Dissertations / Theses: 'Textuppgifter'

1

Aliu, Armend. "Matematiksvårigheter : textuppgifter inom algebra." Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-418.

Full text

Abstract:

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring elevernas svårigheter, kring dem matematiska begrepp och kring formuleringen av de olika textuppgifter som framkommer inom avsnittet algebra. Här ville jag ta reda på om det är matematiska begreppen eller om det är formuleringarna i matematikuppgifterna som eleverna har svårt att förstå samtidigt som jag ville se vilka strategier som eleverna använder sig av när de får olika typer av uppgifter inom avsnittet algebra. De klasser som jag ska göra min undersökning på är två åk 1 klasser som går handelsprogrammet. Detta medför att de läser matematik –A kursen och håller på med avsnittet som handlar om algebra och ekvationer. Jag utför en stor undersökning i form av prov som består av 8 uppgifter. Efter att provet genomförs och rättas så väljs några elever för en intervju. Förhoppningen var att med hjälp av intervjun komma underfund med vad i dessa uppgifter eleverna har problem med. Arbetet visar att elever oftast är osäkra när det gäller de olika matematiska begreppen. När det gäller formuleringen i textuppgifter har många elever i min undersökning svårt att hålla isär och hämta in rätt information för att kunna lösa uppgifterna rätt. Vidare visar arbetet att majoriteten av eleverna har problem med formuleringarna i uppgiften dvs. när uppgiften är lång och mycket information ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Eriksson, Elin. "Vardagsrelaterade textuppgifter i matematikläroböcker." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för matematik och statistik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6107.

Full text

Abstract:

I denna uppsats står vardagsrelatering i fokus och här undersöks hur fyra läroböcker i

matematik, avsedda för elever i årskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet med

uppsatsen är att genom analys av läroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessa

kopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys använts för

att urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefär

en tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga läroböcker utgörs av textuppgifter som

knyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande områden,

fritid, vardag, skola eller handel. Läroböckerna utgörs av en acceptabel mängd textuppgifter

med vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för ännu fler. De

vardagsrelateringar som görs i läromedlen kan förbättras både i fråga om variation och vilka

räknesätt som används vid lösning av uppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Luu, Thi Le Hang. "Gymnasieelevers arbete med matematiska textuppgifter : och deras svårigheter i att lösa dessa textuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69986.

Full text

Abstract:

I matematikundervisningen på gymnasieskolan går den mesta tiden åt till elevernasenskilda arbeten med övningsuppgifter, uppgifternas innehåll är till stor del enbartmatematiska symboler med olika svårighetsgrader. Övningsuppgifterna går ut på atteleverna ska träna upp olika färdigheter och matematiska förmågor. Syftet med minstudie är att undersöka gymnasieelevers arbete med matematiska uppgifter i textform,vad eleverna har för svårigheter/brister i arbetet med dessa uppgifter. Eleverna somdeltog i studien fick lösa fyra textuppgifter, liknande textuppgifter finns i läroboken,därefter besvarade eleverna en enkät och slutligen intervjuades några av eleverna.Resultatet visar att eleverna har begränsade räknefärdigheter och har svårt att välja utinformation ur texten. Förutom dessa brister har eleverna problem med textuppgifternaberoende på deras lässtrategier, de lägger uppmärksamheten på symboler, uttryck ochsignalord istället för helheten. Resultatet visar att eleverna i allmänhet inte har svårt attförstå den språkliga aspekten av textuppgifterna, men de har svårt att förstå innebördenav matematiska begrepp och uttryck, för att kunna välja lämplig lösningsmetod.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hamrelius, Frida, and Pontus Andersson. "Lärares uppfattningar om textuppgifter i matematikundervisningen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25280.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka undervisande matematiklärares uppfattningar om textuppgifter och hur de säger sig arbeta med textuppgifter. För att undersöka detta genomfördes en enkätstudiemed 34 deltagande matematiklärare och sedan djupare intervjuer med två av dessa. Studien visar att lärare anser att textuppgifter har en viktig roll i matematikundervisningen och ett viktigt skäl är att de ökar förståelsen av matematik. Lärarna upplever dock att textuppgifter ofta skapar svårigheter för eleverna och där kontexten är ett av hindren. För att hjälpa sina elever uppger lärarna att de förklarar begrepp i förväg och vissa förenklar textuppgifterna för elever i svårigheter. Studien visar att det vanligaste arbetssättet för textuppgifter är att eleverna får räkna i läroboken. Studien visar också att många lärare undervisar sina elever i strategier för att lösa textuppgifter och där flera av dessa har stora likheter med Pólyas idé om problemlösningens fyra faser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sundberg, Mimmi. "Erfarenheter av inkonsekventa textuppgifter : En intervjustudie där tio elever i årskurs 6 delger sina erfarenheter av inkonsekventa textuppgifter." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Matematikdidaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31027.

Full text

Abstract:

Studien behandlar elevers erfarenheter kring inkonsekventa textuppgifter i matematik. Syftet är att bilda kunskap om elevers syn på tillvägagångssätt vid lösandet av och svårigheter med uppgifterna. Studiens teori utgår från fenomenologin då den stämmer överens med studiens syfte. Datamaterialet i studien utgår från tio semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6. Eleverna har under intervjuerna fått delge tillvägagångssätt och vad de erfar var svårt och lätt med olika textuppgifter. Resultatet visar att problemmodellering var den vanligast förekommande strategin bland eleverna, men även direktöversättning förekom. Eleverna menade att svårigheten med textuppgifter var att beräkna och förstå vad de skulle göra. Eleverna hade olika preferenser av den omformulerade uppgiften men alla elever förutom en ansåg att standardversionen eller versionen där sambanden var tydligare var enklast att förstå. Slutsatser som kunde dras var att eleverna tenderade att koppla samman signalord med ett visst räknesätt, oavsett vilken strategi de använde sig av. Eleverna var även mer medvetna om problematiken kring beräkningen än de språkliga faktorerna. Deras olika preferenser av formuleringen av en uppgift kunde bero på deras tidigare erfarenheter av textuppgifter.
This study discusses pupils’ experiences of inconsistent word problems within mathematics. The aim is to form knowledge about pupils’ views of strategies and difficulties when solving inconsistent word problems. The theory in the study is based on phenomenology as it corresponds to the aim of the study. The material consisted of ten semi-structured interviews with pupils in grade 6. In the interviews the pupils described how they solved word problems and which difficulties they experienced with word problems. The result displayed the problem model approach as most common among the pupils, but direct translation also occurred. Complex aspects which the pupils mentioned were to calculate and perceive which rule of arithmetic to use. The pupils preferred different forms of rewording, but all except one pupil chose the standard version or the conceptual rewording. Conclusions drawn from the study was that pupils tended to associate relation terms with a rule of arithmetic, regardless of which strategy they used. The pupils were more aware of complications of the computing than of linguistic aspects. The difference in preferences of rewording could be due to differences in experiences of word problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wisén, Maria. "Gymnasieelevers svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter." Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-823.

