To see the other types of publications on this topic, follow the link: Theatre nurses.
Dissertations / Theses on the topic 'Theatre nurses'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Theatre nurses.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Jönsson, Marie. "Operating theatre nurses perceptions of patient safety in perioperative nursing." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25906.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens drabbas ca 110 000 patienter eller 8% av alla i den somatiska sjukhusvården av en vårdskada. En vårdskada är en undvikbar skada och patientsäkerhet är då att skydda patienten mot denna skada. En operationsavdelning är en komplex enhet med högteknologisk utrustning där många specialiteter och yrkeskategorier ska samordnas och arbeta i team för att patienten ska få en säker vård. Operationssjuksköterskan ska arbeta för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Kärnan i operationssjuksköterskans omvårdnadsarbete är att säkerställa patientens säkerhet under operation och att arbeta förebyggande genom att tänka på allt som kan gå fel under en operation. Men vad som tillhör operationssjuksköterskans ansvarsområde och hur vederbörande kan säkerställa patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad behöver belysas och analyseras bättre.Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans uppfattning om patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad i en svensk kontext.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor på ett mellanstort sjukhus i Södra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet; Klinisk kompetens, Kommunikation, Vårdmiljö och Kompetensutveckling med elva underkategorier. Dessa kategorier reflekterade hur operationssjuksköterskorna uppfattade patientsäkerhet i förhållande till sin roll och ansvarsområden inom den perioperativa omvårdnaden.Slutsats: Resultatet indikerar att operationssjuksköterskan uppfattar att det huvudsakliga ansvarsområdet inom perioperativ omvårdnad är hygien och att bevara steriliteten och inom detta område försöker arbeta för att förhindra vårdskador och ge patienten en säker vård. Det finns dock omständigheter i organisationen på operationsavdelningen, i teamet och bristande respekt för operationssjuksköterskans kompetens som försvårar det arbetet.Background: The National Board of Health and Welfare estimates that 110 000 patients or 8% of all patients in the somatic hospital care are affected by health care errors. A health care error is an avoidable damage and patient safety are defined to protect patient against damage. An operation theatre is a complex environment with advanced technical equipment. Interdisciplinary groups of health professionals work together in teams to deliver safe care for the patients. The operating theatre nurse shall work to give the patient safe perioperative nursing. The core of their work is to ensure patient safety during surgery, managing risks and preventing harm. However, to analyze and illuminate the responsibility of the operating theatre nurses work to secure patient safety during perioperative nursing seems to be scarcely investigated.Aim: The aim of this study was to illuminate the operating theatre nurses perceptions of patient safety in perioperative nursing in a Swedish context.Method: Qualitative semi structured interviews were conducted with 14 operating theatre nurses in a hospital in the South of Sweden. The data was analyzed using content analysis.Results: These categories were identified in the results; clinical competence, communication, care environment and skills development with eleven subcategories. These categories reflected how the operating theatre nurses perceived patient safety related to their role and responsibility in perioperative nursing.Conclusion: The result indicates that these operating theatre nurse perceive that the main responsibility in perioperative nursing is hygiene and to preserve sterility. Furthermore, work to prevent health care error and to give the patient safe care. There are circumstances in the organization of the operation theatre, in the team and lack of respect for the operating theatre nurses competence that complicates that work.
2
Motseki, Ellen 'Maliapa. "Student nurses' experience of the operating theatre as a clinical learning environment in Lesotho." Master's thesis, University of Cape Town, 2013. http://hdl.handle.net/11427/2960.
Full text
3
Kylmänen, Päivi, and Alexandra Spasic. "Assessing competence in technical skills of theatre nurses in India and Sweden : Evaluation of an observational tool." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-15.
Full textAbstract:
Surgical processes are a complex function of a number of inter-related factors that include individual skills, team working and operating theatre environment. Individual skills can be divided to technical and non-technical skills. This distinction between technical and non-technical skills is rather recent in the healthcare literature. There are studies made about assessing non-technical skills performed in the operating theatre but studies made to assess theatre nurses‘ technical skills have been lacking until recently. The aim of this study is to evaluate clinical applicability of a newly developed observation tool in different contexts and through observing describe similarities or differences between theatre nursing. The observations in the present study are structured with a newly developed observational tool that is developed to assess technical skills of a theatre nurse. The two authors of this study performed the data collection simultaneously at different operation departments. The present study makes evident that the technical skills required of a theatre nurse are considerably different in two different countries. Therefore, it is difficult to use an observational tool without modifying it according to local routines.Kirurgiska processer består av ett antal komplext inbördes relaterade faktorer som inkluderar individuella färdigheter, teamarbete och miljön i operationssalen. Individuella färdigheter kan delas till tekniska och icke-tekniska färdigheter. Denna åtskillnad mellan tekniska och icke-tekniska färdigheter är ganska ny i omvårdnadslitteraturen. Det har genomförts studier där man har bedömt icke-tekniska färdigheter som utförs i operationssalen men studier för att bedöma operationssjuksköterskans tekniska färdigheter har saknats fram till nyligen. Syftet med denna studie är att utvärdera den kliniska tillämpligheten av ett nyutvecklat observationsverktyg i olika kontext och genom att observera kunna beskriva likheter eller skillnader mellan tekniska färdigheter. Observationerna i den aktuella studien är strukturerade med ett nyutvecklat observationsverktyg som är utvecklad för att bedöma en operationssjuksköterskas tekniska färdigheter. De två författarna till denna studie genomförde datainsamlingen samtidigt på olika operationsavdelningar. Den aktuella studiens resultat visar att de tekniska färdigheterna som krävs av en operationssjuksköterska är betydligt olika i två olika länder. Därför är det svårt att använda ett observationsverktyg utan att anpassa det enligt de lokala rutinerna.
4
Man, Mei-fun. "A survey of the incidence and causal factors related to occupational back pain in operating theatre nurses in a general acute hospital in Hong Kong /." View the Table of Contents & Abstract, 2005. http://sunzi.lib.hku.hk/hkuto/record/B31384663.
Full text
5
Man, Mei-fun, and 文美芬. "A survey of the incidence and causal factors related to occupational back pain in operating theatre nurses in a general acute hospital inHong Kong." Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2005. http://hub.hku.hk/bib/B45011667.
Full text
6
Michell, Karen. "An assessment of the knowledge and understanding professional nurses have of occupational hazards they are exposed to in the operating theatre environment : a quantitative study." Master's thesis, University of Cape Town, 2000. http://hdl.handle.net/11427/3432.
Full text
7
Sundquist, Evelina, and Emma Kruukka. "Operationssjuksköterskors upplevelser av omvårdnad riktat till barn i relation till den perioperativa vården : en kvalitativ deskriptiv studie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84366.
Full textAbstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskor i den perioperativa vården möter ofta barn som ska genomgå en operation. Krav på produktion och rutiner styr att det första mötet sker med anestesisjuksköterskan och därmed blir operationssjuksköterskans möte med barnet mer begränsat. Detta kan medföra svårigheter att skapa en vårdrelation med barnet och att planera omvårdnaden utifrån barnets behov. Syfte: Studien syftade till att beskriva hur operationssjuksköterskor kunde uppleva omvårdnad riktat till barn i relation till den perioperativa vården. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och 13 verksamma operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i tre kategorier: Vikten av att anpassa vården utifrån krav på produktion, vikten av kommunikation och vikten av erfarenhet och kompetens. Kategorierna beskrev operationssjuksköterskors olika upplevelser av deras omvårdnad av barn i förhållande till rutiner anpassat till barns behov, samarbeten och erfarenheter inom perioperativ vård. Konklusion: Studien visade att operationssjuksköterskor upplevde att omvårdnaden styrdes av produktion, tid och resurser, vilket kunde leda till att barnets bästa och säkerhet äventyrades. De använde sig av kreativa lösningar, medmänsklighet, kompetens, samarbete och föräldrars stöd. De upplevde behov av utbildning och förbättringsarbeten.Introduction: Theatre nurses in perioperative care often meet children who are to undergo surgery. Requirements for production and routines govern that the first meeting takes place with the anesthesia nurse and thus the theatre nurse meeting with the child becomes more limited. This can lead to difficulties in creating a care relationship with the child and in planning the care based on the child's needs. Aim: To describe theatre nurses experiences of nursing directed to children in relation to perioperative care. Method: A qualitative descriptive study was conducted based on a convenience sample and 13 active theatre nurses were interviewed. The interview material was analyzed with a qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). Results: The analysis of the interview material resulted in three categories: The importance of adapting care based on production requirements, the importance of communication and the importance of experience and competence. The categories described the theatre nurse´s different experiences of their care for children in relation to routines adapted to children's needs, collaborations and experiences in perioperative care. Conclusion: The study showed that theatre nurses felt that nursing was governed by production, time and resources, which could lead to the child's best interests and safety being jeopardized. They used creative solutions, compassion, competence, cooperation and parental support. They experienced a need for education and improvement work.
