To see the other types of publications on this topic, follow the link: The genus of the Kudashevs.
Dissertations / Theses on the topic 'The genus of the Kudashevs'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'The genus of the Kudashevs.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bergsten, Anna, and Josefine Hedberg. "Genus i förskolan - : Förskollärares uppfattningar om genus." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42460.
Full textAbstract:
Förskolans utbildning ska vara likvärdig och därav ligger det till fördel att undersöka att alla barn får samma förutsättningar, oavsett könsidentitet. Från tidigare undersökningar har det visats att barn blir behandlad olika utifrån könstillhörighet trots att styrdokument (Skolverket, 2018) framhåller vikten av likvärdig utbildning, samt hur diskriminering ska aktivt motverkas. Därav har studie med syfte till att undersöka förskollärares uppfattning av begreppet genus och deras arbete kring genus i relation till barngrupp tagit form, utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Här har sex verksamma förskollärare intervjuats, där vi med stöd av fenomenografisk ansats (Uljens, 1989) reflekterat, analyserat och kategoriserat intervjusvaren för att få fram de varierande uppfattningar hos förskollärarna. Utifrån tidigare forskning och relevanta begrepp har vi jämfört förskollärarnas tankar och åsikter i sitt arbete inom ämnet. Resultatet visade på att de hade relativt liknande tankar kring genus som begrepp, det vill säga att det innebär jämlikhet, jämställdhet samt man ser individen och inte det biologiska könet. Här förekom det skilda tankar kring arbetssättet då vissa ansåg sig redan arbeta könsneutralt och därav inte behövde utvecklas inom ämnet ännu mer, medan andra påpekade att de gärna ville utvecklas mer. Sammanfattningsvis förekom liknande tankar till innebörden av begreppet genus, men visade på variationer i hur förskollärarna uppfattar deras arbete inom ämnet.<br><p>Betyg i Ladok 210606.</p>
2
WILAND, FELICIA, and FELICIA ANDERSSON. "Genus i modebranschen : Hur gestaltas genus i reklam?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17993.
Full textAbstract:
Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam. För att besvara syftet användes teoretiska modeller som behandlar olika form av kommunikation och hur den förhåller sig till kundens känslor och behov. Det empiriska materialet bestod av två intervjuer och en granskning. Först utfördes en granskning av olika tryckta annonser, som fått mycket uppmärksamhet i media under de senaste två åren. Senare utfördes en intervju med Production Manager på Nelly,com och till sist genomfördes en intervju med en genusforskare vid Göteborgs Universitet. Företag har alltid ett motiv med sitt budskap. Budskapen och känslorna som företag spelar på verkar vara ganska övergripande och lika för de flesta modeföretag. Det är viktigt att tänka på att vi hela tiden utsätts för olika typer av budskap och ideal och att modebranschen bara är en av många sändare. Modebranschen blir speciellt utsatt för att den framför allt är så synlig. När vi började skriva uppsatsen hade vi en bild av vad genus var, men insåg under arbetets gång att det är mer än bara en diskussion om kvinnligt och manligt. Genus visade sig vara mycket bredare och djupare än vad vi från början hade kunnat ana. Ideal finns överallt, de ändras hela tiden och de kommer alltid att finnas. Som teorin säger tror vi att opinionsbildarna har stor betydelse för hur budskap uppfattas och att det har stor betydelse för hur en reklam vinklas och skrivs om i media. Så länge reklamen är provocerande och ges publicitet genom att spela på gamla könstereotypiska roller, kommer den typen av reklam kanske alltid att finnas. Vi hoppas att en förändring är på väg och att den nya generationen av människor som stiger in i modebranschen kommer att arbeta för långsiktighet och kritiskt tänkande med sin marknadsföring. Att vi alla kan hjälpas åt att arbeta med detta som en etisk och moralisk fråga inom företag. Vi måste alla ställa oss frågan; vilken värld vill vi leva i?<br>Program: Textilt management, fashion management
3
Magnusson, Sofia. "Genom genus till jämställdhet : Fyra förskollärares tankar om genus." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8759.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they’reworking for has. The teachers also seem to value this work regardless of pedagogical approach. Theresults further show that differences were found in terms of the practical work with gender gets to beexpressed. The gender-oriented educators seem to focus on the major activities, for example workingwith gender-specific groups, and the non-gender-oriented educators seem to focus on the smallactivities, for example questioning the color of the birthday cards given to a girl and a boy. There aredifficulties with gender work and how they to some extent differ depends on the teachers’ focus, ashared challenge seems however to be continuing to work towards gender equality, despite theexperiences of the community and the world around the children which does not seem to want to go inthe same direction.Keywords: Gender, gender equality, sex, preschool, preschool teachers
4
Wisén, Annette. "Bilder av genus. : En studie om gymnasieelevers föreställningar om genus." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7576.