Full text

Abstract:

Undervisningen i matematik i gymnasieskolan domineras av att eleverna får arbeta med de uppgifter som ingår i ett visst läromedel. Dessa uppgifter är ofta av rutinkaraktär där lösningsprocessen inte ses lika viktig som om svaret är korrekt eller inte. Min erfarenhet är att elever får svårigheter när de skall lösa matematiska textuppgifter, d.v.s. uppgifter som inte är av den rutinkaraktär som de uppgifter läromedlet domineras av. Syftet med min studie är därför att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever har vid arbetet med matematiska textuppgifter. Genom att låta gymnasieelever lösa fyra matematiska textuppgifter, liknande de som finns i deras läromedel, och därefter intervjua de elever som uppvisat svårigheter drogs slutsatsen att eleverna har svårigheter inom kategorierna erfarenhetsbehov (eleverna saknar erfarenhet av att lösa liknande uppgifter och finner därför ingen lösningsmetod), teknisk förmåga (svårigheter med själva räkneförmågan och med användandet av metoder och formler), slarvfel samt textförståelse (textmängden och orden i texten leder till svårigheter).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Faransi, Hadil. "Elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-16251.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att ta reda på elevernas upplevelser vid lösning av matematiska textuppgifter. Jag undersökte även vilken arbetsform eleverna föredrog vid lösning av textuppgifter. Undersökningen byggde på intervjuer och ett prov med olika matematiska uppgifter. Åtta elever i årskurs 2 deltog i undersökningen. Min undersökning visade att eleverna har olika upplevelser vid lösning av textuppgifter. Resultaten från denna studie visade även att språkförståelse har stor påverkan på elevernas upplevelser. Elever som upplever textuppgifter som svåra och tråkiga har stor brist i sin språkliga förståelse (läsförståelse och begreppsuppfattning) samt dålig inställning till matematik. Elever som upplever textuppgifter som lätta och roliga har däremot god språklig förståelse och bra inställning till matematik. Mina slutsatser överensstämmer med tidigare forskning inom detta område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lange, Helén, and Eric Andersson. "Samarbeta för att skapa egna textuppgifter i matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37445.

Full text

Abstract:

Flertalet studier visar att lösa räkneuppgifter i matematiska läroböcker inte bidrar till bästa tänkbara kunskapsutveckling för elever. När elever istället får skapa egna textuppgifter bidrar det till ökad motivation, självständighet, förståelse för textuppgifternas helhet och struktur samt kunskaper i hur de kan lösa matematiska problem i vardagen. Studien riktar sig mot lärare som strävar efter att utveckla matematikundervisning genom att låta eleverna skapa egna textuppgifter utifrån ett arbetssätt inspirerat av cirkelmodellen. Studien utgår från frågeställningarna: “Vilka strategier använder eleverna i deras skapande av matematiska textuppgifter utifrån en undervisning inspirerat av cirkelmodellen?” samt “Vad karaktäriserar elevernas egenskapade textuppgifter i matematik utifrån Lithners ramverk?”. Resultatet av den första frågeställningen visar att eleverna använde fyra strategier för att skapa textuppgifterna. Resultatet av andra frågeställningen visar att fler elever skapade textuppgifter där imitativt resonemang krävdes för att textuppgiften skulle lösas än ett kreativt resonemang enligt Lithners ramverk. Gemensamt för samtliga egenskapade textuppgifter var att de innehöll vardagliga begrepp och var elevnära. Det som skiljde dem åt var i vilken kontext de vardagliga begreppen användes och huruvida avslutningsfrågan var tolkningsbar eller inte och kunde på så sätt lösas på flera olika sätt. Studien visar även hur elevernas strategier vid skapandet av textuppgifter hängde samman med deras färdiga textuppgifter. Studiens slutsats är att elever använder olika typer av samarbetsstrategier när de parvis konstruerar matematiska textuppgifter. Utifrån genomförd studie kan det vara intressant att fortsätta studera sambandet mellan vilka strategier som används av elever vid skapande av textuppgifter och vilka typer av textuppgifter som skapas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Winberg, Frida, and Hanna Hultkvist. "Bilders påverkan vid lösning av textuppgifter i matematik." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27486.

Full text

Abstract:

Texter i matematik är ofta multimodala, vilket innebär att de består av både ord, bilder och symboler. Forskning har visat att denna form av texter ställer höga krav på läsaren. Elever möter ofta olika sorters bilder, till exempel dekorativa, representativa och essentiella bilder, med olika syften i matematikundervisningen. Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika sorters bilder påverkar elevers lösningar av textuppgifter i matematik, hur lärare anser att olika sorters bilder påverkar elevers förståelse och hur lärare undervisar elever i arbetet med bilder. Empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med lärare samt genom att elever i andra klass på två olika skolor löste textuppgifter med olika sorters bilder. Resultatet analyserades sedan utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet med fokus på: förstärkarsystem, scaffolding, internalisering, erfarenheter, strategi, mentala representationer samt visuellt stöd. Resultatet visade att lärarna använde mycket bilder i matematikundervisningen och att de ansåg att de representativa och schematiska bilderna var de som hade mest positiv effekt på elevernas lösningar. Majoriteten av eleverna ville ha bilder till matematikuppgifter och ansåg att de kunde få hjälp utav dessa.
Texts in mathematics are often multimodal, which means that they consist of both words, images and symbols. Research has shown that these kind of texts places high demand on the reader. Students often encounter different kinds of images, for example decorative, representative and essential images, with different purposes when learning mathematics. The purpose of this study was to investigate how different images affect the students' solutions to mathematical word problems, how teachers consider the different images to affect the pupils' understanding and how they teach pupils in working with images. The empirical data was collected through qualitative interviews with teachers and through word problems with different kinds of images solved by pupils in the second grade at two different schools. The result was then analyzed from the social constructivist perspective with a focus on: amplification systems, scaffolding, internalisation, prior experiences, strategies, mental representations and visual support. The results showed that the teachers used a lot of pictures in their teaching and that they considered the representative and schematic images to be the ones that had the most positive effect on pupils' solutions. The majority of the pupils wanted pictures for mathematical tasks and considered some of these helpful.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Larsson, Sandra, and Avin Midhat. "Matematiska textuppgifter och andraspråkselever, om kultur och språkförståelse." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30809.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att undersöka om språkförståelsen i svenska påverkar elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter. Strävan är att undersöka om det är språkförståelsen eller matematikförståelsen som brister i utförandet av dessa uppgifter. Syftet är även att undersöka några pedagogers medvetenhet om detta och ta reda på hur de utformar sin undervisning med dessa elever. Metoden vi använde oss av för att komma fram till ett resultat var en fallstudie i form av en enkät och kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltog 40 elever från år 3 och i de kvalitativa intervjuerna medverkade fyra pedagoger. Resultatet visade att språkförståelsen är avgörande för hur elever löser matematiska textuppgifter. Resultatet visade även att berörda pedagoger är medvetna om detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Dik, Paulina, and Assrin Alzahawi. "Flerspråkiga elevers upplevelser av att lösa matematiska textuppgifter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38713.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att ta reda på hur flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter. Sex elever observerades när de genomförde ett test med textuppgifter och intervjuades sedan. Vårt resultat indikerar att flerspråkiga elever upplever matematiska textuppgifter svåra och jobbiga på grund av språket och de olika ord/begrepp som kan förekomma i textuppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Billman, Sabina. "Språket i matematikens textuppgifter : En litteraturstudie om svårigheter i textuppgifter och undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-16252.