8
Ismaili, Arziana, Malle Kaas, and Gertrud Ovesson. "Perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24372.
Full textAbstract:
I samband med att en organdonation ska genomföras görs en uttagsoperation, där organen tas från donatorn. Inför detta ingrepp vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen och det finns god tillgång på forskningom hur personalen där upplever vårdandet av en tilltänkt donator. Däremot brister forskningen om hur den perioperativa personalen upplever sitt medverkande vid uttagsoperationen. Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation från en avliden inför organdonation. Studien genomfördes som en kvalitativ deskriptiv studie och kvalitativ innehållsanalys. Tre anestesi- och tre operationssjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus intervjuades. Resultatet visade att detta ingrepp följer rutinen för en operation, med en preoperativ, en intraoperativ och en postoperativ fas. Tre kategorier framkom: förberedelser inför operationen, teamarbete och återkoppling. Konklusionen blev att förberedelserna inför ingreppet behövde förbättras. Debriefingen efteråt fungerade bra, men kunde bli bättre. Genom att tala mer öppet om etiskt svårhanterliga situationer, såsom uttagsoperationer och den stress dessa kan framkalla ges möjligheterna till att skapa egna copingstrategier.In according to organ transplantation, a tissue and organ procurement will be completed where organs will be removed from a donor. Prior to this intervention the patient will be taking care of in an intensive care unit, where there is excellent access to research regarding how the intensive care staff would experience their participation and caring of a potential donor. This though is in contrast to the lack of research into how the perioperative staff experiences their participation in the removal of organs from a donor. The aim of the study was to describe the perioperative nurses' experience when participating in the tissue and organ procurement of a deceased person prior to organ transplantation. The study was carried out as a qualitative, descriptive study and content analysis. Three nurse anesthetists and three theatre nurses at a west Swedish hospital were interviewed. The results showed that interventions of this type follow the routine for an operation with a pre- intra- and postoperative phase. Three categories emerged in the study: Preparation before the operation; Teamwork; and Processing of the experience. The conclusion was that the preparation for the procedure ought to be improved. Debriefing after the operation functions well, but could be improved. By discussing more openly about ethically difficult situations, such as tissue and organ procurement and the stress they induce, the perioperative nurses are hereby given opportunities to create their own coping strategies.
9
Jonsson, Lina, and Ellen Hedman. "Operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63838.
Full textAbstract:
Bakgrund: World Health Organization, WHO har arbetat fram en checklista för säker kirurgi, som skall stötta arbetslaget i arbetet kring patienten. Checklistans syfte är att förbättra kommunikationen i arbetslaget och minska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Studiens syfte var att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda checklista för säkerhet vid operationer i sitt dagliga arbete. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomförts i fokusgrupper med operationssjuksköterskor i ena gruppen och anestesisjuksköterskor i andra. Data från två intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att brister fanns vid implementeringen och att personalen arbetade enligt gamla rutiner. Ett varierat intresse fanns till checklistan, vilket resulterade i en varierad följsamhet i användandet. Resultatet visade på att kommunikationen förbättras och att checklistan synliggjorde alla medarbetarna och ökade möjligheten till att alla kunde känna sig delaktig i vården kring patienten. Vid användning av checklistan reds frågetecken ut och checklistan skapade ett öppet klimat där personalen kunde ta upp eventuella frågetecken som fanns. Resultatet i studien visar dock på att checklistan inte löser alla kommunikationsproblem, då det framkommer att dåliga attityder och bristande respekt till varandra fanns och försvårade användandet. Konklusion: Operation -och anestesisjuksköterskorna ansåg att checklistan var ett bra verktyg när det gäller patientsäkerhet, kommunikation och teamarbete men att det fanns brister i följsamheten. De ansåg att användandet av checklistan var personbundet och att det trots checklistans tydliga utformning ändå fanns frågetecken hos personalen, speciellt vem som ansvarade att den blev gjord.
10
Eliasson, Emma. "Operationssjuksköterskans profession : En fenomenografisk studie om grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-63785.
Full textAbstract:
Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning.Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.
11
Tell, Julia, and Hanna Petersson. "Operationssjuksköterskans omvårdnadsdokumentation inom perioperativ vård: En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84734.
Full textAbstract:
Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.
12
Hillier, Fleur Jane School of Public Health & community medicine Centre for Clinical Governance Research in Health UNSW. "Managing creative and health production processes : issues, similarities and differences." Awarded by:University of New South Wales. School of Public Health and community medicine. Centre for Clinical Governance Research in Health, 2005. http://handle.unsw.edu.au/1959.4/22281.
Full textAbstract:
In this thesis I am concerned to examine the management behaviours and predilections of managers across the two settings of health and theatre considered to be divergent. To do this I explore and map methods, similarities and differences managers employ to ???manage??? workers across the industries. I also deconstruct creativity and its manifestations in both managerial behaviours and environmental contexts and map the complexity issues that managers face in different settings. Further, I explore the extent to which management activity is contextual to the identity of participant organisational aims and processes and examine the level of calculated chaos experienced by managers across the settings. Central to this approach is the utilisation of multi-method design incorporating interview, micro-ethnography, auto-ethnography and a RAND expert panel to assist with interpretation of the results. Core findings include high degrees of similarity in the roles and functions and support systems utilised by managers across the settings despite substantial differences in environmental contexts and organisational aims and processes. Differences were identified in the areas of: levels of chaos, interactions, purposes, and environmental characteristics. To account for these differences I apprehended seven metafactors grounded in the data sets. These seven metafactors can be found in each setting but emerge in different ways. The metafactors that I apprehend are order versus disorder; creativity; experimentation and change; risk; reflection; trust and respect; and time and pressure. While I discuss these seven metafactors as separate factors in reality they are fundamentally inter-related. Suggestions for future research are included.
13
Tanner, Judith. "Is problem-based learning an appropriate basis for theatre nurse education?" Thesis, University of East Anglia, 2003. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.396623.
Full text
14
McGarvey, Helen Elizabeth. "The operating department : investigating the role of the nurse." Thesis, University of Ulster, 1998. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.326331.
Full text
15
Chimoga, Tichaona Ronald Kizito. "Theatre of the contact zone : a quest for a means to nurse split psychic spaces in public spheres through the transformation of dramatic texts into performance texts." Master's thesis, University of Cape Town, 2007. http://hdl.handle.net/11427/8157.
Full textAbstract:
Includes bibliographical references (leaves 65-66).This study is a theoretical explication of an idea of a theatre called Theatre of the Contact Zone. Its main feature is the collaboration between the playwright and the director in the transformation of dramatic texts into performance texts. Within the pragmatics of this theatre the playwright's initial task is to provide a working script. It is only a foundation, the basis, without which the director has nothing to begin coordinating the collaborative process of theatre making. The writing of the script continues through out rehearsals. The final script is compiled after the production incorporating changes made in the course of its transformation into a performance, as well as insights gained through watching the production. The first experiment was through a play called An African Syzygy which I wrote and was directed by Sanjin Muftic (a fellow postgraduate student whose orientation in theatre studies is directing).
16
Bull, Rosalind Margaret. "Theatre wear must be worn beyond this point : a hermeneutic ethnographic exploration of operating room nursing." Title page, table of contents and abstract only, 2002. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09PH/09phb9355.pdf.
Full text
17
Groomes, Joshua Benjamin. "The Impact of the United States Army Nurses Corps on the United States Army Fatality Rate in the Mediterranean and European Theater of Operations during World War II." Digital Commons @ East Tennessee State University, 2021. https://dc.etsu.edu/etd/3980.
