To see the other types of publications on this topic, follow the link: The life of tolka.
Dissertations / Theses on the topic 'The life of tolka'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'The life of tolka.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Hallberg, Daniel. "Life Inside the Box : Tolka min ström av tankar." Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3227.
Full text
2
Bohlin, Hanna, and Angie Ponce. ""Att tolka kan vara lite missvisande ord, för de behöver inte tolka någonting" : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av tolkade möten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85605.
Full textAbstract:
The aim of this study was to investigate how the presence of the interpreter as a third person affects the meeting between social secretary and client. The study has been conducted through semi-structured interviews based on social secretary's experiences of interpreted meetings and experiences of power. The respondents are multilingual and have experience of participating in interpreted meetings where they themselves have been able to interpret the language. We have analyzed our empirical data based on Foucault's theory of pastoral power. In our empirical data, we found that it tends to be more difficult for social secretaries in interpreted meetings to create relationships and guide their clients, and thus the pastoral power loses its most fundamental principle. The triangular power theory that arises in interpreted meetings makes the relationship creation more difficult as the interpreter could have the opportunity to prevent or distort the information that is conveyed between the social secretary and the client. We have also found that all three parties in the conversation carry various factors into the meeting that can affect the situation in different directions, examples of factors can be age, gender and ethnicity. The social secretaries are aware of the influencing factors that can occur in interpreted meetings and have developed various tools and strategies to be able to respond to this. However, the social secretaries believe that it is difficult to pay attention to clear deficiencies in interpreted meetings when one cannot speak the language.
3
Ljungberg, Sofia. "Två pedagogers livsberättelse kring musik : Livserfarenheter kring musik som varit meningsfulla för pedagogens privata och professionella relation till musiken." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-54929.
Full textAbstract:
The purpuse of my study was to investigate how two preschool teachers creates mening around musik throughout their lives. I wanted to see which experiences thats been meaningful for both their private and professional relationship to music that they have today, if they diverge, and if it´s necessary to have a god relationship to music before their education and their start as a professional preschool teacher. I used life story by interviews as a method which means the participant tells me about their lives, how they experienced, understood and interpreted their world. I have analysed the stories through a whole perspective with focus on the content to understand what experience throughout their lives that´s been especially meaningful in creating the relation that they have to music today. In my study, I have seen that meaningful experiences has been formed by encouraged, stimulated and supported environments and a joyful communion. I have seen that my participants private experiance reflects on their profession, and it also shows that these experiances can come at anytime and anywhere.<br>Syftet med min studie var att undersöka hur två pedagoger har skapat mening kring musik under hela sitt liv. Jag ville se vilka erfarenheter som varit betydelsefulla för den relation som de har till musiken både privat och i sin yrkesroll som förskollärare idag, om de skiljer sig åt, och om det är nödvändigt att ha bra relation till ämnet innan utbildning och yrkesstart. Jag har använt mig utav livsberättelseintervju som metod vilket innebär att respondenten berättar om sitt liv, hur hen har upplevt, uppfattat och tolkat sin värld. Jag har analyserat berättelsen genom ett helhetsperspektiv med fokus på innehållet för att förstå vilka erfarenheter genom hela livet som varit meningsfulla för respondenterna i skapandet av sin nuvarande relation till musik. I min studie har jag sett att de meningsfulla erfarenheterna som mina respondenter har erfarit har kantats av en uppmuntrande, stimulerande och stöttade miljö, och en glädjefylld samvaro. Jag har sett att respondenternas privata erfarenheter som det skapats mening kring formar yrkesprofessionen, den visar också att respondenten kan få erfara positiva meningsfulla erfarenheter vid olika tider och i olika kontexter.
4
Bengtson, Anna, and Sofie Holdt. "Att tolka läroplanen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35711.
Full textAbstract:
I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering. Där fanns läroplanen som en bas för all planering som genomfördes gemensamt. Denna planering låg som bas för undervisning i årskurs 1-3. I den andra intervjun framkom att man arbetade mer enskilt med läroplanen, där kollegor och arbetslag fungerade som inspiration och vägledning. Undervisningen såg mer olik ut från år till år och läraren själv ansvarade för att målen täcktes in i undervisningen.
5
Malm, Cecilia, and Ingela Wallén. "Vem ska tolka? En litteraturstudie om olika sätt att tolka i omvårdnadssituationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26249.
Full textAbstract:
The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff.<br>Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka erfarenheter som finns beskrivna i vetenskaplig litteratur avseende olika sätt att tolka i omvårdnaden av patienter med annat etniskt ursprung och språk än vårdpersonalens.
6
Lindström, Carolina, and Camilla Zadruzny. "Våldtäkt : rätten att tolka lagen." Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. </p><p>Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. </p><p>Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. </p>
7
Trosic, Branka. "Att tolka dementa : Vårdpersonalens egna berättelser." Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5129.
Full textAbstract:
<p>Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet. För att svara på detta syfte har jag använt mig av fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in data, vilken sedan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de faktorer som påverkar vårdpersonalens tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt är (1) kunskap, (2) yrkeskompetens och (3) institutionella aspekter som psykosocial miljö och tid. Den föreliggande studiens resultat kommer förhoppningsvis att bidra till en bättre kommunikation mellan dementa och vårdpersonal.</p>
8
Payerl, Anders. "Tolka musiktecken från bilder : Optisk musikigenkänning med maskininlärning." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för informationssystem och -teknologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34063.
Full textAbstract:
The objective of the project was to examine the possibility to use machine lear- ning without prior knowledge of machine learning or of mathematics and if that is possible also explore the possibility to use machine learning to interpret a picture of a piece of sheet music. The capacity of detecting notes from images of sheet music in the produced model was then compared to an existing pro- gram called Audiveris. The result became a model later used in a comparison with the program Audiveris. The comparison resulted in Audiveris finding al- most 100% of the notes but the new model only being able to detect about a third. The reasons for the big difference were probably: first that Audiveris has been in development for many years and secondly that the training data used for the new model wasn’t enough varied and complicated. To further increase the ability of the new model ́s skill the main point would be the need for more trai- ning data at the training of the model. Even then you need to supply a variation in the data ́s content and its degree of difficulty which is more varied then the first training data.<br>Målet med projektet har varit att undersöka om det går att applicera maskininlärning utan att ha kunskaper av maskininlärning och matematik sedan tidigare samt om detta är möjligt också undersöka om det går att använda maskininlärning för att tolka en bild av nottecken för musik. Detta användes sedan för att jämföra dess förmåga att upptäcka noter med ett redan existerande program kallat Audiveris. Metoden som användes var att bilder märktes med information om dess innehåll och sedan användes dessa bilder för att träna en maskininlärningsmodell att tolka bilder av nottecken. Sedan gjordes en manuell jämförelse av Audiveris resultat samt resultatet från maskininlärningsmodellen efter att den tränats på de nya notbilderna. Resultatet blev en modell som sedan användes vid jämförelsen med Audiveris. Den jämförelsen resulterade i att Audiveris visade sig bättre än den nytränade modellen då Audiveris hittade nästan 100% av noterna på bilden medan den nya modellen bara hittade cirka 33.3%. Orsaken till den stora skillnaden på upptäckande av nottecken berodde antagligen till stor del på två saker: den första att Audiveris utvecklats under många år och den andra att träningsdatat som användes till den nya modellen inte var tillräckligt varierat och komplicerat. För att vidareutveckla den nya modellens färdighet skulle framför allt mer träningsdata behöva användas vid träningsmomentet. Även då behövde man se till att variationen av material och dess svårighetsgrad blev mer varierat än vid grundmaterialet.