Full text

Abstract:

Elever arbetar ofta med textuppgifter när de arbetar med matematisk problemlösning och förståelsen av textuppgifter kan vara problematisk för många elever. Som lärare är det viktigt att veta vad som är svårt och vad som kan underlätta förståelsen för elever. I denna litteraturstudie undersöks vilka språkliga aspekter som kan försvåra för elever i årskurs 1-3 när de läser matematiska textuppgifter samt vilka undervisningsstrategier som kan underlätta förståelsen. Studier på svenska och engelska från år 2000-2014 togs fram genom en systematisk sökning i databaserna LIBRIS och ERIC. Resultatet visar att begrepp, symboler och siffersymboler kan försvåra förståelsen. En studie visar att textförståelse är den största bristen medan en annan studie visar att det är i valet av räknesätt det brister. I resultatet tas strategin mental modeling upp som handlar om att skapa mentala bilder och åtta andra förslag som kan underlätta förståelsen, till exempel att elever kan skriva egna matematiska problem och att de behöver god tid på sig att förstå texter. I diskussionen tas upp hur dessa undervisningsstrategier kan minska de språkliga aspekter som försvårar. Elever kan få bättre förståelse för språket om de skriver egna textuppgifter eller om lärare vidgar elevers matematiska ordförråd genom att vara ”tvåspråkiga”. Det råder delade meningar om elever verkligen behöver lära sig speciella strategier för att förstå matematiska texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Olsson, Frida, and Evelina Wessberg. "Läsförståelsens inverkan på elevers förmåga att lösa matematiska textuppgifter." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41998.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Larsson, Joakim, and Martin Lindsäter. "Vad menar läroboksförfattarna att syftet med matematikbokens textuppgifter är?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28470.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar. Vidare menar författarna att god taluppfattning bidrar till en matematisk utveckling samt en god matematisk förståelse. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att läroboksförfattarna anser att huvudsyftet med matematikbokens textuppgifter är att skapa en verklighetsanknytning och synliggöra detta för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Jabbar, Sozan, and Shadan Jabbar. "Flerspråkiga elevers svårigheter i matematiska textuppgifter, årskurs F-3 : En kvalitativ studie om lärarens arbetssätt utifrån olika strategier med flerspråkiga elever kring textuppgifter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44789.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Rofoo, Nozad, and Emad Yousif. "Elevers prestation i matematiska textuppgifter : en studie i årskurs tre." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9493.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på olika svårigheter/styrkor som påverkar elevers prestation gällande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i två klasser i årskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer från tidigare forskning. Den här undersökningen bygger på observationer, intervjuer och ett elevprov. Vår undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivåer. En problemuppgift för en elev kan alltså vara en rutinuppgift för en annan. I våra resultat kan vi se tydligt att språket spelar en avgörande roll gällande undervisningen i matematiska textuppgifter. Det visar också att många elever i de undersökta klasserna har brist i sin förståelse för textuppgifter. Dessutom presterar eleverna med svenska som första språk bättre än andraspråkelever när det gäller textuppgifter. Våra slutsatser stämmer överens med tidigare forskning inom detta område.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Sureish, Nivin, and Zena Matti. "Språksvårigheter inom matematik : En fallstudie om textuppgifter i årskurs 2." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26884.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle finns det ett stort antal elever som har språksvårigheter i matematikämnet, vilket påverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv när det gäller språksvårigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser även hur pedagogerna tar hänsyn till elever som har språksvårigheter och hur de agerar för att hjälpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien är uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer. I studien deltog 2 klasslärare, en specialpedagog och 24 elever. Resultatet visar att det finns elever som har språksvårigheter inom matematiska textuppgifter på grund av olika påverkande faktorer. Alla pedagoger i intervjuerna är överens om att elevers prestationsförmåga inom matematikförståelse kan bli påverkade av olika faktorer. Pedagoger samarbetar för att hjälpa och stötta dessa elever genom att använda olika metoder och arbetssätt. Språkförståelsen och svåra matematiska begrepp i textuppgifter kan leda till att olika kognitiva och affektiva svårigheter kan dyka upp vid hanteringen av matematiska textuppgifter. Vissa elever var väldigt motiverade i att klara av textuppgifterna, medan andra med svårigheter i språkförståelse fann uppgifternas nivå och struktur alldeles för krävande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Kallio, Veronica, and Lisa Jönsson. "Problemlösning : En litteraturstudie om elevers svårigheter med textuppgifter i matematik." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26426.

Full text

Abstract:

Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt. Vi har även kommit fram till att språket är avgörande för att eleverna ska kunna lösa uppgifter inom matematik. Lärarens uppgift är bland annat att veta vilka förkunskaper som behövs och på vilket sätt läraren behöver anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Det främsta resultatet som vi kommit fram till genom denna litteraturstudie är att det behövs mer forskning kring varför elever har svårt för matematikuppgifter med text och vad detta beror på. Det är även brist på forskning om läsförståelsens betydelse för problemlösningsuppgifter och kopplingen mellan matematik och läsförståelse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Berglund, Erika, and Ingela Nilsson. "Elevers upplevelser av textuppgifter i matematik med fokus på begrepp." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54707.

Full text

Abstract:

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Petterström, Rebecka, and Susanna Bergvall. "Samband mellan läsförståelse och textuppgifter i matematik : En systematiskt litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91109.

Full text

Abstract:

De styrdokument som reglerar den svenska skolan eftersträvar att elever ska utveckla förmågan att läsa, reflektera och analysera olika typer av text. Att läsa en matematisk text ställer krav på att läsaren har kunskap om matematik och en god läsförståelse. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på läsförståelsens roll i textuppgifter i matematik med fokus på årskurs 4–6. Syftet med studien är att undersöka om och hur elevers läsförståelse kan påverka deras förmåga att förstå och lösa textuppgifter i matematik. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar som granskats och sammanställt utifrån forskningsfrågan. I artiklarna synliggörs främst det sociokulturella perspektivet, då sociokulturell bakgrund och läsning i hemmet lyfts fram som en viktig aspekt till god läsförmåga. Flertalet av artiklarna indikerar att det finns samband mellan god läsförståelse och elevers förmåga att prestera bra i matematik. Forskning visar också att lässvaga elever presterar lägre i matematikämnet. En möjlig anledning kan vara att textuppgifter i matematik testar elevers läsförmåga snarare än deras matematiska förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Lindqvist, Simon, and Martin Stenholm. "Verkligheten i matematikbokens textuppgifter Reality in problems in mathematics textbooks." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27797.

Full text

Abstract:

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser. Dock var det vanligt att uppgifternas händelser inte kunde kopplas till elevens egen vardagskontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Nordström, Therese. "Strategier vid läsning och lösning av textuppgifter i matematik : en studie om strategier elever som läser svenska som andraspråk använder för att lösa textuppgifter i matematik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62346.

Full text

Abstract:

Språket har en stor betydelse för förståelsen av delar av matematiken. Det finns flera faktorer i matematiken som kan vara utmanande för elever som läser svenska som andraspråk. En av dem är att gå från ett vardagsspråk till ett matematikspråk då ord som rymmer, volym och udda är ord som har olika betydelse beroende på kontext. De elever som inte behärskar matematikspråket fullt ut får det svårare att lösa textuppgifter i matematiken. Syftet har därför varit att, genom observationer och intervjuer, ta reda på vilka strategier elever som läser svenska som andraspråk använder när de löser textuppgifter i matematik. Syftet var även att ta reda på vad som kan ligga bakom de val eleverna gör utifrån de dolda regler som kan finnas i klassrummet och det didaktiska kontraktet. Åtta strategier framkom där fyra strategier kunde kopplas till de dolda reglerna eller det didaktiska kontraktet. Två strategier kunde förklaras med övriga orsaker. Slutsats som kan dras är att eleverna använder sig av flera strategier och att det kan vara av värde att medvetandegöra hur regler och det didaktiska kontraktet kan påverka elevernas strategival.
Language has a big impact on how we understand some parts in the subject of mathematics. Thera are several factors in mathematics that can be challenging for second language students. One of these factors is to go from everyday language to a mathematic language because there are words that have different meaning depending on the context they are in. It is more challenging for students, who do not fully understand the mathematic language, to solve word problems in mathematics. The purpose of this study was therefore, through observations and interviews, to find out what strategies second language students use to solve word problems in mathematics. It was also to find out what lies behind their choices. This connected to the hidden rules that can exist in a classroom and the didactical contract. Eight strategies where found and four of them could be connected to the hidden rules or the didactical contract. Two strategies where explained with other reasons. Conclusions are that students use several strategies to solve word problems and that there in value in realizing how the hidden rules and the didactical contact can have an impact on student choices.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bichel, Michael. "En studie av läroböckers implementering av kursplanernas vardagslivsrelaterade anvisningar via textuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26552.