Full textAbstract:
<p>Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta. Materialet bearbetades utifrån Lantz (1993) allmänna modell för databearbetning. Resultatet visade att de föreställningar som fanns om tjejer var att de förväntas vara tysta, vårdande, skötsamma och duktiga. Utseendet var viktigt för tjejer och de hade höga krav på sig själva när det gällde studieresultat. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gäller killar, var att de var högljudda, hårda, kaxiga och vågade stå för sina åsikter. Killar beskrevs också som aktiva och de ville ha uppmärksamhet och höras mer. Det fanns några av ungdomarna som till en början hade svårt att uttrycka särskilda föreställningar på de olika könsrollerna, med motiveringen att det inte berodde på kön hur man är, utan på individ. Dessa ungdomar visade sig i andra delar av intervjun ändå kunna ge olika bilder av killar/respektive tjejer, vilket kunde vara ett uttryck för att det är svårt att leva upp till de värderingar som man hade i praktiken. När det gäller klassrumssituationen visade studien att ungdomarnas föreställningar var att tjejer höll en lägre profil än vad killarna gjorde. Flera av ungdomarna i studien berättade att lärarna i skolan behandlade tjejer och killar likadant, men kunde ändå ge exempel på att det faktiskt skiljde sig åt i praktiken.</p><p>The starting point of the study was to describe and analyse wich form of conception youths in upper secondary school had about gender. In the first part of the study it is described how the school has evolved from a gender-based point of view and gives a few examples in the current research. The theoretical frame consisted of Pierre Bourdieu´s (1998) scientifical analysis about mens power over women and Berit Ås´(2004) tehniques of roling. The study was of qualitative character and the method wich has been used is qualitative interview. The number of interviews conducted was eight. The material was worked upon based on Lantz (1993) general model. The results showed that the forms of conception that existed about girls were that they were expected to be silent, caring, well-behaved and capable. A girl cared more about their look and had high demands on theirselves. The form of conception the youths mentioned when it came to boys was that they were loud, rough, and cocky, and dare to stand up for their opinion. The boys were also described, as being more active than the girls, wants more attention and make more noise. There were a couple of the youths that first had a bit difficult to express certain forms of conception on the different sexual roles with the explanation that it was not about wich sex you are but instead wich person. These youths still showed examples on different pictures of boys/girls in other parts of the interview, wich could be an expression in how hard it can be to live up to the valves that you have in practical life. When it came to the situation in the classroom, the study showed that the youth’s forms of conception were that the girls held a lower profile than the boys. Many of the youths in the study said that the teacher in the school treated girls and boys equally but could still give examples that it actually was differences in practical life.</p>
5
Drottz, Nykvist Martin. "Genus i religionskunskapen : Fyra gymnasielärares syn på genus i religionsundervisningen." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4442.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur fyra religionslärare vid en gymnasieskola i Norra Mellansverige använder genusperspektivet i sin undervisning.Styrdokumentens direktiv om genus är få och dessutom abstrakta. I läroplanen och kursplanerna för religionskunskap finns det definitioner som öppnar upp för genusperspektivet – något krav på att det skall finnas med går däremot inte att finna. Endast i ämnesplanen för religionskunskap står det att en ”genusdimension” skall synas i undervisningen.Merparten av lärarna anser dessa mål vara relevanta och menar att ett genusperspektiv kontinuerligt anläggs i deras undervisning. Det handlar främst om två delar av religionsundervisningen, dels att diskutera kvinnors ställning i olika religioner och hur religion påverkar vår syn på manlighet respektive kvinnlighet. Dels i form av livsfrågor och vilka könsroller som finns i samhället.Samtidigt finns det både skepsis gentemot genusperspektivet och en okunskap om begreppets innebörd hos vissa lärare. En av lärarna undviker helst att använda ett genusperspektiv i undervisningen då denne anser att det reproducerar stereotypt tänkande om manlighet och kvinnlighet. En annan lärare beskriver begreppet genus som ”biologiskt kön”, vilket leder till att eleverna får en snedvriden bild av begreppet. Det finns med andra ord mer att önska från lärarnas sida när det kommer till arbetet med genus i undervisningen.
6
Pang, Liming. "Some Relations Between Genus Zero and Genus One Configuration Spaces." Thesis, New York University, 2017. http://pqdtopen.proquest.com/#viewpdf?dispub=10618764.
Full textAbstract:
<p> Stephen Bigelow developed a new approach to the Jones polynomial of knots and more generally, links in the three sphere as an intersection number of a homo- logical cycle and a cocycle on a covering space of a configuration space. A link in this approach is represented by the plat closure of a braid in <i>B</i><sub>2n</sub>.</p><p> The work in this thesis is to generalize several key parts of Bigelow’s construction. </p><p> A link will be obtained by taking the plat closure of a braid in the braid group of a punctured torus. A study of the braid group of the torus as well as punctured torus provides tools for the constructions of some functions, which turn out be a generalization of Bigelow’s function in the definition of the covering space. We explore some new relations between braid groups on a disk and their generalizations to braid groups of a torus and punctured torus. As a consequence, some useful abelian representation of configuration spaces are generalized to larger settings, involving a representation to some Heisengerg type group. The topological groupfeature of a torus is considered when studying its braid group, and this leads to an interesting subgroup <i>K</i> which turns out to be the normal closure of the braid group of the disk in the braid group of the torus. Several parts of Bigelow’s construction has been generalized to the preimage of <i> K</i> under the inclusion map of the punctured torus into the torus. </p><p> Some potential applications of the work is to develop a Jones-type invariant in any 3-Manifold admitting a Heegaard splitting of genus 1, where we can decompose the link as a plat closure of a punctured torus braid.</p><p>
7
Näsström, Maria, and Veronica Nilsson. "Bilden av genus : Synen på framställningen av genus i magasinreklam." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26997.
Full textAbstract:
Denna studie har som syfte att undersöka hur genus framställs i reklam utifrån ett etiskt perspektiv. Diskussionen kring etik har ökat och det finns en medvetenhet kring hur reklam framställer människor, men trots detta är reklam som objektifierar kvinnor och män vanligt förekommande. Genus spelar en stor roll i hur människor definierar sig själva då det skapas socialt och kulturellt utifrån koder i samhället. Vårt undersökningsobjekt är hälsomagasinet Hälsa där vi vill ta reda på hur de ser på etik och genus i sina reklamannonser och vilka strategier de tillämpar när de väljer vilka annonser som får publiceras. Vi vill i vår studie besvara frågeställningarna kring vilka etiska strategier magasinet Hälsa använder sig av vid val av reklambilder utifrån etik, på vilket sätt reklambilderna tillsammans med övriga grafiska element speglar Hälsas etiska strategi för bildval. Slutligen vill vi med studien svara på om Hälsa använder sig av reklambilder som överträder de etiska normerna och i så fall på vilket sätt. Studiens teoretiska ramverk baseras i teori kring etik, genus och visuell kommunikation. Metoden som används för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ för att få en djupare förståelse för magasinet Hälsas strategi för val av bilder. Metoden består av en semiotisk bildanalys av ett urval reklambilder i magasinet Hälsa och intervjuer med ansvariga på magasinet och andra ämneskunniga personer. Resultatet av studien visar att magasinet Hälsa till största delen följer sina etiska förhållningsregler även om det förekommer undantag som kan tolkas som objektifierande reklam och har sexuella anspelningar. Vidare visar resultatet att genusperspektivet används mycket i Hälsas reklambilder
8
Karlsson, Erika, and Naghmeh Molnar. "Att Lära Genus?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1229.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på</p><p>lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att</p><p>lära sig genus i klassrumssituationer.</p><p>Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i</p><p>Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en</p><p>av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika</p><p>lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande</p><p>observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande</p><p>anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och</p><p>kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har</p><p>främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat</p><p>dessa med annan litteratur.</p><p>Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön</p><p>i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i</p><p>dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än</p><p>kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos</p><p>lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.</p>
9
Andersson, Helena. "Genus och informationsteknologi." Thesis, Linköping University, Department of Electrical Engineering, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2127.
Full textAbstract:
<p>This thesis discusses how the education in the Master of Engineering program can change to become more into line for the students needs, especially for the women, both directly in the education situation and later in their occupational roles. This is done using a gender perspective. Both the education and the occupation today is characterised by masculine norms and values. The education lacks gender perspective and is created by men, for men. The thesis gives concrete proposals on how to change two existing courses to better fit the students. Some of the most important changes are to make the goals of the courses more accessible and visible for the students, make sure that both men and women occurs in teaching positions and have course literature written by women as well as men.</p>
10
Bergsmeds, Marica, and Monica Strandgren. "Pedagoger och genus." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7875.
Full textAbstract:
<p>Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen. Vi fann att pojkarna var de som dominerade talutrymmet, något som förvånade pedagogerna eftersom de trodde att talutrymmet i klassrummet fördelades rättvist. Pedagogerna själva ansåg sig dock arbeta genusmedvetet, men poängterade att de såg till individen i första hand och inte till könet. Vi kunde även tydligt se hur pedagogernas traditionella syn på manligt och kvinnligt som framkom i intervjuerna även genomsyrade observationerna, något som vi tolkar som att den traditionella synen på manligt och kvinnligt fortfarande råder på dessa två skolor.</p>
11
Brittesland, Monika. "Dyslexi och genus." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1744.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi.</p>
12
Johansson, Emma. "Genus och historieläroböcker." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14525.
Full text
13
Vio, Danessa. "Genus i barnböcker." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14771.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to examine and compare how womanliness and manliness reveal themselves in different children’s books, mainly focusing on the concept of gender, in both text and images aspects. The questions I have chosen to interrogate are the following: How is the male and female role represented in children's books from a gender perspective, in both images and texts? What gender is generally the main character in children's books? What clothes are the characters wearing in children's books? What kind of occupations do the characters practice in children's books? What kind of qualities or attributes do the characters possess in children's books? When it comes to the selection of the method, I have chosen the use a qualitative method, where I use both a text and image analysis. The essay is based on Hirdman's and Hardning's gender theories and alsow on Nikolajeva's theorie about male and female. During my study I have come to the conclusion that there has been a certain change when it comes to gender in children's books. Among other things, you are now met by male characters who are emotional and do the cleaning work and female characters who work and are independent and courageous. Despite these changes in child-books you can still feel that the male still covers the main role, reflecting society conciousness.
14
Yip, Martha. "Genus one partitions." Thesis, University of Waterloo, 2006. http://hdl.handle.net/10012/2933.
Full textAbstract:
We obtain a tight upper bound for the genus of a partition, and calculate the number of partitions of maximal genus. The generating series for genus zero and genus one rooted hypermonopoles is obtained in closed form by specializing the genus series for hypermaps. We discuss the connection between partitions and rooted hypermonopoles, and suggest how a generating series for genus one partitions may be obtained via the generating series for genus one rooted hypermonopoles. An involution on the poset of genus one partitions is constructed from the associated hypermonopole diagrams, showing that the poset is rank-symmetric. Also, a symmetric chain decomposition is constructed for the poset of genus one partitions, which consequently shows that it is strongly Sperner.
15
Dragon, Katarina, and Ann-Marie Sehlin. "Genus på skolgården." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15930.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika.
16
Svensson, Morgan. "Genus i idrottsundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52239.
Full textAbstract:
Den här uppsatsens syfte är att undersöka idrottslärarnas uppfattning om elevernas syn på genus och dess påverkan på undervisningsinnehåll, bedömning och bemötande i idrottsämnet. Jag har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och mina respondenter består av fem manliga idrottslärare. Jag har gjort en intervjuguide med ett fåtal större öppna frågor uppdelat på tre olika teman dessa har sedan transkriberats från en bandspelare. I mitt teoretiska angrepsätt har jag använt mig av Raewyn Connells och Yvonne Hirdmans genusteorier samt Vygotskys sociokulterella teori om inlärningsprocessen och analyserat mitt matrial utifrån dessa teorier. I mitt resultat framkom det att mina respondenter hade en klar uppfattning om att deras elevers syn på genus inom idrotten att det påverkade deras bemötande, undervisning och bedömning på olika sätt.
17
Sjöholm, Janina. "Genus i grundlärarutbildningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352973.
Full text
18
Ljungqvist, Cecilia. "Genus och historiemedvetande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32119.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att koppla samman teorin kring historiemedvetande med ett genusperspektiv på historien. Joan Wallach Scotts olika kategorier av framställning inom kvinnohistorien används för att se hur kvinnohistoria framställs i två av Sveriges mest använda böcker för A-kursen i historia på gymnasiet. Därefter analyseras resultatet utifrån teorin kring historiemedvetandet och Per Eliassons tankar kring hur detta kan fördjupas.Resultatet av analysen av de läroböcker som här har granskats, är att de har mycket brister ifråga om genusdiskussion. De mest framträdande dragen i läroböckerna är att kvinnohistoria antingen osynliggörs eller framställs i en så kallad her-story. Det sistnämnda betyder att kvinnohistoria finns med som ett tillägg till den traditionella historiska berättelsen och inte är en naturlig del av den. Genus tas inte upp som en alternativ förklaring till historiska skeenden i läroböckerna och ofta är det mannen som är subjektet i texterna och därmed får beteckna det allmänna och generella. Kvinnorna blir undantagen trots att de utgör hälften av befolkningen. För att eleverna ska kunna aktivera de tre tidsdimensionerna då, nu och framtid, krävs diskussion och förklaringar. Dessa tar inte författarna upp och genus ses många gånger som något oföränderligt och självklart. Med utgångspunkt i böckerna, kan eleverna därför knappast fördjupa sitt historiemedvetande med ett genusperspektiv.<br>The purpose of this essay is to connect the theory of historical conciseness with a gender perspective on history. Joan Wallach Scott’s different types of categories concerning women’s history is used to find out how two of Sweden’s most used books for the first course of history in the gymnasium, is dealing with women’s history. The results are later analyzed from the theory of history conciseness and the thoughts of Per Eliasson concerning how this could be deepened.The results form analyzing the historical textbooks that has been overviewed, is that they lack in gender discussion. The most prominent characteristics in the textbooks are that women history is either made invisible or are purposed in a so called her-story. The latter means that women’s history is added as an addition to the traditional history telling and is not a natural part of it. Gender doesn’t appear as an alternative explanation to the historical happenings in the textbooks and the man is often chosen as subject and will by that also characterize the common and general. Women become exceptions in history although they constitute half of the population. If the students are to be able to activate the three time dimensions then, now and in the future, discussions and explanations are called for. The authors don’t bring this up and gender is often seen as something unchangeable and obvious. With starting point in the textbooks, students can hardly deepen their history consciousness with a gender perspective.
19
Stockman, Burg Aron. "Mindset och genus." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32610.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse för hur elever ser på sin egen intelligens och sitt lärande och om detta påverkar hur eleverna ser på undervisning. Detta gör jag genom att testa psykologiforskaren Carol S. Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt mindset i svenska förhållanden på elever i mellanstadiet. En person med dynamiskt mindset tror på ständig möjlighet till utveckling, medan en med statiskt mindset tror på medfödd talang eller begränsningar. Jag har tagit reda på vilket mindset eleverna har och även undersökt och analyserat könsfördelningen. Det finns bara lite svensk forskning om mindset och den som finns handlar om äldre elever, vilket gör att jämförelser istället gjorts med Dwecks forskning i USA. För att få en bred kvantitativ bild, men ändå balansera mängden material mot uppsatsens omfång gjordes en enkätundersökning med tre klasser i mellanstadiet. Enkäten undersökte genom två-alternativsfrågor, baserade på Dwecks frågeformulär Mindset Assessment Profile (MAP), vilket mindset eleverna hade och innehöll även frågor kring vilka typer av undervisningsmetoder som eleverna mest gillade, producerade mest av och lärde sig bäst av. Genomgången av materialet visar att de flesta elever har ett dynamiskt mindset, men också att frågorna till viss del hade tolkats olika av eleverna och mätt deras generella attityd till skolan istället. Undersökningssvaren visar mer på tendenser och en jämförelse gjordes mellan elever med ett mer dynamiskt mindset mot de med ett mindre dynamiskt mindset. Resultaten visar att synen på undervisningen till viss del skiljer sig mellan grupperna och att valen eleverna gör matchar deras mindset. En av de tydligaste skillnaderna var att lusten att lära var mycket större i gruppen med dynamiskt mindset. Resultaten visar också en kraftig tendens att flickor med åldern blir mer dynamiska och att pojkar blir mer statiska. Mindset går till viss del att använda för att förstå elevers tänkande i svenska förhållanden men fortsatt forskning på området behöver ta in intervjuer, observationer samt effektstudier för att få fram mer tillförlitliga svar.
20
Merouani, Jakob. "Genus i fysikundervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28669.
Full textAbstract:
Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat. För lärare vars tolkning av genus inte överensstämmer med en genusteori kan användandet av samma genusteori vara svårt och lärarna ifråga kan uppvisa motstånd mot ett användande. För andra lärare kan tillämpandet av en genusteori vara ett verktyg för att argumentera för de val de gör i sina svar på falluppgiften.
21
Melander, Bengt, and Johan Jönsson. "Genus i transportbranschen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28827.
Full textAbstract:
Syfte: Att belysa transportbranschen ur ett genusperspektiv och då försöka tydliggöra varför en del flickor söker in på fordonsprogrammets transportutbildning. Metod: Vi har använt oss dels av den kvalitativa intervjun, dels av den kvantitativa enkätmetoden. Informanterna har varit elever på olika gymnasieskolor, gymnasielärare och personal som arbetar i transportbranschen. Resultat: Den faktor som påverkar eleverna, både pojkar och flickor, mest i sitt val är inställningen att lastbil det är något som män håller på med. De flickor som trots denna inställning väljer transport gör det pga ett stort intresse av lastbilar och av chaufförsjobbet.
22
Feliniak, Viktor, and Jenny Larsson. "Teknik och Genus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28095.
Full textAbstract:
Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik. Har de kanske en känsla av att det är ett ämne som de inte har någon nytta av? Vi vill också undersöka hur könssammansättningen i en grupp påverkar arbete och resultat. Vår uppfattning är att flickor lägger mer energi på att dekorera medan pojkarna lägger mer tid på funktionen.”Teknik finns överallt där det finns människor”, skriver Sjöberg (1997 s. 6). Alltså borde folk vara mer intresserade av att vilja lära sig mer om ämnet, eftersom det är mer eller mindre tvunget att ha åtminstone lite grundläggande teknisk kompetens för att klara sig bättre i vårt samhälle. Ett samhälle som är under ständig teknisk utveckling. Vi tror att det är positivt att introducera teknik som ett eget ämne redan i de lägre åren. När elever i grundskolans senare år får höra talas om teknikämnet, kan det uppfattas som komplicerat och svårt. Teknikämnet i skolan läses ibland under ett enda år, istället för att vara en naturlig del av de andra ämnena. Det tror vi skapar en rädsla för att välja teknik igen i senare studier.Teknik är ett underbart ämne som man utan vidare kan integrera i alla andra ämnen utan att egentligen behöva anstränga sig. Låt säga att eleverna under en matematiklektion ska konstruera ett föremål, för att sedan byta det med en klasskamrat. Efter bytet av konstruktionen, kommer eleverna att göra olika uträkningar av area och omkrets av föremålet. Under denna matematiklektion har vi lyckats få in en hel del teknik, kanske utan att vara medvetna om det. Just så här tror vi att det fungerar med teknikämnet ute på många skolor.Man arbetar med teknik, men som en del av exempelvis NO- eller SO-ämnena, vilket då medför att man inte medvetet arbetar efter målen i läroplanen för ämnet teknik. Teknikämnet har funnits med som skolämne redan i läroplanen Lgr 80, men då var det starkt kopplat till de naturvetenskapliga ämnena. Från och med 1994 års läroplan Lpo 94, kom teknik att bli ett obligatoriskt skolämne redan från förskoleklassen, med en egen kursplan, egna mål och egna betygskriterier. Teknik är ett ämne precis som alla andra obligatoriska ämnen och nog så viktigt (Ginner & Mattsson 1996). När detta står så klart skrivet i våra läroplaner, undrar man varför ämnet verkar komma i skymundan på många skolor.
23
Mészáros, Donald, and Sasa Milosevic. "Genus i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27657.
Full textAbstract:
Meszaros, Donald och Milosevic, Sasa (2013). Genus i förskolan: En studie som undersöker pedagogers arbetssätt i förskolan. Malmö Högskola: LärarutbildningenDenna studie handlar om hur pedagoger arbetar med genus i förskolan i förhållande till läroplanen. Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med genus och hur de motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Våra frågeställningar är: Hur tolkar personalen läroplanens värdegrund om kön och genus? Hur ser det i praktiken ut när arbetslaget motverkar traditionella könsmönster? Hur arbetar personalen med genusfrågor? För att kunna besvara detta har vi använt oss av intervjuer och observationer på två förskolor. Vi går i litteraturgenomgången och tidigare forskning igenom en historisk återblick samt begrepp som är relevanta för studien. Vi anser liksom den forskning vi presenterar att kunskapen om genus och läroplanens värdegrund är låg. I medvetna aktiviteter bedrivs, utifrån läroplanen, god verksamhet men i det omedvetna finns det hinder som gör att pedagogerna inte når ända fram. Vi har dragit slutsatsen att förskolechefen bör se till att personalen får tillgång till utbildning som kan leda till kunskap. Ett praktiskt exempel där pedagogerna filmar sig själva i olika situationer för att synliggöra sitt arbetssätt ser vi som en positiv början och något båda förskolorna uppgav att de skulle börja med framöver.Nyckelord: Förskola,
24
Ekstrand, Madeleine, and Irma Andersson. "Genus vid överlämningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27200.
Full textAbstract:
Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012).Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på.Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion avresultatet. Christian Eidevald och Kajsa Wahlström som har forskat kring genus och jämställdhet i förskolan har varit en viktig biståndsdel för studien.Resultatet av studien inom dess givna ramar, visar på att det inte råder någon märkbar skillnad på det pedagogiska bemötandet i förskolan ur ett genusperspektiv. Dock framgick det under intervjuerna att pedagogerna trots resultatet, vid tillfällen kunde göra skillnad i sitt bemötande.
25
Törnfeldt, (f Hedin) Gunilla. "Genus i jazzundervisning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3372.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete var att få en bild av i vilken utsträckning det finns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble och improvisation på musikhögskolenivå i Sverige. Även att få en bild av i vilken utsträckning verksamma lärare i jazzensemble och improvisation, som genomgått metodikkurser i samma ämnen, har en medvetenhet om genusfrågor samt ifall deras undervisning påverkas av det. Jag ville även kartlägga dessa lärares åsikter om vad den sneda könsfördelningen i jazz och improvisationsmusik beror på samt hitta och föreslå möjliga förändringar. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sex aktiva jazzensemblelärare. Två av lärarna var ansvariga för metodikundervisningen i jazzensemble på respektive musikhögskola: Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. De andra fyra lärarna hade genomgått sin pedagogiska utbildning vid någon av dessa två musikhögskolor. Undersökningen pekar på att det varken har funnits eller, när undersökningen gjordes, fanns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble på Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. Alla sex lärarna hade gjort iakttagelser av skillnader i beteenden i undervisningssituationer mellan killar och tjejer. De lärare som hade erfarenhet av att undervisa enkönade grupper med endast tjejer hade i högre grad uppmärksammat könsskillnader och hade alla utvecklat sina individuella metoder för hur de handskades med detta. De flesta av lärarna hade dock inte några tydliga kunskaper om genusstrukturer och hur man kan arbeta för att förändra dem, varför jag generellt sett betraktar genusmedvetenheten hos lärarna som låg, även om den varierar lite sinsemellan. Jag kom fram till flera möjliga orsaker till könsfördelningen i jazz och improvisations- musik: rådande genusstrukturer i samhället, därav brist på kvinnliga förebilder, musik- utbildningarnas och medias fokusering på analyserbar jazz, cementering av rådande genusstrukturer på jazzutbildningarna och brist på förändring av dessa strukturer. Genusstrukturer i samhället ändras hela tiden och arbetet att förändra de förlegade strukturer som finns sker på många olika nivåer, även om det går långsamt. Däremot kan institutioner, utbildningar och konsertarrangörer ta krafttag vad gäller att synliggöra kvinnliga förebilder, särskilt för elever i tidiga utbildningsår. Jag drog även slutsatsen att institutioner, arrangörer, musikjournalister m.fl. borde öppna upp begreppet jazz till att innefatta all improviserad musik för att flera ska känna sig välkomna i genren. Man bör även införliva ett genusperspektiv i ensemblemetodiken på musikhögskolorna och musikutbildningarna samt på alla musikutbildningar arbeta för att förändra de rådande genusstrukturerna. Utbildning och kunskap ser jag som en viktig väg till förändring.
26
Edström, Jessica. "Vadå genus? : En studie av högstadieelevers föreställningar om genus och normer." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1096.
Full textAbstract:
<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.</p><p> </p>
27
Raukola, Kristin. "Virtuellt Genus : Hur virtuella agenters visuella genus påverkar bemötandet från användare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69329.
Full textAbstract:
Att föra en dialog med en virtuell karaktär blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjänst på en hemsida, att testa agentens gränser och vara otrevlig och förolämpa den virtuella agenten är en förekommande händelse likaså. Virtuella karaktärer blir ofta representanter för könsstereotyper, i värsta fall kopplas den förolämpning som ges till agenten också till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda på om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar på att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolämpningar får agenten. Detta visar att det är viktigt att ta hänsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, då förolämpning uppstår i olika mängder trots att agenterna i övrigt är identiska.
28
Illi, Felix. "Genus i mellanstadiet – Hur uppfattningar om genus kan påverka elevernas agerande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27589.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att synliggöra om och hur genus påverkar elevers age-rande i matematikundervisningen samt deras föreställning om deras prestation. Genom att observera elevers och lärares uppfattningar kring hur genus påverkar elever i klass-rumssituationer har även deras faktiska agerande observerats och ställts i relation till deras egna uppfattningar.Undersökningsgruppen består av 47 elever i årskurs fyra på en stor skola i en mindre ort i södra Sverige. Den består även av en lärare, denne är elevernas undervisande matematik-lärare. Resultatet av studien är att mellanstadieelever kan uppfatta att genus inte påverkar hur de agerar, presterar och blir bemötta. Genom observation har det synliggjorts att eleverna kanske inte är medvetna om att genus påverkar deras inställning till sig själva och andra i matematikundervisningen.
29
Norén, Hanna, and Nilsson Emelia Sellin. "Genus i förskolan : Barns konstruktion av genus i den fria leken." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75927.
Full textAbstract:
Syftet i denna studie var att undersöka hur barn konstruerar genus i den fria leken på förskolan. Studien var av kvalitativ karaktär och utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Observation av barn i den fria leken var den valda metoden för datainsamling och denna registrerades med hjälp av observationsschema och ljudinspelning. Resultatet visade att barnens konstruktion av genus kom till uttryck i lekrollerna genom barnens olika sätt att använda kropp, röst, uttalanden och handlingar beroende på lekrollernas kön. Dessutom visade resultatet att genus konstruerades på olika sätt i barnens förhandlingar utifrån kläder, hårlängd, sättet att prata, användande av nikotin och vänlighet. Slutsatser vi dragit utifrån diskussionen av resultatet är att genus är föränderligt och att denna förändring sker i social interaktion mellan människor.
30
Andersson, Filip, and Natali Bosevska. "Genus i förskolan : En studie om pedagogers förhållningsätt till genus i förskolan." Thesis, Kristianstad University, Department of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6250.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.</p>
31
Lindroth, Anna. "Genus i samhällskunskapen mellan åren 1969-2010. : Genus, den naturliga ordningen, genuskontraktet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71862.
Full text
32
Sande, Evelina. "När vapnet är genus. En jämförande framing-analys av genus i militärhandböcker." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23498.
Full textAbstract:
Sweden is often viewed as one of the most egalitarian countries and many countries look to Sweden for policy-models or tools to implement gender equality within their institutions and organisations. This thesis contains two purposes, where the first one is to explore the background for Handbok Gender a handbook created by the Swedish Defence Forces to discover if it is something independently created by the organisation or a result of international and national directives. Through exploring this, we will determine if the view presented in the Handbok Gender is the one of the Swedish Defence Forces or just a concept to look good externally. The second part aims to compare how H Gender frame gender differently compared to two separate handbooks on gender created by Nato and the United Nations. The first part shows that although Handbok Gender is a product based on international and national directives, it is built on the experiences of the Swedish Armed Forces and can therefore be seen as their perspective on gender. Furthermore, the second parts demonstrate that the UN’s handbook shows a traditional feminist point through putting the woman as a focus point, while Nato’s handbook more presents the woman as a victim. Although, because H Gender does not specify how gender affects men and women differently it results in the H Gender not treating the problem of gender in the same extent.
33
Kronbäck, Emelie, and Emma Smith. "GeNus & GenDås – Förskollärares uppfattningar av genus och dess förändring och kontinuitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29105.
Full textAbstract:
Förskolans läroplan 98 (rev 16) säger att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter i förskolan. Då detta står i läroplanen är det något som förskollärare måste arbeta efter, detta medför även ett krav på att förskolläraren har en uppfattning om genus och om hur hen ska arbeta med begreppet. Därför är syftet med vår undersökning att undersöka förskollärarens uppfattning av genus, dess förändring samt kontinuitet under perioden 1990- 2017.Syftet har brutits ner till tre frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet genus och hur ser deras uppfattning om genus ut? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete utifrån sin uppfattning? Vilka förändringar och kontinuiteter kan identifieras utifrån ovanstående frågeställningar inom tidsperioden 1990 - 2017? Det teoretiska perspektivet är Yvonne Hirdmans teori om manlig överordnad och isärhållning som vi använt för att analysera förskollärarnas berättelser. För att samla in empiri till undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer av sammanlagt fem förskollärare från tre olika förskolor.Resultatet av undersökningen beskrivs i fyra olika teman, utbildning/bakgrund, förhållningssätt, verksamhet och styrdokument. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattning av begreppet genus genomgått en förändring. Förändringen menar vi syns i förskollärarnas berättelser om deras dåvarande och nuvarande verksamheter där genus under 1990-talet inte varit närvarande och att det då arbetades med jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. I jämförelse med dagens uppfattning som förskollärarna menar är i större utsträckning mer medvetna om genus och arbetet med det i förskolan. Slutligen visar resultatet att med förändringen i genusuppfattningen syns även en kontinuitet av tillskrivningar av kön till platser, objekt och aktiviteter i förskolan.
34
Tegnebo, Linda. "Genus i gymnasieskolans läroböcker." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1288.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. </p><p>Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument</p>
35
Niibo, Marika. "Genus, stress och coping." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3715.
Full textAbstract:
<p>Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation. Resultaten visade bl.a. att männen upplevde mer stressymptom och hade hälsoproblem i högre grad än kvinnorna. Avseende coping visade det sig att kvinnorna använde mer emotionella och undvikande copingstrategier än männen. Dessutom visade det sig att det inte fanns någon skillnad mellan könen i problemfokuserad coping, samtidigt som det visade sig att det fanns samband mellan upplevd stress och copingstrategier. De som använde mer emotionell och/eller undvikande coping upplevde mer stress i det sociala livet medan de som använde mer emotionell coping upplevde mindre arbetsstress.</p>
36
Alkamil, Hadil. "Högstadieelever, bloggar och genus." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3248.
Full textAbstract:
<p>Today's young people find themselves in an intense media traffic where many messages have a commercial nature. Some such messages are for example different types of advertising in various media and advertising often plays on the uncertainty that may be common in adoles-cence. New interactive media like blogs on the Internet has been established in recent years. Mixed types of media content, advertising with different messages, appear in blogs. Therefore, I am interested in how blogs on the Internet can influence young people's creation of their identity. In the blogosphere there are different ways to see how to be a girl or a boy and what is important to strive for. Blogs also give users the opportunity to appear and to be seen. The blog has therefore become a youth phenomenon. Many young people read blogs and many have their own blogs or write on other people's blogs. During the analysis I conducted into students' responses from questionnaires where I could analyze the different characteristics of the participants, such as their gender, and both characteristics in their responses, such as the blogs they replied that they used. The results show that both girls and boys create gender by using the Internet. Blogs affects young people's daily lives in different ways. The girls are more positive to blogs than boys. The boys, despite their awareness of different fashion blogger, believes that it is pointless to read blogs and that it is a time consuming job that they consider boring.</p>
37
Srinivasan, Vinod. "Modeling high-genus surfaces." Texas A&M University, 2004. http://hdl.handle.net/1969.1/316.
Full textAbstract:
The goal of this research is to develop new, interactive methods for creating very high genus 2-manifold meshes. The various approaches investigated in this research can be categorized into two groups -- interactive methods, where the user primarily controls the creation of the high-genus mesh, and automatic methods, where there is minimal user interaction and the program automatically creates the high-genus mesh.
In the interactive category, two different methods have been developed. The first allows the creation of multi-segment, curved handles between two different faces, which can belong to the same mesh or to geometrically distinct meshes. The second method, which is referred to as ``rind modeling'', provides for easy creation of surfaces resembling peeled and punctured rinds.
The automatic category also includes two different methods. The first one automates the process of creating generalized Sierpinski polyhedra, while the second one allows the creation of Menger sponge-type meshes.
Efficient and robust algorithms for these approaches and user-friendly tools for these algorithms have been developed and implemented.
38
Flynn, Eugene Victor. "Curves of genus 2." Thesis, University of Cambridge, 1989. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.305382.
Full text
39
Hjeltman, Måsse, and Thomas Ivarsson. "Historieläromedelsböcker, genus & progression." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33118.
Full textAbstract:
I denna undersökning ämnar vi ta reda på hur progressionen ser ut gällande framställningen av kvinnor i historieläromedel från 1960-talet till år 2007. Vi har fokuserat kring dem som oftast marginaliserats i innehållet till fördel för de politiska aktiva så som drottningar och andra politiker. Här är det istället bondhustrur, den hemarbetande kvinnan, sömmerskor, hantverkare och andra yrkesarbetande kvinnor som undersöks för att ta reda på om de har en större plats i dag jämfört med på 1960-talet. Vi vill också ta reda på vilket sätt de framställs och har framställts. Är de aktiva och driver handlingen framåt eller ett bihang till den politiska historien? Vi har sett i vår analys att en positiv förändring skett, men att det finns mycket kvar att göra.<br>In this study, we intend to find out what the progression looks like when it comes to representations of women in childrens history text books from the 1960´s to year 2007. We have focused on the most frequently marginalized working women for the benefit of the political active women as queens and other politicians.Here it is, instead, peasant wives, the woman home workers, seamstresses, burghers, craftsmen and other working women in these groups who´s being studied and whether they have a larger place today compared to the 1960's. We also want to find out how they are constructed and produced. Are they active and operates forward or a appendage of the political history? We have seen in our analyze that the progression is good, but there’s still much work to do.
40
Gustafsson, Jonna, and Ebba Dieden. "Genus(ordning) i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34748.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån genus, där studien hade sin grund i ett genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig?Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett genusperspektiv påverkade deras inställning till genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika. Studien visade också att skolämnet i relation till pedagogernas förhållningssätt till genus och jämställdhet inte avgjorde deras bemötande till elever.Nyckelord: Genus, Hierarki, Interaktion, Jämställdhet, Kommunikation, Kön, Makt
41
Hallgren, Emelie, and Erika Svensson. "Förskollärarstudenters tal om genus." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29180.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande förskollärare talar om genus och vilka föreställningar de har om begreppets innebörd i koppling till det kommande jämställdhets-uppdraget i förskolan. De teoretiska begreppen som ligger till grund för denna studie är till stor del definierade utifrån Hirdmans genusteori. Begreppen som använts som verktyg för analysen av denna studie är genus, kön, genussystemet, jämställdhet och jämlikhet. Studien bygger på empiri utvunnet ur intervjuer med fem förskollärarstudenter om hur de talar om genus. Resultatet visar att studenterna talar om genus som något komplext. De diskuterar begreppets innebörder på olika nivåer beroende på hur de relaterar till begreppet och vilka föreställningar de har om det. Vidare visar resultatet att studenterna talar om genus som en kunskapsfråga. De menar att genus inte får tillräcklig plats i utbildningen och att de därför behöver söka kunskap om ämnet på egen hand för att bättre kunna åta sig förskolans jämställdhetsuppdrag.
42
Lammers, Mark C. "Genus n Banach spaces /." free to MU campus, to others for purchase, 1997. http://wwwlib.umi.com/cr/mo/fullcit?p9841162.
Full text
43
Neumann, Annette. "Sprachverarbeitung, Genus und Aphasie." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Philosophische Fakultät II, 2002. http://dx.doi.org/10.18452/14755.
Full textAbstract:
Für die Zuweisung von Genus im Deutschen wurden verschiedene Regeln vorgeschlagen. Genuszuweisung kann beispielsweise auf der Grundlage von Suffixregeln erfolgen. Diesen Regeln zufolge sind Derivations- und Diminutivsuffixe zuverlässige Genusindikatoren. Es finden sich nur wenige Ausnahmen zu diesen Regeln. Andere Nomen hingegen scheinen keine Genustransparenz zu haben. Ziel der durchgeführten Studien ist zu prüfen, inwieweit gesunde sowie aphasische Sprecher von formalen Genusindikatoren profitieren. Die Ergebnisse deuten darauf hin, daß gesunde Sprecher des Deutschen, anders als im Französischen oder Italienischen, in einer Genuszuweisungsaufgabe nicht von der Transparenz der Stimuli profitieren. Es wurden keine Reaktionszeitunterschiede zwischen der transparenten und intransparenten Bedingung gemessen. Aphasische Sprecher hingegen machen in der transparenten Bedingung weniger Fehler bei der Genuszuweisung als in der intransparenten Bedingung. Diese Ergebnisse werden im Kontext aktueller Sprachverarbeitungsmodelle diskutiert. Sie legen nah, daß Genus weder nur lexikalisch gespeichert ist noch ausschließlich auf der Basis von Regeln zugewiesen wird. Es wird angenommen, daß beide Strategien Teil der sprachlichen Kompetenz sind.<br>Different rules have been proposed for the assignment of gender to nouns in German. For instance, on the basis of derivational or diminutive suffixes gender can be assigned reliably, with only a few exceptions. However, there are several nouns that do not have any formal indication of gender. It was the aim to investigated whether normal and aphasic speakers benefit from formal gender cues. Results indicate that healthy speakers do not profit from gender cues in a gender assignment task. There are no differences in reaction times between the transparent and nontransparent condition. This contradicts findings from languages like French and Italian. However, Broca's and Wernicke's aphasics benefit from gender cues, although they do so in a different way. I interpret these findings within the context of current models of language processing and argue that gender is neither only lexically stored nor exclusively assigned on the basis of assignment rules. Both strategies seem to be part of German speakers' language competence.
44
Strömberg, Emma. "HBTQ versus genus i förskolan : En enkätstudie om arbetet med genus kontra HBTQ." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26216.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.
45
Björkman, Carolina. "Att möta genus : En diskursanalys av hur genus framställs i det offentliga rummet." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34923.
Full textAbstract:
Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.
46
Alukíc, Kanita, and Belma Causevíc. "Våga prata genus Socionomstudenters erfarenheter av kön och genus på utbildningen och socialtjänsten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68270.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.
47
Tryggmo, Kristoffer. "Genus och könsroller i ensemblesalen : Hur genus och könsroller påverkar den gymnasiala ensembleundervisningen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101285.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka hur genus och könsroller påverkar samt påverkas av ensembleundervisning på gymnasienivå hur könsroller influerar det individuella musicerandet bland barn och ungdomar. I studien undersöks hur de två traditionella könsrollerna flickor och pojkar behandlas av lärare samt varandra i den gymnasiala musikundervisningen. Utöver detta utforskas fenomen som instrumentval, ledarroll, platstagande och musikalisk förtrogenhet relaterat till genus och könsroller. För att åstadkomma detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts av fyra föra detta elever på gymnasium med estetisk inriktning. Intervjudeltagarna gick i gymnasiet någon gång under 2010-talet och gick alla på olika gymnasieskolor. I resultatet redovisas hur genus och könsroller framträder som något som har en stark påverkan på musikundervisningen. En tydlig könsrelaterad fördelning av musikinstrument bland musikelever framträder i resultat, samt påvisar att musikaliska förväntningar skiljer sig från pojkar gentemot flickor. Pojkar ses ofta som kreativa och dynamiska och flickor betraktas som duktiga men passiva. Studien lyfter platstagande i musiksalen som genuskodat, då pojkar tenderar att ta mer fysisk och social plats än flickor.
48
Edin, Sandra, and Sanna Stenberg. "Genus i förändring : En kvalitativ analys av genus i svenskämnets läroböcker 1964–2018." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441047.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.
49
Vegdanpak, Nasim, and Tamara Glogovac. "Genus i förskolan : En kvalitativ studie om förskolepedagogernas arbete med genus på förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39939.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to gain a deeper understanding of what preschool educators think about gender work and how they work with gender in preschool. The aim is also to contribute to a broader understanding of the educators way of promoting gender equality in preschool. The study is based on a qualitative method were eight preschool educators were interviewed. Previous research has also highlighted gender, which has also been our central research area. The theory is based on West and Zimmerman's “Doing Gender” theory and Connell's theory "About Gender". The results of the study show different ways of working with gender and the importance of gender work in preschool. Gender work at preschool was evident through conversations with the children, language usage and preschool materials. The importance of gender work was expressed through the educators' norm-critical approach and their approach to non-gender-aware colleagues. The final discussion shows a link between previous research and our results, but also how a gender perspective in the work with the children benefits society as a whole.
50
Jaime, Ruti. "Genus som en del av Samhällskunskapsundervisningen : Lärares och elevers föreställningar om genus i undervisningen." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7367.
Full textAbstract:
Gender is one of several factors that affect our society. According to the National Agency of Education and the values of Lpf 94, the school should communicate and counteract gender stereotypes. However, there is no demand for gender knowledge in the syllabus for Civics in upper secondary school.The purpose of this study is to investigate how two teachers work with gender in Civics education, with main focus on working practices. In addition, I wanted to investigate which conceptions students in upper secondary school have about gender in education. The method used is interviews. The teachers were interviewed individually and the students in gender- segregated groups of three. A total of twelve students participated, equally boys and girls. The results show that the two teachers did not consciously apply a gender perspective into their work practices. However, these practices did include strategies to overcome “messy” or “silent” students. One method, called “Instructive conversations” offers quiet students an opportunity to express themselves in a smaller group with a prepared task. Furthermore, this method also teaches students to respect views of other and to wait for their turn. Regarding gender as content in Civics, the two teachers integrate gender issues in their teaching. Students’ conceptions of gender in education vary depending on the student group. The results from the single- sex classes show that gender roles tend to be reinforced in classes with only girls or boys. The girls strive for good grades in school, while the boys have a more relaxed attitude toward schoolwork. In mixed classes you find more cross- gender patterns and students explain their behavior with increasing age and maturity in upper secondary school. Finally, results show that the absence of gender knowledge in the syllabus might explain why the teachers tend to address gender issues, both as educational method and as content, rather than gender knowledge.<br>Genus är en av flera faktorer som påverkar vårt samhälle. Enligt Skolverket och Värdegrunden i Lpf 94 ska skolan förmedla och motverka stereotypa könsroller. Dock saknas krav på genuskunskap i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka hur två gymnasielärare arbetar med genus i ämnet samhällskunskap, med fokus på arbetsmetoder. I tillägg ville jag undersöka vilka föreställningar gymnasieelever har om genus i undervisningen, samt om det finns skillnader eller likheter mellan olika elevgrupper. Metoden som använts är intervjuer, där lärarna intervjuades enskilt och eleverna i könsuppdelade grupper om tre. Totalt har tolv elever deltagit, hälften flickor och hälften pojkar. Resultatet visar att de två lärarna inte medvetet tillämpar ett könsperspektiv i sina arbetsmetoder, dock används metoder för att komma till rätta med ”stökiga” eller ”tysta” elever. Metoden lärande samtal ger tysta elever en möjlighet att få uttrycka sig i en mindregrupp med en på förhand förberedd uppgift. I tillägg lär metoden elever att respektera andras åsikter, lyssna och invänta sin tur. När det gäller genus som innehåll i samhällskunskap, tas genusfrågor upp i den övriga undervisningen. Elevernas föreställningar om genus iundervisningen varierar i de olika elevgrupperna. Resultaten från de enkönade klasserna visar att könsrollerna tenderar att förstärkas i klasser med bara flickor eller pojkar. Flickorna strävar efter goda studieresultat och pojkarna tenderar att ha en slapp attityd till skolarbetet. I blandklasserna är mönstren mer könsöverskridande hos flickor och pojkar. Eleverna förklarar sitt beteende med ökad ålder och mognad på gymnasieskolan. Slutligen visar resultaten att detfaktum att det saknas ett krav på genuskunskap i kursplanen för samhällskunskap kan vara en bidragande faktor till varför lärarna tenderar att behandla genusfrågor, både som arbetssätt och som innehåll, istället för att fokusera på genuskunskap.