Academic literature on the topic 'Tiden efter'

I efteråret 2012 udstillede Museet for Dansk Bladtegning en lang række tegninger fra tiden før, under og efter den tyske besættelse af Danmark 1940-1945. Udstillingen er blevet fastholdt i bogform, og dens ene redaktør fortæller her om tilblivelsen af udstillingen og udvælgelsen blandt de mange unikke bladtegninger, som bibliotekets samlinger rummer.

Iraks sunnimuslimer har om nogen måttet betale prisen for krigen i Irak. Efter i flere hundrede år at have tilhørt Iraks magtelite mistede de i 2003 deres magtposition og blev reduceret til en blandt flere minoriteter i Irak. Hvordan er det gået dem siden Saddamstyrets fald, og hvordan tegner frem- tiden sig for dem?

Daginstitutionernes betydning for samfundet og for menneskernes livsmuligheder er et tilbagevendende emne i samfundsdebatten herhjemme, da daginstitutioner ses som en grundlæggende faktor i den måde, velfærdssamfundet er organiseret og fungerer på. Daginstitutioner er et eksempel på, hvordan borgere, ansatte og velfærdssamfund mødes i institutionaliserede rammer. I den forstand ser vi daginstitutionerne som emblematiske for den samfundsmæssige udvikling i forholdet mellem menneske, arbejde og samfund, der har udfoldet sig herhjemme siden velfærdsstatens spæde begyndelse og frem til nu. Her er New Public Management for længst af mange forskere udpeget som et væsentligt vendepunkt i velfærdssamfundet og for dets institutioner, og det er i mange arbejdslivssammenhænge blevet undersøgt, hvad NPM har betydet for opgavevaretagelsen og for de ansattes opfattelse af denne. I denne artikel rejser vi spørgsmålet, om det er muligt at identificere et før og et efter NPM, når det gælder ansattes forståelse af deres faglighed. Vores undersøgelse kaster et kritisk blik på arbejdet i daginstitutioner som et eksempel på en velfærdsstatslig institution, der i hverdagen er arbejdsplads for en meget stor gruppe mennesker. Vores analyser peger på, at NPM har haft tydelige effekter for pædagogers mulighed for at etablere deres faglighed, og at der er klare forskelle på daginstitutionspædagogers forståelse af deres egen faglighed, afhængigt af, om de har arbejdslivserfaringer fra tiden før NPM, eller om de udelukkende har arbejdslivserfaringer fra tiden efter NPM gennemsattes som styringslogik på daginstitutionsområdet.

Denne artikel undersøger, om 'performance management'-eller på dansk præstationsledelse— er et effektivt svar på de udfordringer, som organisationer står overfor i krisetider. I tiden efter finanskrisen i september 2008 er det blevet endnu mere relevant for ledere at kunne navigere i en brydningsfyldt krisetid, hvor fast grund under fødderne er svær at finde. I artiklen argumenteres for, at ledelse i en sådan krisetid godt kan drage inspiration fra præstationsledelsesparadigmet og dets fokus på styring, kontrol og læring, men kun hvis lederne formår at integrere og balancere netop styring, kontrol og læring.

Under stor ståhej fik vi reklamer i 1987 (TV-Syd) og året efter kom turen til næsten resten af Danmark. Seertallene lever endnu ikke op til lovens forudsætninger, og reklamesel- skabet (TVR) har derfor blandet sig uhørt kraftigt i den offentlige debat om reklamernes placering og programlægningen. Dette stemmer ikke særlig godt med de vandtætte skodder mellem reklamer og programlægning, som politikerne havde lovet os. Hvilke yderligere løftebrud er nødvendige i frem- tiden, hvis vi skal have TV betalt via reklamer? Ole Prehn gennemgår de politiske forudsætninger, beregninger af de så- kaldte kontaktpriser for TV-reklame og seertallene. Han når frem til, at reklamestrukturen i TV langt fra har nået sit endelige udviklingsstade i Danmark. Vi har endnu reklame-TV til gode.