Full text

Abstract:

Since the textbook has a prominent role in Swedish mathematics education it is of importance that textbooks has a focus on everyday life application that matches the requirements of the syllabuses and provide examples of practical usage of mathematics. The purpose of this qualitative case study of four randomly chosen textbooks in mathematics for the ninth grade, published during the 60s, 70s, 80s and 90s, from which a stratified random sample of word problems has been drawn, is to study the prevalence of word problems related to everyday life as well as to see how much of the everyday life related instructions in the syllabuses these textbooks implement. The result shows that the proportion of exercises that is made up from word problems has increased steadily from the 1960s to the 1990s in the textbooks that were analysed and at the same time has the proportion of exercises related to everyday life among the word problems decreased. The overarching impression regarding instructions related to everyday life in the syllabuses is that rather few of them have been implemented via word problems.
Då läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisningen är det av vikt att dessa böcker har ett fokus på vardagslivskopplingen som motsvarar budskapet i kursplanerna samt ger eleverna exempel på matematikens vardagliga tillämpningsområden. Syftet med denna kvalitativa fallstudie av fyra slumpmässigt valda läroböcker i matematik för årskurs 9, utgivna under 60-, 70-, 80- och 90-talet, ur vilka ett stratifierat slumpmässigt urval av textuppgifter dragits, är att studera förekomsten av vardagsrelaterade textuppgifter samt hur läroböckerna uppfyller anvisningarna i kursplanerna rörande den vardagslivsrelaterade kopplingen. Resultatet visar att andelen uppgifter som utgörs av textuppgifter har ökat stadigt från 60- till 90-talet i de studerade läroböckerna samtidigt som de vardagsrelaterade uppgifternas andel av textuppgifterna har minskat. Beträffande kursplanernas anvisningar är det övergripande intrycket att tämligen lite har implementerats via textuppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Persson, Emma, and Mathilda Johansson. "Hur tänkte du? : Elevers tänkande när de löser textuppgifter i matematik." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1854.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med.

This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Liljedahl, Anna. "Språket i matematiken : En studie om läsförståelsens betydelse i matematikens textuppgifter." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36053.

Full text

Abstract:

Matematiken finns i hela vårt samhälle och matematiken är ett huvudämne i skolan. Kunskap i matematik behövs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information. Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns en relation mellan elevers läsutveckling och elevers kunskap att lösa kontextuella textbaserade matematiktest. Studien är en kvantitativ studie och innehåller även analyser av resultatet. Metoden som har använts i denna undersökning är kvantitativ och undersökningen utgår ifrån tre olika tester där elevernas nivå på läsutvecklingen har relaterats mot lösningsfrekvensen i textbaserade kontextuella matematiktest. Dessa två prov har vidare relaterats mot ett tredje test innehållande enbart aritmetiska beräkningar. Resultatet som framkom var att det går att se en relation mellan elevers lösningsfrekvens på matematiska kontextuella texttester, jämfört mot elevernas kunskaper i läsutveckling. Desto mer utvecklad läsning eleven har, desto bättre lösningsfrekvens på kontextuella textbaserade uppgifter, vilket också är slutsatsen av denna undersökning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Widen, Alexandra. "Lässtrategier i matematikundervisningen : En studie om lärares arbete med matematiska textuppgifter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78412.

Full text

Abstract:

Text information is frequently found in mathematics education. For students to gain an understanding of how to handle the text tasks, a competent teacher is required to provide the students with different kinds of tools to read mathematical text problems. The purpose of this study is to gain an insight into which reading strategies teachers in grades 4-6 consider using for text assignments in mathematic teaching. The study was conducted through quantitative questionnaires and qualitative interviews. All participants were active teachers and had different experiences regarding reading strategies, which is important for how they adopt strategies and the extent to which they are used in teaching. The study is inspired by a phenomenographic approach. The results have been analyzed based on SMK, which focuses on subject knowledge skills development is of importance when teachers need too deep their knowledge. Similarly, the results are analyzed from PCK, which highlights the importance of teachers motivating students 'learning and making adjustments based on pupils' needs and conditions where alternative working practices are mandated. The results of the study show that it can often be complicated to approach and understand text tasks in mathematics since it is not only text that is to be understood. The results of the interviews show that teachers are aware of the importance of working with reading strategies in text assignments in mathematics. However, teachers do not work with the strategies to the same extent that is advocated by reciprocal teaching, transactional strategy teaching, and concept-oriented teaching models. The study shows that reading strategies can be further developed. To achieve this, teachers considered collegiate learning advantageous.
Textuppgifter förekommer ofta i matematikundervisningen. För att eleverna ska kunna få en förståelse för hur de ska ta sig an textuppgifterna, krävs en kompetent lärare som ger eleverna olika slags verktyg för att kunna läsa matematiska textuppgifter. Studiens syfte är att få en inblick i vilka lässtrategier lärare i årskurs 4–6 anser sig använda, vid textuppgifter i matematikundervisningen. Studien genomfördes via kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer. Alla deltagare var verksamma lärare och hade olika erfarenheter kring lässtrategier, vilket har betydelse för hur de tar sig an strategier samt i vilken omfattning de används i undervisningen. Studien är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån SMK som fokuserar på ämneskunskaper, där kompetensutveckling är av vikt när lärare behöver fördjupa sina kunskaper. Likaså analyseras resultatet ur PCK som belyser vikten av att lärare motiverar elevers lärande samt gör anpassningar utifrån elevers behov och förutsättningar där alternativa arbetssätt förordas. Resultatet i studien påvisar att det många gånger kan vara komplicerat att ta sig an och förstå textuppgifter i matematik, då det inte är enbart text som ska förstås. Resultaten från intervjuerna visar att lärarna ser betydelsen av att arbeta med lässtrategier vid textuppgifter i matematik. Däremot arbetar inte lärarna med strategierna i den omfattning som undervisningsmodellerna reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning och begreppsorienterad undervisning förespråkar. Att lässtrategier kan vidareutvecklas framgår i studien, där lärarna ser kollegialt lärande som en fördel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Arnesson, Rebecca. "Kommunikationsförmågans betydelse för att lösa textuppgifter i division : En kvalitativ studie om hur sex elever väljer strategier och använder den matematiska kommunikationsförmågan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60073.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad eleverna använder sig av för strategier när de löser textuppgifter i division. Fokus har varit på kommunikationsförmågan och dess betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifter. Intresset för området väcktes när jag var på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag kunde se att elever hade svårigheter att veta vilken strategi de skulle använda sig av. Den kommunikativa förmågans betydelse för elevernas sätt att lösa textuppgifterna undersöks genom att eleverna löser uppgifterna i par. Resultatet av studien visar att eleverna använder sig av likartade strategier när de ska lösa textuppgifter inom division, dvs. rita, kort division och omvänd division m.fl. Eleverna hade om möjlighet getts använt sig av laborativt material. En annan aspekt som resultatet pekar på är att det finns många fördelar med att ge eleverna möjlighet att använda sig av den kommunikativa förmågan. Några fördelar är att eleverna kan delge varandra tankar, utveckla sina förmågor och lär sig föra matematiska resonemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Egard, Bengtsson Anna, and Åsa Lindskog. "En hjälpande hand - Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34331.