Full textAbstract:
World War II was the most devastating war in human history in terms of loss of life. The Japanese attack on Pearl Harbor on December 7, 1941, plunged the United States into war. Less than seven thousand military nurses were on active duty at the time of the attack. By the end of the war, there were over fifty-thousand active-duty nurses. The army nurses performed under fire in field and evacuation hospitals, on hospital trains and ships, and as flight nurses on medical evacuation transport aircraft. The skill and dedication of the Army Nurses Corps insured a 95% survival rate for the wounded soldiers who received medical care in a field or evacuation hospital. Two hundred and one nurses lost their lives during World War II and sixty-seven nurses were captured and held as prisoners of war. Sixteen hundred medals, citations and commendations attest to the nurses’ courage and dedication.
18
Nero, Emma, and Sara Carlsén. "Vad innebär patientcentrerad vård för operationssjuksköterskan? : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33498.
Full textAbstract:
Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.
19
Arvidson, Svensson Annie, and Emma Johansson. "Självständighet förutsätter delaktighet : Perioperativa sjuksköterskors upplevelser av hur förståelse påverkar teamarbetet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62561.
Full textAbstract:
Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna.Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial. Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.
20
Johansson, Hanna, and Åsa Joelsson. "Det som inte dokumenterats finns inte. : Operationssjuksköterskors erfarenheter av dokumentation av perioperativ omvårdnad. En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78427.
Full textAbstract:
Operationssjuksköterskan verkar i en tekniskt avancerad miljö och arbetar aktivt att förebygga risker och vårdrelaterade skador genom att planera och dokumentera patientens vård utifrån en omvårdnadsprocess. Utebliven eller bristfällig dokumentation av tyst kunskap kan påverka patientsäkerheten negativt då utförda handlingar inte är spårbara i patientens journal och osynliggör operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av dokumentation av perioperativa omvårdnadsåtgärder utifrån patientsäkerhet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor. Materialet tolkades utifrån konventionell innehållsanalys. Resultat: Materialet resulterade i tre kategorier: Tekniska förutsättningar, Ett personligt- och delat ansvar och Meningsfullheten med dokumentationen. Kategorierna beskriver operationssjuksköterskans erfarenheter kring dokumentation med olika känslor och förbättringsförslag lyfts och redovisas. Konklusion: Studien visar att operationssjuksköterskans dokumentation kan kompletteras i form av muntlig rapportering till postoperativa avdelningen för att stärka, upprätthålla patientsäkerheten och för att synliggöra operationssjuksköterskans kompetens för omvårdnad och motverka tyst kunskap. Mycket av rutinerna kring dokumentationen är relaterat till kulturen på arbetsplatsen vilket operationssjuksköterskorna var medvetna om och ville förändra. Det visade sig även att dokumentationen var något som operationssjuksköterskan själv kunde påverka genom att prioritera och skapa goda förutsättningar för samarbete med assistenten på sal.The theatre nurse works in a technologically advanced environment and works actively to prevent risks and health-related injuries by planning and documenting the patient's care based on a nursing process. Missing or deficient documentation of tacit knowledge that can adversely affect patient safety as performed actions are not traceable in the patient's journal and invisible to the theatre nurses’ expertise in nursing. Aim: The aim was to describe the theatre nurses’ experiences of documentation of perioperative nursing from patient safety. Method: Qualitative method with inductive approach and fifteen semi-structured interviews were conducted. The material was interpreted based on conventional content analysis. Result: The material resulted in three categories: Technical conditions, A personal and shared responsibility, and the Meaningfulness of the documentation. The categories describe the operations nurse’s experiences regarding documentation with different emotions and improvement suggestions are raised and reported. Conclusion: The study shows that the theatre nurses’ documentation can be reinforced in the form of verbal reporting to the post-anaesthesia care unit to strengthen and maintain patient safety, and to make visible the nurse competence for nursing where tacit knowledge emerges. Much of the routines around the documentation are related to the culture in the workplace, which the theatre nurses were aware of and wanted to change. It also turned out that the documentation was something that the operating nurse herself could influence by prioritizing and creating good conditions for and collaboration with the assistant on ward.
21
Eriksson, Ulrika. "Nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23993.
Full textAbstract:
Bakgrund: Det krävs en god och genomtänkt introduktion för att nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska komma in i arbetet på den nya arbetsplatsen. Syfte: Syftet med pilotstudien var att beskriva nyutexaminerade operationssjuksköterskors erfarenheter av introduktionen till den nya yrkesrollen. Metod: Fyra nyutexaminerade operationssjuksköterskor med mellan 9 månader till 21 månaders erfarenhet av operationssjuksköterskeyrket har intervjuats. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Planering och struktur där det visade sig att det funnits en plan för introduktionen av nyanställda operationssjuksköterskor men att den följdes olika och skilde sig åt beroende på vilken operationsavdelning det var. Eget ansvar där det, allt eftersom tiden gick, lades mer och mer ansvar på den nyutexaminerade operationssjuksköterskan att själv ansvara för det som behövde läras in. Kollegors förväntningar där nyutexaminerade operationssjuksköterskor efter en tid in i introduktionen kände en stress av att leva upp till outtalade förväntningar från både läkar- och operationssjuksköterskekolleger att kunna och förstå saker de ännu inte fått genomgång av. Kollegialt stöd där det visade sig att det var en trygghet för de nyutexaminerade operationssjuksköterskona att de kände en acceptans då de hade mycket frågor och funderingar kring den nya yrkesrollen. Resultatet från pilotstudien kan vara till hjälp på operationsavdelningar vid utveckling av rutiner så att introduktionen av nyutexaminerade operationssjuksköterskor ska kunna bli så optimal som möjligt.Background: It requires a good and deliberated introduction to the newly graduated theater nurses to begin to work in the new workplace. Aim: The aim of this pilot study was to describe newly graduated theatre nurses' experiences of the introduction to the new professional role. Method: Four theatre nurses with 9 months to 21 months of experience in the theatre nursing profession were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. Results: Planning and structure where it turned out that there was a plan for introduction of newly graduated theatre nurses, but it differed depending on the operating theatre. Personal responsibility where it was shown that as time passed it was the nurses´ own responsibility to find out what was necessary to learn. Colleagues' expectations where the newly graduated theatre nurses experienced that after a time into the introduction they felt stressed to meet the unspoken expectations from both surgeons and theatre nursing colleagues to know and understand things they had not been shown. Collegially support where it was shown that the newly graduated theatre nurses felt acceptance from colleagues when they had lots of questions and concerns in the new professional role. The results of the pilot study can be helpful in surgical wards in the development of procedures to make the introduction of new graduate theatre nurses to be as optimal as possible.
22
Häggblom, Sofia. "Operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta nattskift : En intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28505.
Full textAbstract:
Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid. Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad – teamarbetet, Natten – vårdandets tid, På Natten – alltid redo, Natten blir till dag, Natten – tidens tand samt Nattens charm. Studiens resultat speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under nattskiftet samt att operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten. Det krävdes även konstant handlingsberedskap inför oväntade situationer, och arbetet under natten var under förändring då fler av dagskiftets operationer sköts över till natten. Operationssjuksköterskorna upplevde även att arbetet under natten blev svårare då de blev äldre, men att arbetet under nattskift ändå upplevdes som roligare än dagskiftet. Således kunde det tolkas att nattskiftet hade en inverkan på operationssjuksköterskornas arbete, då arbetet kunde vara fysiskt och psykiskt ansträngande vilket även kunde ha en inverkan på patientsäkerheten. Nattskiftets speciella karaktär och med ett närmare teamarbete resulterande ändå i att arbetet utfördes med kvalitet samt att operationssjuksköterskorna upplevde arbetet som roligare, vilket fick dem att välja att fortsätta arbeta nattskift.
23
Bohman, Linnéa. "Positionering av patient i benstöd : Operationssjuksköterskors uppfattningar." Thesis, Karlstads universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38755.