Det var den bedste tid, det var den værste tid; det var visdommens århundrede, det var dårskabens århundrede; det var troens periode, det var vantroens periode; det var lysets tid, det var mørkets tid; det var håbets vår, det var fortvivlelsens vinter; vi havde alt i vente, vi havde intet i vente; vi gik alle lige ind i Himlen, vi gik alle den modsatte vej – kort sagt, tiden lignede i den grad den nærværende, at nogle af dens mest larmende talsmænd påstod, at den i godt som i ondt kun måtte tages i superlativ. Således starter verdenshistoriens mest solgte roman, En fortælling om to byer, af Charles Dickens. Tiden, som Dickens beskriver så malerisk – og indkredser så penetrerende – er perioden fra 1775 til den franske revolution i 1789 og rædselsregimet, der fulgte umiddelbart efter. Dickens udgav romanen i 1859, og så dengang slående paralleller mellem 1700-tallets revolutionsperiode, der ændrede Europe og resten af verden så fundamentalt, og hans egen omvæltelige nutid. Revolutionerne havde ændret verden, men de var på en eller anden måde stadig en del af den verden Dickens levede i. Revolutionens dynamikker lurede i kulissen, og drastiske forandringer og voldsomme bevægelser var at fornemme på tværs af det europæiske kontinent, fra London til Paris, og i alle de andre voksende byer.

<p class="MsoNormal"><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 15px;"><span style="mso-bidi-font-size: 14.0pt; line-height: 150%; mso-bidi-font-weight: bold;">Indledningsvis pr&aelig;senteres baggrunden for landadelens storhedstid i sidste halvdel af 1800-tallet i Danmark. Det </span>var denne del af adelen, der for alvor havde mulighed for at manifestere noget, der lignede adelig suver&aelig;nitet, hvilket i s&aelig;rdeleshed gjaldt majoratsbesidderne, som foruden herreg&aring;rde med alt, hvad dertil h&oslash;rte, havde &oslash;konomiske midler til deres r&aring;dighed, som ingen andre kunne pr&aelig;stere p&aring; den tid. Og det havde den et gr&aelig;nsel&oslash;st behov for at stille til skue, s&aring;vel i sin livsf&oslash;relse p&aring; herreg&aring;rdene som i enhver anden sammenh&aelig;ng. Jagterne kom til at spille en fremtr&aelig;dende rolle i disse statusmarkeringer, og en lensgreve gav direkte udtryk for, at han ans&aring; dem for at v&aelig;re en del af den luksus, som var n&oslash;dvendig for at give standen <em style="mso-bidi-font-style: normal;">&eacute;clat</em>. Dette udsagn synes at rumme n&oslash;glen til en n&aelig;rmere forst&aring;else af den h&oslash;jere landadels ekstravagante livsf&oslash;relse, og det leder tanken hen p&aring; teorier udviklet af social&oslash;konomen Thorstein Veblen i bogen <em style="mso-bidi-font-style: normal;">The Theory of the Leisure Class</em> og af socialantropologen og sociologen Roland Girtler i bogen <em style="mso-bidi-font-style: normal;">Die feinen Leute</em>. I artiklen diskuteres det, i hvilket omfang Veblens teorier om i&oslash;jnefaldende fritid og forbrug og Girtlers teorier om menneskets iboende str&aelig;ben efter fornemhed og de dynamiske aspekter forbundet hermed kan bidrage til en forst&aring;else af den betydning, som jagten fik for landadelen i den p&aring;g&aelig;ldende periode. Emnet har tidligere v&aelig;ret behandlet i forbindelse med en bredt anlagt afhandling om herreg&aring;rdsjagtens historie i Danmark. Her bliver det gjort til genstand for en sammenfattende diskussion ud fra den opfattelse, at landadelen ganske vist anvendte jagterne og andre statusmarkeringer som led i en generel manifestation af adelig suver&aelig;nitet og eksklusivitet, men at bestr&aelig;belserne nok is&aelig;r var drevet af indbyrdes kappestrid og konkurrence om at opn&aring; en h&oslash;jere grad af fornemhed, snarere end at det handlede om at distingvere sig i forhold til det fremvoksende industri- og handelsborgerskab.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 15px;">N&aring;r det lige netop var jagterne, som kom til at spille s&aring; fremtr&aelig;dende en rolle i landadelens statusmarkeringer, skyldes det, at den var et &aelig;ldgammelt fyrsteligt og adeligt v&aelig;rdighedssymbol, som var baseret p&aring; privilegeret godsbesiddelse. I Christian 8.s tid som prins og konge fik kongehusets jagter en ren&aelig;ssance, og de ansporede den statusbevidste landadel til at g&oslash;re sig g&aelig;ldende med noget, der lignede p&aring; sine egne besiddelser. I l&oslash;bet af 1850&rsquo;erne begyndte man for alvor at afholde store efter&aring;rsjagter, som strakte sig over flere dage og derfor var forbundet med herremiddage og anden selskabelighed. <span style="mso-bidi-font-weight: bold;">De f&oslash;lgende &aring;r blev scenen sat for en &aring;benlys herskabelig manifestation, som med r</span>eference til adelens deltagelse i kongehusets jagter i enev&aelig;ldens tid, faldt fint i tr&aring;d med den h&oslash;jere landadels behov for at stille sin s&aelig;rlige status til skue.</span></p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">P&aring; grevskabet Frijsenborg iscenesatte man et herskabeligt liv med tilh&oslash;rende jagter i n&aelig;sten fyrstelig stil med henblik p&aring; at manifestere en udpr&aelig;get h&oslash;jadelig status over for ikke mindst de andre adelige samt gennem uds&oslash;gte fornemhedsmanifestationer at n&aelig;rme sig en fyrstelig position, som gjorde &eacute;n selvskreven til at modtage kongelige bes&oslash;g. Set i relation til Veblens begreber &ndash; i&oslash;jnefaldende fritid og forbrug &ndash; var forholdene p&aring; Frijsenborg lige efter bogen. Jagtud&oslash;velsen var i sig selv i&oslash;jnefaldende, og p&aring; Frijsenborg fik den fuld skrue ikke blot ved store landskabelige iscenes&aelig;ttelser med masser af fotografier og s&aring;gar malerier heraf, men ogs&aring; derved, at herskabet, n&aring;r de opholdt sig hjemme p&aring; g&aring;rden, kunne v&aelig;re ude p&aring; jagt 70 af &aring;rets dage. Jagtpersonalet, der talte op imod 20 mand, kan i lighed med tjenestefolkene i hovedbygningen med Veblens terminologi anskues som &rdquo;stedfortr&aelig;dende fritidsud&oslash;vere&rdquo;, idet de ikke befattede sig med produktivt arbejde i traditionel forstand, men fortrinsvis var besk&aelig;ftiget med arbejde i tilknytning til herskabets fritidsliv og s&aring;ledes udstiller det yderligere.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Med hensyn til det i&oslash;jnefaldende forbrug var forholdene p&aring; Frijsenborg ikke til at tage fejl af. De ekstravagante jagter og de dermed forbundne pragtfulde selskaber med alt, hvad dertil h&oslash;rte af stilfuldhed, taler n&aelig;sten for sig selv. I forbindelse med s&aring;danne tiltag inddrages g&aelig;sterne if&oslash;lge Veblen som medakt&oslash;rer i forbruget, han tildeler dem i denne sammenh&aelig;ng rollen som &rdquo;stedfortr&aelig;dende forbrugere&rdquo;, og det giver anledning til indbyrdes konkurrence. Under middagsselskaberne indgik kvinderne i en veritabel kappestrid om at v&aelig;re kl&aelig;dt i den mest pragtfulde robe. De optr&aring;dte i den fornemste kl&aelig;dedragt, med de pr&aelig;gtigste smykker, stort tjenerskab og den mest forfinede levem&aring;de og stillede s&aring;ledes &aelig;gtemandens overflod &oslash;dselt til skue, hvilket ogs&aring; er en af Veblens pointer. Kvinderne fungerede s&aring;ledes som mandens forl&aelig;ngede arm, n&aring;r det handlede om at demonstrere fritid og forbrug.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Ud over at v&aelig;re velegnede som led i bestr&aelig;belserne p&aring; at demonstrere i&oslash;jnefaldende fritid og forbrug havde jagterne ogs&aring; det fortrin, at de afspejlede eksistensen af et mere eller mindre kompliceret system af rang og grader, som if&oslash;lge Veblen kendetegner den udviklede fritidsklasse. For herskabsjagternes vedkommende kommer dette til udtryk derved, at de var gradueret, s&aring; de faldt i flere afdelinger, der var organiseret hierarkisk, tjente forskellige form&aring;l og dermed ogs&aring; blev iscenesat med forskellige m&aring;lgrupper for &oslash;je, men generelt set var det en eksklusiv foreteelse, der som regel var forbeholdt adelige standsf&aelig;ller, mens borgerlige godsejere yderst sj&aelig;ldent deltog i de fineste af jagterne.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">P&aring; Fyn forholdt det sig s&aring;ledes, at man i forbindelse med de fine herskabsjagter inviterede repr&aelig;sentanter fra andre fynske godser i et omfang, s&aring; n&aelig;sten alle adelige besiddelser indgik i et vidt forgrenet netv&aelig;rk, som bestod af j&aelig;gere, der kom regelm&aelig;ssigt hos hinanden.</p> <p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Det var naturligvis betydningsfuldt at v&aelig;re inkluderet i et s&aring;dant netv&aelig;rk af godsbesiddere, som byttede jagt med hinanden. De t&aelig;tte relationer godserne imellem var i nogen grad familiebetingede, men de afspejler ogs&aring; jagtens betydning som standsm&aelig;ssig manifestation af adelig eksklusivitet og sammenhold.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">En gennemgang af udvalgte jagtentusiasters personlige jagtjournaler viser med al &oslash;nskelig tydelighed, at jagterne lagde beslag p&aring; en stor del af deres tid. De mest ih&aelig;rdige kunne p&aring; &aring;rsbasis v&aelig;re af sted hver tredje eller hver fjerde dag, og foruden jagterne p&aring; egne revirer gjaldt det i efter&aring;rss&aelig;sonen deltagelse i talrige klapjagter p&aring; andre herreg&aring;rde.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Herskabsjagternes uovertrufne eksponeringsmuligheder bevirkede, at de blev tillagt stor betydning ogs&aring; blandt godsbesiddere, som normalt ikke selv gik p&aring; jagt. Selv i disse tilf&aelig;lde fik jagten ofte en fremtr&aelig;dende rolle i det herskabelige liv og blev anset for at v&aelig;re en absolut n&oslash;dvendighed i samspillet med standsf&aelig;ller og kongehus.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Med spektakul&aelig;re landskabelige iscenes&aelig;ttelser af masseskyderi af fasaner bliver det meget tydeligt, at jagterne ikke alene er udtryk for, hvad Veblen karakteriserer som i&oslash;jnefaldende fritid og forbrug, men at de ogs&aring; er et klart vidnesbyrd om det element af &oslash;dselhed, der if&oslash;lge Veblen som regel vil v&aelig;re forbundet med demonstrativ fritids- og forbrugsudfoldelse.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;"><span style="mso-bidi-font-weight: bold;">Mange historieladede tiltag p&aring; jagtens omr&aring;de vidner sammenholdt med landadelens </span>&oslash;vrige tilb&oslash;jeligheder til at tage historien til indt&aelig;gt for sin g&oslash;ren og laden<span style="mso-bidi-font-weight: bold;"> &ndash; herunder opf&oslash;relse af hovedbygninger i historicistiske stilarter &ndash; om standens behov for at p&aring;kalde sig fordums tider, da konge og adel regerede i f&aelig;llesskab og dermed m&aring;ske ogs&aring; legitimere den symbiose, der var mellem godsejerregeringer og kongehus i sidste halvdel af 1800-tallet. Som Veblen p&aring;peger, er fritidsklassen nemlig bl.a. kendetegnet derved, at den er sk&aelig;rmet mod presset fra de stadige forandringer i det moderne samfund, og den er derfor i stand til at fastholde et livsm&oslash;nster &ndash; eller som her genoplive traditioner &ndash; som h&oslash;rer fortiden til. Samtidig skal man dog ikke v&aelig;re blind for, at landadelen med brug af de udpr&aelig;get kongelige jagtsymboler har ladet sig friste til at pryde sig med l&aring;nte fjer i sin idelige str&aelig;ben efter en h&oslash;jere grad af fornemhed.</span></p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">Inddrages adelens vinterophold i K&oslash;benhavn med henblik p&aring; at unders&oslash;ge de i&oslash;jnefaldende aktiviteters karakter og betydning under disse anderledes omst&aelig;ndigheder, synes de samme forhold som ved jagterne i store tr&aelig;k at g&oslash;re sig g&aelig;ldende blot med den forskel, at mulighederne for at synligg&oslash;re bestr&aelig;belserne var langt mere mangfoldige i hovedstaden, hvor ogs&aring; hele eliten var forsamlet. Som ved jagterne handlede det om en generel manifestation af adelig suver&aelig;nitet og eksklusivitet, men ogs&aring; om indbyrdes kappestrid og konkurrence om at opn&aring; en h&oslash;jere grad af fornemhed.</p><p class="MsoNormal" style="line-height: 150%;">I mods&aelig;tning til, hvad man m&aring;ske kunne forvente, er der ikke noget, der tyder p&aring;, at landadelen var specielt optaget af at distingvere sig i forhold til det fremvoksende industri- og handelsborgerskab, om end det ogs&aring; ved hoffet begyndte at tr&aelig;ngte sig p&aring;. I denne sammenh&aelig;ng var rangforordningen stadig et velegnet redskab til at fastholde den herskende orden.</p></p>

Grundtvig of Denmark – (Still?) a Guide to Small Nations:Some Grundtvigian Reflections on the Scottish Independence Referendum DebateJack DyceDanmarks Grundtvig – (stadig?) en guide til små nationer:Nogle grundtvigske refleksioner over den skotske debat om folkeafstemningen om uafhængighedI september 2014 stemte flertallet af skotter “nej” ved folkeafstemningen om, hvorvidt Skotland skulle være en selvstændig nation uafhængig af Det Forenede Kongerige. Nærværende artikel anvender Noëlle Davies’ pjece Grundtvig of Denmark – a Guide to Small Nations fra 1944 til at reflektere over den skotske uafhængighedsdebat og til at overveje Skotlands fremtid efter afstemningen. Davies var en af de walisiske nationalister i tiden efter anden verdenskrig. Sammen med sin mand forsøgte hun at indføre mange af de grundtvigske idealer, som de havde stiftet bekendtskab med på Den Internationale Højskole i Helsingør. Skrevet, som den er, ud af efterkrigstidens nationale begejstring giver pjecen et enestående forbindelsesled mellem Grundtvig og nutidens skotske nationalisters ænkning.Selv om de toneangivende i folkeafstemningsdebatten var omhyggelige med ikke direkte at inddrage temaer om kultur, etnicitet og sprog, talte den brede befolkning åbent om, hvad det vil sige at være skotsk. Folket fremviste således et alment billede af de nationale bevægelser verden over. Ligesom Grundtvig kulturelt støttede national enhed, talte ledere blandt de skotske uafhængighedsfortalere om fordelene ved uafhængighed i forhold til at kunne leve et sandt skotsk liv. Alt dette medførte en fornyet interesse for skotsk musik, kunst og sprog både blandt gæliske og germanske skotter. Dette betyder, nu hvor Skotland forbliver en del af Det Forenede Kongerige, at skotterne måske alligevel kan lære noget vigtigt af Grundtvig om, hvad det vil sige at være et lille, men værdiskabende medlem i etnetværk af nationer.

For de syersker, der syede fanerne i begyndelsen af 1900tallet, var broderingen af tallet otte velkendt. Ved majdemonstrationen i 1908 gik Th. Stauning i front under parolen, "8 timers arbejde, 8 timers frihed, 8 timers hvile", som udgjorde kernen i kampen mellem arbejdskøberne og arbejdssælgerne på den tid. Ved overenskomstforhandlingerne i 1920 blev den otte timers arbejdsdag, efter ca. 50 års kamp, en realitet for størstedelen af arbejdsmarkedet. Resultatet blev aldrig ophævet til lov og har derfor måttes forsvares lige siden. Polemisk kan man spørge til, hvornår denne historiske sejr blev sat over styr? Diskursivt er 37 timer fortsat den dominerende forståelse af en normalarbejdsuge. Men i det moderne arbejde, som bevæger sig mod grænseløshed, ser vi, at denne norm i stigende grad antastes; i praksis arbejder mange, til opgaven er løst, og IT understøtter en opløsning af grænser mellem arbejdstid og privat tid. Spørgsmålet er, hvordan fagbevægelsen skal forholde sig til arbejdstiden; giver det mening at regulere tiden i det moderne arbejde? Dette diskuterer vi med udgangspunkt i lærerfaget, hvor en ny overenskomst netop peger mod større selvregulering af tid og arbejde.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en utbredd sjukdom som drabbar ett stort antal människor varjeår. Ett stort lidande infinner sig ofta hos personer som drabbas och skrämmer många i denakuta fasen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser ivardagen efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Totalt 15 artiklar från databasernaCINAHL och PubMed inkluderades i litteraturöversikten varav 12 artiklar av kvalitativdesign och tre av kvantitativ design. Resultat: Tre kategorier skapades efter analys avartiklarna med kvalitativ design; känslomässig påverkan, fysiska aspekter och behov av stöd. Dekvantitativa artiklarna analyserades och skapade tillsammans kategorierna; begränsningar ivardagen och i vården och PTSD efter hjärtinfarkt. Diskussion: Personers upplevelser ivardagen efter hjärtinfarkt kantades av mycket som kunde kopplas till Erikssons teori omlidande. Lidandet berodde i grunden på den fysiska och känslomässiga påverkan somuppstått efter hjärtinfarkten, men även på att sjukvårdens arbete inte fullföljdes på ettkorrekt sätt. Därför borde vården vara personcentrerad och ges enligt den enskildaindividens specifika behov. Slutsats: Personer som drabbades av hjärtinfarkt hade ett ökatbehov av stöd från vårdpersonalen men också av andra personer i samma situation. Attgenom ökad förståelse för dessa upplevda känslor bör vården se till vilket stöd som finns inuläget och att detta förbättras.

Examinationsdatum 2019-11-25

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Resultat: Upplevelser hittades kopplade till följande kategorier: Längtan till det ’normala’, upplevelser kring en ny livssituation och upplevelser kring bemötande i sjukvården. Det upplevdes viktigt av männen att få återgå till sitt vanliga liv som innan hjärtinfarkten. Det blandat med en oro över hur framtiden skulle bli. Känslor som rädsla, att ha blivit sviken av sin kropp och depression var några emotionella upplevelser som framkom. Stödet från andra ansågs som viktigt men ibland ansågs anhöriga som enormt påfrestande. Sjukvården hade en stor del av männens beskrivna upplevelser. Ofta handlade det om brister som enligt dem skulle kunna bli bättre. Slutsats: Mäns upplevelser gällande information från sjukvården visade på brister. Deras upplevelser kring stöd från anhöriga visade på att förbättrat familjärt stöd kan ges från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om krisreaktioner då det är ett troligt resultat av hjärtinfarkten.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd. Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.

Bakgrund: Hysterektomi är ett operativt ingrepp där kvinnans livmoder avlägsnas helt eller delvis. Ingreppet är en av de vanligaste större gynekologiska operationer som genomförs. Hysterektomi tillämpas för att förebygga lidande, lindra symtom och för att bota sjukdom. Den kan även tillämpas akut vid svåra förlossningskomplikationer. Livmodern är oftast förknippat med kvinnlighet, och därför kan kvinnan uppleva behandlingen som stressfull.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av tiden efter en hysterektomi.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: En planerad hysterektomi kan bidra med en ökad livskvalitet i kvinnans liv. Detta grundar sig i bland annat hur stora besvär de led av innan operationen. En akut hysterektomi kan däremot upplevas traumatisk och ge en negativ syn på operationen. En hysterektomi kan leda till en förändrad kroppsbild, då kroppen genomgår stora förändringar under en kort tid. Kvinnan kan också uppleva en emotionell påverkan då en känsla av förlust kan tillkomma. Upplevelserna kan variera beroende på vart kvinnan är i sitt liv. En kvinna som är i fertil ålder och med en önskan om barn kan påverkas mer negativt än en kvinna som känner sig klar med det livsstadiet. Kvinnan har vid en hysterektomi ett stort behov av stöd och har uttryckt behov av information.Slutsats: Beroende på vart kvinnan är i sitt liv så varierar hennes omvårdnadsbehov och hennes upplevelser av hysterektomi. Information och stöd är av stor vikt för att kvinnan ska kunna återhämta sig snabbt efter operationen. Sjuksköterskan uppgift är att tillgodose kvinnans behov för att ge en så bra upplevelse som möjligt av hysterektomin.
Background: Hysterectomy is an operative procedure where parts or the entire uterus removes. The procedure is one of the most common bigger gynecological operations being performed. Hysterectomy is being done to prevent suffering, to relieve symptoms and to cure sickness. It can also performed when severe childbirth-complications happens. A uterus is often associated with femininity, and because of that women can find the procedure stressful.Aim: The aim with this literature review is to shed light to the women’s experience of the time after a hysterectomy.Method: A qualitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: A planned hysterectomy can contribute with increased quality of life in the woman’s life. This is based on how severe their symptoms where before the operation. An emergency hysterectomy can however be experienced as traumatic and give a negative view on the procedure. A hysterectomy can give a changed body image, because the body goes through big changes in a short matter of time. The women can also have an emotional impact, because they can experience a feeling of loss. The experiences can be different depending on where the women are in their lives. A woman who’s fertile and has a wish to carry a child can experience the hysterectomy more negative, more than a woman who is done with that stage of life. Women who undergoes a hysterectomy have a need for support and express the need for information.Conclusion: Depending on where the woman is in her life, her needs and experiences vary. Information and support is important for the woman so she can recover fast after the operation. The nurse job is to satisfy the woman’s need to able to give a positive experience.

Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser.

Godkännande datum: 2017-03-20

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö. Frågeställningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att före detta elever från Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa på orientering efter studenten?

Metod

Studien består av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som använts är en kartläggande enkätstudie som var till hjälp för att göra ett urval. Denna enkätstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gått på orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre tränarna som arbetar som tränare på gymnasiet.

Resultat

72 % har slutat satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande. Av dem som slutat satsa är 55 % tjejer och 45 % killar, och av dem som fortfarande satsar är fördelningen mellan könen lika. De främsta anledningarna till att de slutade var att skola/andra intressen tog mera tid och prioriterades före orienteringen och att det var för stor omställning från att gå på OL-gymnasium till livet efter. Andra anledningar var: ”jag blev aldrig så bra som jag ville”, skador/sjukdomar hade satt stopp, lathet, motivationsbrist och att orienteringen var för tidskrävande.

Slutsats

Det var ett väldigt högt antal av de före detta eleverna som slutat satsa efter gymnasiet, 72 %. Detta beror inte bara på en orsak utan det är många som samverkar. Det är av stor betydelse att man har en plan för vad man ska göra efter studenten redan innan man slutat gymnasiet.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pensionärer upplever övergången från yrkesliv till pensionering i allmänhet, och tiden efter pensioneringen i synnerhet. Därigenom var en förhoppning att kunna bidra med kunskap om vad som är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 67 till 72 år, vilka varit pensionärer mellan ett och åtta år. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Tre teman identifierades: medvetenhet, frihet och åldrandet. Resultatet visade att det inte var självklart när och hur pensioneringen skulle ske. En medvetenhet hade växt fram, där flera betonade betydelsen av planering inför pensioneringen. Tiden efter pensioneringen präglades av en stor frihet. Samtidigt beskrev pensionärerna en begränsad frihet genom covid-19-pandemin och genom avsaknaden av yrkeslivets struktur. I intervjuerna framkom att de intervjuade inte såg sig som pensionärer eftersom de kände sig pigga, friska och “inte gamla”. Resultatet tyder på att pensioneringen är en heterogen process med såväl positiva upplevelser som upplevelser av saknad. Resultatet visade också att tillgången till resurser enligt det resursdynamiska perspektivet är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. För att ha en positiv upplevelse och trivas med pensionärslivet var det viktigt att ha flera områden i livet som var betydelsefulla.

Sammanfattning Syftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj. Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten. Skoltiden upplevs som positiv med en förståelse av att vara ung vuxen, vilket innebär att ta ansvar göra medventa val och vara självständig. Studien visar att eleverna vill studera vidare på högskolenivå och att det är först efter avslutad utbildnign med bra jobb, ordnad ekonomi, bostad och familj som målet är nått; att vara vuxen på riktigt. Vår slutsats är att elever tar stort intryck av föräldrars åsikter när de ska välja till gymnasiet och marknadsföring eller studievägledning inte verkar spela någon avgörande roll. Under tiden i gymnasiet upplever ungdomarna att de växer och tar mer och mer ansvar eftersom de betraktas som unga vuxna. I framtiden är studier viktiga, och de ska klaras av relativt fort, så att familjebildningen inte dröjer för länge. Att ha en ordnad ekonomi och att finnas nära hemorten är vikta faktorer för ungdomarna. Ungdomarna ställs ständigt inför svåra val som vuxna i skolan bör vara medvetna om.

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. Slutsats: Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.