9
Norling, Anders, and Markus Johansson. "Att tolka som barn : En kvalitativ studie om vuxnas mäns upplevelser av att under sin uppväxt ha fått tolka åt sina föräldrar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21190.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ”sense of coherence” we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being. With the help of Erving Goffman´s roll theory we have concluded that although traditional family roles seems to remain intact there is an element within the interpreting process in these families were a shift in family roles can occur and children will identify themselves as the family leader. In conclusion we have found that our respondents have experienced that interpreting for parents has been stressful but through strong family bonds and a high sense of meaningfulness in helping their parents our respondents have maintained a high sense of well-being. Usually the respondents would not take a leading role in the family due to a high sense of respect of their parents and due to the fact that their parents would not let them make any actual decisions regarding family matters.
10
Sanfer, Jonathan. "API för att tolka och ta fram information från kvitton." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68741.
Full textAbstract:
Denna rapport redogör för skapandet av ett API som kan extrahera information från bilder på kvitton. Informationen som APIet skulle kunna ta fram var organisationsnummer, datum, tid, summa och moms. Här ingår även en fördjupning om tekniken OCR (optical character recognition) som omvandlar bilder och dokument till text. Examensarbetet utfördes åt Flex Applications AB. Examensarbetet utfördes åt Flex Applications AB.<br>This report describes the creation of an API that can extract information from pictures of receipts. Registration number, date, time, sum and tax are the information that the API was going to be able to deliver. In this thesis there is also a deepening of the technology OCR (optical character recognition) that transforms pictures and documents to text. The thesis was performed for Flex Applications AB.
11
Hagenborn, Camilla, and Johanna Heij. "Vem är Mino? Att tolka könsneutrala bilderböcker ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34256.
Full textAbstract:
I vår profession som förskollärare är ett av våra uppdrag att främja barns identitetsskapande. Detta sker bland annat genom bild och text från till exempel bilderboken. En av bilderbokens många uppgifter är att vara till hjälp i barnens identitetsskapande. Utifrån vår erfarenhet finns det inte alltid reflektion från pedagogerna kring vilken litteratur som erbjuds på förskolan. Vi tycker att barnet ska kunna känna igen sig i bokens historia genom karaktären och med hjälp av detta kunna utveckla sin identitet. Får barnet möjlighet till detta om pedagogerna inte reflekterar över vilket utbud av barnlitteratur som erbjuds på förskolan?I detta arbete har vi kommit i kontakt med könsneutrala bilderböcker som vi uppfattar kan ge barnen hjälp i sitt identitetsskapande oavsett könstillhörighet. Utifrån denna kategori på bilderboken skapades en nyfikenhet på att se om det trots allt går att sätta kön på de könsneutrala karaktärerna i bilderböckerna. Syftet med det här examensarbetet är att normkritiskt granska valda delar inom könsneutrala bilderböcker utifrån ett genusperspektiv. Urvalet till analysen blev fyra bilderböcker som kategoriseras som könsneutrala för att se om det trots allt går att utläsa kön genom huvudkaraktärens könsspecifika färger på kläderna, känsloyttringar och handlingar.Resultatet vi kom fram till blev att det går att sätta kön på karaktärerna som sägs vara könsneutrala. Därför är det bra om barnlitteraturen granskas utifrån ett genusperspektiv så att barns identitetsskapande även kan bli möjlig genom bilderböckerna.
12
Johansson, Annette. "Att tolka uppdraget : Sex svensklärares syn på kulturarv och kulturell mångfald." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2194.
Full textAbstract:
<p>Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.</p><p>Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.</p><p>Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen. Jag uppfattar att de har ett elevcentrerat perspektiv och att de i sina didaktiska val gärna vill att elevernas förutsättningar och villkor ska vara med och styra innehållet. Därför blir det många gånger elevens värld och elevens intressen som bidrar till den kulturella mångfalden men samtidigt strävar lärarna efter att både förmedla kulturarvet och att bredda elevernas syn på vad som är kulturell mångfald.</p>
13
Lindberg, Fred. "Elgar cellokonsert op.85, sats 1 : konsten att tolka ett mästerverk." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-2544.
Full textAbstract:
I denna studie analyseras och jämförs tre inspelningar av Elgars cellokonsert sats 1 i relation till notskriften med syftet att visa på hur samma verk kan låta så olika beroende på vem som spelar det. Jag har valt tre inspelningar, en med Pablo Casals som solist, en med Jacqueline du Pré, och en videoinspelning av mig själv när jag spelar cellokonserten med Kungliga Musikhögskolans symfoniorkester. I referens till partituret jämför jag vad som står skrivet med hur de olika cellisterna har valt att tolka Elgars notskrift. Min tes är att hur detaljerad notskriften än är så kommer det alltid att finnas utrymme för att behöva tolka vad kompositören menat. Resultatet i slutet av studien visar på att de tre versionerna av Elgars cellokonsert utförs olika i förhållande till notskriften och varandra. Detta bevisar att framföraren alltid behöver tolka notskriften, och att musiker kommer tolka samma notation på olika sätt.
14
Cedervall, Therese. "Att tolka och förstå jordglob och karta : Elevers förståelse för jordklotet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78589.
Full textAbstract:
Barns förståelse för jordglob och karta har varit ett område som det forskats om i flera decennier. En stor del av forskningen berör barnens förmåga till abstrakt tänkande kring jordgloben som modell av jordklotet, samt vilken information barn kan utläsa av denna modell. Även hur barn tolkar andra typer av naturgeografiska kartor är ett centralt område inom denna forskning. Utgångspunkt tas vanligtvis antingen i Piagets stadieteori där barn utvecklas enligt stadier som är åldersbestämda, eller i Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där fokus istället läggs på de sociala miljöer som barnet är en del av. Syftet med denna studie är att synliggöra vilken förmåga elever i årskurs 3 har för abstrakt tänkande när det gäller jordklotet. Vidare hur elever med hjälp av jordglob och världskarta förklarar geografiska begrepp samt hur elevernas geografiska kunskaper kan synliggöras vid samtal om jordklotet. Denna studie har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där elva elever i årskurs 3 intervjuades. Intervjuerna ägde rum i ett grupprum där både jordglob och världskartan fanns representerad. Utgångspunkt för frågorna hämtades dels från det centrala innehållet i Lgr 11 och dels i frågor som forskare vid tidigare tillfällen frågat barn i motsvarande ålder som respondenterna i denna studie. Studiets resultat visar att det stora flertalet av de elever som intervjuades i denna studie visar element av abstrakt förståelse när det gäller jordklotet. Med hjälp av jordglob och karta kunde de förklara begrepp och även visa till geografiska och naturvetenskapliga kunskaper om jordklotet. En slutsats som kan dras av detta är att elever redan på lågstadiet kan ha grundläggande och i vissa fall även avancerad förståelse för jordklotet. Nyckelord: Jordglob, karta, jordklot, abstrakt, begrepp, geografi, sociokulturellt perspektiv, stadieteori.<br>Children’s understanding of globes and maps have been an area of research for decades. A large portion of this research looks at children’s ability to abstract thinking when it comes to the globe as a model of the Earth and what information children can read from this model. How children interpret other forms of maps is also a key area in this research. The starting point is usually either Piaget’s theory of stages of cognitive development, or Vygotsky's sociocultural theory where focus is put on the social environments the child is a part of. The purpose of this study is to highlight the ability students in the 3rd class has of abstract thinking when it comes to the Earth. Furthermore, how students, with the help of a globe and a world map, can explain geographical concepts and how their geographical knowledge can be highlighted through conversations about the Earth. This study has been conducted through qualitative interviews of eleven students in the 3rd class. The interviews were conducted in a small room where both a globe and a world map were present. The starting point for the questions were partly taken from the key content in “Lgr 11”, and partly from questions scientists have used in previous studies with children of corresponding age as the students in this study. The result of this study shows that a majority of the interviewed students have elements of abstract understanding when it comes to the Earth. With the help of a globe and map they could explain concepts and even prove knowledge in both geographical and natural science about the Earth. A conclusion that can be drawn about this is that students already in primary school can have basic, and in some cases advanced, understanding of the Earth. Keywords: Globe, map, Earth, abstract, concepts, geography, sociocultural theory, theory of stages.
15
Brodin, Jane. "Att tolka barns signaler : gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, 1991. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144129.
Full textAbstract:
The aim of this study is to describe interaction between mothers/ caregivers and their profoundly mentally retarded and multiply handicapped children, and to describe the function of play in communicative interaction. In the study I describe the communicative interaction of six children aged 1:3 to 10 years. The children have been studied in their homes and preschools or schools. Each child had five or six handicaps in addition to their profound retardation. The study is based on interviews with parents, information from naturally-occurring conversations and videoobservations. Meals and play were selected for video-recording. The results indicate that the most important function of play is as a means of communication and learning. Play most often involves sensory stimulation and body play. Communicative interaction is non-verbal and described in terms of gaze/eye contact, facial expressions, gestures and body movements. A pattern of interaction has been found. This consists of four phases: an impression-receiving phase with orientation, an expressive phase with motor activity, a pause with processing and preparation of an answer and finally a break or a limited reaction. These children have, however, a communicative competence. The ability of the mothers to interpret the children’s signals is extremely context-dependent. These mothers adjust their communicative behaviour to the child and facilitate the child’s communicative interaction. The ability of the mothers/ caregivers to interpret the signals of these children is often underestimated by professionals. The living conditions of the parents have emerged as an important factor for play, communication and the development of the child.
16
Anderson, Anna-Karin. "Samtal med bibliotekarier om att tolka och förstå användare - en hermeneutisk undersökning." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101751.
Full text
17
Bengtsson, Philip. "Previsualisera Filmteknik : En insikt i att skapa och tolka en teknisk previs." Thesis, Högskolan Dalarna, Bildproduktion, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5589.
Full textAbstract:
Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning. I en jämförelse mellan den previsualiserade och filmade versionen av en filmscen kan vi se att tekniska skillnader förekommer dem sinsemellan. Resultatet tyder ändå på att de är tillräckligt lika varandra för att möjliggöra att planera, ta både tekniska och estetiska beslut inför inspelning.
18
Sundin, Cecilia. "Muntlig framställning : att tolka och förstå kunskapskraven i nationellt prov SVA 1." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-13984.
Full textAbstract:
Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framställning. För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen. Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna. Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik.<br>This study has aimed to study whether the quality of the grading scale is consistent between national test in Swedish as a Second Language (SSL) and corresponding syllabus in the curriculum of SSL 1and the manner in which the national test facilitates the interpretation of proficiency in the curriculum of SSL 1. The investigation is limited to include only the oral part, Section A Oral presentation. To describe and analyze the skills that are considered desirable in oral presentation, a qualitative content analysis was carried out to provide a basic model for the subsequent knowledge analysis. The results from the study's content analysis shows how the students developed a gradually expected to litigate an oral preparation taken from the rhetorical work model with a solid preparatory work followed up with speech and ends with response from the pupil class. The result of analysis shows how the students need to master a combination of knowledge forms episteme, techne and phronesis to meet rating requirements at the higher levels. The conclusions drawn from the study is that the quality is consistent between the national sample assessment matrix and the curriculum in Swedish as a Second Language (SSL) regarding the assessment of students' linguistic qualities. I also find that the requirements of customization available in the subsample to the rhetorical context is also the requirements listed in the syllabus but are more commonly described in a language development perspective. Thus it is possible to say that the national test facilitates the interpretation of the knowledge requirements of the curriculum. The study shows how the student to get the lowest score (E) requires knowledge of a rhetorical presentation and the student can present a prepared content to an audiense.
19
Axelsson, Sidhage Marcus. "Testamentstolkningens gränser : En utredning av möjligheterna att tolka och fylla ut testamente." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55441.
Full text
20
Åkesson, Hanna, and Luz Mancia. "Elevernas förmåga att läsa och tolka ett recept i hem- och konsumentkunskap." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29471.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsinhämtning i receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Definitionen av matlagning är inte självklart och det saknas en konsekvent definition om vad det inkluderar. En enhetlig förståelse om att läsa och följa ett recept är svårt att föra ett resonemang om, då olika strategier används för att lyckas i arbetsprocessen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genom svaren från elevintervjuer har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av teoretiska perspektiv och då har vi använt oss av recept som artefakt, ramfaktorteori, teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik samt recpetlitteracitet. Det visade sig att eleverna hade bristande förmågor att använda sig av aritmetik och litteracitet praktiskt i undervisning och att olika strategier och vägledning behövs för att erövra svårigheterna. Det finns ett behov av vidare forskning hur receptläsningens kunskapsinhämtning kan utvecklas genom att utöka undervisningstiden, ämnesövergripande samarbete med matematik och svenska och digitalisering av receptet i undervisningen.
21
Björklund, Marie, and Linnéa Larsson. "Postoperativ smärta hos yngre barn. En litteraturstudie om sjuksköterskans förmåga att tolka." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25152.
Full textAbstract:
The purpose of this literature review was to demonstrate the results of recent studies of the nurses ability to interpret younger childrens (0-6 years of age) experiences of pain in the postoperative stage. There is a lack of knowledge concerning young childrens ability to express themselves verbally and the nurse has to rely upon the parents knowledge about the child. Consequently, the teamwork between the nurse and the parents is of great importance in the care of the younger child. Therefore we intend to illuminate this aspect in this paper. This study aims to nurses of all categories, since patients with lack of verbal communication are frequently occurring. The method is a literature review based on nine scientific articles interpretated by Travelbee´s theory of nursing. The result shows that nurses today mainly use the parents as informers of the childrens pain and rarely of pain measurement-scales, even though the teamwork between nurses and parents is not working and is often characterised of suspicion.<br>Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa resultaten från tidigare studier om hur sjuksköterskan tolkar yngre barns (0-6 år) smärtupplevelser i det postoperativa skedet. När det gäller yngre barn som till stor del saknar verbal kommunikativ förmåga, får sjuksköterskan förlita sig på föräldrarnas kunskaper om sitt barn. I den postoperativa omvårdnaden av yngre barn är samspelet mellan sjuksköterskan och föräldrarna således av största vikt. Därför kommer även denna aspekt att belysas i vårt arbete. Studien riktar sig till sjuksköterskor inom alla vårdsektorer eftersom att patientkategorier med hinder att förmedla sin smärta förekommer överallt. Metoden är en litteraturstudie som baseras på nio vetenskapliga artiklar som vi har tolkat utifrån Travelbee´s omvårdnadsteori. Resultatet visade att sjuksköterskor idag främst använder sig av föräldrarna som rapportörer av barnens smärta och sällan utav smärtskattningsinstrument, trots att samspelet mellan sjuksköterskor och föräldrar fungerar dåligt och ofta präglas av misstänksamhet.
22
Forthomme, Hazelius Maria, and Marianne Ek-karlsson. "Att tolka kursplanen i bild : En studie av bildlärares uppfattningar av Lgr11." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218506.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys. Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda. En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.
23
Strömdahl, Sherman Malin. "Säg det i toner - och i ord! : olika vägar till att tolka körmusik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1819.
Full text
24
Yagoub, Thomas, and Pierre Bisse. "Att tolka tolkningen : En kvantitativ studie av handläggares attityder till tolkningsförfarandet på Migrationsverket." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149559.
Full textAbstract:
Denna studie grundar sig på en enkätundersökning hos Migrationsverket i region Öst. Via en totalundersökning har studien kartlagt 87 handläggares uppfattningar om tolkningsförfarandet och dess betydelse för handlingsutrymmet i arbetet, med koppling till arbetsbelastning och tolkauktorisation. Tolkningsförfarandet har analyserats utifrån aspekter som maktasymmetri och kommunikation mellan sökande, tolk och handläggare för att klarlägga vilken betydelse sådana aspekter har för handlingsutrymmet. De teoretiska utgångspunkterna bygger bland annat på Steven Lukes maktteori och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkraten. När det gäller resultaten har dessa dels presenterats genom deskriptiva envariabelsanalyser för att överblicka handläggarnas uppfattningar, dels genom T-test för att återspegla medelvärden i handläggares enkätsvar. Bivariata korstabellsanalyser av ett flertal olika ordinalvariabler har också genomförts, i syfte att återspegla hur specifika grupper av handläggare uppfattar tolkningsförfarandet och handlingsutrymmet. Resultaten av vår studie visar att handläggare har förhållandevis positiva uppfattningar om tolkningsförfarandet på Migrationsverket. Vad gäller tolkars funktion, såsom den beskrivs i Kammarkollegiets vägledning God tolksed, upplever majoriteten av handläggarna att tolkar överlag efterföljer de givna riktlinjerna. Uppfattningarna om tolkkvalitet är att också den fungerar övervägande väl. Det är emellertid i situationer när tolkar agerar utanför sin funktion, eller brister i tolkkvaliteten, som handläggare upplever att deras handlingsutrymme i stor grad kan hämmas. I det här avseendet identifierades åsiktsskillnader mellan handläggare i hur stor utsträckning som handlingsutrymmet kan hämmas. Här menade exempelvis handläggare med språkkunskaper som är vanligt förekommande hos asylsökande att deras handlingsutrymme hämmas i mindre grad. Resultaten i studien visar även att handläggare anser att auktoriserade tolkar är gynnsammare för handlingsutrymmet, framförallt mot bakgrund av den högre kompetensen. Studiens slutsatser är att tolkningsförfarandet är komplext. För att det ska fungera optimalt bör det finnas ett samspel mellan samtalets berörda parter. Genom att tjänstemän nyttjar sitt handlingsutrymme för att anpassa samtalets språknivå efter sökandes kunskapsnivå, läggs mindre av det ansvaret på tolken. På så vis skapas bättre förutsättningar för ett lyckat tolkningsförfarande, till fördel för sökande och handläggares handlingsutrymme.
25
Rundcrantz, Erik. "Att bemöta och tolka elever med autism : En intervjustudie med pedagoger om utmanande beteende." Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40131.
Full textAbstract:
<p><p><em>Bakgrund</em></p><p>Forskning har visat att personer med autism har svårigheter med "theory of mind", förmågan att sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Det leder till en annorlunda förståelse av sociala sammanhang. Tankestilen påverkar samspelet med pedagoger och kräver ett anpassat bemötande.</p><p><em>Metod</em></p>Sju halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i särskolan och undervisar elever med autism. Flertalet pedagoger undervisar i grundsärskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berätta om vad de anser är ett bra bemötande. Intervjuerna kretsade mycket kring olika former av kravsituationer.<p><em>Resultat</em></p>Pedagogerna anpassar bemötande och undervisning på en rad sätt för att passa elever med svag "theory of mind". Framför allt anpassas kommunikationen på ett genomtänkt sätt. Pedagogerna skiljer sig i hur de bemöter elever i kravsituationer. Flera pedagoger förespråkar ett bemötande som inte utgår från pedagogens eget sätt att tänka. Studien visar hur pedagogerna trots den utgångspunkten återgår till att förstå utmanande beteende som medvetet och provokativt.<p><em>Diskussion</em></p>Studien diskuterar möjliga samband mellan den pedagogiska miljön och hur pedagoger beskriver och tolkar utmanande beteende. Idén att ostrukturerade och/eller stränga miljöer hänger ihop med en förståelse av eleverna som medvetet "testande" och manipulerande förs fram. Studien utmynnar i ett förslag på ny definition av utmanande beteende, som bygger på omgivningens svårighet att förstå och tolka beteendet.</p>
26
Hellsing, Frida. ""Det finns ingen föreskriven tolkning." : En intervjustudie om bibliodrama som metod att tolka Bibeln." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69717.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse. I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder. Bibliodramat är i sig ett utforskande av själva tolkningsprocessen.
27
Kyhlberg, Adam. "Undantagsbestämmelsen : En studie av hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa kan tolka undantagsbestämmelsen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50785.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare på gymnasiet i idrott och hälsa kan uppfatta undantagsbestämmelsen, hur de uttrycker att de använder den samt vilket stöd de upplever att de får från skolledning för att följa upp den. Studien har en kvalitativ ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer med undervisande lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet Resultatet visar på att lärarna känner en osäkerhet kring tillämpningen av undantagsbestämmelsen och att de inte känner tillräckligt stöd från rektor ifråga om, både vad det gäller undantagsbestämmelsens användande samt bedömning och betygsättning av elevens kunskaper. Sammantaget medför det att likvärdigheten och rättsäkerheten kan ifrågasättas vad gäller betygsättningen i ämnet idrott och hälsa. Lärarna ifrågasätter även undantagsbestämmelsens varande då de anser att det går att anpassa undervisningen och bedömningsgrunden utifrån elevers olika förutsättningar. Den regulativa styrningen upplevs vara otydlig, vilket lämnar plats för kulturella villkor. Det kan leda till att bedömningen i idrott och hälsa på gymnasiet kan göras utan att den regulativa styrningen efterlevs. Studien visar att lärarna som är nöjda med skolledningens utvecklingsarbete kring bedömning, även har framgångsrika kollegiala samtal med kollegor både när det kommer till ämneslag, men även informella diskussioner.<br>The purpose of this study is to examine how teachers in physical education can perceive the provision of exception, how they get, from the school management, to follow it up. The study has a qualitative character and the empiric material is collected by interviewing teachers in physical education in high school. The results shows an insecurity among teachers about how to apply the provision of exeption and they feel they do not get enough support from the principal regarding the use of the provision and the assessment and grading of the student´s knowledge. In total this antails that the equivalence can be questioned regarding grading in physical education. The teachers also questioned the existence of the provision of exeption since they consider that one can adjust the teaching and the assessment basis by taking into consideration the students ability. The regulative control perceives being inexplicit which letting cultural control becomes prevailing. It could lead to that the assessment in physical education in high school can be made without considering the regulative control. The study also shows that the teachers who are satisfied with the principals efforts ragarding development assessment also finds the cooperation with colleagues successful.
28
Beckman, Fanny, and Cilano Sofie Munke. "Foresight Triangulation - Ett innovativt stöd för att tolka framtiden : En zombielista för år 2026." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49074.
Full textAbstract:
Studien påvisar att en trianguleringsmetod för att utföra foresight på ett resurseffektivt sätt går att tillämpa. Den framtagna metoden Foresight Triangulation gav en träffsäkerhet på 80% som anses vara bra och implementerbar hos världens företag. Implementeringen av Foresight Triangulation på fallstudien hos WSP resulterade i en zombielista som angav två övergripande sektorer (Transport & Infrastructure samt Industry) med underliggande undersektorer som troligtvis kommer att ersättas år 2026.<br>The study shows that a triangulation method for performing foresight can be applied in a resource efficient way. The developed method Foresight Triangulation produced an accuracy of 80% which is considered good and implementable at the world's enterprises. The implementation of Foresight Triangulation on the case study at WSP resulted in a zombie list that indicated two overall sectors (Transport & Infrastructure and Industry) with underlying subsectors that are likely to be replaced by 2026.
29
Fruberg, Hanna. "I mötet med antisemitism : - Fyra historielärares undervisningsstrategier för att tolka, bemöta och motverka antisemitism." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39676.
Full textAbstract:
Studien syftar till att genom kvalitativ metod, undersöka hur fyra historielärare upplever ochförstår antisemitism hos sina elever och hur de tillämpar olika didaktiska strategier för attförklara, förebygga och motverka antisemitism i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra historielärare verksamma i olikadelar av landet och analyserades utifrån teoretiska utgångspunkter kring värdegrundsarbete ihistorieundervisning, kontext och berättelsers betydelse i historieundervisning. Analysenutgick även från definitioner av antisemitism som begrepp och fenomen samt antisemitismensroll i en historiedidaktisk kontext.Analysen av det empiriska materialet visade på att de medverkande historielärarnadelade en syn på antisemitism som negativa föreställningar om och hat gentemot judar, som iolika sammanhang kan ta sig olika uttryck. Historielärarna delade även en syn på attvärdegrundsarbete bör ske integrerat i ordinarie undervisning, men förhåller sig lite olika tillvärdegrundsarbetetsroll i förhållande till kunskapsutveckling. Medan vissa lärare uttryckte attde såg värdegrundsarbete som en konsekvens av kunskapsutveckling, antingen som bieffekteller som mål, uttryckte andra lärare i större utsträckning att de såg värdegrundsarbete som ettverktyg för kunskapsutveckling.Lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbete tycktes i sin tur korrelera med vilkentyp av historiska berättelser och perspektiv som respektive historielärare huvudsakligen arbetarmed i undervisningen. Även förståelsen och upplevelse av antisemitism som lärarna gavuttryck för tycktes påverka de didaktiska val och strategier som lärarna beskrev i intervjuerna.Studiens resultat och slutsatser är inte att anse som representativa för historieläraresförståelse och upplevelse av antisemitism generellt eller vilka didaktiska val som är lämpligaför att motverka antisemitism generellt. Den kan dock bidra med att belysa svårigheterhistorielärare kan konfronteras med i relation till elevers antisemitism, och ge förslag påmöjliga strategier och förhållningssätt för att hantera dem. Den kan även ge perspektiv på hurolika förhållningssätt till värdegrundsarbete i en historiedidaktisk kontext kan ge olikaförutsättningar att kunna motverka antisemitism i undervisningen.
30
Christiansson, Matilda, and Luisa Björkman. "Att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation : Hur synliggör pedagoger från en förskola barns matematiska lärprocesser?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24821.
Full textAbstract:
Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.
31
Johansson, Patrik. "Att tolka spåren från det förflutna : Innebörder, lärande och meningsskapande av historisk källtolkning i gymnasiet." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107297.
Full textAbstract:
This licentiate thesis explores the activity of historical reasoning in terms of primary source analysis among upper secondary school students. The thesis is a compilation of two scientific articles in history didactics. Two Learning studies, a theory-informed and interventionistic research methodology, were organised to explore historical reasoning. Three research questions are ad- dressed: (1) what does it mean to be able to analyse historical primary sources, (2) what is critical to discern when learning primary source analysis, and (3) what is characteristic for the processes of learning and meaning- making when students work with source analysis assignments? The first article uses phenomenography to explore fifteen students’ perceptions of a historical primary source and the difficulties they face when examining the source. Data was collected through a series of group interviews where stu- dents were asked to respond to a historical letter. The analysis resulted in four qualitatively different categories of perceptions of the source and three critical aspects that emerged between the categories. It is suggested that it is critical to (1) discern and separate the historical perspective, (2) to discern and separate the perspective of the historical actor and (3) to discern and separate the subtext of the source in relation to the historical context. The second article uses a form of content focused conversation analysis to ex- plore the processes of learning and attributing meaning when students work with primary sources. Data was collected through audio recordings of stu- dents’ collaborative work on two assignments. The main results are descrip- tions of the students’ learning and meaning making processes. For instance, when students discern and separate the historical perspective and historical actors’ perspectives. An interesting finding was a strategy used by students to take on the roles of hypothetical historical agents. It is suggested that cer- tain aspects of school culture might inhibit students’ learning of primary source analysis and that students’ life-world perspective is vital in creating meaning. Finally, historical reasoning is discussed in relation to the concept of historical consciousness and it is argued that historical reasoning should include the perspectives of deconstruction, subjectivity and interpretation to better comply with history teaching.
32
Helming, Gustavsson Maria. "Bedömning av texttolkning : En studie i hur lärare bedömer elevers förmåga att tolka budskap i text." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61641.
Full textAbstract:
This study, based on interviews with seven teachers of Swedish, investigates how they define the concept of text interpretation and how they assess pupils’ ability to interpret text. The results show that the teachers define text interpretation as an ability to perceive hidden messages in text and an ability that is closely connected to reading comprehension. This description agrees with the way text interpretation is explained in previous research but not with the description in the curriculum. This is a defect, since teachers ought to know what they are supposed to assess, based on the steering documents they are expected to follow in their professional practice. Here, however, the teachers’ assessment skills are shown to be an asset. When teaching literature the teachers say that they normally use dialogue and written assignments in which pupils reason on the basis of the content of the text and their personal experience. The forms of assessment are summative and formal, although it seems difficult to use fixed answer templates for reasoning in contexts like this where it is not clear what can be said to be right or wrong. Summative assessment, however, seems more reliable and credible than formative assessment. A picture thus emerges of the difficulty of assessing text interpretation which is simultaneously multivalent and reliable.<br>Denna studie är grundad på intervjuer av 7 svensklärare i syfte att undersöka hur de definierar begreppet texttolkning och hur de bedömer elevers förmåga att tolka text. I resultatet framgår att lärarna definierar texttolkning som en förmåga att uppfatta dolda budskap i text och en förmåga som är nära sammankopplad med läsförståelse. Denna beskrivning stämmer väl överens med hur texttolkning förklaras i tidigare forskning men inte med den beskrivning som framkommer i läroplanen. Detta är en brist då lärare bör veta vad de ska bedöma, utifrån styrdokument de ska utgå från i sin yrkesutövning. Här framstår dock lärares bedömningsfärdighet som en tillgång. Vid litteraturundervisning säger lärarna att de vanligen tillämpar dialog och skriftliga inlämningsuppgifter, med resonemang utifrån både textens innehåll och personliga erfarenheter. Bedömningsformerna är summativa och formella, även om fasta svarsmallar ter sig svåra att använda vid resonemang, då det i dessa sammanhang inte tydligt framgår något som med säkerhet kan sägas vara rätt eller fel. Summativ bedömning ter sig dock mer tillförlitlig och trovärdig vid en bedömningssituation, jämfört med formativ. Här framkommer således en bild av att det är svårt att bedöma texttolkning som på samma gång är flertydig och tillförlitlig.
33
Stålberg, Emmelie. "Digital teknik som stöd i matematikundervisning: : När unga elever ska tolka och förstå ett matematiskt problem-." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71058.
Full textAbstract:
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken typ av stöd digital teknik kan ge elever som ska förstå och tolka ett matematiskt problem. Att förstå och tolka matematiska problem inbegriper ofta förmågan att kunna läsa och förstå en text. Unga elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling har ofta svårigheter med läsförståelsen. Digital teknik kan ge eleverna stöd vid tolkning och förståelse för ett matematiskt problem genom att mediera den kunskap som är absolut nödvändig för att kunna lösa problemet. De olika typerna av stöd som har identifierats används på olika sätt fast med samma syfte, att hjälpa elever att förstå ett matematiskt problem. Även om användandet av digital teknik har visat flera olika typer av effekter på elevers problemlösningsförmåga så går det att urskilja en positiv trend. Den digitala teknik som har studerats har till största del bidragit till positiva effekter och endast en studie har uttryckt en negativ effekt på elevers förmåga att lösa problem.<br>This systematic literature study aims to examine which types of support digital technology can offer students when they are presented to a mathematical problem. To fully understand a mathematical problem, it often requires the ability to read texts. Young students in the beginning of their reading and writing development often shows a lack of reading comprehension. Digital technology can offer students support while solving mathematical problems by mediate the most essential parts of the problem. The various kinds of support that have been identified are all used in separate ways but with the same purpose; helping students to understand a mathematical problem. Even if the use of digital technology has shown several types of effects, on students ability to solve mathematical problems, a positive trend can be distinguished. Only one study has shown a negative effect on students ability to solve mathematical problems.
34
Olofsson, Kristoffer. "Tolka min tolkning för sanningens skull : En kvalitativ studie av energideklarationens påverkan på värdet av en kommersiell fastighet." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-70240.
Full text
35
Wilow, Ellinor. "EU-domstolens kompetens att tolka Bernkonventionen : om traktatkompetens samt EU:s förhållande till TRIPs-avtalet och den internationella upphovsrätten." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121065.
Full text
36
Björnhäll, Danielsson Anna. "Patienters upplevelser och tolkning av sina symtom vid akut koronart syndrom prehospitalt." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2286.
Full text
37
Englund, Johan, and Per Olofsson. "Matematik 1 ur ett kompetensperspektiv : Hur innehållet i kursplanerna och ämnesplanen för matematik 1 går att tolka ur ett kompetensperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51929.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de tre kursplanerna för matematik 1 (1a, 1b och 1c) samt den tillhörande ämnesplanen gick att tolka i form av kompetenser. Vidare jämfördes även kompetensfördelningen mellan matematik 1 och matematik A. Studien grundade sig främst i ramverket MCRF (Mathematical Competency Research Framework) som presenterar sex matematiska kompetenser, men vi tog även hänsyn till ytterligare sex kompetenser som återfinns i NCTM (The National Council of Teachers of Mathematics), KOM-projektet (Competencies and the Learning of Mathematics project) samt Adding It Up. Kursplanerna och ämnesplanen har granskats med hjälp av en kvantitativ textanalys där innehållet delats upp och kategoriserats till de olika kompetenserna enligt kompetensernas definitioner. Utifrån resultaten kan man säga att förekomsten av de totalt tolv kompetenserna är relativt jämnt fördelade inom matematik 1a, 1b och 1c. Bland de sex kompetenserna i MCRF förekom kompetensen procedurhantering i högst utsträckning medan begreppsförståelse var vanligast bland de sex övriga kompetenserna. Vidare kunde man, bland de sex kompetenserna inom MCRF, se att matematik 1a innehöll betydligt mindre sambandskompetens än 1b och 1c. Matematik 1a innehöll dessutom en större del procedurhanteringskompeten medan matematik 1b innehöll en större andel representationskompetens. Vid jämförelse mellan matematik 1 och matematik A är det inte lika vanligt förekommande att innehållet i matematik 1 går att tolka till någon kompetens inom MCRF, detta gäller både ämnesplanen och kursplanerna. En likhet är dock att kompetenserna förekom i högre grad i kursplansavsnitten betygskriterier/kunskapskrav än i mål att uppnå/centralt innehåll i både matematik A och matematik 1.
38
Södergren, Susanne. ""Sproget er et billede av virkeligheden och läsning är ett sätt att tolka den" : Flerspråkig lyrik ur ett translanguaging-perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355165.
Full textAbstract:
Flerspråkig litteratur är långt ifrån ett nytt fenomen, men forskningsområdet är fortfarande mycket underutforskat. Syftet med studien är att studera språkväxling i flerspråkig lyrik sett ur ett translanguaging-perspektiv. Metoden utgörs av en analysmodell för flerspråkig skönlitteratur som är inspirerad av såväl språkvetenskapliga som litteraturvetenskapliga studier. Materialet består av totalt nio diktutdrag från tre diktsamlingar av tre olika författarskap. Resultatet visade att språkväxlingarna fyller mångahanda funktioner såsom att göra dikterna flerdimensionella, att deras form särskilt genom sina oklara språkgränser har betydelse för diktinnehållet, och att flera paralleller kan dras till tankar inom translanguaging-konceptet i fråga om effektiv kommunikation, språklig kreativitet och skapandet av ett utrymme för translanguaging. Slutsatsen är att flerspråkig lyrik är mångfacetterad med många tolkningsmöjligheter och att ett translanguaging-perspektiv gav resultatet en djupare innebörd.
39
Allansson, Rasmus. "Musikens påverkan på film : En studie i musikens påverkan på tittarens tolkning av en karaktär." Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21330.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att bidra med en djupare förståelse för hur musik påverkar uppfattningen av en karaktär i en film. Uppsatsen jämför resultaten från de som studerar inom ämnet musikproduktion med de som studerar inom ämnet bildproduktion på Högskolan Dalarna. Den undersökning som har bedrivits var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Deltagarna i undersökningen har fått se en filmsekvens i tre olika versioner. Först utan musik, sedan med skräckmusik och avslutningsvis med spänningsmusik. Undersökningen är baserad på Johnny Wingstedts teorier om hur vi påverkas av musiken i vår vardag. Beroende på vilken musik de fick höra i samband med klippen så påverkades deras uppfattning av både karaktären samt handlingen i filmen.
40
Ögren, Ulrika. "Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32411.
Full textAbstract:
Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).
41
Nalbantic, Nadja. "Elevers tolkningar av övergången mellan vissa representationer av funktionsbegreppet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35799.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har.<br>This work is to discover what ideas students have on the functioning of the concept by examining the students' interpretations of the transition between the graph representation of shapes, position and formula. The study used survey and qualitative interviews to investigate this. The results showed that the surveyed students who were in the final phase of Mathematics B, has difficulties in translating from one representation form to another but also that students have misconceptions about the concept of function. It was not possible to make a generalization of students' misconceptions about functions. However, this study highlights the difficulties these students have.
42
Eriksson, Pernilla, and Eva Lilja. "En bild säger mer än tusen ord? : - Att tolka yngre elevers föreställningar och attityder till ämnet matematik med hjälp av teckningar." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14888.
Full textAbstract:
This study examines some students’ attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students’ attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method. The students in the study have been asked to draw a sketch together with a descriptive text that illustrates what they think they do during mathematic lessons. The purpose of the study is to investigate students’ attitudes towards mathematics and also to evaluate the method being used. To evaluate the method some of the students also participated in a survey interview in order to gain deeper knowledge of their beliefs and attitudes towards mathematics. The result demonstrates that a majority of the students have a positive attitude towards mathematics. Regarding the method a majority of the interpretations we made of the drawing are consistent with the students’ responses in the survey interview. The method of students’ drawings were thus well serve as one of several measurements for teachers to examine students' beliefs and attitudes towards mathematics.<br>Denna studie undersökte några elevers attityd till ämnet matematik i årskurserna 2-4. När elevers attityder till matematik ska studeras brukar främst enkäter och intervjuer användas som metod. I denna studie har istället en mer ovanlig metod använts. Metoden har inneburit att eleverna har fått i uppgift att rita en teckning och skriva en beskrivande text som ska illustrera vad de anser att de gör under sina matematiklektioner. Syftet med studien var dels att undersöka elevernas attityder till matematik, dels att undersöka om man med den nämnda metoden kan studera hur eleverna upplever matematiklektionerna. För att utvärdera metoden har några av eleverna även ingått i en enkätintervju för att få en djupare förståelse för deras föreställningar och attityder till matematiken. Resultatet från studien visar att en majoritet av eleverna har en positiv attityd till ämnet. Angående metoden överensstämmer en övervägande del av de tolkningar vi gjort med vad eleverna svarat i enkätintervjun. Metoden med elevernas teckningar skulle alltså väl kunna fungera som ett av flera mätinstrument för lärare för att studera elevernas föreställningar och attityder till ämnet matematik.
43
Gärdling, Magnus. "Det centrala innehållet i kursplanen för Konditori 1 : En undersökning om problematiken för lärare att följa kursplanen och tolka dess kunskapskrav." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26190.
Full textAbstract:
As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method. The number of people interviewed was limited to 7 Patisserie teachers located in the surrounding counties.
44
Skygebjerg, Hanna. "Att (om)tolka det väletablerade : En tematisk litteraturstudie, om hur arvsyndsläran skildras och förnyas hos Jean-Jacques Rousseau och David Hume." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-42923.
Full textAbstract:
This essay focus on Jean-Jacques Rousseau and David Hume and how they in their writings describe the doctrine of the original sin, and what they replace it with. The theoretical framework this essay work form, is Peter. L Bergers theories concerning society and religion as a social construction, were religious systems purpose is to establish order and previewed a meaning for people. From a history point of view religious system and institutions have had a significant role in establish system that will provide people with explanations about the world. In the eighteenth century, during the period in Europe often named as the enlightenment a new sort of criticism took place against religion. My study shows that in the part of Rousseau’s work Émile that goes under the name The Savoy priest's confession the doctrine of the original sin, is replaced with a faith in the human nature. Doctrines such as the original sin is for Rousseau something that is formed by humans in society, and has nothing to do with God. In the second part of Hume’s work Dialogues concerning natural religion, the dialogue shifts and focus on more moral concepts of religion, and also the question of evil, sin etc. Hume’s work presents three solutions instead of one.
45
Almlöf, Ida, and Sannah Sjöholm. "”Du kan ju tolka den tillförbannelse” : En intervjustudie om hur lärare i hem- och konsumentkunskap tolkar och realiserar kursplanen i ämnet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188118.
Full textAbstract:
Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.
46
Ricklund, Michaela, and Tova Rane. "I Nangilima kanske det är mer snö och is : En receptionsstudie av hur barn kan tolka Astrid Lindgrens film Bröderna Lejonhjärta." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84812.
Full textAbstract:
In 1973 the famous Swedish children’s author Astrid Lindgren wrote the story about the brothers Lionheart. A story about the love between two brothers, bravery and death. Ever since, there have been a widely discussion whether the story is suitable for the young readers. Although the voices heard in the discussion mostly comes from grown-ups, but what does the children actually think? The aim of this study was to display the children’s interpretations in terms of the metaphors, the semiotics and the sequence of events the film Brothers Lionheart which was screened in the first time 1977. To answer the issues we watched the movie and implemented semi-structured interviews with seven 10-11 year old children. The children in this study gave us both different and interesting interpretations in terms of the metaphors and semiotics which could depend on different experiences in life and backgrounds. This study also shows that the children’s perception of the narrative structure in the movie varies which could mean that their story scheme sometimes is more or less developed in this age.
47
Nilsson, Johanna. "Marknadsförares utmaningar : En studie av vilka olika möjligheter marknadsförare kan utnyttja vid sociala medier för att tolka och analysera ett företags situation." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-411.
Full textAbstract:
<p>I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Primärdata har samlats in genom observationer, telefonintervjuer och fokusgrupper. Sekundärdata har samlats in vid sociala medier. Fenomenet situationsanalys via sociala medier har studerats med en fallstudie av ICA & Köttfärshanteringen och SJ & Kundtjänsten. Två affärsbelägenheter där företagen befinner sig i utsatta lägen och där sociala medier används för att sprida och dela erfarenheter om företagen.</p><p>Studien visar att de analysverktyg och arbetssätt marknadsförare kan använda för att tolka och analysera ett företags omgivning inte fungerar. Analysteknikerna är skapade för hur världen såg ut för flera årtionden sedan; inte världen idag. Vidare visar studien att företag inte har råd att inte använda sociala medier. Det ständigt uppdaterade flödet kan innehålla information om möjligheter ett företag kan exploatera. Ett proaktivt agerande som är nödvändigt för att ett företag ska överleva i den snabbt förändrande konkurrensen.</p><p>Sociala mediers olika möjligheter kan komma att förändra företags informationsstrategi, organisation, situationsanalys och senare hur företag agerar.</p>
48
Johansson, Andrew, and Emma Wännman. "Att få med alla på tåget : Att skapa en modell som hjälper alla elever att tolka instruktioner: en interventionsstudie med specialpedagogiskt fokus." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156149.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to investigate how teachers and special education teachers, through collegialcooperation, can help all students and especially those in special needs. This is done by creating aneducational model that will eliminate obstacles in terms of school difficulties and help students tointerpret instructions in examinations, for example those of the national tests in Swedish at uppersecondary school. An educational model was constructed after interviews with teachers followed bygroup discussions. The implementation of the model was then observed in the classrooms, discussed withthe students and evaluated by pre- and post-testing. The effect of the model was found to be small thusthe reasons for this outcome are discussed in the final section of the paper.
49
Lindberg, Linnéa, and Jennifer Henriksson. "”Att man får lite påminna sig själv, det är jag som leder mötet” : En kvalitativ studie om socialarbetares upplevelser och hantering av tolkade möten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87012.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to describe and analyze how social workers within social services experience and handle the communication as well as problems in interpreted meetings. Furthermore to examine the need for education for interpreter users. The aim was to get an increased understanding of interpreted meetings from social workers perspective and thereby inspire to improve the work to the benefit the client. The study was conducted in one municipality with six social workers, using qualitative semi-structured interviews. This method was chosen with the purpose to enable follow-up questions and in-depth answers. The analysis was based on the mathematical theory of communication and the theory about street-level bureaucracy. The results of this study showed that using only verbal communication becomes an uncertain element in the meeting. Our conclusion is that noise occurs in different ways in the interpreted conversation. Since the communication forms the basis for the personal treatment, the clients can consequently receive inferior treatment and support. Moreover, we found that problems in interpreted meetings are being handled differently by the social workers. One possible way is to place counterclaims towards the interpreter and take control over the meeting. Furthermore we found that social workers has a need for education in interpreted meetings but not in a extensive way. Our conclusion is that the lack of education and guidelines in interpreted meetings becomes an important part of social workers discretion and that there can be both positive and negative effects.
50
Nersäter, Anders. "Att konstruera historiska förklaringar : Vad elever kan behöva lära för att kunna resonera om orsak samt tolka och använda källor inom gymnasieämnet historia." Licentiate thesis, Learning Study - forskarskola för lärare, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25957.
Full textAbstract:
The objective of this study was to gain knowledge concerning what up-per secondary students need to learn to be able to construct historical explanations while working with historical sources. The study also explored how teaching could be designed to enhance student’s capabilities. The history didactical framework took its departure in the British Historical Thinking-tradition and the methodology was based on Learning Study, an iterative research method for analysis and enhancement of teaching and learning. Empirical data originates from one Learning Study undertaken in an upper secondary school performed in cooperation with three teachers teaching three different classes. The bulk of data consists of student interviews, video recordings from research lessons and essay texts performed by the students before and after research lessons. Variation Theory was used to analyse teaching and learning with the purpose to identify critical aspects of what characterizes the capabilities and what the students needed to learn to reason about causation, interpret and use historical sources. The historical content was framed on the late 19th century phenomenon known as The Scramble for Africa where the students were supposed to reason on the causes for thescramble while working with a variety of primary sources. The methodological design of the research-lessons was based on a combination of principles from Variation Theory and Learning Activity with the ambition to form an educational practice that would allow students to discern the critical aspects and advance their learning. The results show that the students who participated in this study needed to distinguish the following critical aspects to be able to construct Historical Explanations when working with sources: Cause To distinguish temporal aspects of historical change not to confuse causes and consequences. To distinguish that historical change are caused by societal structures and intervention by historical actors and do not occur by itself. To distinguish that historical change predominantly have their origin in several causes and cannot be reduced to single causes. To distinguish that historical explanations need support from evidence. Interpret and Use Historical Sources To asses sources critically rather than view them as neutral information. To contextualize sources to avoid presentism and literal interpretations. To corroborate sources to be able to validate claims and present different perspectives in a historical explanation. To see that values and limitations of sources depend on the historical questions we seek an answer to. To distinguish the difference between authentic sources and reliable claims.