Full textAbstract:
Introduktion: Patienter kan drabbas av vårdskador i samband med positionering med operation. Det är operationssjuksköterskan som tillsammans med operationsteamet ansvarar för patientens positionering. Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor uppfattningar av vårdåtgärder som utförs i samband med positionering av patient i benstöd. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och datainsamlingsmetod var enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande sex subkategorier. Den första kategorin visar att vårdåtgärder som operationssjuksköterskor utför i samband med positionering är anpassade efter patientens kroppsliga förutsättningar och behov. Den andra kategorin visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs med bästa möjliga avlastning att tryck och sträckning undviks. Det framkommer vidare att riktlinjer fyller en viktig funktion för att tiden i benstöden inte skall överskridas. Det är viktigt att operationsteamet samarbetar för att söka lösningar som passar patienten. Slutsats: Denna studie visar att för en lyckad positionering i benstöd behöver hänsyn tas till patientens kroppsbyggnad och behov. Ett pre- och intraoperativt samtal ger kunskap om behov som patienten har inför positioneringen. Studien visar att operationssjuksköterskor tar ansvar för och kontrollerar att positioneringen utförs på riktigt sätt och bevakar att tiden i begränsas genom att följa riktlinjer. De kontrollerar positioneringen innan drapering sker och har en handlingsberedskap under hela operationen för att skydda patienten. Vid begränsningar att ligga i benstöd provas läget ut tillsammans med patienten innan spinalbedövningen ges för att förhindra att skador uppstår. Studien visar vidare att patientens delaktighet är viktig för att uppnå bästa möjliga avlastning i samband med positioneringen samt att hela operationsteamet samarbetar och bidrar med nya flexibla lösningar på problem som uppstår.Introduction: Patients may suffer from medical injuries associated with surgery positioning. There is the theatre nurse together with the operating team who is responsible for the patients positioning. The aim of the study was to describe theatre nurses perceptions of nursing interventions conjunction with the positioning of the patient in leg bearer. Method: The study was conducted using qualitative methodology and data collection method was individual interviews. Data processing was carried out with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories with the associated six subcategories. The first category shows that health interventions performed by the theatre nurses is adopted for the patients’ physical conditions and needs. The second category shows that theatre nurses take responsibility for and control the positioning that it is carried with the best possible relief of pressure and tension are avoided. It proves that guidelines serves an important function to prevent the time in leg bearer from being exceeded. It is important that the operating team working together to find solutions. Conclusion: This study shows that for a successful positioning in the leg bearer need to take account of patient's body conditions and needs. A pre- and intraoperative dialogue provides knowledge about the patients’ needs prior to positioning. The study shows that theatre nurses take responsibility for and make sure that positioning is carried out properly and monitor the time in restricted following the guidelines. They control the positioning before draping is done and has a readiness to act throughout the surgery to protect the patient. When limitations to lie in the leg bearer the position are tried out together with the patient before spinal anesthesia is given to prevent damage. The study further shows that the patient's participation is important for achieving the best possible relief in connection with the positioning and that the whole operating team collaborates and contributes with new flexible solutions to problems.
24
Strålman, Malin, and Felicia Österlund. "Ett dolt yrke : Sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18080.
Full textAbstract:
Bakgrund: Både nationellt och internationellt råder idag en brist på operationssjuksköterskor vilket leder till ökade väntetider till operation och ett lidande för patienten. Bristen på operationssjuksköterskor gör det angeläget att undersöka synen på yrket och om yrket behöver synliggöras för att eventuellt öka intresset för specialisering. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag baserad på webbenkät med öppna och slutna svarsalternativ. Resultat: Deltagarnas uppfattning är att de har god kunskap om operationssjuksköterskans profession. Yrket anses vara viktigt, fysiskt krävande och dolt för sjuksköterskor utanför operationsavdelningen. Konklusion: Operationssjuksköterskan anses vara viktig för patientsäkerheten och arbetar i nära samarbete med läkare och övriga vårdteam. Trots att sjuksköterskor anser att de har kunskap om yrkesrollen anses yrket som okänt och det finns behov av att ytterligare synliggöra operationssjuksköterskeyrket.Background: There is a shortage specialized nurses both national and international which leads to increasing waiting time for surgery and a suffering for the patient. The lack of operating theater nurses makes it important to examine how the profession is seen and if it needs to be illuminated to make it more interesting. Purpose: The purpose was to examine nurses' perceptions of the operation theatre nursing profession. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach containing qualitative elements based on web survey with open and closed response options. Result: Nurses consider the knowledge of the operating nursing profession to be satisfactorily. The profession is considered as important, physical demanding and unknown for nurses outside the operating ward. Conclusion: The operating theater nurse is considered as important for the patient safety and is an important part of the surgical team. Despite that nurses consider themselves having knowledge of the profession the operating theater nurse is considered a hidden profession and there is a need to further make the profession visible.
25
Andersson, My, and Annika Pettersson. "Förutsättningar att vårda patient med trauma nivå-1 : En kvalitativ intervjustudie av operationssjuksköterskans erfarenheter." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18136.
Full textAbstract:
Bakgrund: Traumavård är en del av den svenska hälso- och sjukvården. Patienter som råkat ut för ett trauma vårdas utifrån allvarlighetsgraden av skadebilden. Enligt nationella riktlinjer indelas trauma i två olika nivåer, där trauma nivå-1 är det allvarligaste som ofta kräver livräddande vårdinsatser. Operationssjuksköterskan är en av medarbetarna i teamet och är delaktig i de operativa åtgärderna. Vårdandet ställer krav på yrkeskompetens och stresstålighet i det pre- och intraoperativa arbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskor erfarenheter av att vårda patienter med trauma nivå-1 på operationssal med fokus på förutsättningar. Metod: I studien användes kvalitativ metod där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet insamlades genom tio intervjuer med operationssjuksköterskor från ett regionalt traumacentrum och ett traumamottagande sjukhus. Resultat: Analysen av datamaterialet gav ett övergripande tema som är operationssjuksköterskans delaktighet i vårdandet och trygghet i professionen. Temat framkom utifrån tre kategorier; personliga och professionella resurser, lärande resurser och organisatoriska resurser med tillhörande underkategorier. Konklusion: I resultatet framkommer att fungerade teamarbete, förtrogenhet i yrkesrollen och olika former av lärande är förutsättningar för vårdandet. Organisatoriska delar som struktur och chefskap är andra förutsättningar som har betydelse för ett fungerande samarbete och för att operationssjuksköterskan ska kunna utföra sitt arbete i samband med traumavård nivå-1.Background: Trauma care is included in Swedish healthcare services. A patient in need of trauma care is treated by the severity of injuries. According to national guidelines trauma is divided into two different levels, level-1 being the most severe that often require lifesaving efforts. Operating theater nurses is one of the team members that is part of the operative care. Professional competence is required along with stress resistance in the pre- and intraoperative care. The aim: The aim of the study was to illustrate experiences of operating theater nurse´s care of patients with trauma level-1 with focus on qualifications. Method: A qualitative method was used where the data material was analyzed with qualitative content analysis. The data is based on interviews with ten operating theater nurses from a University hospital and a regional hospital. Results: One main theme with three underlying categories emerged. Operating theater nurses participation in provided care and sense of safety is an overall theme that contains three categories which are personal and professional resources, learning resources and organizational resources, each with associated subcategories. Conclusion: Participation in the trauma care, sense of safety and a variety of learning sources was evident as qualifications for care. Structure and leadership was further conditions that emerged as important parts for collaboration that enhances the possibility for the operation theater nurse to perform trauma care level-1.
26
Klarström, Ann-Mari, and Anna Olsson. "Språkproblem och kulturella aspekter inom den perioperativa vården : Operationssjuksköterskors upplevelser - en kvalitativ intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43373.
Full textAbstract:
Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet.Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.
27
Pettersson, Linnéa, and Sofie Klintsäter. "Den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt : Litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94694.
Full textAbstract:
Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten.Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.
28
Forsberg, Carin, and Maria Silén. "Operationssjuksköterskans upplevelse av återkoppling och återkopplingens betydelse för professionen." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-63555.
Full textAbstract:
Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet.Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.
29
Valdna, Eneli, and Stina Olsson. "Användning av WHO:s checklista för säkerhet vid operationer och operationssjuksköterskans medverkan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254759.
Full textAbstract:
Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance
30
Lundquist, Ingela Monika, and Lina Sjöberg. "Operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-102600.
Full textAbstract:
Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård. Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes. Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg. Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten.Background: Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse. Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room. Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted. Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.
