Academic literature on the topic 'Thomas hylland eriksen'

”’Masada shall never fall again!’ A study about Masada as an Israeli national myth during the 20th century” by Sara Tibblin.   This essay is about the Israeli national myth of Masada, a cliff in the Negev desert that was the setting of a collective suicide in 73 AD, at the end of the Jewish uprising against the Romans. This story has later been rediscovered and has during the 20th century become a national myth in Israel.   This essay will examine how the national myth of Masada has been used in different contexts in Israel during the 20th century and which part it has played when it comes to the national identity of Israel. My findings have afterwards been explained with help of Eriksens theory regarding national myths from the book Historia, myth och identitet (History, myth and identity) (1996).

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik. Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser. Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier. Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort.
The aim of this study has been to explore what kind of religious directions are to be found among Sweden Finlanders today and what religious background they have. Another aim has been to find out if religion has a primary or a secondary role for the identity compared to culture and language among Sweden Finlanders, and if there are differences in religious identity between the first, the second and the third generation and how these assumed differences can be explained. Another purpose with this study has been to explore how religiosity among Sweden Finlanders of the first, the second and the third generation is shown through religious practice. The theoretical framework consists of Nancy T. Ammerman’s and Lori Peek’s theories about religious identity and Thomas Hylland Eriksen’s and Fredrik Barth’s theories about boundary making processes. This study shows there is a great diversity in religious directions among Sweden Finlanders and their religious background is also shifting. According to the results of this study, religious faith seems to be more important for the identity for religious Sweden Finlanders of the first generation compared to the second and the third generation. One of the explanations could be that Sweden Finlanders of the second and the third generation are more assimilated in the secular, Swedish society and also because second and third generation immigrants’ identity is less clear and in some cases they become an ethnic or a religious anomaly. This study also shows that although there are differences between the religious directions, similarities also exists, especially between Sweden Finlanders of the first generation. The first generation seems to be more conservative when it comes to Bible interpretation and religious values, for example. One of the reasons might be that Finnish speaking priests from Finland, who work within Church of Sweden, have a background in the religious revival movements which has had a strong influence on the Evangelical Lutheran Church of Finland. This study also shows there is a living and active religious life among Sweden Finlanders today, even though the pressure to assimilate has been strong.