Full text

Abstract:

SammanfattningUppsats/Examensarbete: 15 hpProgram och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12Nivå: Avancerad nivåTermin/år: Vt/2015Titel: En hjälpande hand – Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematikFörfattare: Anna Egard Bengtsson och Åsa LindskogHandledare: Birgitta LansheimExaminator: Therese Vincenti MalmgrenNyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, TextuppgifterProblemområdeUtgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier.Syfte och preciserade frågorSyftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter. Vi vill undersöka om den stöttning som strategier ger, ökar förståelsen för att lösa textuppgifter. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar om matematik uttrycks av elever i årskurs två? Vilka strategier använder elever i årskurs två när de ska lösa textuppgifter, före och efter vår intervention? Hur uppfattar elever i årskurs två strukturerade läs- och matematikstrategier i textuppgifter?Teoretisk ansatsDen teori som ligger till grund för studien är ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij (2001) är språket och kommunikation en viktig del av lärandet. Utifrån denna teori har vi valt en4modell som genom strategier ska stötta och strukturera upp uppgiften. Läraren ska aktivt hjälpa eleven att utvecklas i en social miljö vilket stimulerar till ny kunskap.MetodVårt fenomen belyses med observationer och kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in med observationer och två intervjuer, en före vår intervention och en efter. Våra informanter bestod av elva slumpmässigt utvalda elever i årskurs två.Resultat med analysStudiens resultat visar att många elever före interventionen hade svårt att uttrycka sina tankar när de löste textuppgifter. Förklaringen till detta, menar vi, beror på att flertalet av eleverna inte hade några hållbara strategier. Vi såg att de gissade utifrån de signalord eller siffror de såg i texten och uttryckte sig med korta förklaringar vid lösningen. Vi ser även att få elever väljer att använda konkret material eller rita sina lösningar före interventionen. Efter fyra veckors arbete med vår modell ”handen” säger alla eleverna att de har nytta av den men det, menar vi, framkommer inte tydligt på vilket sätt. Vi kan dock se en viss högre lösningsfrekvens som kan bero på att fler elever än tidigare skriver och ritar bilder när de löser problem, lägger ner mer tid samt att de rättar sig själva vid orimliga svar. Vi vågar dra slutsatsen att användandet av strategierna från ”handen” tyder på ett mer kritiskt förhållningssätt vilket, menar vi, visar sig då de läser textuppgiften flera gånger, stannar kvar och funderar över textens innehåll och slutligen rättar sig själva vid orimliga svar. För att ”handens” struktur ska bli relevant och vara till hjälp för alla elever, låg- som högpresterande, är val av textuppgifter och individanpassning viktigt. Hjälpen från lärarnas feedback till eleverna är också av stor betydelse för att förmågan att kunna reflektera och resonera vid användandet av strategierna, som ”handens” struktur utgör, ska utvecklas.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla strukturerad matematikundervisning utifrån ett medvetet språkligt- och matematiskt perspektiv. Med en konkret strategimodell (handen) ser vi att eleverna arbetar mer strukturerat med textuppgifter.5Specialpedagogiska implikationerVi har sett vikten av att vi som speciallärare har ett nära samarbete med lärarna för att utveckla lärmiljön på organisationsnivå. För att kunna individualisera undervisningen är kartläggning av elevers individuella kunskapsnivå väsentlig. Modell ”handen” fungerar både som ett bedömningsverktyg och som ett stöd för inlärning. Vårt konkreta strukturerade strategitänk med ”handen” visade att vi lättare kom åt varje elevs proximala utvecklingszon för fortsatt inlärning. Vi kan se att vi i vår roll som speciallärare kan utgöra den röda tråden för att alla elevers förmågor ska bemötas och inkludering ska ske.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Vahlstedt, Helene. "Matematik på ett andra språk : Om flerspråkiga elevers förståelse av matematiska textuppgifter." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-51768.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråkselever kan ges stöd för att förstå och skapa mening i matematiska textuppgifter. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 59 studier ligger till grund för analysen. Resultatet visar att språkfärdigheter och läsförståelse har betydelse för andraspråkselevers möjligheter att lyckas med textuppgifter, vilket gör språkutvecklande arbete viktigt i matematik. Eleverna har i många fall lättare att lösa uppgifterna på sitt förstaspråk, men texten i uppgifterna kan göras mer tillgänglig genom att se över formuleringar och ordval. Undervisning som syftar till att lära eleverna läsa och lösa textuppgifter verkar ge resultat. Litteraturstudien pekar på att även kontexten är viktig. När elever arbetar med textuppgifter är det troligt att de tar hjälp av båda sina språk i tankeprocessen. Det gör att båda språken kan ses som en resurs.
The purpose of this study is to investigate in which ways multilingual students can be supported to understand and make meaning of mathematical word problems. The study is carried out in the form of a systematic review, including 59 studies. The results show that language skills and reading proficiency are important to multilingual students chances to succeed with word problems. That makes it important to adress those issues during mathematics lessons. In many cases students benefit from working with word problems in their first language, but the problem texts can be made more easily comprehensible if they are written in a less complex language. Instruction with the specific aim to teach students how to read and solve word problems seems to be useful. The review shows that the context in word problems also is significant. Students working on word problems are likely to use both their langugages in the cognitive process. That means that both languages may be considered to be resources in the classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Karlsson, Melissa, and Alva Hultén. "En empirisk studie om sambandet mellan matematik och läsförståelse : med inriktning på textuppgifter samt vilka hinder som kan uppstå för elevers förståelse för matematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104928.

Full text

Abstract:

Denna empiriska studie fokuserar på sambandet mellan matematik och läsförståelse med inriktning på textuppgifter. Syftet med den empiriska studien är att få en djupare förståelse om läsförståelsens roll i elevers arbete med textuppgifter i matematik. Vidare är syftet att upptäcka och förklara eventuella hinder elever i lässvårigheter kan stöta på i arbetet med textuppgifter i matematik. Tidigare forskning beskriver att det finns ett synligt samband i Sverige mellan läsförståelse och matematiska färdigheter hos elever på mellanstadiet. Teorin i studien lutar sig mot forskaren Jim Cummins och hans fyrfältsmodell. I arbetet har metoden varit en kvalitativ analys där materialet systematiskt analyserats i form av två diagnoser och intervjuer med elever i årskurs 5. Resultatet visar att elever i lässvårigheter upplever matematikuppgifter med text som utmanande för deras förståelse av det matematiska innehållet. De hinder som elever i lässvårigheter fastnar vid är främst långa texter med flera steg vid beräkningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Wibrand, Anna. "Från situation till ekvation : En studie om hur gymnasieelever översätter textuppgifter till andragradsekvationer." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22605.

Full text

Abstract:

Eftersom tidigare undersökningar om översättningsfasen i den algebraiska cykeln handlat om översättning till uttryck eller förstagradsekvationer, är denna studies syfte att försöka klargöra och beskriva vilka olika uppfattningar som finns när elever på gymnasiet, som läser kursen matematik 2b, översätter textuppgifter till andragradsekvationer. Frågeställningarna handlar om hur elever översätter textproblem till andragradsekvationer samt vilka olika typer av svårigheter som finns i översättningsmomentet. Studien har utförts med en metod inspirerad av fenomenografi, där ett individuellt skriftligt frågeformulär besvarades av 43 elever i två olika klasser. Resultatet visar, i stora drag, att vanliga svårigheter är att förstå den matematiska innebörden i texten samt att kunna representera de olika delarna med ett korrekt matematiskt symbolspråk. Svårigheter finns också att se problemets alla delar samt att relatera delarna rätt i det stora övergripande sammanhanget. Många elever har tecknat förstagradsekvationer i stället för andragradsekvationer. Förhoppningen är att lärare, genom att ta del av de i studien framtagna kategorierna, kan få större insikt i och förståelse för de olika tankesätt som finns hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Carlsson, Maria, and Sofie Örndal. "Matematikbokens textuppgifter eller elevers matteberättelser – vilket ska vi använda oss av i undervisningen?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3120.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med detta examensarbete är att få insikt i vilket språk som ska användas för att öka elevernas matematiska förståelse i hanteringen av textuppgifter. För att få reda på detta har vi använt oss av litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I denna undersökning har vi låtit elever skriva egna matteberättelser, som vi sedan skrivit motsvarigheter till med utgångspunkt från läroböcker i matematik. Dessa uppgifter har eleverna fått lösa. Vi har sedan intervjuat 12 elever för att få fram deras syn på uppgifterna. Resultatet från våra studier visar bland annat att eleverna uppskattar att få skriva egna matteberättelser, att detta är bra för den matematiska förståelsen framkommer det i litteraturstudierna. Vidare visar våra studier att det är viktigt att eleverna har en förförståelse för orden som används i textuppgifterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Cremona, Eva, and Calle Jägerdén. "Matte på lätt svenska är svårt. En studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30331.