31
Söderkvist, Linda. "Överlevnadsstrategier för den nyfärdiga operationssjuksköterskan." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-275.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara nyfärdig operationssjukksöterska innebar splittrade känslor inför sitt yrke och yrkesroll. En tillfredsställelse över att få utvecklas och bygga upp sin kompetens innebar samtidigt en arbetssituation som upplevdes kravfylld och många gånger övermäktig. Utmaningarna med yrket var att komma in i rollen som operationssjuksköterska, att erhålla den kunskap som krävs och att acceptera sin roll som novis. Att förhålla sig till situationen genom att distansera sig eller ha kontroll över sina känslor var två vanliga strategier. Slutsats: Att bli en kompetent operationssjuksköterska kan underlättas av att de utmaningar som de nyfärdiga operationssjuksköterskorna ställs inför uppmärksammas och att de får stöd i sin utveckling. Stöd i form av mentorskap och tid för reflektion för att förebygga negativa känslor som stress och osäkerhet.Background: Today’s advanced surgery demands the theatre nurse to be highly skilled and competent. The theatre nurse is working in a constant developing environment. Her specific knowledge of perioperative care makes the theatre nurse a key-player in the operating team. The newly graduated theatre nurse lacks deeper competence in both working experience and professional skills that could help her meet the highly set standards in surgery. Aim: The aim of this study was to examine which challenges newly graduated theatre nurses experience and which coping strategies they use. Method: Six newly graduated theatre nurses working in an operating setting, with six to twelve months of working experience, were interviewed. The narrative data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Being a newly graduated theatre nurse with lack of previous working experience created mixed feelings about the profession and the role. The experiences were characterized a satisfaction in learning and developing skills but at the same time experiencing feelings of being overcome by work burden. The challenges they encountered were entering the role of an operation theatre nurse, allowing one self to gain competence and accepting the situation of being a novice. Adjusting to the situation by adopting different strategies became a way of coping with the experienced challenges. Conclusion: Gaining access to the role of becoming a competent theatre nurse can be supported by acknowledging the challenges experienced by newly graduated theatre nurses and by mentoring their progress to prevent negative feelings such as insecurity and stress.
32
Vargmyr, Karin, and Nasr Esraa Essameldein. "Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. : - En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78354.
Full textAbstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press, Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp i åtta subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag med hög puls vid medverkan av urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. De upplevde även att teamarbetet fungerade väl och att en god kommunikation var viktig vid urakuta kirurgiska ingrepp i en rörig och kaotisk situation. De svårigheter som upplevdes relaterades av operationssjuksköterskorna till en för dem ovan arbetsmiljö och ovana arbetsuppgifter.Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories. Conclusion: The theater nurses experienced a high pulse adrenaline rush when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. They also felt that the teamwork worked well and that a good communication was important in emergency surgical procedures in a messy and chaotic situation. The difficulties the theater nurses experienced were related to performing unfamiliar tasks in an unfamiliar work environment.
33
Hagberg, Karin, and Marja Johanson. "Användandet av WHO:s modifierade checklista för säker kirurgi : En studie om operationssjuksköterskans medverkan." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-672.
Full textAbstract:
Background World Alliance for Patient Safety, launched by the WHO, has created a Surgical Safety Checklist. It was first published in 2008 and has been translated and modified in Sweden by Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. The use of the WHO Surgical Safety Checklist has been shown to reduce the number of complications and deaths related to surgery. Aim The aim of this study is to describe the Theatre Nurse’s participation in in the use of a modified version of the WHO Surgical Safety Checklist intraoperatively in two Theatres in a hospital in the centre of Sweden. Method This study has a quantitative descriptive approach. A direct observational study was carried out in two Theatres and the participants were asked a few complementary questions after the observations. A total of 16 Theatre Nurses participated in this study. Results None of the Theatre Nurses confirmed all the steps in all phases of the checklists during an operation. However one Theatre Nurse confirmed all the steps in the Sign Out phase at one occasion. There was no team member in either Theatre allocated to read out all the steps in the checklist and to make sure that all the steps were completed. Conclusion Insufficient compliance to the checklist prevails in both Theatres and they need to improve quality measures in order to increase adherence to the checklists to promote patient safety. Clinical significance This study describes the Theatre Nurses’ participation in performing the checklists in the two Theatres were the observations were carried out. The study may inspire improvement measures and provide inspiration for further research.Bakgrund Världsalliansen för patientsäkerhet, som är en del av WHO, har skapat en checklista för säker kirurgi. Den publicerades för första gången år 2008 och i Sverige har Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF, översatt och bearbetat checklistan för svenskt bruk. Användandet av WHO:s checklista för säker kirurgi har visats minska antalet komplikationer och dödsfall i samband med operationer. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans medverkan i användandet av WHO:s modifierade checklista för säker kirurgi intraoperativt på två operationsavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Metod Denna studie har en kvantitativ deskriptiv ansats. En direkt observationsstudie genomfördes och därefter ställdes frågor utifrån en frågeguide. Totalt 16 operationssjuksköterskor deltog i studien. Resultat Ingen operationssjuksköterska medverkade i eller tog upp samtliga punkter i checklistans alla tre faser under en operation. En operationssjuksköterska tog däremot upp alla punkter i avslutningsfasen vid ett tillfälle. Det fanns ingen checklisteansvarig personal som läste upp checklistans alla punkter för operationslaget och som såg till att alla punkterna genomfördes på de båda avdelningarna. Slutsats Bristande följsamhet till checklistorna råder på båda avdelningarna. Avdelningarna är i behov av kvalitetsförbättrande åtgärder för att öka följsamheten till checklistorna för att främja patientsäkerheten. Klinisk betydelse Studien är en beskrivning av hur operationssjuksköterskor arbetar med checklistorna på de två avdelningarna där observationerna utfördes. Den utgör en grund för fortsatt förbättringsarbete på avdelningarna samt ger inspiration till fortsatt forskning.
34
Blixt, Linda, and Linnéa Sjöli. "Attityder hos operationssjuksköterskor och operatörer kan påverka risken för intraoperativa stick- och skärskador." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115274.
Full textAbstract:
Syfte. Att belysa attityder hos operationspersonal samt risken för intraoperativa stick- och skärskador. Bakgrund. Det finns flera olika tekniker för att hantera stickande och skärande instrument och olika säkerhetsprodukter som kan användas för att minimera risken för stick- och skärskador. Det finns många studier som handlar om lämpliga arbetssätt för att minimera risken för stick- och skärskador, men bara ett fåtal studier som belyser betydelsen av användarnas attityder och inställning till användande av tekniker och säkerhetsprodukter samt uppföljning och rapportering av tillbud. Metod. Studiens design är en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju operationssjuksköterskor och fyra operatörer på två sjukhus i Sverige. Data insamlades oktober-december 2015. Resultat. Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett säkert arbetsklimat; Att skydda sig själv, medarbetare och patient; Att vara följsam till riktlinjer och arbetsrutiner samt Att vara oföljsam riktlinjer och arbetsrutiner. Slutsats. Risken för stick- och skärskador går inte att eliminera då det alltid finns riskområden som man som operationspersonal måste ta hänsyn till. Det finns mycket kunskap kring säkerhetsprodukter och tekniker som syftar till att minimera risken för stick- och skärskador men om användarens attityd får styra kanske inte dessa används på rätt sätt om ens alls. I denna studie framkommer det en antydan till att attityder hos operationspersonal kan påverka risken intraoperativa stick- och skärskador.Aim. To illustrate the attitudes of the operating theatre personnel and the risk of intraoperative sharp injuries. Background. There are several ways to manage sharp instruments such as various techniques and safety products to minimize the risk of sharps injuries. There are many studies about working practices to minimize the risk of sharps injuries but only a few that illustrate the importance of attitudes towards techniques and safety products as well as follow up and reporting incidents. Method. The design of the study is an empirical interview study with a qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with seven theatre nurses and four surgeons at two hospitals in Sweden. Data collected October-December 2015. Findings. The findings show that there exists different attitudes of the operating theatre personnel that could affect the risk of sharps injuries. The finding is presented in four themes: To have a safe working environment; To protect oneself, co-worker and patient; To be compliant to guidelines and working practices and To be non-compliant to guidelines and working practices. Conclusions. The risk of sharp injuries can’t be eliminated since there is always a risk of sharp injuries which the operating theatre personnel must pay attention to. There are a lot of knowledge about safety products and techniques for minimizing the risk of sharps injuries but when the attitude of the user come into play the safety product may not be used correctly, if used at all. In this study a indication appears that the attitudes of the operating theatre personnel may be affecting the risk of intraoperative sharp injuries.
