om att belysa masskulturers mytiska karaktär och ideologiska funktion. För att göra undersökningen har en kvalitativ, semiotisk textanalys genomförts av det empiriska materialet. Analysarbetet utgår från ett antal empiriska frågor relaterade till den centrala semiotiska begreppsapparaten. Studiens huvudsakliga resultat identifierar en myt i båda reklamfilmerna. Ur analysen av SAS reklamfilm identifierades myten att kulturer formas i möten med varandra och att den skandinaviska identiteten är uppbyggd av och genom kulturella utbyten. I KLM:s reklamfilm påvisas myten att kunna vara en del av den klimatmedvetna gemenskapen och samtidigt fortsätta flyga. Båda filmerna underbyggs och motiveras av värderingar och föreställningar om att resande och kontakten och möten med människor är något nödvändigt. Filmerna tar sig olika former men möts i en universell tanke om att ‘flyget’ är essentiellt för mänsklig identitet idag. Således återfinns ett gemensamt underliggande budskap som förmedlas i båda texterna, men som tar sig olika uttryck och anspelar på olika myter.
9
Hålén, Matilda, and Linda Vad-Schütt. "#pappaledig En modern pappa i traditionell skrud : En semiotisk bild- och textanalys med fokus på hur maskuliniteter och femininiteter iscensätts inom gruppen män på Instagram." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30373.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att öka förståelsen för hur maskuliniteter och femininiteter kan iscensättas inom gruppen män. Detta gjordes under hashtagen pappaledig på det sociala nätverket Instagram. Variationer och mönster undersöktes i relation till könsstereotypa normer. En semiotisk bild- och textanalys användes för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Begreppen maskuliniteter och femininiteter användes som en integrerad analysenhet i syfte att frångå könsdikotomi. Studiens huvudresultat visade att majoriteten av männens bilder kunde tolkas maskulina medan texterna uppvisade en mer feminin eller mixad karaktär. I relation till Connells teori om hegemonisk maskulinitet tycks de hegemoniska idealen reproduceras i de hårdare och mindre uttrycksfulla bilderna medan en mjukare och mer emotionell karaktär kunde ses i bildtexterna. Texternas mer omhändertagande prägel kunde relateras till ett modernt faderskap.<br>The aim of the study was to increase understanding of how masculinities and femininities exhibit within a group of men. This was done in the hashtag #pappaledig on the social network Instagram. Variations and patterns were examined in relation to gender stereotyped norms. A semiotic image- and text analysis was used to answer the study's purpose and questions. The terms masculinities and femininities were used as an integrated analysis unit for the purpose of departing from sex dichotomy. The main results of the study showed that the majority of men's images could be interpreted masculine while the texts showed a more feminine or mixed character. In relation to Connell's theory of hegemonic masculinity, the hegemonic ideals appear to be reproduced in the tougher and less expressive images while a softer and more emotional character could be seen in the captions. The more disposal character of the texts could be related to modern paternity.
10
Fromholtz, Victoria, and Olivia Magnusson. ""Du kan inte ana vad som kommer hända härnäst" : En kvalitativ textanalys av clickbaits utformning på Youtube." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38746.
Full textAbstract:
För att uppmärksammas bland dagens stora utbud av videoklipp på Youtube skapar vloggare rubrik- och bildsättningar som innehåller clickbaits. Begreppet innebär att rubrik- och bildsättningar är av uppseendeväckande karaktär, innehåller lite information och enbart syftar till att locka mottagare att klicka sig in på videoklipp. Syftet med denna studie är därför att öka medvetenheten om hur clickbaits är utformade på Youtube. Studien bygger på en kvalitativ kritisk textanalys. Vi har studerat en av Sveriges största Youtube-kanaler där sammanlagt 22 av de populäraste videoklippen från 2017 studerats utifrån retoriken och semiotiken. Detta för att synliggöra vilka attribut clickbaitsen är utformade med. Därefter har 4 slumpmässigt utvalda videoklipp analyserats utifrån relevansteorin för att undersöka hur relevant clickbaitsen är för innehållet. Studiens resultat visar att sex, starka känslor, välvilja och personlighet är vanligt förekommande i utformningen av clickbaits på Youtube, där personligt varumärke visar sig vara av stor betydelse. Resultatet visar även att videoklippens rubrik- och bildsättningar till stor del inte är relevanta för innehållet. Studien diskuterar även att clickbaits är något som gynnar vloggarna eftersom det ger dem en hög klickfrekvens, men missgynnar oss mottagare eftersom vi tar del av information som många gånger inte är den mest relevanta.<br>To be noticed among today's large supply of video clips on Youtube, the creators are using both headline and thumbnails that contain clickbaits. The concept means that the headline and thumbnails are of a ostentatious character, they seldom contain information about the video you are about to watch. The clickbaits only purpose is to entice the watcher to click on videos. Therefore the purpose of this study is to raise awareness of how clickbaits are built up on Youtube. The study is built upon a qualitative critical text analysis. We have studied one of Sweden's largest Youtube-channels, where 22 of the channels most popular clips from 2017 have been studied through the rhetoric and semiotic. We want to make visible on which attributes the clickbaits are built upon. Subsequently has 4 randomly picked videoclips been analysed through the relevance theory to examine how relevant the clickbaits are for the actual content of the video. The studies result show that sexual content, strong emotions, goodwill and personality are common traits within clickbaits on Youtube, where the personal brand show to be of great meaning. The result also show that the headlines and thumbnails are not relevant to the content of the video. The study indicates that the use clickbaits benefits the creator because it gives them more views on their video. From the viewers point of view are they not beneficial, because the information that we receive from the clickbait is not the most relevant when you compare it to the actual content of the video.