Full text

Abstract:

ABSTRAKTCremona, Eva och Jägerdén, Calle (2009) Matte på lätt svenska är svårt - en studie om andraspråkselever och matematiska textuppgifter. Maths in simple Swedish is difficult, A study of second-language students and textual mathematical exercises.Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med studien var att undersöka vilken betydelse den språkliga formuleringen har för andraspråkselevers resultat i matematik.I examensarbetet redovisas hur dagens forskning ser på andraspråkselevers situation och vil-ka hinder som kan finnas för att dessa ska nå framgång i skolan. Hur skolornas organisation bidrar till studieresultaten samt betydelsen av modersmålsundervisning tas också upp. Studi-en genomfördes i fyra kommuner och eleverna som deltog gick på IVIK - Individuella pro-grammets introduktionskurser för invandrare. Efter en förstudie, där hemspråkslärare och elever intervjuades, genomfördes en kvantitativ enkätundersökning. Eleverna besvarade två enkäter, en utan att särskild hänsyn tagits till språkformuleringen, den andra efter omformuleringar.Resultaten visar att omformuleringar av matematikuppgifter bidrar till ett förbättrat resultat i matematik. Vi har också funnit att det saknas specialpedagoger i arbetet med elever på IVIK. Detta är en stor brist på såväl individnivå som på gruppnivå och organisationsnivå. I arbetet problematiseras enkätresultaten genom att peka på dilemman som faran med omedvetna maktstrukturer och stigmatiserande av andraspråkselever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Tarhan, Esme. "”Jag tycker att det här med texten var lättare” : Språkets påverkan och betydelse vid lösning av textbaserade matematiska uppgifter i grundskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-148394.

Full text

Abstract:

Språket har en stor roll i matematikundervisningen. Det finns en omfattande forskning som visar att flerspråkiga elever ofta har problem med att förstå undervisningens innehåll i matematik. De måste med andra ord behärska språket för att klara av undervisningen i skolan. Även flertalet svenskfödda elever upplever svårigheter när de löser textbaserade uppgifter i matematik.Syftet med denna studie var att undersöka språkets betydelse för problemlösning i matematik, samt att få en uppfattning om det finns någon skillnad mellan elever med en annan etnisk bakgrund än svensk och deras svenskfödda kamrater när det gäller språkets betydelse.Undersökningen genomfördes i tre klasser om sammanlagt 34 elever i årskurs sex vid en kommunal grundskola i en liten kommun i Sverige. Två olika metoder har använts för att nå ett resultat, en diagnos i två versioner, en textversion och en symbolversion, vilken besvarades av totalt 34 elever samt en kvalitativ intervjuundersökning med sex utvalda elever.Studien visar utifrån resultatet som uppnåtts att framgång tydligt märks hos flertalet elever när det gäller textbaserade problemlösning i matematik. I studien finner jag att eleverna i årskurs sex har haft svårigheter med symboluppgifterna jämfört med textuppgifter. Även markanta skillnader visade sig när det gäller prestationsskillnader mellan eleverna. Flerspråkiga elever som har en annan bakgrund än svensk lyckades bättre med textbaserade uppgifter än deras svenskfödda kamrater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sarah, Samuelsson Olsson. "Andraspråkselevers språkliga förutsättningar : En kvalitativ studie om nyanlända elevers språkliga förutsättningar vid beräkning av matematiska textuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80991.

Full text

Abstract:

Flera forskare är överens om att det är språket som andraspråkselever har svårigheter för inte det matematiska. Därav är syftet med studien att analysera elevers språkliga förutsättningar samt valet av strategier vid språkliga hinder i de matematiska textuppgifter. För att få fram studiens resultat har Cummins teori om att matematiska uppgifter blir för andraspråkselever språkigt svårare, om uppgifternas svårighetsgrad ökar samtidigt som stödet i kontexten minskar. Teorin har sedan speglats i olika matematiska textuppgifter som elever i årskurs 5-6 räknat. Eleverna har sedan intervjuats med syfte att ytterligare synliggöra elevernas förståelse för uppgifterna samt vilka strategier eleverna använt sig av vid språkliga hinder. Resultatet visade att elevers lösningar inte är beroende av stöd i kontext utan istället elevernas språkliga förmågor. Har eleverna visat större förståelse för de olika uppgifterna har de också haft lättare för att lösa de olika uppgifterna. Strategierna eleverna använde sig av när de språkligt sätt haft svårigheter med uppgifterna har varierat. Eleverna har använt strategier så som att försöka förstå uppgiften i sin helhet till att fundera kring ett visst begrepp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Björnson, Anders. "Läsförmåga och matematiska resonemang : Relationen mellan läsförmåga och resonemangsförmåga." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23179.

Full text

Abstract:

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Moses, Matti Nuha. "En studie ur lärarens perspektiv kring lässvaga elever i samband med textuppgifter i matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-20338.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to, from the teacher's point of view; discover pupils with reading difficulties in connection with text assignments in mathematics, the teacher's support for these students, if difficulties coincide and whether it's the mathematics teacher's responsibility to make sure pupils with reading difficulties develop their reading ability. The study is based on a qualitative method and five semistructured interviews with mathematics teachers and one language support teacher. The result shows there is a strong connection between the pupils' reading ability and their ability to manage text assignments in mathematics. A weak reading ability affects the pupil in a negative way when solving text assignments in mathematics due to wrong reading technique if the teacher is absent. It is not unusual that reading difficulties and mathematics difficulties coincide. The teacher's most important role in the learning process is to teach the pupils understanding about the reading technique in different ways and to give the pupils opportunity to get spoken texts. It is not the mathematics teacher's responsibility to make sure pupils with reading difficulties develop their reading ability, rather it's the responsibility of a specialist and professional reading- and writing support teacher.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nilsson, Lina, and Malinn Jonsson. "Subtraktion i vardagsanknutna textuppgifter : En läromedelsanalys om kritiska aspekter och den vardagsankutna kontextens relevans." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79878.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Tromö, Cecilia, and Annika Tärnvik. "Blockmodellen : Ett inkluderande lärverktyg och en stödjande strategi för arbete med textuppgifter i matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53532.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Karlsson, Melissa, and Alva Hultén. "En systematisk litteraturstudie om sambandet mellan matematik och läsförståelse : Med inriktning textuppgifter på mellanstadiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91096.