35
Urlas, Johan, and Joakim Johansson. "Operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse : En intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93612.
Full textAbstract:
Bakgrund: Operationssjuksköterskans yrke utförs i en unik miljö och kan vara utmanande och påfrestande. Arbetstillfredsställelse kan påverka operationssjuksköterskans prestation samt kvaliteten på den vård som bedrivs. Operationssjuksköterskans kompetens behövs för att patienten på operationsavdelningen ska ges en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelse av arbetstillfredsställelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 operationssjuksköterskor genomfördes på två sjukhus och en privatklinik i södra Sverige. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse grundas i att ha en betydelsefull roll i ett intressant och varierat yrke med utvecklingsmöjligheter. Arbetstillfredsställelsen ökar med erfarenhet och upplevd kompetens samt goda relationer till kollegor och ett välfungerande samarbete med dessa. Bemanningsproblem, hög arbetsbelastning och bristande möjligheter att styra sina arbetstider utgör hot mot arbetstillfredsställelsen. Resultatet kan förstås och diskuteras utifrån Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM). Slutsats: I en resurspressad verksamhet behöver arbetsledningen vara särskilt medveten om vad som är viktig för operationssjuksköterskans arbetstillfredsställelse för att kunna agera långsiktigt hållbart vad gäller personalförsörjning och patientsäkerhet. Exempelvis rekommenderas mentorskap för nyutbildade operationssjuksköterskor samt att chef vid sammansättning av arbetsgrupper och nyrekryteringar väl känner och är medveten om arbetsgruppens dynamik.Background: Theatre nursing is performed in a unique environment and can be demanding. Job satisfaction can affect the theatre nurse´s performance and quality of care given. The theatre nurse´s competence is required to ensure patient safety of the surgical patient. Aim: The aim was to describe the theatre nurse´s experiences of job satisfaction Method: Semi-structured interviews with 12 theatre nurses at two hospitals and one private clinic in southern Sweden. Content analysis with inductive approach. Results: The theatre nurse's job satisfaction is founded on having a significant role in an interesting and varied profession with development opportunities. Job satisfaction increases through experience and perceived competence as well as good relationships with colleagues and a well-functioning collaboration with them. Staffing problems, high workloads and lack of opportunities to control their working hours pose threats to job satisfaction. The result can be understood and discussed in relation to Antonovskys Sense Of Coherence (SOC). Conclusion: In a resource-constrained organization, the work management needs to be particularly aware of what is important for the theatre nurse's job satisfaction in order to act in a long-term sustainable way in terms of personnel supply and patient safety. For example, mentoring for newly graduated theatre nurses is recommended and that the manager, in the composition of working teams and new recruits, is well acquainted and aware of the work group's dynamics.
36
Wahlström, Malin, and Helén Lestander. "Operationssjuksköterskors användning av intraoperativ kommunikation med patienter : en observationsstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131399.
Full textAbstract:
Bakgrund: Aktuell forskning visar hur användning av intraoperativ kommunikation kan medföra positiva effekter för både patienter och operationssjuksköterskor. Dock saknas forskning om hur användningen ser ut i praxis. Syfte: Syftet med denna studie var att med stöd i yrkets kompetensbeskrivning observera hur operationssjuksköterskor använder sig av intraoperativ kommunikation med patienter i det kliniska arbetet samt orsaker till att kommunikation eventuellt inte används. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ, etnografisk observationsstudie. 20 observationer av operationssjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnande i tre kategorier: Att kommunicera, Att ge personcentrerad vård samt Att påverkas av arbetsmiljön, och åtta underkategorier: Att ge information, Att föra en intraoperativ dialog, Att bygga en tillfällig relation, Att identifiera omvårdnadsbehov, Att vara engagerad, Att vara frånvarande, Att ha andra arbetsuppgifter och Att påverkas av tid. Slutsats: Resultatet av denna studie tyder på att intraoperativ kommunikation knappt används i klinisk verksamhet idag och att operationssjuksköterskor av olika anledningar oftast backar undan och låter andra teammedlemmar ansvara för det nära omvårdnadsarbetet.Background: Current research shows how the use of intraoperative communication can lead to positive effects for both patients and operating theatre nurses. However, research is missing regarding the use in practice. Aim: The aim of this study was to observe, with the support of the competence description of the profession, how operating theatre nurses use intraoperative communication with patients in their clinical work, and reasons why communication possibly is not used. Method: The study was performed as a qualitative, ethnographic, observational study. 20 observations of operating theatre nurses at a hospital in northern Sweden were made, and the material was analyzed through content analysis. Findings: The analysis of the material led to three categories: To communicate, To perform person-centered care and To be influenced by the working environment, and eight sub-categories: To provide information, To conduct an intraoperative dialogue, To build a temporary relationship, To identify caring needs, To be committed, To be absent, To have other duties and To be affected by time Conclusion: The findings of this study indicate that intraoperative communication is rarely used in clinical work today, and that operating theatre nurses, for different reasons, usually take a step back and let the other team members take responsibility for the intraoperative nursing.
37
Sandström, Linda. "Operationssjuksköterskans uppfattning om ansvaret i den perioperativa omvårdnaden." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16075.
Full textAbstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under årens lopp förändras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utsträckningar fått ett större ansvar inom perioperativa omvårdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvårdnaden. Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvärderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbättra vården och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut. Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades då fel uppdagas. De beskrev ett mångsidigt arbete som var mer än bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, både tekniskt och omvårdnadsmässigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner användes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ. Nackdelen med denna studie är att deltagarna inte har pre- eller postoperativa dialoger, vore så fallet hade resulterat eventuellt utmynnat i fler alternativt andra kategorier. Slutsats: Operationssjuksköterskorna kände ett stort ansvar att utvecklas, att arbeta patientsäkert och med ett holistiskt synsätt. Författarna anser att det vore av värde att utföra ytterligare forskning och undersöka hur operationssjuksköterskansIntroduction: Theater nursing role has over the years change as scientific advances in surgery. Theater nurse has to various degrees with a larger role in perioperative caring which include pre-, intra- and postoperatively. Purpose: The purpose of this study was to describe theater nurses perception of the responsibility of the perioperative nursing care. Method: Six interviews were conducted with theater nurses at a hospital in Norrland. The collected data were analyzed using the content analysis. Results: In text analysis identified four categories: Continuous evaluation of their own work, Competence gives greater responsibility, Experiencing that increased contact with patients could improve care and their talents and Theater nurses have their own idea of how her responsibility to follow policies and procedures look like. Theater nurses felt that new procedures were developed when errors are detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring manner. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. Discussion: Theater nurses felt that new procedures were developed when errors were detected. They described a diverse work that was more than just instrumentation, and increased patient contact was believed to contribute to gaining knowledge, both technical and caring. What new information and new policies and procedures used were in some degree dependent on the theater nurse as an individual. The disadvantage of this study is that the participants have no pre- or postoperative dialogues, had it been so, the study would possibly have resulted in more or different categories. Conclusion: Theater nurses felt a great responsibility to develop, to work safely and treat the patient with a holistic approach. The authors believe that it would be worthwhile to conduct further research and study how theater nursing skills and knowledge could be used more within the perioperative care.
38
Bergström, Monika, and Johanna Johnsson. "Kärnkompetenser i praktiken : En kvalitativ intervjustudie om operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på operationssalen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19608.