11
Ek, Frida. "”#allastorlekarärvackra” -En kvalitativ textanalys av hur könsstereotyper utmanas eller upprätthålls av kroppsaktivister på Instagram." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72121.
Full textAbstract:
This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.
12
Claesson, Malin, and Sandra Pilut. ""Punch it like a man!" : En semiotisk textanalys av tv-serien New Girl ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38739.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur den etablerade sitcom-serien New Girl porträtterar kvinnliga och manliga karaktärer normativt eller icke-normativt. Studien undersöker även om karaktärerna i serien porträtteras utefter de grundstereotyper som tidigare forskning tagit fram. Urvalet utgörs av de första sju avsnitten av första säsongen, som alla hade runt en miljon tittare i Sverige. Syftet och målet med vår studie är att undersöka om sitcom-serien New Girls karaktärer bidrar till rådande könsnormer eller om serien är normbrytande. På så sätt bidrar studie till den relativt outforskade genusforskningen eftersom vi får kunskap om hur kön representeras i media.Som metod tillämpar vi en kvalitativ textanalys och studien har sin teoretiska grund inom semiotiken. Vi använder oss av de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg när karaktärerna analyseras. Analysen utgjordes av ett schema för att enklare identifiera karaktärernas stereotyp. Analysschemat bestod av klädval/utseende, uttal/tilltal, yrke och egenskaper/känslor. Resultatet av studien visar att New Girl både stärker rådande könsnormer och bryter dem. Stereotyperna som kom till uttryck i serien var ”machoman”, ”yuppie”, ”career woman” och ”bourgeois”.<br>This study examines how the established sitcom series New Girl portrays women and men normatively or not. The study also examines whether the characters in the series are portrayed as stereotypes that previous research has found. The study consists of the first seven episodes of the first season, all of which had around one million viewers in Sweden. The purpose and aim of this study is to investigate whether the sitcom-series New Girls characters contributes to current gender norms or if the series is norm breaking. In this way, our study contributes to the relatively unexplored gender research as we get knowledge of hoe gender is represtended in the media.As a method, we apply a qualitative text analysis and the study has its theoretical foundation in semiotics. We use the semiotic concepts denotation and connotation as tools when analyzing the characters. The analysis consisted of a scheme to more easily identify the stereotype of the characters. The analysis scheme consisted of clothing/appearance, pronunciation/appeal, occupation and characteristics/feelings.The result of the study shows that New Girl both strengthens the current gender norms and breaks them. The stereotypes that was expressed in the series were “machoman”, “yuppie”, “career woman” and “bourgeois”.
13
Jönsson, David, and Sofia Bergström. "Hard as iron or Hot as hell : En kvalitativ textanalys av kvinnoframställningar i Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsforskning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25806.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa. Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning. Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan. Denna nyfunna stereotyps blick, som inte definierats i tidigare forskning, namngav vi The Glare. Slutligen påvisar studiens resultat en större nyansering av de stereotyper som tidigare har diskuterats i genusrelaterad medieforskning. Resultaten tyder på att det inte finns en enhetlig kvinnlig stereotyp, utan att de kan variera beroende på genre och kulturell kontext.<br>The aim of this paper was to examine how women are portrayed in the Swedish metal magazines Close-Up Magazine and Sweden Rock Magazine from a gender theoretical and social constructivist perspective. Since the majority of the gender related media research have focused on pictures in fashion and advertising, there is a lack of awareness regarding how women are portrayed in other genres. This study’s objective was to examine pictures in these magazines in order to identify female stereotypes and compare them to established stereotypes from previous studies. In total 28 pictures from 15 magazines, that were published in 2013, were analyzed based on the understanding of feminist theory and Goffman’s theory of gender display. Three distinctive female stereotypes appeared in the results. These were titled The tough, The compassionate and The objectified. The last two are well known in the media research field while The tough woman, who show signs of aggression, contempt and superiority, has not appeared in previous studies. This new stereotype's view of the observer, which has not been defined in previous studies, we decided to call The glare. The results show a greater variety of stereotypes than what has been discussed in prior media related research. They also indicate that there is no uniform female stereotype and that they vary depending on genre and cultural context.
14
Lundstedt, Jesper. "”Vi vill att du ska ha kul” : En kvalitativ textanalys av tre större spelbolags reklamfilmer i förhållande till deras egen kommunikation gällande ansvarsfullt spelande." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30069.
Full text
15
Mannerhill, Lizette, and Jenny Dahlstrand. ""We believe in healthy, no matter what body shape you have" : En kvalitativ textanalys av kvinnoframställningen på bikiniföretagets Elsa and Rose Swimwears Instagram." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43012.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att genom en semiotiskt bildanalys och genusvetenskaplig ansats undersöka hur det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwear framställer kvinnan i sin marknadsföring på Instagram. Då tidigare forskning kring kvinnlig framställning i reklam till stor del fokuserat på endast kroppsstorlek och attraktivitet har vi valt att inkludera analysverktyg som pose, gaze, samt etnicitet och hud. Detta för att bidra med ny kunskap om kvinnlig framställning inom reklam och sociala medier. Genom att studera sju bilder, som alla publicerades under 2018, på Elsa and Rose Swimwears Instagram-konto har vi undersökt hur kvinnan framställs, samt om och hur denna framställning av kvinnan skiljer sig från den normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. Studiens resultat visar att ingen av de sju bilder som ingick i analysen demonstrerar “den perfekta kvinnan”, som vanligtvis syns i medier och reklamsammanhang. Ingen av kvinnorna i bilderna innehar alltså alla normativa attribut, som till exempel både en extremt smal kropp och perfekt hud. Bildernas huvudsakliga syfte är således inte att marknadsföra sina produkter med hjälp av normativa kvinnokroppar, utan att genom sin marknadsföring även sprida budskap om att alla kroppar är värda att synas i media, oavsett storlek, hudton och utseendemässiga attribut. Slutligen sänder kvinnorna huvudsakligen signaler av självsäkerhet och kontroll genom sina blickar och poseringar, vilket demonstrerar deras medvetenhet om åskådaren. Resultatet i den här studien visar således att det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwears huvudsakliga framställning av kvinnan skiljer sig från den traditionella och normativa kvinnan som vanligtvis syns i media.<br>The purpose of the study is to, through semiotic analysis and gender theory, investigate in which way the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear is representing women in their Instagram marketing. Since earlier research on female representation in advertising is largely focused on body size and attractiveness, we have in this study chosen to include analysis tools such as pose, gaze, as well as ethnicity and skin. This will contribute to new knowledge on female representation in commercials and on social media. By studying seven images, all posted in 2018, on Elsa and Rose Swimwear's Instagram account, we have investigated how women are represented as well as whether and how this representation differs from the normative female image usually seen in media. The result of the study shows that none of the seven images included in the analysis display "the perfect woman" that is usually seen in media and advertising. None of the women in the pictures possess all the normative attributes, such as both an extremely thin body and perfect skin. We find that the main purpose of the images is not to for the company to market their products with normative women's bodies, but rather market their products while spreading a message saying that all bodies are worth being seen in media, regardless of size, skin tone and appearance. Finally, the women in the pictures communicate self-confidence and control through their gazes and poses, and therefore demonstrating their consciousness of the observer. The result of the study shows that the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear's main representation of women differs from the traditional and normative female image.
16
Liborius, Nathalie. "Normbrytande eller stereotypisk? - En semiotisk bild- och textanalys av livsstilsmagasinen Café och Veckorevyns omslag." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-138427.
Full textAbstract:
Idag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar? Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.
17
Elander, Angelina. "De tysta åren : Ekofeminism i svensk tryckt press 1995-2016." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24208.
Full textAbstract:
Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck.<br>The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation.<br><p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>
18
Flotow, Emma, and Agnes Lindquist. "Attraktiva kvinnor och framgångsrika män : En semiotisk textanalys av konstruktionen av maskulinitet och femininitet bland Sveriges mäktigaste personer på Instagram." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42532.
Full textAbstract:
Studien behandlar konstruktionen och reproduktionen av normer kring maskulinitet ochfemininitet bland de 25 mäktigaste svenska Instagramanvändarna. Genom semiotisktextanalys och kritiska teorier om kön och genus som sociala konstruktioner, maskulinitetoch myt undersöks hur dessa mäktiga personer anpassar sig, ifrågasätter eller bryter mot könsnormer. Studien visar att väldigt få av de studerade personerna bryter mot olika rådandekönsnormer, även om vi emellanåt ser tendenser till att vissa ifrågasätter dem. Dettaförklaras genom att myten arbetar för att normer ses som naturliga. I det vardagliga livetifrågasätts det alltså inte att studiens män på olika sätt framställer sig normativt manligt ochkvinnor normativt kvinnligt. Mytens grundläggande uppgift är att upprätthålla dominantasamhällsgruppers makt, vilket vi i denna studie ser att myten i många fall gör. Sökord: Kön, genus, Instagram, maskulinitet, femininitet, myt, normer, performativitet
19
Meurk, Angelica, and Bengtsson Lantz Anna. "Blod, svett och könsstereotyper : En semiotisk bildanalys och retorisk textanalys på träningstidningarna Kom i Form Kvinna och Kom i Form Man ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24476.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i genusteorin under- söka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen på manlig och kvinnlig träning. Manlig träning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som hård och tävlingsinriktad medan kvinnlig träning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och lättsam. Kvinnans träning förminskas medan mannens träning tas på största allvar. Kvinnan uppmuntras att träna för att må bra och få en funktionell kropp, medan mannen uppmanas att träna för att skapa den muskulösa idealkropp som tidningen förmedlar.
20
Nordfors, Sara. "Meningsskapande processer i hem- och konsumentkunskapsmaterial : En multimodal analys av hur hållbar utveckling gestaltas." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-301346.
Full textAbstract:
Studien är skriven inom det utbildningsvetenskapliga området och riktar sig framför allt till personer som är verksamma inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika bilder av hållbar utveckling skapas i samspelet mellan bild och text i två vanligt förekommande material i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Materialen som har granskats är S.M.A.R.T och En hållbar tacokväll. Metoden som har valts är textanalys. Inom ramen för begreppet textanalys har semiotisk analys använts. Den semiotiska analysen har använts då den hjälper till att ge en förståelse för hur text och bilder samspelar med varandra. Studien visar att S.M.A.R.T-materialet riktar sig till yngre personer, framför allt märks detta genom att vissa livsmedel fått ändrade namn till exempel globetrotter äpple och berest mineralvatten (bild 3 s.26). Bilderna är av den karaktären att de kan tillala unga. Bilderna är framtställda med mycket färg, lite text och ändrade namn på livsmedel. S.M.A.R.T-materialet går även igenom hur man som konsument ska tänka på miljön genom att ändra sin livsstil med små enkla medel. I skolverkets material finns många exempel på hur de semiotiska resurerna samspelar för att skapa mening. Utan texten skulle vissa av bilderna vara svårtolkade samt att läsaren inte skulle kunna ta del några fakta om varorna, som ursprungsland eller pris. Vissa av bilderna i materialen är inte tydliga vilket gör de väldigt svårtolkade, så även här förstärker texten bilden. Eftersom materialet inte har väldigt mycket eller svårtolkad text riktar sig materialet till en bredare grupp läsare.
21
Kleringer, Wellander Ida, and Felicia Svensson. "Samspel mellan semiotiska modaliteter i SO- och NO-läromedel : En multimodal textanalys av fyra läromedel i NO och SO för årskurs 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446034.
Full textAbstract:
Studien syftade till att undersöka vilka semiotiska modaliteter som förekom och hur de samspelade i SO- och NO-läromedel för elever i årskurs 1-3, samt om det skiljde sig mellan läromedlen. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor, vilka var: Vilka semiotiska modaliteter förekommer i läromedlen? Hur samspelar de semiotiska modaliteterna med varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan läromedlen, med avseende på förekomst av och samspelet mellan semiotiska modaliteter? De teoretiska perspektiv som studien utgick från var det sociosemiotiska perspektivet samt det designteoretiska och multimodala perspektivet. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra läromedel för elever i årskurs 1-3, Boken om SO, SO-boken, Boken om NO och NO-boken. Utifrån Danielsson och Selanders (2014) analysmodell utarbetades fyra analyskategorier som låg till grund för analysarbetet. Samtliga analyskategorier kopplades till samspel mellan textens delar. Resultatet visade att de analyserade läromedlen innehöll flera olika semiotiska modaliteter, bland annat rubrik, brödtext, bildtext, faktarutor, fotografier, teckningar och symboler. Vidare visade resultatet att det överlag var samspel mellan de semiotiska modaliteterna. Det var nästan alltid samspel mellan brödtext och rubrik, bild och bildtext samt bild och brödtext. Resultatet visade även att det var varierande samspel mellan brödtext och bildtext och brödtext och faktarutor. Samtliga läromedel visade på rumslig närhet mellan verbal text och bild, vilket bidrar till samspel. Vad gäller likheter och skillnader visade resultatet att läromedlen överlag liknade varandra vad gäller samspelet, men det fanns vissa skillnader som kunde relateras till om det var SO- eller NO-läromedel. Bland annat skiljde sig användningen av faktarutor.
22
Andrijevski, Miranda. ""Everyone keeps trying to put you in one box. And you fit, or you don't..." : En semiotisk textanalys av representationer i serien 13 Reasons Why." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51919.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet.<br>The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.
23
Bayzada, Stéfanie. "Läromedelsanalys - Sveriges nationella minoriteterna i ett urval läromedel i historia." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30555.
Full textAbstract:
Detta arbete är en läromedelsstudie med inriktning mot gymnasiet och syftar till att undersöka hur Sveriges nationella minoriteter framställs i läromedel i historia. De läromedel som undersökts är utgivna under både Lpf94 och GY11 och har analyserats utifrån dikotomiska par och semiotisk bildanalys. De delar av läromedlen som har analyserats är de som behandlar Sveriges historia eftersom målet är att se hur de nationella minoriteterna framställs i förhållande till Sverige. Resultatet visar att de nationella minoriteterna sällan eller aldrig lyfts i de läromedel som undersökts och att hur mycket som står om dem skiftar beroende på vilken minoritet vi talar om. Slutsatsen är att minoriteterna i stor utsträckning osynliggörs eller på andra sätt utelämnas ur historien. En orsak till detta kan vara att läroplanen inte lyfter de nationella minoriteterna i ämnesplanen för historia, detta kan då påverka urvalet av historia som läromedelsförfattare gör när de skriver läromedel. De gånger minoriteterna nämns i läromedlen är det i förhållande till majoritetssamhällets historia och inte i egenskap av en egen historia.
24
Brask, Emma. "Kunniga kvinnor och mjuka män : en socialsemiotisk studie om vem som givs plats på tidningen QX omslag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34552.
Full textAbstract:
Denna studie söker finna svar på vem, i fråga om vilka könsgrupper, som givits plats på tidningen QX omslag, i första hand gällande textelementet, i andra hand gällande det visuella. Studien skapas i spåren av genusforskaren Yvonne Hirdmans teorier om att den mansdominerande roll som generellt finns i samhället och ger kvinnor en lägre social status inte är någonting som ligger oss i naturen utan skapas och återskapas, samt Embretsén och Palmbergs studie ”En enfärgad regnbåge” som presenterar en underrepresentation av kvinnor i tidningen QX. Materialet består av 36 omslag av tidningen QX hämtade under tre år mellan 2015 och 2017. Detta görs med grunden i den systemisk-funktionell grammatiken, diskursanalys samt en multimodal analys för att få del av både det ideationella betydelserna i texterna samt hur budskap presenteras visuellt. Resultatet visar på en jämn frekvens av könsfördelningen men en ojämlik konstruktion där QX vänder på stereotyper av kvinnligt och manligt, vilket grundar sig i en styrande manlig blick.<br>This study seeks to find answers to whom, in terms of which gender group, is given space on the QX magazine cover. Primarily with focus on text elements, secondarily the visual aspects. The study is created in the traces of gender researcher Yvonne Hirdman's theories concerning the male dominance that is generally found in society, and which gives women a lower social status. Hirdman points out that this inequality is being created and recreated, as well as Embretsén and Palmberg's study "A Monochrome Rainbow" presents an underrepresentation of women in QX magazine. The research material consists of 36 covers from the QX magazine, published between 2015 and 2017. The study is based on systemic-functional linguistics, discourse analysis and a multimodal analysis to cover both the ideational meanings of the texts as well as how messages are presented visually. The result shows an even frequency of gender distribution, but an uneven design in which QX turns on stereotypes of female and male, which is based on a ruling male point of view.