Full text

Abstract:

Denna studie inriktar sig mot matematik och läsförståelse med fokus på textuppgifter för elever på mellanstadiet. PISA (Programme for International Student Assessment) är ett internationellt program där 15 åriga elevers kunskaper testas i dels matematik och läsförståelse. Resultatet från 2015 visar att elevers kunskaper i matematik och läsförståelse har förbättrats. Syftet med studien var att undersöka om resultatet i matematik och läsförståelse kan ha ett samband och i så fall vilka bakomliggande orsaker det kan finnas. Vi vill även undersöka vilka samband som kan finnas mellan lärande i matematik och läsförståelse med fokus på textuppgifter. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie där resultatet grundas på tio utvalda artiklar som analyserats. I den granskade forskningen identifierades ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen har lyft bakgrundsfaktorer som kan påverka elevers resultat i matematik och läsning. Resultatet pekar på att läsning har en betydande roll för lärandet i matematik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Fredriksdotter, Hanna, and Tina Wesslén. "Elevers resonemang kring matematiska textuppgifter : En studie baserad på intervjuer med elever i matematiksvårigheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35660.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Uppsatsen handlar om hur några elever i årskurs nio, i matematiksvårigheter, resonerar kring matematiska textuppgifter. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av betydelsen av textens formulering för förmågan hos några elever i årskurs nio, som är i matematiksvårigheter, att lösa matematiska textuppgifter. I detta ingår även att få ökad kunskap om hur några elever i årskurs nio, i matematiksvårigheter, resonerar kring hur undervisning om arbete med matematiska textuppgifter går till. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår från i undersökningen är ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet samt Vygotskijs teorier om språk och lärande. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats. Data samlades in i form av fjorton halvstrukturerade intervjuer, med fyra matematiska textuppgifter som utgångspunkt. Elevernas resonemang analyserades via tematisk analys. Resultaten visar att textens formulering har betydelse både för elevers förmåga att förstå en matematisk textuppgift och för hur de uppfattar uppgiftens svårighetsgrad. Matematiska textuppgifter innehållande formler och variabler uppfattas som svårare än uppgifter som enbart kräver hantering av de fyra räknesätten. Matematiska textuppgifter med kortare text betraktas som enklare än uppgifter med längre och mer komplext formulerad information. Vi ser även att andra faktorer än textens formulering kan ha betydelse för elevers framgång i arbete med matematiska textuppgifter. Dessa faktorer är god taluppfattning, arbetsro, mindre undervisningsgrupper, tillgång till stöd från lärare, möjlighet till samarbete med klasskamrater, tillräckligt med tid att ta till sig lärarens instruktioner och innehållet i de matematiska textuppgifterna, samt ett tryggt samtalsklimat. Resultaten tyder också på att undervisning kring textuppgifter i matematik inte är vanligt förekommande. Vår slutsats är att textens formulering har betydelse vid arbete med textuppgifter i matematik men att även andra faktorer kan vara viktiga. Detta är värdefull kunskap för oss som speciallärare i matematik, och viktigt att beakta i arbetet med elever som är i, eller riskerar att hamna i, matematiksvårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Ränk, Daniel, and Evelina Green. "Hur mycket billigare är kaffet? : En kvantitativ studie om begrepp och räknesätt i matematiska textuppgifter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78363.

Full text

Abstract:

Textuppgifter är en metod för att koppla matematiken till vardagsrelaterade situationer och problem. Denna studie har undersökt begrepp och räknekunskaper i textuppgifter inhämtade från en befintlig studie, samt undersökt huruvida de två aspekterna har påverkat provets resultat. Undersökningen har använt sig av två olika ramverk, ett för begrepp samt ett för räknekunskaper, för att kunna uppnå studiens syfte. Genom att analysera uppgifternas begreppsfördelning som är representerade i provet, visade studien att fördelningen mellan vardagsoch matematikbegrepp inte visade någon tydlig fördelning samtidigt som det inte heller påverkat provets resultat. Dock antyder resultatet att antalet ord i uppgiften kan vara en påverkande faktor. Vidare antyder resultatet att räknekunskaper har varit en påverkande faktor för provets resultat. Multiplikation i kombination med rationella tal var den beräkning som flest elever svarat fel på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Andersson, Novalie, and Amanda Sund. "Läsning och matematik - en studie om lågstadielärares uppfattningar gällande elevers svårigheter med textuppgifter i matematik." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173168.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att ta reda på lågstadielärares uppfattningar och strategier gentemot lässvaga elever i matematikundervisningen, närmare bestämt textuppgifter. Vidare undersöktes lärarnas erfarenheter kring andraspråkselever och huruvida textuppgifter påverkade deras utveckling i just matematiken. För att förstå lärares handlingar och uttalanden skapades ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsöversikten. Ramverket bröts sedan ner i mindre delar så att analys och placering av uttalanden kunde ske. Undersökningen verkställdes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio lärare som förmedlat sina uppfattningar och strategier kring lässvaga elever i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärare använder liknande strategier för att underlätta lässvaga elevers utveckling och att det ger positiva resultat. Strategierna som lärarna använde i sin undervisning var både på grupp- och individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Karlsson, Ida, and Elis Blixt. "Elevers lösningsstrategier i mötet med matematiska textuppgifter : En undersökning baserad på elevintervjuer i årskurs 5." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61184.

Full text

Abstract:

Matematikundervisning i skolan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle där resultaten från olika kunskapsutvärderingar inom matematik såsom PISA och TIMSS är omdiskuterade ämnen. Något som har visat sig att många elever har svårt med är textuppgifter. Detta på grund av deras komplexitet och att det kräver många olika förmågor av eleven för att lösa dem. Denna studie syftar på att identifiera och synliggöra lösningsstrategier som eleven använder och resonerar kring i mötet med textuppgifter samt möjligheter och begränsningar med varje strategi. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in under intervjuer med elever där de löste textuppgifter och förklarade sitt tillvägagångssätt och strategier. De lösningsstrategier som framkom under intervjuerna delades in i typer där en skillnad mellan vilka strategier eleverna använde och vilka de resonerade kring kunde urskiljas. Två centrala aspekter kunde identifieras i studien som är viktiga i förhållande till lösningens effektivitet. Dessa centrala aspekter är hur lösningen struktureras och hur eleven tolkar uppgiften.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johansson, Tove. "Matematiska språkutmaningar i ett andraspråk : En empirisk undersökning om lärares resonemang gällande läroböckernas matematiska textuppgifter." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24886.

Full text

Abstract:

Alla elever måste någon gång möta det matematiska språket i skrift och detta är något som på grund av språkförbristningar kan bli ett problem för andraspråksele-ver. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare i förberedelseklass resonerar om att göra matematiska textuppgifter tillgängliga för andraspråkselever. För att undersöka detta har metoderna läromedelsanalys samt fokusgruppintervju med lärare i förberedelseklass tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats genom en innehållsanalys med koppling till Cummins (2000) teorier samt Noréns (2010) teorier om matematikundervisning för andraspråkselever. Resultatet visar att en väl genomtänkt planering av undervisningen är nödvändigt för att andra-språkselever ska få möjlighet att utveckla förståelsen för det textbaserade matema-tiska språket. Resultatet visar också att textuppgifternas utformning med text och bild är av betydelse för hur andraspråkselever uppfattar innehållet. Ett par slutsat-ser utifrån denna studies resultat är för det första att det textbaserade matematiska språket behöver lyftas muntligt för andraspråkselever. Den andra slutsatsen utifrån resultatet är vikten av lärares uppmärksamhet gällande de många hinder som kan finnas dolda i matematiska textuppgifter.

matematik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Eriksson, Frida, and Linda Eriksson. "Matematiska textuppgifters utformning : Kontextens betydelse för elever med svenska som andraspråk och för elever med läs- och skrivsvårigheter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154937.

Full text

Abstract:

Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Sjölander, Maria, and Andersson Sandra. "Blockmodellen : En designstudie om att utveckla undervisningen för elever i matematiksvårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78722.

Full text

Abstract:

Denna studie är ett examensarbete inom speciallärarprogrammet riktat mot matematikutveckling. Utifrån författarnas egna erfarenheter av matematikundervisning, identifierades ett problem i att elever ofta har svårt med matematisk problemlösning i textuppgifter. Detta gäller i synnerhet elever som befinner sig i matematiksvårigheter. En metod som i tidigare forskning har visat ge positiva resultat på matematisk problemlösning i textuppgifter är arbete med Blockmodellen. Studien har en kvalitativ ansats med syfte att skapa förståelse för hur blockmodellen kan användas för att främja elevernas problemlösningsförmåga i textuppgifter, samt genom denna förståelse utveckla undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Deltagarna i studien var sex elever i årskurs fem, som samtliga befann sig i matematiksvårigheter. För att uppnå resultat som är direkt användbara i undervisningen valdes metoden designresearch där tre lektionstillfällen med Blockmodellen dokumenterades genom videoobservation, ljudupptagning och deltagande observation. Till studien valdes ett konceptuellt ramverk som bygger på flera erkända forskares teorier, bl a Vygotsky, Bruner, Skemp och Pòlya. Dessa teorier användes i analysen inför varje lektionstillfälle för att utveckla de designprinciper som är studiens resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Holmberg, Linnea. "Elevers erfarenheter av textuppgifter med varierad frågeplacering : En kvalitativ intervjuundersökning med sex elever i årskurs 5." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31934.