Full textAbstract:
Bakgrund: Operationssjuksköterskan har en skyddad yrkestitel som innebär specifikt ansvar för patienten både före, under och efter det kirurgiska ingreppet. Ansvaret formuleras i kärnkompetenserna i kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta på operationssalen. Metod: En kvalitativ metod användes där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor med minst ett års yrkeserfarenhet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Operationssjuksköterskans arbete präglas av att omväxlande fokusera på helhet och delar, samt tre kategorier; att arbeta i team, att hitta sin plats och att ha patienten i fokus. Konklusion: Studien visade att kontinuitet i teamets sammansättning har betydelse för hur väl kommunikation och samarbete fungerar under en operation. Väl inarbetade team medför ett effektivare och kvalitativt bättre arbete och en säkrare vård för patienten.Background: The operating theater nurse has a protected work title that includes specific responsibilities for the patient before, during and after the surgical procedure. The aim: The aim of the study was to describe operating theater nurses’ experiences of working in the operating theater. Method: A qualitative method was used, five semi-structured interviews were made with operating theater nurses that have worked at least one year in the profession. The data was analysed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one overarching theme: The work of the operating theater nurse is characterized by continually changing focus between the whole and its parts, and three categories; To work in a team, To find one's place and To focus on the patient. Conclusion: The study showed that team continuity has an impact on how well the communication and teamwork works during a surgical procedure. Teams that often work together will result in a more effective process, a better quality of the outcome and a safer care of the patient.
39
Artursson, Borbas Maria, and Johanna Bohman. "Den sövda patientens värdighet på operationssalen : En kvalitativ observationsstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353564.
Full textAbstract:
Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity.Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.
40
Byhlin, Emelie, and Ulrika Emanuelsson. "Operationssjuksköterskors erfarenhet av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78425.
Full textAbstract:
Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull.Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.
41
Vilhelmsson, Maria, and Moa Mortensen. "Operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93609.
Full textAbstract:
Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse.Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged. Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.
42
Morin, Alexander, and Sanna Andersson. "Anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda ”Checklista för säker kirurgi” i sitt dagliga arbete." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80020.
Full textAbstract:
Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp är förenat med risk för komplikationer. WHO har utarbetat en checklista för säker kirurgi som används av operationspersonal för att minska risken för komplikationer. Patientsäkerhet finns med som en av grundpelarna i kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor, och i enlighet med denna ska anestesisjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och uppmärksamma arbetsrelaterade risker. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda ”Checklista för säker kirurgi” i sitt dagliga arbete. En kvalitativ studie genomfördes där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anestesisjuksköterskor. Analys av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att vården blir tryggare genom en heltäckande bild, Att praktiska skäl medför att anestesisjuksköterskor tar stort ansvar för genomförandet av checklistan, Att göra avsteg men med checklistan i huvudet och Att alla i teamet måste vara delaktiga och ta ansvar. Slutsatser som kan dras är att mer fokus på utbildning av checklistan för samtliga berörda professioner skulle kunna generera ökad följsamhet vid användning av checklistan, ökad förståelse för varandras yrkesområden samt ökad sammanhållningen i teamet. Det bör läggas mer fokus på såväl modifiering av checklistan som kan användas vid akuta situationer som på åtgärder som främjar kommunikationen och kulturen på operationssalen. Vidare studier bör göras om varför avsteg görs och hur detta kan motverkas så att patientsäkerheten kan upprätthållas.Having a surgical procedure is associated with risk of complications. WHO has prepared a checklist for safe surgery used by surgical staff to reduce the risk of complications. Patient safety is included as one of the cornerstones in the competence description for anesthesia nurses, and in accordance with this, the anesthesia nurse should work in a patient-safe manner and pay attention to work-related risks. The aim of the study was to examine anesthesia nurses' experiences of using the "Safe Surgery Checklist" in their daily work.A qualitative study was conducted in which seven anesthesia nurses participated. Data was analyzed using qualitative content analysis, which resulted in four categories: Care becomes safer through a comprehensive picture; Anesthesia nurses take great responsibility for the implementation of the checklist due to practical reasons; Making deviations but with the checklist in mind; and Everyone in the team must be involved and take responsibility. Conclusions that can be drawn are that more focus are needed on the education of all professions involved, which could generate increased compliance when using the checklist, increased understanding of each other’s occupations and increase cohesion in the team. Also, there should be more focus on modification of the checklist that can be used in emergency situations and on measures that promote communication and culture in the operating room. Further studies should be done on why deviations are made and how this can be counteracted so that patient safety can be maintained.
43
Edman, Matilda, and Anna Horai. "Operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienter." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79944.
Full textAbstract:
Introduktion: Det preoperativa samtalet med patienten är operationssjuksköterskansförsta möte med patienten för attplanera patientens vård samt ge möjlighet till att skapa en vårdrelation och kontinuitet i vården. Operationssjuksköterskan har ett eget yrkesansvar för patientens perioperativa omvårdnad, där det preoperativa samtalet är en viktig del. Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av preoperativa samtal med patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där 10 yrkesverksamma operationssjuksköterskor deltog. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: ”Helhetssyn på människan” och ”Hinder för att skapa en vårdrelation” med fem underkategorier: ”Att lära känna sin patient”, ”Att se och vara lyhörd för patientens behov”, ”Att lyssna och vara närvarande i situationen”, ”Rådande arbetsrutiner” samt ”Personlig uppfattning om det preoperativa samtalets betydelse”. Konklusion: De flesta patientsamtal operationssjuksköterskorna utför är begränsad till operationen. Det preoperativa samtalet ansågs som en möjlighet att få en helhetssyn på människan, men även som ett tillfälle att inhämta ytterligare information. Rådande arbetsrutiner skapade hinder för en vårdrelation, men det ansågs viktigt att lyssna in och närvara i situationen för att ta in vad patienten förmedlade. Olika personliga uppfattningar gällande det preoperativa samtalets betydelse fanns, men oavsett uppfattning fanns enighet om att rådande arbetsrutiner inte gav utrymme för några längre preoperativa samtal.Introduction: The preoperative dialogue with the patient is the operating theatre nurses first meeting with the patient to plan the patients care and provide the opportunity to create a care relationship and continuity of care. The operating theatre nurse has her own professional responsibility for the patients’ perioperative care, where the preoperative dialogue is an important part. Aim: To describe the operating theatre nurse’s perception and experience of preoperative dialogue with the patient. Method: A qualitative interview study with inductive approach, in which 10 professional operating theatre nurses participated. A manifest content analysis was used. Result: The results are presented in two categories: "A holistic view of man" and "Obstacles to creating a care relationship" with five subcategories: "Getting to know their patient", "Seeing and being responsive to the patient's needs", "Listening and being present in the situation", "Prevailing work routines" and "Personal perception of the importance of preoperative dialogue". Conclusion: Most patient dialogue the operating theatre nurses perform are limited to the operation. The preoperative dialogue was considered as an opportunity to get a holistic view of man, but also as an opportunity to obtain further information. Prevailing work routines created barriers to a care relationship, but it was considered important to listen and attend to the situation in order to incorporate what the patient conveyed. Different personal perceptions regarding the significance of preoperative dialogue existed, but regardless of opinion there was agreement that prevailing work routines did not allow for any longer preoperative dialogues.
44
Öberg, Tilda, and Hultqvist Martina. "Faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt : En systematisk litteraturstudie utifrån operationssjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-82022.
Full textAbstract:
Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård.Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.
45
Beckenham, Nadia, and Jenny Frost. "Operationssjuksköterskors upplevelser av att handha vassa instrument : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78395.
Full textAbstract:
Introduktion Operationssjuksköterskor handhar dagligen vassa instrument och har ett nära samarbete med operatören. Det finns risk för stick- och skärskador, varför flera utarbetade preventiva metoder finns att tillgå. Instrumenteringen av vassa instrument ska vara effektiv och säker. Handhavandet kräver kunskap och ställer krav på operationssjuksköterskan. Syfte Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av det intraoperativa handhavandet av vassa instrument. Metod Kvalitativ metod med induktiv ansats och individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom manifest och latent innehållsanalys. Resultat Sju underkategorier, tre huvudkategorier samt ett övergripande tema framkom. Operationssjuksköterskorna var trygga i sin roll och arbetade med lugnt och fokuserat förhållningssätt utifrån personligt utformade arbetssätt för att bevara kontrollen. Säkert handhavande hos operatören upplevdes respektfullt och operationssjuksköterskorna anpassade sig och sade ifrån när riskfyllt handhavande observerades. Vid stick- och skärskada var professionellt handlande med bevarad aseptik angeläget. En viss rädsla för blodburen smitta fanns, men de såg samtidigt stick- och skärskador som en del av vardagen i deras arbetsmiljö. Slutsats Operationssjuksköterskorna var trygga i handhavandet av vassa instrument vilket gav dem förmåga till att anpassa sig. Konsekvent användande av personligt utformade arbetssätt upplevdes säkert och bidrog till kontroll. Stick- och skärskadepreventiva metoder användes i synnerhet vid känd blodburen smitta då rädsla förelåg att drabbas av smitta.Introduction Theatre nurses manages sharp instruments and works closely with the surgeon. There is a risk of sharps injury and several developed preventative methods are avaliable. Instrumentation of sharp instruments must be effective and safe. The management requires knowledge and puts demands on the theatre nurse. Aim To describe the theatre nurses’ experiences of the intraoperative management of sharp instruments. Method Qualitative method with an inductive approach and individual semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest and latent content analysis. Results Seven subcategories, three main categories and one covering theme. Theatre nurses were confident in their role and worked with a calm and focused approach with own personal designed work routines to maintain control. Safe management by the surgeon led to feelings of respect towards the theatre nurses and they adapted and reprimanded the surgeon when hazardous management was observed. In case of sharps injury, professional managing with remained asepsis was important. There was some level of fear towards bloodborne pathogen, but at the same time they saw sharp injuries as a common occurrence in their work environment. Conclusion Theatre nurses were confident in the management of sharp instruments which gave them the ability to adapt. Consistent use of personal designed work routines was percieved as safe and contributed to control. Preventative methods against sharps injury were especially used in care of patients with known bloodbourne pathogene as there was a fear of being infected.
46
Pjerner, Veronica, and Jessica Eriksson. "Patientens upplevelse efter knäprotesoperation och den korta vårdtiden- En intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62857.
Full textAbstract:
Bakgrund: Under senare år har det satsats på att effektivisera den elektiva vården (Fast-track”). Vårdtiden efter en total knäprotesoperation (TKA) är i dag bara några enstaka dagar. Studier har visat att det finns en oro hos patienter att bli utskrivna för tidigt. Det finns också studier som visar att operationssjuksköterskan genom perioperativ omvårdnad kan lägga grunden för en effektiv rehabilitering hos patienten efter ett kirurgiskt ingrepp. Denna studie fokuserar på patienters upplevelse av en TKA-operation och hela vårdförloppet med utgångspunkt i den korta vårdtiden.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att genomgå en TKA operation och den korta vårdtiden.Metod:En intervjustudie genomfördes med tio patienter som genomgått en TKA-operation utifrån ett strategiskt urval. Patienternas smärta skattades enligt VAS skalan. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sex underkategorier som i sin tur skapade tre kategorier framkom; information, bemötande och symtomlindring. Samtliga patienter var väldigtnöjda med upplevelsen av hela vårdprocessen. Bemötandet och information från vårdpersonalen var en del av det som gjorde patienterna nöjda. VAS-skattning visade på hög smärta hos patienterna.Slutsats: Patienternas upplevelse av att genomgå en TKA-operation och den korta vårdtiden sågs som positiv.Trots det positiva resultatet förespråkas mer forskning utifrån ett större antal patienter för att få ett mer generaliserbart resultat av patienternas upplevelser av TKA och den korta vårdtiden. Operationssjuksköterskans delaktighet i den perioperativa vården kan med fördel tas upp i diskussion på rådande sjukhus.Background:During the past years, there have been investments to make the elective healthcare more effective (Fast-track). The hospital stay after a knee replacement (TKA) is today just a few days. Studies indicate that there is a concern among patients to be discharged too early. There are also studies that shows that the theatre nurse through perioperative care can lay the foundation for an effective rehabilitation of the patient after surgery. This study focuses on the patients experience of a TKA surgery and throughout the care process based on the short hospital stay.Purpose:The purpose with this study was to describe the patient`s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization.Method:An interview study was made with ten patients who have undergone a TKA-operation from a strategic selection. The patient`s pain was evaluated with VAS scale.The interviews were recorded, transcribedverbatim and analysed using qualitative content analysis.Outcome:Six subcategories which in turn created three categories emerged; information, treatment and symptom relief. All the patients were very satisfied with the experience of the care process. The treatment and information given from the medical staff was part of what made the patient satisfied. VAS estimation showed that patients scored high pain. Conclusion:The patient ́s experience of undergoing a TKA surgery and the short hospitalization was seen as positive. Despite the positive result further research from a larger number of patients to get a more generalizable result of the patient ́s experiences from TKA and the short hospitalization is advocated. Theatre nurses ́ participation in theperioperative healthcare can advantageously be discussed at the current hospital.
47
Schöning, Annika, and Amina Hussein. "Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador : en empirisk studie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-88.
Full textAbstract:
Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet.Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current operation.
48
Johansson, Susanna, and Charlotte Larsson. "Patientsäker omvårdnad : Operationssjuksköterskans upplevelser av perioperativ omvårdnad - en intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42680.
Full textAbstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt.Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.
49
Silva, Tiago Manuel Magalhães Cardoso da. "Competências não técnicas do enfermeiro instrumentista." Master's thesis, Instituto Politécnico de Setúbal. Escola Superior de Saúde, 2016. http://hdl.handle.net/10400.26/17276.
Full textAbstract:
Relatório de Estágio apresentado para cumprimento dos requisitos necessários à obtenção do grau de Mestre em Enfermagem PerioperatóriaO presente relatório de estágio enquadra-se no 1º Curso de Mestrado em Enfermagem Perioperatória, da Escola Superior de Saúde do Instituto Politécnico de Setúbal. Foi redigido segundo a metodologia de projeto, focando-se na integração de conhecimentos e competências adquiridas durante o curso, no domínio da enfermagem perioperatória. Tem como objetivos estabelecidos: (1) reflexão crítica acerca das atividades realizadas em contexto de estágio; (2) desenvolvimento de um projeto acerca das competências não técnicas do enfermeiro instrumentista; (3) reflexão crítica acerca do desenvolvimento de competências de mestre em enfermagem perioperatória. De forma a responder aos objetivos propostos organizou-se a estrutura deste relatório por três capítulos distintos: Capítulo I – onde consta o enquadramento concetual, considerando a teoria do autocuidado de Dorothea Elizabeth Orem; e enquadramento teórico, acerca do conceito de competência em enfermagem perioperatória. Capítulo II – corresponde ao enquadramento metodológico, onde é fundamentado o método seguido para a construção do projeto, exposto o tipo de estudo conduzido, o trabalho de campo desenvolvido, bem como os processos de colheita e tratamento de dados, considerando sempre as questões éticas do processo de investigação. Capítulo III – é realizada a reflexão sobre o estágio realizado, assim como a aquisição do perfil de competências de mestre em enfermagem perioperatória. A realização deste relatório de estágio permitiu a aquisição de conhecimentos no domínio da enfermagem perioperatória. Com os contributos da investigação elaborada, foi possível a compreensão e aplicação destes saberes para a resolução de problemas, em ambiente clinico multidisciplinar, consciente das implicações científicas, éticas, deontológicas e jurídicas.
This internship report is part of the 1st Master in Perioperative Nursing, taken in Escola Superior de Saúde do Instituto Politécnico de Setúbal. It has been drafted according to project methodology, focusing on the integration of knowledge and skills acquired during the course in the field of perioperative nursing. Its stated objetives are: (1) critical analysis of the activities undertaken in the stage context; (2) project development for scrub nurses non-technical skills; (3) critical assessment on the development master competencies in perioperative nursing. In order to meet the proposed objetives, this report is organized by three chapters: Chapter I – with the conceptual framework, considering the self-care theory of Dorothea Elizabeth Orem; and theoretical framework of competence in perioperative nursing. Chapter II - corresponds to the methodological framework, which is based the method followed for the construction of the project, stated the type of study conducted, the field work and the procedures for collection and processing of data, always considering ethical issues in research process. Chapter III - is held to assess the internship stage, as well as the acquisition of master skills profile in perioperative nursing. The completion of this internship report allowed the acquisition of knowledge in the field of perioperative nursing. With the contributions of elaborate investigation, it was possible the understanding and application of this knowledge to solve problems in a multidisciplinary clinical environment, aware of the scientific, ethical, ethical and legal implications.
50
Alágo, Marisa, and Majny Bohman. "Hur påverkar effektivitet patientsäkerheten? - Från operationssjuksköterskors perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-86002.
Full textAbstract:
Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operationssjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.