Full text

Abstract:

Studien behandlar sex elevers erfarenheter av matematiska textuppgifter där frågans placering varierar. Det undersöks eftersom tidigare forskning inte har undersökt frågans placering utifrån elevernas perspektiv. Tidigare forskning har enbart undersökt elevers lösningar av textuppgifter där frågeplaceringen varierat. Syftet med studien var att undersöka hur sex elever i årskurs 5 erfar matematiska textuppgifter med två olika placeringar av frågan, i slutet och i början av uppgifterna. Undersökningen hade fenomenologi som vetenskaplig teori. I studien intervjuades sex elever medan de löste sex textuppgifter med varierad placering av frågan. Under intervjuerna svarade eleverna på frågor som bland annat berörde textuppgifternas svårighetsgrad och frågans placering. Resultatet av studien visar att elevernas tillvägagångssätt för att lösa uppgifterna inte skilde sig i förhållande till frågans placering. De textuppgifter som eleverna ansåg var svårast hade frågan i början. När frågan var i början ansåg flertalet elever att de, när de läste uppgiften, fokuserade på vad som skulle räknas ut. Trots det föredrog eleverna textuppgifter med frågan i slutet eftersom de var vana vid det. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna föredrog att frågan var i slutet av skriftliga textuppgifter.
This study discusses six students' experiences of mathematical word problems with different locations of the questions. This was investigated because previous research has not investigated the students' perspectives of question placement. Previous research has only investigated students' solutions of word problems with different locations of the questions. The aim of this study was to investigate how six students, between 11 and 12 years old, in 5th grade experienced mathematical word problems with different locations of the question. The question was either located in the end or in the beginning of the word problem. The study had phenomenology as a scientific theory. This study was done by interviewing each one of the six students while they solved six written mathematical word problems with different location of the question. During the interviews, the students answered questions about for example the difficulty of the word problems and question placement. The result of the study showed that the students' methods to solve the word problems did not differ in relation to where the question was located. The most difficult word problems according to the students had the question in the beginning. The difficulty of the word problems was also affected by which type of problem it was; change problem, combine problem or compare problem. When the question was located in the beginning of the word problem most students perceived that they focused on the calculation of the problem. However, the students preferred word problems with the question in the end because they were used to that. The conclusion is that students preferred the question in the end of written word problems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Possbeck, Malin, and Johanna Steen. "Hur många kronor har drottningen? : En läromedelsgranskning i hur textuppgifter i matematik kan anpassas till andraspråkselever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för matematik (MA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91230.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att genom granskning av två läromedel se hur textuppgifter i matematik för årskurs 3 har anpassats till elever med svenska som andraspråk. Läromedlen som granskades i denna studie var Favoritmatematik 3A samt Guldgruvan. Under tidigare VFU tillfällen uppmärksammades bristen på matematikläromedel för andraspråkselever vilket skapade en nyfikenhet. Den nyfikenheten ligger till grund för denna studie. Frågeställningarna som formats och besvarats i denna studie har fokuserat på hur väl språket i textuppgifter är anpassat för andraspråkselever samt hur textuppgifterna anpassats i respektive läromedel. Utifrån tidigare forskning och den sociokulturella teorin utformades ett analysverktyg. Analysverktyget användes för att granska textuppgifter i läromedlen med fokus på språkliga anpassningar. I studien har skribenternas privata åsikter lagts åt sidan och studien utgår endast från Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på kulturella redskap och ser till tidigare forskning. Resultatet presenteras genom bilder och sammanfattningar av textuppgifter i de olika läromedlen. Studiens resultat visade på tydliga anpassningar i textuppgifter i läromedlet Guldgruvan. Uppgifterna var anpassade både språkligt men även genom kulturella kontexter samt genom svarsmöjligheter. Slutsatsen av denna studie var att läromedlet Guldgruvan inte endast anpassade sina textuppgifter språkligt utan där ges eleven även möjlighet till fler vetenskapliga begrepp samtidigt som eleven exponeras för svensk kultur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Eklund, Karin. "Andraspråkselever och matematik - språksvårigheter är bara halva sanningen : En studie i åk 6-9." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11861.

Full text

Abstract:

Ett större antal andraspråkelever i den svenska skolan ställer nya krav på undervisningen och på lärarna. Svårigheter uppstår när elever ska lära ett nytt språk samtidigt som de ska inhämta kunskaper på det nya språket. Inom matematiken ger de matematiska textuppgifterna eleverna en extra utmaning där ett enda missat ord kan omintetgöra hela förståelsen. Det matematiska språket har sin egen speciella utformning och avviker ifrån vardagligt språk. Det kan därför vara ord i textuppgifterna som är nya och främmande för elever som inte har kommit så långt i sin svenska språkutveckling. Många av de begrepp som vi har i matematiken har dessutom flera betydelser som tex. volym, rymmer, axel, udda och så vidare och när eleverna inte förstår innebörden i texten så vet de inte heller vad de ska göra och kan därför inte göra den matematiska beräkning som uppgiften efterfrågar.Huvudsyftet med denna undersökning är därför att få kunskap om vilka svårigheter som möter andraspråkselever i matematikundervisningen. Svårigheter som lärare i matematik behöver känna till för att kunna ta hänsyn till dessa och på bästa sätt kunna stödja och hjälpa andraspråkelever till en god inlärning med de resurser som finns tillgängliga på skolan idag.Uppsatsen presenterar resultatet av ett språktest med matematiska textuppgifter. Detta resultat kompletteras sedan med intervjuer av lärare, elever och elevernas studiehandledare.Matematikundervisningen behöver utformas med en större kunskap om språk och språkinlärning. För att kunna bilda sig en uppfattning om ett nytt ords betydelse måste ordet få användas i olika sammanhang, ordet måste behövas. Mer muntliga övningar och mer träning i att beskriva tankar och begrepp skulle gynna inte bara andraspråkeleverna utan alla elever i klassen.Lärare i matematik kan känna att de har för lite tid och resurser för att kunna hjälpa andraspråkelever till goda matematikkunskaper. Det saknas även kunskaper om vad som är svårt inom matematiken och i texten till matematiska läsuppgifter. Till en del saknas också kunskaper i vad det innebär att lära sig ett språk och hur det är att studera på ett språk som man inte behärskar. De elever som jag har talat med är nöjda med sin matematikundervisning, sin lärare och sin studiehandledare. Två av dem är entusiastiska och mycket motiverade och har bra resultat. De andra två tycker att matematiken är svår och tråkig och har trots ansträngningar jobbigt med förståelsen. Lärare skulle behöva mer kunskaper om matematikundervisning för andraspråkelever. De behöver också ta ett större övergripande ansvar för varje enskild elevs kunskapsinhämtning. Som det är idag läggs ofta ansvaret för andraspråkeleven på någon annan, det kan vara studiehandledaren, läraren i svenska som andraspråk, modersmålsläraren eller speciallärare. Självklart ska alla dessa lärare samarbeta för att skapa en bra studiesituation för eleven men någon måste ha huvudansvaret. Det mest naturliga är att ansvaret innehas av den ordinarie läraren som känner till de mål och kursplaner som finns för ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Textuppgifter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles